Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Föreläsningar från Samiska veckan 2014 som hölls i Umeå 26 februari-12 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2014 : Etiska riktlinjer för forskning om ursprungsfolkDela
  1. Okej, nu ska vi byta språk.

  2. Som vi har hört så har de nordiska
    länderna hamnat på efterkälken.

  3. Andra länder har gjort det här
    med stor framgång under en längre tid.

  4. De har etablerat etiska riktlinjer för
    forskning om ursprungsbefolkningar.

  5. Här ligger Nya Zeeland i framkant.

  6. Vi har en av nyckelpersonerna
    med oss här i dag - Maui Hudson.

  7. Maui arbetar på forskningsinstitutet
    Te Kathoi på Nya Zeeland.

  8. Vid Waikato-universitetet.

  9. Han är maorier och biträdande chef för
    forskningsinstitutet i fråga.

  10. Han har varit medlem i flera regionala
    och nationella etikkommittéer-

  11. -inklusive HRC:s etikkommitté.

  12. Han är medförfattare till "Te Ara Tika:
    etiska riktlinjer för maoriforskning".

  13. Det är ett ramverk
    för forskare och etikkommittéer.

  14. Hudson forskar
    om etik, traditionellt helande-

  15. -och beröringspunkterna mellan
    Matauranga Maori och vetenskap.

  16. Välkommen, Maui.

  17. Jag ville byta till ett annat språk.

  18. Jag har inte förstått nåt på en timme
    och tänkte göra det här på mitt språk.

  19. Det är väldigt trevligt
    att vara här i Sverige.

  20. Det är roligt att vara i Umeå
    - Europas kulturhuvudstad.

  21. Särskilt nu under Sameveckan.

  22. Jag vill tacka er för det.

  23. Jag vill även presentera mig.
    Jag är av maorisläkt.

  24. Jag hör till Whakatohea-stammen
    som lever på Nya Zeelands östkust.

  25. Jag är medlem av stamrådet,
    så när jag pratar om de här ämnet-

  26. -så representerar jag inte
    bara forskningsvärlden-

  27. -utan även stammens tankar och idéer.

  28. Det är roligt att få komma hit-

  29. -och prata om vad som har skett på Nya
    Zeeland de senaste tjugo åren.

  30. Jag tror att vi befinner oss så långt
    från Nya Zeeland man kan komma.

  31. Det tog fyrtio timmar att flyga hit.

  32. Om ni inte är säkra på var jag bor
    så är det på andra sidan jordklotet.

  33. Nya Zeeland ligger längst ner
    i den polynesiska triangeln.

  34. Man kan säga att mina förfäder
    flyttade dit från Stillahavsöarna.

  35. Det diskuteras var
    de kom ifrån innan dess.

  36. Om de utvandrade
    från Asien eller Sydamerika.

  37. Vi flyttade runt länge innan vi kom
    till Nya Zeeland på 1000-talet e.Kr.-

  38. -och slog oss ner där.

  39. Vår erfarenhet...
    Vi kom dit nån gång på 1000-talet e.Kr.

  40. Den första kontakten med européer ägde
    rum år 1642.

  41. Bilden längst ner på overheadbilden
    är tecknad av Abel Tasman.

  42. Han var en holländsk sjökapten-

  43. -som landsteg i Australien, seglade
    förbi oss och tecknade den där bilden.

  44. Det var han som döpte landet
    till Nya Zeeland-

  45. -efter provinsen Zeeland i Holland.

  46. Det första verkliga mötet med européer
    ägde rum på 1760-talet-

  47. -när kapten Cook kom dit.

  48. Det var första gången vi kom i kontakt
    med människor från Europa.

  49. Erfarenheterna
    har varit både positiva och negativa.

  50. Övervägande negativa
    i relation till forskning.

  51. Ett exempel här i Sverige
    är skallmätningarna av samerna.

  52. På Nya Zeeland har man
    handlat med maorihuvuden.

  53. Man tog huvuden från människor
    som blivit dödade.

  54. De skickades sen till museum runtom
    i världen och användes i forskning.

  55. Även om man slutade med det
    tämligen snabbt-

  56. -så har den här
    och annan sorts forskning-

  57. -gjort maorierna mindre hågade
    att samarbeta med forskare.

  58. De började även, som den förre talaren
    som pratade om urfolksmetodologi sa-

  59. -utmana forskares rätt
    att beskriva och definiera dem.

  60. De ville framföra sina egna åsikter
    om hur det borde göras.

  61. Så, när vi hade kommit så långt-

  62. -att vi skulle börja etablera
    etiska riktlinjer för maoriforskningen-

  63. -tvingades vi besvara
    och tänka igenom vissa frågor först.

  64. Vissa av dem fick jag svara på i
    en radiointervju för några timmar sen.

  65. Är inte etiska principer universella?
    Är de inte desamma för alla?

  66. Under några av projekten
    vi har utfört på Nya Zeeland-

  67. -såg vi likheter mellan värderingar i
    olika kulturer, bl.a. den västerländska-

  68. -som även fanns i vår egen kultur,
    men det finns även en del skillnader.

  69. Man kan säga att på ett plan
    är etiska principer universella-

  70. -men tillämpningen av dessa
    i enskilda samhällen-

  71. -kan ändå visa prov
    på mindre avvikelser.

  72. Hur diskuteras då etiska frågor
    bland maorierna?

  73. Besöker jag maorisamhällen
    och pratar om etik-

  74. -säger de: "Vad pratar du om?"

  75. Forskningsetik är inget
    de brukar fundera över.

  76. Men frågar man hur de förväntar sig att
    forskarna de träffar ska bete sig-

  77. -så har alla ett svar.

  78. De har värderingar och förväntningar på
    forskarnas uppträdande-

  79. -som kan forma forskningsetiken.

  80. Utmaningen var att diskutera med dem om
    hur forskare borde uppföra sig-

  81. -när de arbetar i deras samhällen.

  82. Det här är manualen vi skrev.

  83. Fotot på framsidan
    föreställer en flätflod.

  84. Jag vet inte om det finns såna här.

  85. De finns på Sydön på Nya Zeeland.

  86. När jag tittar på den
    kommer jag att tänka på etik.

  87. För mig handlar etik om val
    och vad som ligger till grund för dem.

  88. När man färdas på den här floden ställs
    man inför många olika vägval.

  89. Vilken etisk princip
    anser man vara viktigast?

  90. Jag tycker att det här är
    en bra symbol för det.

  91. En annan viktig sak angående etik... Jag
    försöker hitta på en bra metafor.

  92. Etik kan liknas vid ett isberg.

  93. Flera av de val man gör
    och anser vara viktiga-

  94. -handlar om
    de riktigt kontroversiella frågorna.

  95. Saker som värdmödraskap
    och genetisk forskning.

  96. Men forskare fattar även beslut om hur
    man bör interagera med människor.

  97. De valen handlar om etik
    och hur man bör agera.

  98. Det finns en stor mängd etiska frågor
    som ligger dold under ytan-

  99. -som påverkar vårt sätt att bete oss.

  100. Det är en aspekt som man sällan
    tar upp och diskuterar.

  101. När vi skapade det här ramverket-

  102. -kände vi att det måste bli nåt
    som var användbart för forskare-

  103. -så att forskarna skulle få bättre
    kunskap om vilka förväntningar...

  104. Vad skulle hjälpa dem
    att förbättra sitt arbetssätt?

  105. Det skulle även bistå etikkommittéer
    som fattar beslut om forskningsprojekt.

  106. Ifall de skulle genomföras eller inte
    och vilka ändringar som borde göras.

  107. Vi ville även informera
    maorigrupperna om-

  108. -vilka situationer som kan uppstå
    i samband med ett forskningsprojekt.

  109. Vi ville att manualen skulle behandla
    de viktigaste etiska principerna.

  110. Den skulle kunna användas vid
    beslutsfattandet kring etiska frågor-

  111. -och visa hur man närmar sig dessa.

  112. Det räcker inte att säga
    att problem kan uppstå.

  113. Vi ville säga: "Här är problemet.
    Så här kan det lösas."

  114. Oftast handlar det om
    att skapa en möjlighet för-

  115. -forskare och maorigrupper att prata-

  116. -och vägleda dem i deras samtal.

  117. Det är kommunikationen mellan dessa båda
    parter som är det viktigaste.

  118. En etikkommitté som sitter i ett avskilt
    rum i ett helt annat sammanhang-

  119. -har dålig koll på
    vad som faktiskt pågår.

  120. Men även om etikkommittén
    sitter där borta i sitt lilla rum-

  121. -så är det deras ansvar att värna
    om de olika parternas intressen.

  122. Kommittéerna månar om forskarnas och
    institutionernas intressen.

  123. Just detta faktum har kritiserats.

  124. De sätter institutionernas intressen
    före ursprungsbefolkningens.

  125. Men de har ansvar för att deltagarna
    i projektet inte kommer till skada.

  126. Detta gäller även grupperna i stort.

  127. Jag borde kolla
    hur mycket tid jag har på mig.

  128. De...

  129. När projektet inleddes funderade vi på:

  130. Hur gagnas
    maorigrupperna av forskningen?

  131. Forskningen har stor påverkan
    på utvecklingen.

  132. På Nya Zeeland har forskningsprojekt
    lett till ökad ambition hos maorierna-

  133. -maoriorganisationer
    och nya möjligheter för maorier.

  134. Hälsoforskning har lett till bildandet
    av maoriska hälsoorganisationer.

  135. Forskning om utbildningssektorn har
    lett till utveckling av maoriska skolor.

  136. Möjligheten att påverka
    vilken typ av forskning som sker-

  137. -hjälper oss
    att skapa en bättre framtid.

  138. Vi insåg genast att forskning har stor
    påverkan på hur relationer formas-

  139. -och resultaten av dessa.

  140. Vi insåg också att även om vårt arbete
    grundades i våra egna värderingar-

  141. -så var vi även tvungna att ta hänsyn
    till människorättsrörelsens idéer.

  142. I såväl inhemska som internationella
    sammanhang handlar det om-

  143. -att alla människor, inklusive urfolk,
    ska bli behandlade på samma sätt-

  144. -och att alla har samma rätt
    att vara en del av vårt samhälle.

  145. Vi insåg även att, eftersom
    vi lever på samma plats på jorden-

  146. -delar vi många värderingar.

  147. Det tillför också nånting värdefullt.

  148. Alla dessa element som utgör
    delar av vårt moderna samhälle-

  149. -hade en självklar plats i vårt arbete.

  150. Själva forskningskontexten
    var också mycket viktig.

  151. Den föregående talaren pratade om
    kvalitativa och kvantitativa projekt.

  152. Ett forskningsprojekts upplägg beror på
    vilka förväntningar som ställs på det.

  153. Nånting som bidrar till
    att riktlinjerna används-

  154. -är att de kopplas till
    nationella normer och bestämmelser.

  155. På Nya Zeeland
    har den här manualen-

  156. -och tidigare
    etiska riktlinjer för maoriforskning-

  157. -stöttats och används i processer-

  158. -som gäller bidragsansökan
    från Hälsoforskningsrådet-

  159. -och ansökan om etiskt godkännande.

  160. Riktlinjerna läses och tolkas
    som en del av såna processer.

  161. Det var så här vi började.

  162. Vi började med de nyckelfrågor
    som maorier kan ställa till forskare-

  163. -som kom och knackade på dörren.

  164. Jag kan fråga vilka ni tror att de är.

  165. Men hälften av er har redan gjort
    den här övningen, så det är fusk.

  166. En av frågorna är: Hur kommer det sig
    att det här projektet startades?

  167. Vad inspirerade det? Såna saker.

  168. En annan fråga är troligtvis:
    Vem är det som står bakom projektet?

  169. Vem är projektledaren?

  170. Finansieras det
    av nåt av gruvbolagen?

  171. Är det ett universitetsprojekt?

  172. Hur vet vi att det får
    de resultat som ni påstår?

  173. En av mina uppgifter på universitetet-

  174. -är att besöka olika maorigrupper
    och prata om forskningsmöjligheter.

  175. När man arbetar
    inom tekniska vetenskapsområden-

  176. -kan man inte diskutera forskningen med
    lekmän utan expertkunskap.

  177. I stället pratar man om
    syftet och målet med forskningen.

  178. Det är nåt alla kan dela - strävan efter
    att förbättra våra levnadsförhållanden.

  179. Vad man däremot inte brukar prata om är
    att projektet kommer att ta tre år-

  180. -och mynna ut i en forskningsrapport.
    Efter det måste A, B och C hända-

  181. -innan man ser resultat.

  182. Det är i det läget som många
    grupper blir upprörda på forskarna-

  183. -eftersom de har lovat saker
    som de sen inte håller.

  184. Det är inte nödvändigtvis
    forskarens plikt att infria löftet-

  185. -men de bör samarbeta
    med dem som tar över-

  186. -t.ex. hälsoorganisationer.

  187. D.v.s. de intressenter som ser till
    att förändringarna faktiskt sker.

  188. Den sista frågan är: Vem värnar
    om deltagarnas rättigheter?

  189. De där fyra frågorna utgjorde alltså
    ramverket för vårt arbete.

  190. De understrukna orden
    är urfolksvärderingar-

  191. -som vi använde oss av.

  192. Allt detta ledde till den här.

  193. Det här är vårt sätt att åskådliggöra
    alla olika uppfattningar.

  194. Det tar nog några timmar
    innan man förstår sig på den-

  195. -men jag kan se på era glasartade
    blickar att den fungerar.

  196. Bilden i bakgrunden är en hinaki.

  197. En hinaki används för att fånga ål.

  198. Har nån av er ätit rökt ål?

  199. På Nya Zeeland brukade man
    fånga dem genom att göra en...

  200. Det är en slags behållare.
    En rund behållare.

  201. De lade mat i botten på den.
    Ålen simmade in och tog maten.

  202. Men ålar kan inte simma baklänges,
    så när de väl var inne fastnade de.

  203. Det är lite som att försöka
    förstå den här. Man fastnar.

  204. Men det är ett försök att skapa
    en överblick över de fyra områden-

  205. -som är de viktigaste
    urfolksvärderingarna-

  206. -och dra paralleller
    till västerländska etiska principer.

  207. Vid termen mana står det rättvisa.

  208. Vid manaakitanga står det
    kulturellt- och socialt ansvar.

  209. Alla de västerländska etiska principer
    som har påverkat-

  210. -de forskningsetiska principerna
    på Nya Zeeland finns med här.

  211. Vi ville inte ha två olika ramverk-

  212. -med det maoriska ramverket här,
    och det västerländska här borta-

  213. -så att forskarna kan välja mellan dem.

  214. Vi sa: "Här är det som gäller just nu."

  215. Ursprungsbefolkningens ramverk
    finns representerat-

  216. -och visar på sambandet
    mellan de olika tankesätten.

  217. När det gäller whakapapa-relationer
    är det här mycket viktigt.

  218. Vad vi försöker lägga grunden för
    med den här sortens riktlinjer-

  219. -är ett förhållande mellan
    forskarna, undersökningsgruppen-

  220. -och forskningsområdet.

  221. Tidigare har konsultationer
    ofta skett i efterhand.

  222. De berörda har tillfrågats
    efter att projekten har dragits i gång.

  223. Nu blir det allt vanligare att man
    pratar med den berörda gruppen först.

  224. "Vad anser ni att det finns för problem?
    Vad bör vi arbeta med?"

  225. I föredraget om rennäringen förekom det
    en metafor för forskningsetik.

  226. Man ska inte hoppa i säng
    med nån utan att tänka sig för.

  227. Här är min metafor
    för det här med relationer.

  228. Jag var på en konferens
    där en av våra äldste talade.

  229. Vi pratade om våra relationer
    med statliga myndigheter-

  230. -och han sa: "Om en relation inte leder
    till giftermål knullar man bara runt."

  231. Området som vi kallar
    mana eller rättvisa-

  232. -handlar främst
    om rättigheter, roller och ansvar.

  233. Här spelar samtycke en viktig roll.

  234. Vi är numera
    mycket noga med att framhålla-

  235. -hur viktigt informerat samtycke är.

  236. Man ger sitt samtycke
    till att delta i ett forskningsprojekt.

  237. Det är deltagarna själva
    som gör det valet.

  238. Men man bör även fråga gruppen
    om projektet alls borde genomföras.

  239. Jag brukar tänka på det här som
    projektets interna och externa etik.

  240. Gruppen väljer en representant, kanske
    en av sina ledare-

  241. -och det är han eller hon som avgör
    om forskningen kan gynna gruppen.

  242. Den processen
    av konsultation och diskussion-

  243. -är ett bra sätt
    att skaffa gruppens godkännande.

  244. När gruppen väl
    har godkänt projektet-

  245. -avgör individerna i gruppen om de
    vill delta i projektet eller inte.

  246. Men det är en helt annan diskussion.

  247. När det väl kommer ner på den nivån har
    valmöjligheterna begränsats.

  248. Man får inte vara med och diskutera...

  249. ...på vilket sätt projektet bör utföras.

  250. Inte heller på vilket sätt fördelar
    och immaterialrätt fördelas efteråt.

  251. Man går bara med på villkoren
    eller inte.

  252. Det är kommunikation på två olika nivåer
    som man bör ge utrymme för-

  253. -när man utvecklar
    ett forskningsprojekt.

  254. Sen har vi
    immaterialrätt och förmånsfördelning.

  255. Sånt kommer inte att diskuteras
    när det delas ut informationsblad.

  256. De samtalen måste föras med gruppens
    representanter innan dess.

  257. Taka och forskningsplanering.

  258. Vi kom tidigt fram till att
    diskussioner om forskningsplanering-

  259. -var viktigt för den etiska aspekten.

  260. Om man tog upp forskningsplanering
    i en etikkommitté-

  261. -brukade de olika deltagarna säga:

  262. "Det ligger utanför ämnet. Det är
    en forskningsfråga, inte en etikfråga."

  263. Men vi kom fram till att om
    forskningsprojektet är dåligt planerat-

  264. -eller om forskningsmetoden inte passar
    frågeställningen-

  265. -så får man inte önskat resultat.

  266. Och får man inte resultaten
    man vill ha-

  267. -så måste forskningen vara oetisk.

  268. Vilka frågor ställs? Vilka är det
    som står bakom projektet?

  269. Hur kommer informationen att tolkas?

  270. De senaste dagarna har vi pratat
    om forskare i rennäringssamhällen.

  271. De får information utan att veta i
    vilket sammanhang den bör uttolkas.

  272. Här har vi ett exempel
    på det problemet.

  273. Det här exemplet har varit ganska känt
    på Nya Zeeland de senaste tio åren.

  274. Maorierna stigmatiserades
    på grund av en särskild gen.

  275. Jag ska inte prata mer om det nu.

  276. När det gäller området
    kulturellt- och socialt ansvar-

  277. -måste man ta hänsyn till människors
    privatliv och visa dem respekt.

  278. Det här gäller alla deltagare
    i alla andra sorters forskningsprojekt-

  279. -också.

  280. Arbetar man med urfolksgrupper-

  281. -finns det olika sätt att bete sig som
    får dem att känna sig respekterade.

  282. -och uppskattade.

  283. Idén att man kan
    behandla alla på precis samma sätt-

  284. -med resultatet
    att alla reagerar på samma sätt-

  285. -är helt enkelt inte realistisk.

  286. Det finns många områden inom vilka
    vi behandlar människor olika.

  287. Vi behandlar
    unga och gamla människor olika.

  288. Vi behandlar män och kvinnor olika.

  289. Det är normalt.
    Vi anpassar helt enkelt vårt beteende.

  290. När det gäller olika etniska grupper-

  291. -anpassar vi
    vårt bemötande på samma sätt.

  292. Det handlar inte om att bemöta
    alla grupper på samma sätt.

  293. Det handlar om att de ska känna sig
    jämlika och respekterade.

  294. Vi har haft...

  295. Vi har haft tur med vårt arbete
    med de här riktlinjerna såtillvida-

  296. -att staten har varit villig
    att se till att de efterföljs.

  297. Forskare måste läsa den här skriften när
    de ansöker om forskningsmedel.

  298. Detsamma gäller vid etikprövningar.

  299. Jag har med de här bilderna, men jag
    kommer inte att dansa en haka.

  300. Det här är det närmaste ni kommer en.

  301. Men vi har haft ett slags pånyttfödelse,
    ett renässans-

  302. -för maoriceremonier och stolthet
    bland maorier på Nya Zeeland.

  303. Det tar sig uttryck
    på en mängd olika sätt-

  304. -och sipprar även ner
    i vårt nationella medvetande.

  305. Just det här
    har anammats av rugbyspelare-

  306. -men det tar sig uttryck
    på andra sätt också.

  307. Sammanfattningsvis...

  308. Det här är en norsk samefamilj-

  309. -som tillbringade ett år på Nya Zeeland
    för att studera.

  310. Det finns förbindelser och samarbeten
    mellan olika ursprungsbefolkningar-

  311. -och jag antar att mitt besök också
    skulle kunna räknas i sammanhanget.

  312. Forskning handlar i grunden
    om att forma framtiden-

  313. -och den framtid man önskar sig
    måste speglas i forskningen man utför.

  314. Vill man att alla
    ska visa varandra respekt-

  315. -måste det ta sin början
    i forskningsvärlden.

  316. När det gäller miljöbevarande vet vi
    att biologisk mångfald är mycket viktig-

  317. -för ekosystemens hälsa, välmående och
    återhämtningsförmåga.

  318. Kulturell mångfald spelar
    precis samma roll i vårt samhälle.

  319. Det är viktigt att inse att mångfald
    är nånting mycket värdefullt.

  320. Förhoppningsvis kommer vi att börja
    respektera och glädjas åt mångfalden.

  321. Vårt samhälle har gjort många
    stora teknologiska framsteg-

  322. -men vi skulle kunna utvecklas mer
    när det gäller etiska tankegångar.

  323. Etiska ramar för forskning
    om ursprungsbefolkningar hjälper.

  324. De främjar ömsesidig förståelse,
    hjälper oss att förmedla värderingar-

  325. -och visa att vi värdesätter
    ursprungsbefolkningarna-

  326. -och stödjer deras strävan
    efter självbestämmanderätt.

  327. Så... Kia ora.

  328. Tack, Maui. - Nu är det fritt fram
    att ställa frågor.

  329. Inge Frisk, Jag är medlem
    i Sameföreningen i Stockholm.

  330. Under en tjugo år lång arbetsprocess.
    måste ni ha stött på många hinder.

  331. Blev era forskningsresultat
    och rapporter nånsin ifrågasatta-

  332. -av beslutsfattare och kollegor p.g.a.
    av maoriernas nyvunna inflytande-

  333. -över hur forskningsprojekten
    skulle komma att utföras?

  334. Man möter olika utmaningar
    på olika nivåer.

  335. Det förekom definitivt utmaningar
    när det gällde förhållandet till staten.

  336. Vi ville få institutioner
    och organisationer att säga-

  337. -att forskare måste
    rätta sig efter det här.

  338. Det kan ske på institutionsnivå.

  339. Universiteten kanske tycker
    att det här är viktigt-

  340. -och inför en policy
    som innebär att alla forskare-

  341. -måste genomgå den här processen.

  342. Det förekom definitivt
    en hel del livliga diskussioner-

  343. -när det gällde
    att inkorporera riktlinjerna i systemet-

  344. -så att alla forskare
    tvingades utföra de här momenten.

  345. Det förekom diskussioner
    på den nivån.

  346. Sen upptäckte vi att enskilda forskare
    som planerade forskningsprojekt...

  347. Tja...

  348. Alla motsätter sig förändring i viss
    mån. Det förekom ett visst motstånd.

  349. Men vi märkte att många forskare
    med tiden-

  350. -började inse hur processen
    som de ombads att genomgå-

  351. -tillförde nåt till deras projekt.
    I början såg de det bara som ett hinder.

  352. Men med tiden insåg de
    att det var nåt de hade nytta av.

  353. Genom att kommunicera
    med dem som ska delta i projektet-

  354. -får man mer stöd.

  355. Då är det troligare att man har
    nått sitt mål när projektet avslutas.

  356. Det är resultatet
    som finansiärerna är intresserade av.

  357. På Nya Zeeland nöjer de sig inte längre
    med forskningsrapporten.

  358. De vill veta vilka förändringarna blir.
    Vad projektet kommer att bidra till.

  359. Att kommunicera och diskutera-

  360. -hjälper dem att skaffa stöd
    till sitt projekt.

  361. De mer upplysta forskarna har insett det
    och uppskattar därför processen.

  362. Anna-Lill Edman, CeSam.

  363. Jag undrar, nu när ni har ägnat
    så många år åt att skapa riktlinjer-

  364. -och även börjat implementera dem
    på Nya Zeeland-

  365. -hur skulle du beskriva maoriernas...

  366. Har det skett några förändringar när det
    gäller maoriernas syn på forskning-

  367. -efter att ha haft så många negativa
    upplevelser? Vad har förändrats?

  368. En kommentar man ofta får höra är:
    "Vi har utforskats till döds."

  369. De upplever att de ständigt-

  370. -har varit föremål för forskning.

  371. Det börjar uppstå en ny attityd
    som har uttryckts så här:

  372. "Vi forskar oss tillbaka till livet."

  373. Det handlar om det faktum-

  374. -att om man får bestämma
    vilken sorts forskning som utförs-

  375. -så ställer man gärna upp.

  376. Det sättet att se på saken börjar
    bli allt vanligare på Nya Zeeland.

  377. En annan bidragande faktor-

  378. -är förhållandet
    mellan maoristammarna och staten.

  379. Vi behöver inte längre kämpa
    för att man ska se oss som jämlikar.

  380. Det förutsätts att vi deltar i
    i beslutsfattning och diskussioner.

  381. När man inte längre
    kämpar för jämlikhet-

  382. -förändras både ens sätt att se på
    diskussionen och vad man diskuterar.

  383. Nu handlar debatten främst om:

  384. "Hur kan forskningen
    hjälpa oss att nå våra mål?"

  385. Snarare än: "Ni är inte välkomna här."

  386. Jag skulle vilja veta
    om de etiska riktlinjerna för forskning-

  387. -enbart gäller för sociologiska studier
    av urfolket på Nya Zeeland-

  388. -eller om de även används
    för annan typ av forskning.

  389. Om nån till exempel vill forska
    om djurlivet i de områden-

  390. -där maorierna lever.

  391. På Nya Zeeland...

  392. De här formaliserade riktlinjerna
    rör hälsoforskningen.

  393. Andra universitetsforskare behöver
    etikprövningsnämndens godkännande.

  394. Men det är inte som i Kanada-

  395. -där de har etikprocesser
    som täcker sociologisk forskning-

  396. -hälsoforskning
    och naturvetenskaplig forskning.

  397. Men vi har sett att även om man vill
    forska om naturlivet och liknande-

  398. -förväntas man
    konsultera och diskutera-

  399. -även om man inte agerar
    inom ett särskilt etiskt ramverk.

  400. Man får lov att kontakta olika
    regeringsdepartement och styrelser.

  401. Men det förväntas ändå att man
    konsulterar ursprungsbefolkningen.

  402. Man kan se att de principer
    som gäller hälsoforskningen-

  403. -genomsyrar hela samhället.

  404. Områden där ursprungsbefolkningen inte
    har så stort medbestämmande-

  405. -är den ekonomiska forskningen
    och marknadsföringsforskningen.

  406. -Okej. Kia ora, Maui.
    -Tack.

  407. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Etiska riktlinjer för forskning om ursprungsfolk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige ligger långt efter länder som Nya Zeeland och Australien när det gäller etisk forskning om och med urfolk. Maui Hudson är hälsoforskare vid Te Kotahi research institute i Nya Zeeland, och maorier. Han berättar både som forskare och som del av ett urfolk hur forskningen i hans hemland de senaste decennierna har arbetat fram helt nya etiska riktlinjer för forskning om urfolk. Det nya förhållningssättet, som bygger på ömsesidig respekt och ett aktivt samarbete, är så självklart att samtalet om forskaretik inte längre hålls på samma vis som det i dag gör i Sverige. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Ämnen:
Geografi > Australien och Oceanien, Geografi > Folk i andra länder
Ämnesord:
Etik, Etnologi, Filosofi, Forskning, Forskningsetik, Maori (folk), Nya Zeeland, Oceanien, Socialantropologi, Ursprungsbefolkningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Från naturbete till förädlat renkött

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, pratar om samspelet mellan naturen, renen och renskötaren. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Råvaror i samisk matlagning

Greta Huuva, samisk matambassadör på Viddernas hus, pratar om råvaror. Samerna har åtta årstider, och dessa påverkar råvarorna. Granskotten kan till exempel ersätta citron; de plockas på våren och fryses. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare i världen, några av dem är samer. Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi, förklarar vad begreppet betyder för dem. Inspelat på Västerbotten museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk mat som urfolksturism

Dan Jonasson, expert på ekoturism på Visit Sápmi, berättar om en mall för hur man kan förvalta land och vatten där renskötsel, kultur och turism kan samsas. Det kan leda till en hållbar plan för turismen i samebyn. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Suverän mat

Anneli Jonsson är medgrundare till Slow food Sápmi, en del av den globala rörelsen slow food. Ur samisk synvinkel är det viktigt att arbeta efter deviserna god, rätt och rättvis - att producera efter vad naturen kan ge. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om samisk matkultur

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, talar om förutsättningarna för en bra samisk matkultur och om filosofin bakom det traditionellt samiska levnadssättet. Föredragets titel på nordsamiska: Sámi biebmokultuvrra boahtteáigi. Inspelat i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Inledning till temadagen om etik och urfolk

Per Axelsson, forskare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, inleder 2014 års Lars Thomasson-symposium. Årets tema är Etik i urfolksforskning. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kultur och västerländsk forskning

Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson menar att den politiska eliten länge i stort sett aldrig talade om samisk forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etik i samisk forskning

Anna-Lill Ledman, historie- och genusforskare vid Centrum för samisk forskning (Cesam), drar en rad exempel på hur god och dålig forskning kan se ut. Från Lars Thomasson-symposiet på Samiska veckan. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samebyar, forskning och samarbete

Annette Löf, forskare i statsvetenskap, och Marita Stinnerbom, ledamot i Sametinget, berättar om ett forskningsprojekt där Umeå universitet samarbetat med Vilhelmina norra sameby. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Laponias förvaltning med lokalt perspektiv

Åsa Nordin, verksamhetschef för världsarvet Laponia, berättar om Laponia och förutsättningarna som krävdes för att Unesco skulle klassa det som världsarv: samerna och samisk kultur skulle tydligt inkluderas. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vardag och forskning i rennäringen

Inger Marit Eira-Åhrén (AP), norsk sjuksköterska och politiker, talar om hur NRL, norska renägares landsförbund, arbetar med renägarnas arbetsförhållanden. Psykologen Snefrid Möllersen talar om hur etisk forskning blir nyttig forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vad är urfolksmetodologi?

Kristina Sehlin Macneil, forskare vid Vaartoe/Centrum för samisk forskning, berättar om urfolksmetodologi, som har förts fram av forskare som alternativa forskningsmetoder. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Expedition till Antarktis

Anna Wåhlin är forskare i oceanografi. Hon berättar om arbetet med att ta reda på hur Antarktis glaciärer beter sig och påverkas av vattenströmmar och temperaturskiftningar. Inspelat på Göteborgs stadsbibliotek den 25 april 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

En blågul historia

Besök på Ikeas varuhus där kunderna lovordar både design och köttbullar. Chefen Jens Ivarsson tycker att kunderna gör sig väl hemmastadda. Varje dag får han väcka kunder som ligger och sover. Ett större problem är dock den utbredda privatkopieringen. På fabriken Nantai Textiles jobbar man 60 timmar i veckan för att hinna med. En kinesisk arbetare har inte råd att handla på Ikea. Då finns de billiga kopiorna.