Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Föreläsningar från Samiska veckan 2014 som hölls i Umeå 26 februari-12 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2014 : Råvaror i samisk matlagningDela
  1. Vad tänker du på?

  2. Finns det nån tjockare,
    så den inte blir så svårskuren?

  3. Jag heter Victoria Harnesk.

  4. Jag ska guida er genom den här dagen
    av samtal om samisk mat.

  5. Dagen arrangeras av Slow Food Sápmi-

  6. -men i samverkan med organisationer
    som Renlycka-

  7. -Samisk Mat & Kompetenscentrum-

  8. -och en massa duktiga
    samiska entreprenörer.

  9. Samisk mat har ju blivit väldigt het
    och intressant.

  10. Vi har sett den i tv
    vinna mattävlingar.

  11. I tidningar.
    Det finns snart inte en kokbok-

  12. -med god självinsikt-

  13. -som inte försöker ha med
    ett samiskt recept på menyn.

  14. Och från samiskt håll, så har vi-

  15. -med stor glädje tagit tillvara
    den här trenden-

  16. -och arrangerat detta. Vi vill sätta
    ännu mer fokus på samisk mat.

  17. Och reda ut lite grann...

  18. Att få en framtidsstart utifrån det.

  19. Jag ska hälsa Greta Huuva välkommen
    upp på scenen.

  20. Greta är samisk matambassadör.

  21. Greta är specialiserad
    på vilda växter.

  22. Ett intressant ämne
    som kräver stor kunskap-

  23. -och koll på vad man gör
    både i köket-

  24. -men kanske framför allt ute
    i fjället också när man skördar.

  25. Men vi ska höra Greta berätta
    alldeles själv om det här.

  26. -Välkommen Greta.
    -Tack, tack.

  27. Bli inte förskräckta nu,
    men det finns engelsk text med här.

  28. Det är för att jag även brukar visa
    den här bildsviten-

  29. -för internationella gäster.

  30. Och jag tycker att de bilderna
    är rätt bra-

  31. -så jag har inte börjat göra om dem-

  32. -utan jag tänkte prata utifrån dem,
    kring det här med samisk mat.

  33. Och också utifrån ett perspektiv
    från köket.

  34. Jag jobbar ju med restaurang själv-

  35. -och vet ju vad jag vill ha
    för råvaror.

  36. Och jag vet också vilka som finns
    bakom, och vad de kan producera.

  37. Och det är väldigt fantastiska
    råvaror.

  38. Jag ska försöka guida in er
    i den här världen som består-

  39. -av kanske lite udda saker som man
    inte tänker på faktiskt går att äta.

  40. Det här är då Skandinavien som ni ser
    på bilden.

  41. Och en stor del av det är ju
    det samiska området - Sápmi.

  42. Nu är det tyvärr inte utmärkt
    på den här.

  43. Jag följer också årstiderna.
    Det är ju de som bestämmer råvarorna.

  44. Jag började fundera över vilka
    de viktigaste samiska var.

  45. Vad ska man säga?
    Men det är ju väldigt enkelt.

  46. För det är ju precis det som finns
    bakom knuten.

  47. Det är det som finns i närområdet.
    Det man haft tillgång till.

  48. Och så är det än i dag. Därför
    skiftar det mellan olika områden.

  49. Beroende på var man bor. Vad har man?
    Vilka träslag kan man röka med?

  50. Vad växer det för örter här, o.s.v.?

  51. Man kan aldrig säga att samisk
    matkultur är väldigt enhetlig.

  52. Det finns många variationer. Så många
    udda saker på de olika ställena.

  53. För mig börjar ju året med Jokkmokks
    vintermarknad eftersom jag bor där.

  54. Men framförallt på våren.

  55. När barnen börjar springa ute
    halvnakna och kvittrar som fåglar.

  56. Och man har svårt att få in dem,
    för det är ljust så länge.

  57. Det är också då renkalvarna föds. Det
    är början på det nya samiska matåret.

  58. Men på våren kommer också mycket
    annat. Det man längtat efter.

  59. När man ser de första späda
    granskotten måste man bara äta dem.

  60. De är otroligt goda
    och innan de blir stora-

  61. -så är de så mjuka.
    De nästan smälter i munnen.

  62. Det är vår citron.

  63. Vi kan ersätta citron
    med granskotten.

  64. Jag plockar dem på våren
    och fryser in dem till vintern-

  65. -och då har jag lite
    av det här fräscha kvar.

  66. Och björklöven. Samma sak där.
    Redan när knopparna kommer-

  67. -så är det väldigt gott att knapra
    på de här knopparna-

  68. -och få i sig C-vitaminerna.
    Det visste nog inte våra förfäder-

  69. -att det var därför de var sugna
    på dem.

  70. Men man kände
    att man behövde det här.

  71. Så mot vår-vintern när man mest ätit
    det lilla torrkött som finns kvar-

  72. -och kanske börjar kunna få nån fisk,
    så är det gott med det här gröna.

  73. I dag kan man ju tänka: "Samer har ju
    inte använt så mycket örter och så."

  74. Men tittar man tillbaka, så har vi
    använt otroligt många örter.

  75. I princip allting som är ätbart
    i det område vi har befunnit oss.

  76. Både ätit som det är,
    använt som kryddor, som konservering.

  77. Där finns mycket som vi själva
    behöver plocka upp igen.

  78. Tyvärr har det varit så när de
    moderna snabbköpen och apoteken kom-

  79. -och läkarna kom, att mycket
    av våra kunskaper föll i glömska.

  80. Men nu finns det ett nyvaknat
    intresse på att ta tillbaka det här.

  81. Ta tillbaka våra kunskaper,
    som ju är våra.

  82. Det här är ju då en av de örter
    som fortfarande används mycket.

  83. I vissa områden mer än andra.
    Det beror på tillgängligheten.

  84. De samiska kvinnorna
    i Karesuandoområdet-

  85. -åkte över till den norska sidan
    på försommaren-

  86. -och plockade mängder. "Det finns
    massvis. Vi kan plocka säckar."

  87. Det var ju det man gjorde förr.
    Man plockade säckar av det här-

  88. -för att smälta ner
    och ha kvar till vintern.

  89. Mycket av det här tänket
    inom den samiska kosten-

  90. -är att tänka ett helt år framåt.

  91. Det som kommer på våren finns bara
    under en kort tid.

  92. Hur kan vi spara det,
    så att vi även har kvar på vintern?

  93. Och just fjällängssyran är en
    av de örter man upptäckt-

  94. -att smälter man ner den, så kan man
    spara den i kaggar i kallkällor.

  95. Kanske frysa ner. Kanske blanda
    med mjölk, så att vi får en gompa.

  96. Den här växten är rolig.
    Den finns i stora delar av världen.

  97. Jag befann mig i Sicilien vid den här
    vulkanen som har sina utbrott.

  98. Vid en krater som inte
    var särskilt gammal.

  99. Det hade varit ett utbrott nyligen.

  100. Och det första som började växa
    där nere i kratern var den här.

  101. Jag var tvungen att gå ner
    i den där kratern och äta av det här.

  102. Jag kände mig nästan lite hemma.

  103. Så fortsätter våren. Och då kommer
    ännu flera av våra underbara råvaror.

  104. Tallbarken är också nåt som varit
    en basföda hos samerna.

  105. Forskning man gjort visar
    att tallbarken-

  106. -har använts väldigt frekvent
    hos samerna.

  107. En familj kan ha tagit bark
    från upp till 100 träd-

  108. -för en årsförbrukning.

  109. Det har inte varit nödföda
    som hos nybyggaren, utan en basföda.

  110. Man har redan på våren
    när tallen savar runt midsommar-

  111. -redan då har man tagit barken
    och torkat och rostat den.

  112. Och då kan den sparas länge, malas
    ner till mjöl och blandas i gröt-

  113. -soppor eller kanske ätas som den är.
    Man upptäckte att den var medicin.

  114. Man blev av med alla inälvsparasiter
    om man åt den här.

  115. Ni ser en sån där bläcka på trädet
    som vallats igen.

  116. Man tog inte död på träden, utan...

  117. Mycket, mycket - i princip allt
    i det samiska mathushållet går ut på-

  118. -att man måste vara rädd om sina
    marker, djur. Man måste vårda det.

  119. Inte skövla, inte förstöra, för det
    kommer ett nytt år, nya generationer.

  120. Alla ska kunna överleva.
    Man måste tänka långt framåt.

  121. Och just när tallen savar,
    så är barken ganska lätt att ta.

  122. Men ytterbarken är tung att få bort.

  123. Men sen kan man linda av den,
    ungefär som en hud.

  124. Det här är även en god produkt.

  125. Många pratar om att barkbröd var nåt
    som var så hemskt.

  126. Nåt man var tvungen att äta
    i nödfall.

  127. Men jag har tittat på forskningen.
    Det verkar som om försommarbarken-

  128. -är sötare.
    Den är faktiskt inte dålig.

  129. Den är riktigt god att äta. Den avger
    en ljuvlig doft när den bakas.

  130. Man känner talldoften som kommer upp.

  131. Vad har hänt?
    Det ska stå "Angelica - Fjällkvanne".

  132. Kvannen är ju den andra växten
    som fortfarande är i bruk.

  133. Och som inte har glömts bort
    under den här tiden-

  134. -när man inte skulle använda
    så mycket från naturen.

  135. Och på våren är det lämpligt
    att ta t.ex. roten.

  136. Roten är medicinen.
    Den hjälper mot förkylningar-

  137. -mot infektioner, mot virus.

  138. Man visste att man lätt blev sjuk
    på marknader.

  139. Men hade man lite fjällkvanne att
    tugga på, klarade man sig i regel.

  140. Det visade sig också att den har
    den effekten på kroppen.

  141. Den höjer immunförsvaret.

  142. Men den går att använda till mycket
    annat. Det är en universalväxt.

  143. Och på våren när den kommer
    tar man de späda bladen-

  144. -och de späda stjälkarna.

  145. Man kan äta dem som de är. De är fina
    att ha som krydda till maten.

  146. Sen är det dags för renkalvmärkning.

  147. Det här är renskötarnas
    "bästa drängar".

  148. Myggen tvingar renarna
    att börja samla ihop sig.

  149. Det blir väldigt lätt
    att arbeta med dem.

  150. Och då hoppas man att man har kvar
    lite kött från vintern-

  151. -så att man har lite matsäcksmat-

  152. -som till exempel suovas.

  153. Och en kopp kaffe till det.
    Det var min farfars lunch.

  154. Det var det enda vi hade med oss
    i regel. Han hade en kaffepanna.

  155. Och sen plockade han fram lite
    torrkött och några sockerbitar.

  156. Och gärna lite fett-torrkött.
    In i koppen och på med det där.

  157. Sen klarade man sig
    tills vi kom hem igen.

  158. Fram på sommaren går kvannen i frö.

  159. Då kan man även använda stjälkarna
    från den blommande-

  160. -den två eller treåriga plantan,
    och använda stjälkarna för att äta-

  161. -som ett rent godis. Man skalar dem.
    Märgen är väldigt söt.

  162. Och fröna är väldigt användbara.
    De är väldigt goda som kryddor.

  163. Och så bären, förstås,
    som är så C-vitaminrika.

  164. De sparade man också.

  165. Man satte dem i kaggar i kallkällor
    för att ha till vintern.

  166. Lingonen hällde man i flaskor och på
    med vatten, så fick man vattlingon.

  167. Det höll sig också bra. Det behövdes
    inget socker för att kunna bevara-

  168. -till vintern.

  169. Och sommaren är ju förstås
    fisketiden.

  170. Beroende på var man är i Sápmi,
    så är det olika fisk.

  171. Abborren är en av mina favoriter.
    Man ledsnar aldrig på den.

  172. Det går att göra mycket med den.
    Och den finns i hela skogslandet.

  173. Och så rödingen, förstås,
    som finns i fjällsjöarna.

  174. Röker man den lite i kåtan, förlänger
    man hållbarheten en vecka på den.

  175. Färskfisk är ju svår
    att förvara annars.

  176. Men när man upptäckte:
    "Okej, de hängde i kåtan i röken."

  177. Och så märkte man att de inte blev
    dåliga lika fort som de brukar bli.

  178. Många av de här konserverings-
    metoderna man håller på med-

  179. -är egentligen mycket gammal kunskap
    som har växt fram genom årtusenden.

  180. Man har sett vad som fungerar.

  181. Men man kanske inte har tänkt i
    termer av antioxidanter, vitaminer...

  182. Det är bara en kunskap som finns där
    som man för över till sina barn.

  183. "Det här går att äta."
    Fiskögon är jättegoda.

  184. Nu vet vi att det är mycket fint fett
    i dem.

  185. Barnen älskar de där fiskögonen,
    när man har lagat till fisken.

  186. Och så kommer vi då till renen på
    hösten. Innan dess slaktas det inte.

  187. Ibland hände det
    att vi ifrån öarna fick-

  188. -en renslakt lite tidigare,
    men de smakade gräs.

  189. Det var inget gott,
    utan det är först i september.

  190. Då kommer sarvslakten.

  191. Och det här är verkligen
    kvalitetsköttet.

  192. De feta sarvarna
    som har så otroligt gott kött.

  193. Här är det lite frossa
    efter köttabstinensen.

  194. Då plötsligt kommer köttiden
    då man bara kan äta kött i veckor.

  195. Och inte bara sarv.
    Sen kommer ju älgjakten.

  196. Och man jagar skogsfågel.
    Det här är en väldigt härlig tid.

  197. Men det är fel att säga att renen
    bara är kött. Som Ol-Johan sa.

  198. Det är så enormt mycket annat.
    Det godaste på renen-

  199. -är ju inte köttet,
    utan allt det andra.

  200. Det är blodet och inälvorna
    som man tar tillvara.

  201. Det var väldigt viktigt. Av inälvorna
    fick man det fina fettet.

  202. Man fick många olika smaker
    från levern, njurarna-

  203. -och de olika tarmarna som alla
    har sina smaker och egenskaper.

  204. Man lagade t.ex. blodkorv på
    tarmarna. Det är det första man gör.

  205. Baka blodbröd kan man också göra
    på blodet.

  206. Märgbenen och klövarna.

  207. Klövarna när man kokar dem
    blir jättegoda.

  208. Och man får ett fint fett
    som flyter upp-

  209. -som kan användas till allt från
    hudvård till att smörja gevär med.

  210. Och lite senare börjar man höstfiska,
    för att ha lite mat till vintern.

  211. Man fiskar ofta efter romen.
    De där guldkornen-

  212. -som man kan få från siken
    i älven, bl.a.

  213. Eller så fiskar man efter löja.

  214. En sak till man tar vara på-

  215. -och som jag ibland
    får konstiga kommentarer på:

  216. "Får man inte galna kosjukan
    av att äta hjärna?"

  217. Men det hör man ju - galna kosjukan -
    det är ju kossor. Inte renar.

  218. Hjärnan har ju alltid använts.
    Det är mycket fett i den.

  219. Det är en fin produkt.
    Och den är vacker där den ligger.

  220. Vispar man upp den och blandar
    med lite mjöl och lite salt-

  221. -så får man en god palt.
    En hjärnpalt.

  222. Men man kan göra annat på den. Och
    det har man gjort på olika områden.

  223. Det här är en produkt som nästan helt
    har försvunnit-

  224. -p.g.a. de slaktmetoder
    som finns i dag-

  225. -men som jag tycker är väl värd
    att väcka upp.

  226. Och används den inte till mat,
    så har man den till slöjd.

  227. Av respekt för djuret,
    så måste vi använda allting på det.

  228. Och inte som vi gör nu, att vi kastar
    hälften. Allt det som är godast.

  229. Man kan göra den där korven - gorpi -
    på ett lite modernare sätt.

  230. Man lindar in den i det där feta
    som finns runt magen.

  231. Eller så gör man den i en av magarna.

  232. Det är det gamla sättet.
    Man packar salt och fet renfärs-

  233. -inne i renens nätmage
    och syr ihop den.

  234. Och så ut i kåtan med den
    där den får hänga och röka ett tag-

  235. -tillsammans med annat
    som kanske ska bli suovas.

  236. Där till vänster kan ni se
    de olika... Det finns också...

  237. Löpmagen.
    Den är också fylld till en korv.

  238. Där finns nätmagen och så den här
    moderna varianten på gorpin.

  239. Man blir sugen. Man känner hur det
    doftar av att ha legat i kåtan.

  240. Och så får de torka till lite grann
    för hållbarheten.

  241. Den kan gärna få en torr yta.
    Magen är fantastisk. Den krymper ju.

  242. När man väl börjar torka den-

  243. -drar den ihop sig och då försvinner
    all luft. Hållbarheten blir bra då.

  244. Ja, och så finns det mycket snabbmat.
    Samisk snabbmat.

  245. Blodplättar, t.ex. En fantastisk
    uppfinning våra förfäder kommit på.

  246. Kanske det där torkade blodet som man
    torkar tillsammans med köttet.

  247. Man kan ha med sig det överallt.
    Man kan göra en liten plättsmet.

  248. Om ungarna är hungriga går det snabbt
    att göra en god lunch åt dem.

  249. Man steker i det där fettet
    som ger det extra smak.

  250. Och man behöver inte hålla på
    att krydda renkött.

  251. Man kryddar väldigt sällan med
    nånting. Den är redan så smakrik.

  252. Vill man ha extra smak
    kan man använda det där fettet.

  253. Det som är ett lagrat fett.
    Som med parmaskinkan.

  254. Det är den metoden som används
    i Sydeuropa-

  255. -för att få mer smak på ett kött.

  256. Vi har många saker
    som vi kan blanda i-

  257. -för att få till andra smaker.

  258. Det här är vår-vinter. Och då kommer
    älgarna ner och äter upp alla rönnar.

  259. Älgarna som vandrar ner från Sarek
    med sina kalvar.

  260. På vintern äter man även mycket
    av det man har sparat-

  261. -t.ex. rätten jag snabbt nämnde -
    "gompa".

  262. Den görs på olika örter
    som man mjölksyrar.

  263. Ännu ett område där man väl trott
    att samer inte var så avancerade.

  264. Men vi har ju vår egen "surkål"
    - "gompa".

  265. Den är gjord på vilda örter
    som är syrade och kan sparas.

  266. Man kan spara den i flera år.
    Den är bara lite syrligare.

  267. Sen kan man blanda upp den
    med annat man äter-

  268. -bara för att få de här fantastiska
    smakerna som finns i den.

  269. På vår-vintern är det dags att torka
    köttet som man ska ha kvar hela året.

  270. Klimatet är ju som bäst då.
    Mycket styrs ju av...

  271. Man anpassar maten till årstiderna.
    När är det bäst att torka kött?

  272. När är det bäst att salta in?
    När får man tag på råvaror?

  273. Hur ska man spara
    tills man kan göra mer?

  274. Det finns så mycket kunskap dold
    inom den samiska maten-

  275. -som man inte tänker på,
    som i dag är lite självklar bara.

  276. Och så isfisket.

  277. Man är ute, kan lägga nät under isen
    för att få färsk fisk.

  278. Det var ett halvår sen sist.

  279. Det är väldigt gott att få upp
    lite färsk fisk-

  280. -som omväxling
    till den rökta fisken man har kvar.

  281. Det är ju mycket rökt och torkat
    som är sparat från höstens slakt.

  282. Och torrköttet, förstås,
    som ju är en basvara också.

  283. Det är så bra, för att när man väl
    gjort det, så finns det ju där.

  284. Det blir inte förstört.
    Man kan ha med det.

  285. Man kan koka soppa på det, äta det
    som det är. Variationerna är många.

  286. Det är inte bara ett torrkött
    rent av.

  287. Jag har glömt en sak jag gärna hade
    velat säga.

  288. Mjölken tänkte jag inte på att nämna,
    vi mjölkar ju inte längre renar.

  289. Det är väl en 50-100 år sen
    som man mjölkade till vardags.

  290. Men det har varit en viktig produkt
    på somrarna-

  291. -kombinerat med fiske, då.

  292. Och för att göra gompan
    var man beroende av renmjölken.

  293. Och den gick ju också att spara.

  294. Det där med glass är inget nytt hos
    oss. Vi har gjort glass i tusen år.

  295. De är gjorda på renmjölk i nån
    av magarna med bär, örter o.s.v.

  296. Man frös ner den ute och karvade ner
    lite i kaffet på vintern.

  297. Det var en glass
    och det var välkommet-

  298. -med lite variation i vinterdieten.

  299. Vattnet är förstås viktigt.

  300. Överallt där man gjorde sin boplats-

  301. -där man slog sig ner, var det
    viktigt att det fanns fräscht vatten.

  302. I dag är det synd att vi inte längre
    bevarar våra kallkällor.

  303. Förr skötte de ju om dem, tog bort
    mossa när de höll på att växa igen-

  304. -och drog upp renkadaver som björnen
    hade lagt ner i den, o.s.v.

  305. Man skötte om dem och då växte de
    inte igen. Alla visste var de fanns.

  306. Det är också kunskaper som vi håller
    på att tappa som man borde forska på-

  307. -höll jag på att säga.

  308. Jag hoppas att ni med de här bilderna
    har fått lite inspiration-

  309. -och blivit sugna på lite mer
    än bara renfilé och renskav.

  310. Nästa gång när ni ser nåt, hoppas jag
    ni vågar prova på nåt nytt-

  311. -från den samiska matvärlden.

  312. Greta. Jag blir jätteinspirerad.

  313. Man får ju sån lust att bara ge sig
    ut i markerna direkt och plocka.

  314. Vad är det som gäller? Allemans-
    rätten? Ska jag bara ge mig ut?

  315. Det här är viktigt.

  316. Speciellt i dag med allt intresse-

  317. -för våra örter också.

  318. Det är lätt att det plötsligt kommer
    upp människor och bara plockar.

  319. Man kan plocka ett bestånd på kvanne
    och utrota den på en sommar.

  320. -Hur går det till?
    -Man plockar dem utan att...

  321. De måste ju fröa av sig.
    Då kommer nya plantor.

  322. De gamla plantorna lever bara
    tills de har blommat.

  323. Det handlar om tidpunkten,
    på när man plockar kvanne?

  324. Aldrig plocka för mycket.
    Det är så i den samiska världen.

  325. Man måste plocka med urskiljning
    och vara rädd om det som finns.

  326. Man måste se till
    att det kommer igen, år efter år.

  327. Bär och fröande växter och rötter,
    det skiljer sig visst åt?

  328. Ett bär trillar ner på backen...

  329. Ja, och du tar ju inte död på plantan
    för att du plockar bären.

  330. Det kommer nya varje år.
    Men olika växter har olika perioder-

  331. -i sina växtliv. Man måste ha lite
    kunskap och veta vad som gäller.

  332. Kunskap, det tycker jag är spännande.
    Det tänker jag ofta när vi träffas.

  333. Du har en sån otrolig koll
    på växter och så.

  334. Vi har ju skrivit en bok
    som precis släppts. "Smak på Sápmi."

  335. Och där pratar vi mycket om kunskap
    och...

  336. Kunskap är lite grann kopplat till
    självförtroende också i en kultur.

  337. Och vad man tycker är värt att kunna.
    Hur man förmedlar den vidare.

  338. Vad är det samiska sammanhanget
    om självförtroendet och kunskapen?

  339. Det har vuxit mycket de senaste åren.
    Det var inte så länge sen vi trodde-

  340. -att ingen ville ha vår mat,
    eftersom den var så udda.

  341. Men nu har efterfrågan utifrån börjat
    komma och vi börjar själva inse-

  342. -att vi sitter på en guldgruva,
    så nu måste vi bli ännu stoltare-

  343. -över vår egen matkultur,
    för den är fantastisk.

  344. Det har forskats lite grann
    nu på slutet på t.ex. samisk mat.

  345. Och Mat & Kompetenscentrum
    gjorde en fettanalys-

  346. -som gav stöd för att renens fetter
    är så väldigt nyttiga.

  347. Även en rökstudie har gjorts
    där man studerar-

  348. -på att man röker på ett sätt
    som inte är vetenskapligt-

  349. -men med hjälp av syn och känsel.
    Man luktar och vet.

  350. Man ser röken och hur de här
    processerna går till.

  351. Men det var nån som sa i går
    när vi hade boklanseringen-

  352. -att när man började prata
    om kolesteroler-

  353. -då slutade vi tro
    på vår egen kunskap om fettet.

  354. Vi hade ju ingen aning om kolesterol.

  355. Känner du igen dig och branschen...?

  356. Visst påverkas vi
    av det samhälle vi lever i.

  357. Och när det bara skjuts ut:
    "Ät inget fett. Ät inget fett."

  358. Att renkött blev så populärt ett tag
    var för att det var så magert.

  359. Men det är egentligen fettet
    som är det riktigt nyttiga.

  360. Så visst är det så, att vi påverkas.

  361. Det är skönt att studierna kommer
    som visar att det här är nyttigt.

  362. Att man kan äta det både
    för att det är gott och nyttigt.

  363. Samma sak gäller röken.
    Forskning visar på-

  364. -att den vanliga röken med björk
    o.s.v.-

  365. -faktisk är nyttig.
    Den innehåller antioxidanter.

  366. Jag hoppas att det kommer
    mer forskning kring det här.

  367. Och att forskningen också når ut
    till allmänheten-

  368. -och till dem som stiftar lagarna
    och reglerna. Att de tänker om.

  369. Ja, för mest pratar man ju nu
    om cancerogena ämnen i rök.

  370. Men där har man visst tittat
    på renköttet särskilt-

  371. -och sett att det innehåller lägre
    värden av de cancerogena ämnena.

  372. Och att det beror på rökmetoden,
    på hur man gör, helt enkelt.

  373. Greta, du är matambassadör och har
    varit viktig för samisk mat.

  374. Och Jokkmokk där du verkar
    är matlandethuvudstad år 2014.

  375. Och jag kan tänka mig att det är
    mycket beroende på den samiska maten-

  376. -och det som du har gjort.

  377. Och organisationen bakom samisk mat.

  378. Finns det en branschorganisation
    för samiska växter? Hur ser det ut?

  379. Nej, det gör ju inte det.
    Jag brukar säga:

  380. "Den samiska maten är där slöjden var
    för 50 år sen."

  381. Nu måste det hända mycket och snabbt.

  382. Vi måste få till
    branschorganisationer.

  383. Och Renlycka är bra. Men där tittar
    man mer koncentrerat på renen.

  384. På köttet, ja.
    Men allt annat runtikring...

  385. Finns det en utvecklingspotential?

  386. Finns det arbetstillfällen
    och en ekonomi kring detta?

  387. Absolut. T.ex. alla inälvor.

  388. Det finns inget hinder
    för att ta tillvara dem.

  389. Vi kan inte skylla på EU och lagar.
    Det går att fixa så att slakterierna-

  390. -kan ta rätt på dem.
    Det börjar bli ett sug på inälvsmat-

  391. -från andra delar av landet.

  392. Finns det nån farhåga i att om inte
    samer själva tar den här platsen-

  393. -att andra intresserar sig så hårt
    att de gör det?

  394. Ja. Det är det som händer i dag.

  395. Suovas och annat har missbrukats
    i marknadsföring.

  396. Vad man än sätter "samiskt" framför
    säljer.

  397. Och de som inte har så stora samveten
    kanske ser att de kan tjäna en hacka.

  398. De skor sig lite extra.
    Detta är inte unikt för Sverige.

  399. Det är ett globalt problem
    för urfolk världen över.

  400. Man tar kunskapen. Det handlar ju
    om en kunskapssuveränitet-

  401. -som där den kunskapen
    tillhör människorna-

  402. -som har upparbetat den
    under årtusenden.

  403. Vi ska se om vi har publikfrågor
    till Greta.

  404. Här borta har vi då Inge Frisk.

  405. Sen får ni gärna presentera er, för
    jag har inte koll på alla här inne.

  406. Jag funderar på barktäkt.

  407. Skogsbruket är ju i omvandling.
    Vem som helst lär inte få ta bark-

  408. -från växande träd, så då undrar jag:

  409. Hur kan man i dag göra barktäkt-

  410. -och tillaga mat på tallbark?

  411. Och den andra frågan jag har här:
    Hur smakar contorta?

  412. Jag har inte smakat på contorta,
    så jag kan tyvärr inte svara på det.

  413. Men jag vet att...
    Man har mycket kunskap om tall.

  414. Man visste vilka tallar som var goda.
    Man tittade på marken där de växte.

  415. Och hur de växte. Och också
    från vilket håll på trädet man tog.

  416. I dag är det svårare.
    Du ska prata med nån markägare.

  417. Men när det är stora avverkningar
    av t.ex. tall-

  418. -så måste man kunna höra
    med de skogsbolagen-

  419. -och fråga om man inte kan få ta.

  420. För ofta ser man när de kör
    med skördar-

  421. -att det ligger ju fullt med flak
    runt omkring.

  422. Det borde finnas en möjlighet
    att göra det.

  423. Du får inte gå och ta
    på levande träd. Så är det.

  424. Det är samma sak med granskott.

  425. Man kan småäta, men man får inte
    plocka. Allemansrätten gäller inte.

  426. Träden tillhör ju markägaren.

  427. Har vi fler frågor till Greta?
    - Ja? Varsågod.

  428. Hallå. Lennart heter jag.

  429. Vad är motsvarigheten till umami
    i det samiska köket?

  430. Man brukar ju säga att lök, svamp
    och dylikt-

  431. -står för det som är umami.

  432. Jag har diskuterat med några
    om det här.

  433. Jag tror att det är
    det lagrade fettet.

  434. Det fett som finns på torrköttet,
    t.ex.-

  435. -som då har lagrats.
    Det är nog det som kommer närmast-

  436. -och som är väldigt användbart.
    Det är även ett stekfett.

  437. Man kan smälta det
    och ha det på blodpalt.

  438. Du får fram en kryddig smak
    som man vill ha mer av.

  439. Vi kan ställa en sista fråga
    innan vi ska bryta för lunch.

  440. Är det nån som har...?

  441. Vi kan även tillägga att
    länsstyrelsen har bra röda listor-

  442. -på arter som man ska
    vara försiktig med.

  443. Och det kan skilja i olika områden
    beroende på den tillgång som finns.

  444. Plockar man för eget bruk
    tar man inte stora mängder.

  445. Ska man plocka för avsalu,
    då bör man verkligen kolla med dem.

  446. Vi har ett projekt
    som heter Vildväxande.

  447. Bl.a. med din faster
    och några andra som jobbar med...

  448. Ja, som jobbar med vildväxande svamp
    och bär och örter.

  449. Och vår ambition är
    att certifiera plockare.

  450. De företag som vill köpa örter ska
    kunna anlita en certifierad plockare-

  451. -som har kunskaperna om vad,
    hur och var man får plocka.

  452. Vilken växt.
    T.o.m. jag har tagit fel på kvanne-

  453. -och en annan växt.

  454. Man behöver kunskaper. Man ska inte
    gå ut och tro att man kan det här-

  455. -utan att verkligen ha torrt
    på fötterna.

  456. Tusen tack, Greta.
    Du ska också få vår bok.

  457. Du kanske inte ens har hunnit se den.
    Bläddra lite i den.

  458. Tack så jättemycket.

  459. Textning: Olga Ericsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Råvaror i samisk matlagning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Greta Huuva, samisk matambassadör på Viddernas hus, pratar om råvaror. Samerna har åtta årstider, och dessa påverkar råvarorna. Granskotten kan till exempel ersätta citron; de plockas på våren och fryses. De plockades av de samiska förfäderna också, utan vetskapen om behovet av vitaminer. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Mat, Matlagning, Råvaror, Samer, Samisk matlagning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Från naturbete till förädlat renkött

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, pratar om samspelet mellan naturen, renen och renskötaren. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Råvaror i samisk matlagning

Greta Huuva, samisk matambassadör på Viddernas hus, pratar om råvaror. Samerna har åtta årstider, och dessa påverkar råvarorna. Granskotten kan till exempel ersätta citron; de plockas på våren och fryses. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare i världen, några av dem är samer. Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi, förklarar vad begreppet betyder för dem. Inspelat på Västerbotten museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk mat som urfolksturism

Dan Jonasson, expert på ekoturism på Visit Sápmi, berättar om en mall för hur man kan förvalta land och vatten där renskötsel, kultur och turism kan samsas. Det kan leda till en hållbar plan för turismen i samebyn. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Suverän mat

Anneli Jonsson är medgrundare till Slow food Sápmi, en del av den globala rörelsen slow food. Ur samisk synvinkel är det viktigt att arbeta efter deviserna god, rätt och rättvis - att producera efter vad naturen kan ge. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om samisk matkultur

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, talar om förutsättningarna för en bra samisk matkultur och om filosofin bakom det traditionellt samiska levnadssättet. Föredragets titel på nordsamiska: Sámi biebmokultuvrra boahtteáigi. Inspelat i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Inledning till temadagen om etik och urfolk

Per Axelsson, forskare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, inleder 2014 års Lars Thomasson-symposium. Årets tema är Etik i urfolksforskning. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kultur och västerländsk forskning

Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson menar att den politiska eliten länge i stort sett aldrig talade om samisk forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etik i samisk forskning

Anna-Lill Ledman, historie- och genusforskare vid Centrum för samisk forskning (Cesam), drar en rad exempel på hur god och dålig forskning kan se ut. Från Lars Thomasson-symposiet på Samiska veckan. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samebyar, forskning och samarbete

Annette Löf, forskare i statsvetenskap, och Marita Stinnerbom, ledamot i Sametinget, berättar om ett forskningsprojekt där Umeå universitet samarbetat med Vilhelmina norra sameby. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Laponias förvaltning med lokalt perspektiv

Åsa Nordin, verksamhetschef för världsarvet Laponia, berättar om Laponia och förutsättningarna som krävdes för att Unesco skulle klassa det som världsarv: samerna och samisk kultur skulle tydligt inkluderas. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vardag och forskning i rennäringen

Inger Marit Eira-Åhrén (AP), norsk sjuksköterska och politiker, talar om hur NRL, norska renägares landsförbund, arbetar med renägarnas arbetsförhållanden. Psykologen Snefrid Möllersen talar om hur etisk forskning blir nyttig forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vad är urfolksmetodologi?

Kristina Sehlin Macneil, forskare vid Vaartoe/Centrum för samisk forskning, berättar om urfolksmetodologi, som har förts fram av forskare som alternativa forskningsmetoder. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.