Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Föreläsningar från Samiska veckan 2014 som hölls i Umeå 26 februari-12 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2014 : Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällenDela
  1. Ja, den var fin!

  2. Flera bogar.

  3. Vi ska fortsätta titta
    på gastronomiska produkter-

  4. -och starka lokalsamhällen.

  5. Jag ber Anna-Marja Kaddik
    på Slow Food Sápmi komma upp-

  6. -och berätta om det arbete
    som görs och vad det leder till.

  7. Anna-Marja är renägare och har
    drivit företag inom turism-

  8. För henne är maten central både
    i det egna livet och verksamheten.

  9. -Varsågod, Anna-Marja.
    -Tack.

  10. Slow Food Sápmi
    är arrangör för dagen.

  11. Vi tänkte berätta om
    vad "slow food" är.

  12. De som inte vet frågar om
    det är mat som går väldigt sakta-

  13. -men en hamburgare kan vara slow food
    lika mycket som ett långkok.

  14. Den stora, globala
    slow food-rörelsen startade 1986-

  15. -och har nu
    över en miljon anhängare.

  16. Man ville vara en motvikt
    till massproducerad mat.

  17. Man ville främja ekologiskt,
    småskaligt och närodlat-

  18. -och skydda traditionell mat
    och marken den produceras på.

  19. Ren och nyttig mat
    kommer från en ren natur.

  20. Jag fick först kontakt med
    Slow Food på en mässa i Turin.

  21. Min känsla var: "Vad häftigt,
    här finns hur många som helst"-

  22. -"som tänker som jag -
    att vi behöver rena marker"-

  23. -"att producera ren mat på."

  24. Slow Foods ledord är:
    "gott, rent och rättvist".

  25. "Gott" säger kanske sig självt.

  26. "Rent" - fritt från tillsatser och
    produktion får inte skada miljön.

  27. "Rättvist" - maten ska produceras
    under rättvisa förhållanden.

  28. De här ledorden och Slow Foods
    filosofi kring miljö-tänk-

  29. -går bra ihop med urfolkens
    tänk kring sin mat-

  30. -miljö, natur och djur.

  31. Allt fler urfolk
    börjar vilja engagera sig-

  32. -och vara med i rörelsen.
    Så även samerna-

  33. -så 2009 startades Slow Food Sápmi av
    ett gäng entusiaster.

  34. Målet var - förutom allt
    som Slow Food jobbar med-

  35. -att framför allt skydda
    sina traditionella produkter

  36. Man ville dokumentera samisk mat, som
    inte är så väldokumenterad.

  37. Det handlar ju också om
    att bevara.

  38. Man ville utveckla samisk
    matproduktion-

  39. -ta in det traditionella
    i de häftiga restaurangköken-

  40. -och samarbeta med andra urfolk kring
    maten.

  41. God mat är en njutning
    och bra mat en livsnödvändighet-

  42. -så där är vi hemma.

  43. Den översta bilden här tycker jag
    är en fantastiskt rolig bild.

  44. Jag träffade
    ett urfolk från Chile.

  45. Vi pratade inte samma språk,
    men var där av samma anledning.

  46. När stod och talade med gester,
    så där som man gör-

  47. -upptäckte vi samma mönster
    på hennes bröstplatta-

  48. -som jag hade på min risku -
    silverbrosch.

  49. Där hittade vi genast
    en gemensam nämnare-

  50. -så jag tror att vi förstod
    varandra. Vi kom fram till-

  51. -att vi är nära varandra, fastän vi
    bor på olika sidor av jorden.

  52. "Ark och presidia."
    Några av er har säkert hört-

  53. -att suovas - lättrökt renkött-
    blev Sveriges första presidia.

  54. En presidia är
    en särskilt skyddsvärd produkt.

  55. Slow Food jobbar
    med "The Ark of taste"-

  56. -där man tillvaratar
    traditionella produktionsmetoder.

  57. Det kan vara allt från en grässort
    till ett bär eller ett djur-

  58. -eller faktiska
    förädlade produkter.

  59. Suovas samsas med
    vildris från USA-

  60. -och bruna bönor från Gotland.

  61. Det finns hur många produkter
    som helst - helt fantastiskt.

  62. Vi jobbar mot att skapa
    fler presidia-projekt.

  63. Först listas produkterna
    i "arken"-

  64. -och är produkten väldigt speciell
    kan den sen bli en presidia.

  65. Det här är lite kul för oss,
    för när suovasen blev en presidia-

  66. -så åkte den ut i världen
    via Slow Foods kanaler.

  67. Det fantastiska med det
    - tycker jag personligen-

  68. -är att man når andra människor som
    har samma värderingar som vi.

  69. De är intresserade
    av det närodlade och ekologiska-

  70. -och hela vårt sätt
    att hantera vår matproduktion på.

  71. Vi jobbar nu
    för att få fram fler presidia.

  72. "Gott, rent och rättvist"
    säger så mycket.

  73. "Gott" - där har vi älg,
    ren, fågel-

  74. -fisk, bröd, bär och örter.
    Och det är ju rätt mycket-

  75. -hela den norrländska naturens
    - eller Sápmis - skafferi.

  76. Men det man som vanlig konsument
    faktiskt kan ta del av-

  77. -är en otroligt liten del
    av det vi faktiskt har.

  78. Som exempel tar jag renen här.

  79. Ni som har försökt köpa ren
    vet att utbudet är begränsat.

  80. Det jobbar vi för. Traditionellt
    använder vi hela renen-

  81. -alltså alla magar,
    tarmar, bitar - allt!

  82. Det här vill vi utveckla.
    Det vi tycker är gott-

  83. -ska också få komma ut i världen
    - inte bara ytterfilén.

  84. Den tycker jag förstås också om - men
    vi kokar ytterfilén.

  85. Vi har jobbat lite med...

  86. ...det här.
    På översta bilden till höger-

  87. -syns ett traditionellt renkok
    med blodkorv, palt och renkött.

  88. Sen har vi samiska kockar
    som jobbar med att förnya det här-

  89. -med att tänka nytt
    och tänka in i finrummet.

  90. På den nedre bilden ser vi
    en suovas-fylld blodpalt-

  91. -med sauterad rentunga,
    och ugnsbakad rensida.

  92. Det är intressant hur man kan ta de
    gamla, traditionella rätterna-

  93. -och göra
    ett "nedmonterat" renkok-

  94. -alltså att plocka bitar
    och göra dem jättehäftiga.

  95. Det här har vi som sagt
    jobbat med under året-

  96. -och vi har börjat med
    "experimentella verkstäder".

  97. Den första hade vi i somras
    i Grövelsjön, nere vid Idre.

  98. Vi samlades,
    ett gäng på 35 entusiaster.

  99. Med oss hade vi fyra kockar,
    fyra mentorer-

  100. -producenter av samisk mat och
    folk som är intresserade av mat.

  101. "Hur blir nu detta?" tänkte vi. Ingen
    hade gjort det förut.

  102. Vi släppte bara loss i köket:
    "Gör vad ni vill!"

  103. "Vi kommer med råvarorna och
    så får ni hitta på vad ni vill."

  104. Vi hade förväntat oss
    att få åtta recept ur det här-

  105. -men vi fick 28 stycken.
    Det var en helt otrolig helg.

  106. Vi hade med oss
    en professionell matfotograf-

  107. -för vi tänkte att det här
    med renen, som jag tog upp-

  108. -att det finns...
    Så här kan jag säga:

  109. Många köper inte renkött, för de vet
    inte hur de ska tillaga det.

  110. De kanske går på säkra kort, att köpa
    renskav som de hört talas om-

  111. -men ingen törs kanske köpa
    renbringan. Vad gör man med den?

  112. På verkstäderna satsar vi på
    att ta fram recept som fungerar-

  113. -som alla ska våga laga.

  114. Man ska våga tillaga
    mer ovanliga delar av renen.

  115. Det här är
    ett långkok på en bogstek.

  116. Recepten som vi tagit fram
    tänker vi sprida-

  117. -så nu trycker vi en broschyr
    som företagen ska kunna använda.

  118. Vi jobbar även väldigt nära
    med samiska matföretag-

  119. -för att få höra vad de vill
    komma ut med och vad de inte vill.

  120. För det är ju så,
    som ni hört tidigare i dag-

  121. -att all kunskap kanske man inte är
    redo att dela med sig av än-

  122. -men man kanske blir det.
    Det blev även mycket samtal.

  123. Vi samlas och diskuterar
    vad vi vill med den samiska maten.

  124. "Rent" - det andra
    av Slow Foods tre ledord.

  125. "Naturliga råvaror
    utan tillsatser."

  126. Ni har säkert inte missat-

  127. -det som sägs i media
    om tillsatser i maten-

  128. -den massproducerade mat
    som finns att köpa i butikerna.

  129. Det här är Slow Food väldigt emot.
    Det ska vara naturligt-

  130. -det ska inte vara
    onödiga tillsatser i maten.

  131. "Använda traditionella metoder". Här
    har vi det här med småskaligt-

  132. -och biologisk mångfald-

  133. -att i stället för
    att bara odla en gröda-

  134. -ska man odla de gamla, traditionella
    grödorna.

  135. Man är rädd
    att artrikedomen minskar.

  136. Där livsmedelsindustrin drar fram-

  137. -minskar antalet arter
    och jorden urlakas.

  138. "Rena marker och vatten"
    - som jag sa tidigare-

  139. -produceras ren mat
    på rena marker och vatten.

  140. "Rättvist", det sista.

  141. Det ska vara rättvist
    när det gäller priser-

  142. -att man ska kunna köpa
    bra mat till vettiga priser.

  143. Producenter ska få skäligt betalt och
    ha bra arbetsförhållanden.

  144. Urfolk ska ha rätten att utöva sina
    traditionella näringar.

  145. Om vi tar till exempel renskötsel -
    renkött.

  146. "Traditionella produktionsmetoder"
    handlar ju...

  147. Hur ska jag förklara det här?

  148. Jag är så inne i det här
    i huvudet att jag tappar orden!

  149. Vi jobbar till exempel för
    att få använda rentarm till korv.

  150. Vi ser ingen anledning till-

  151. -att man ska köpa tarmar
    från andra sidan världen.

  152. Vi vill att det ska fungera
    med våra traditionella metoder.

  153. Kallrökning i kåta
    vill vi kunna fortsätta med.

  154. Det är så mycket
    som har försvunnit-

  155. -genom att livsmedelsindustrin gått
    mot massproduktion.

  156. När det gäller det småskaliga-

  157. -blir det inte samma faror
    med bakterier och så vidare-

  158. -så man har en annan koll
    på vad som händer.

  159. Vi jobbar mycket med att dokumentera
    traditionella metoder-

  160. -men även med att se till
    att vi får fortsätta använda dem.

  161. Vi gör ju det själva. Renslakt man
    ser på bild är ofta till husbehov.

  162. Vi slaktar utomhus och tar
    till vara på allt på renen-

  163. -men det är inget som kommer ut till
    vanliga konsumenter.

  164. Vi ska inte slakta utomhus
    och sälja på Ica, men ändå.

  165. "Rätt till land och vatten"
    och "Indigenous Terra Madre".

  166. Slow Foods forum
    för att diskutera de här frågorna-

  167. -som rör "gott, rent och rättvist"
    kallas Terra Madre.

  168. På Indigenous Terra Madre
    diskuterar urfolken det här.

  169. Matsuveränitet har varit och är
    högt uppe på listan där.

  170. Det är "rätten för varje folk
    att producera sin egen mat"-

  171. -"utifrån sina traditionella metoder
    och råvaror".

  172. Förutom det jag nämnt
    driver Slow Food Sápmi-

  173. -två projekt -
    Luonddu Biebmu och Njalle.

  174. Luonddu Biebmu är
    ett utvecklingsprojekt-

  175. -och Njalle ett dokumentations-
    projekt. Men vi samverkar mycket.

  176. "Premiering av restauranger
    och matpersoner".

  177. Slow Food har ett system
    där man premierar restauranger-

  178. -som stämmer in
    på ledord och värdegrunder-

  179. -för att vägleda konsumenterna till
    bra restauranger.

  180. "Nya ark och presidiaprodukter." Här
    jobbar vi även för-

  181. -en egen ark-kommission.

  182. Varje land
    har sin egen ark-kommission-

  183. -som tar fram
    ark- och presidiaprodukter.

  184. Vi känner att de som ska definiera
    vad som är en samisk produkt-

  185. -är samerna själva. Det jobbar vi
    också med - produktutveckling.

  186. "Dokumentera
    traditionell kunskap"-

  187. -"mark- och miljöfrågor
    och matsäkerhet".

  188. Här har vi "gurpi"
    som hänger på tork i ett träd.

  189. Gurpi är den produkt som vi tror
    kommer att bli nästa presidia.

  190. Och jag tänker avsluta där.

  191. Ja, Anna-Marja,
    man blir ju så entusiastisk.

  192. Vi har pratat om matverkstäderna.

  193. Vad händer när folk samlas
    runt mat så där, i en grupp?

  194. Som sagt hade vi förväntat oss
    åtta recept, men fick 28 stycken.

  195. Grupperna var jätteentusiastiska och
    helt inne i det de gjorde.

  196. Efteråt åkte alla därifrån
    med så mycket energi-

  197. -och vilja att utveckla
    sitt eget företag.

  198. Man får energi av att träffas
    och prata med andra.

  199. Vilken typ av frågor
    är det som kommer upp?

  200. Handlar det bara om råvaror,
    eller om livet i stort?

  201. Råvaror förstås,
    men så kommer ju även det här-

  202. -med hur råvarorna produceras.

  203. De tunga frågorna
    kommer också upp:

  204. Kommer de här råvarorna
    att finnas kvar?

  205. Hur ska samisk mat kunna fortsätta
    att utvecklas, så att vi om 10 år-

  206. -har samma eller
    ett ännu större råvaruskafferi-

  207. -ännu fler produkter
    och bättre distributionskanaler?

  208. Ja, vad krävs? Matsuveränitet!

  209. Det kommer Anneli Jonsson
    att tala mer om senare.

  210. Förutsättningarna -
    rena marker och så-

  211. -är det något som samerna själva har
    inflytande över?

  212. Om inte annat så jobbar vi på
    att få inflytande över det!

  213. Det beror på vilket område
    det gäller, men vi jobbar för det.

  214. Intresset för samisk mat
    är ganska stort-

  215. -och det bedrivs
    många samiska matprojekt.

  216. Varför just nu och är det viktigt att
    samerna själva är med där?

  217. Det handlar om
    att när någonting blir trendigt-

  218. -så kommer det att marknadsföras-

  219. -och om vi själva inte
    definierar vad vi vill-

  220. -och marknadsför på vårt sätt,
    så gör någon annan det.

  221. Det har vi diskuterat mycket
    på de experimentella verkstäderna.

  222. Någon nämner en samisk restaurang som
    inte har med samer att göra-

  223. -och då känns det inte kul
    att konkurrera-

  224. -och bli exploaterad på det viset.
    Som same kan man ofta känna-

  225. -framför allt inom renskötseln
    - att man är oönskad på markerna-

  226. -men plötsligt ska man vara
    ett ansikte utåt-

  227. -för nåt företag som bara bryr
    sig om sin marknadsföring.

  228. Kan man bidra själv till att
    förändra bilden av det samiska?

  229. Jag skulle säga - information!

  230. Det vi gör i dag - att man
    pratar med och träffar folk.

  231. När vi går på restaurang
    frågar vi var köttet, bären-

  232. -och de andra produkterna
    kommer ifrån.

  233. Konsumenter skapar efterfrågan
    på rena, bra produkter.

  234. Det är också en fantastisk trend som
    pågår nu-

  235. -att allt fler blir medvetna om
    tillsatser i mat och rättvis mat.

  236. Samisk mat innehåller ju
    väldigt få tillsatser.

  237. Salt, rök...kanske någon ört!

  238. I experimentverkstäderna
    kom det fram mycket kunskap-

  239. -så vi började jobba på en bok.
    Vi är kolleger i Slow Food Sápmi.

  240. I processen med boken-

  241. -kom det fram tankar om varför
    man ska dela med sig av kunskap.

  242. Man kan väl säga att
    det egna engagemanget är viktigt-

  243. -för att styra både produktutveckling
    och information.

  244. Precis. Inför de här verkstäderna-

  245. -när vi tog fram recept
    till boken och broschyren-

  246. -ringde vi till företag
    och frågade vad de vill.

  247. Där är det viktigt att samiska
    företag som vill sälja produkter-

  248. -tar kontakt
    och berättar vad de vill.

  249. Du och jag har ju
    diskuterat mycket och vet en del-

  250. -men den här har vi ju inte gjort
    för vår egen skull.

  251. En applåd för Anna-Marja!

  252. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare runt om på jorden, några av dem är samer. För dem handlar det om att både dokumentera traditionell samisk mat, att skydda marken maten produceras på och att utveckla den samiska matproduktionen. Det säger Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Mat, Matlagning, Samer, Samisk matlagning, Slow food
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Från naturbete till förädlat renkött

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, pratar om samspelet mellan naturen, renen och renskötaren. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Råvaror i samisk matlagning

Greta Huuva, samisk matambassadör på Viddernas hus, pratar om råvaror. Samerna har åtta årstider, och dessa påverkar råvarorna. Granskotten kan till exempel ersätta citron; de plockas på våren och fryses. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare i världen, några av dem är samer. Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi, förklarar vad begreppet betyder för dem. Inspelat på Västerbotten museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk mat som urfolksturism

Dan Jonasson, expert på ekoturism på Visit Sápmi, berättar om en mall för hur man kan förvalta land och vatten där renskötsel, kultur och turism kan samsas. Det kan leda till en hållbar plan för turismen i samebyn. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Suverän mat

Anneli Jonsson är medgrundare till Slow food Sápmi, en del av den globala rörelsen slow food. Ur samisk synvinkel är det viktigt att arbeta efter deviserna god, rätt och rättvis - att producera efter vad naturen kan ge. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om samisk matkultur

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, talar om förutsättningarna för en bra samisk matkultur och om filosofin bakom det traditionellt samiska levnadssättet. Föredragets titel på nordsamiska: Sámi biebmokultuvrra boahtteáigi. Inspelat i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Inledning till temadagen om etik och urfolk

Per Axelsson, forskare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, inleder 2014 års Lars Thomasson-symposium. Årets tema är Etik i urfolksforskning. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kultur och västerländsk forskning

Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson menar att den politiska eliten länge i stort sett aldrig talade om samisk forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etik i samisk forskning

Anna-Lill Ledman, historie- och genusforskare vid Centrum för samisk forskning (Cesam), drar en rad exempel på hur god och dålig forskning kan se ut. Från Lars Thomasson-symposiet på Samiska veckan. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samebyar, forskning och samarbete

Annette Löf, forskare i statsvetenskap, och Marita Stinnerbom, ledamot i Sametinget, berättar om ett forskningsprojekt där Umeå universitet samarbetat med Vilhelmina norra sameby. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Laponias förvaltning med lokalt perspektiv

Åsa Nordin, verksamhetschef för världsarvet Laponia, berättar om Laponia och förutsättningarna som krävdes för att Unesco skulle klassa det som världsarv: samerna och samisk kultur skulle tydligt inkluderas. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vardag och forskning i rennäringen

Inger Marit Eira-Åhrén (AP), norsk sjuksköterska och politiker, talar om hur NRL, norska renägares landsförbund, arbetar med renägarnas arbetsförhållanden. Psykologen Snefrid Möllersen talar om hur etisk forskning blir nyttig forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vad är urfolksmetodologi?

Kristina Sehlin Macneil, forskare vid Vaartoe/Centrum för samisk forskning, berättar om urfolksmetodologi, som har förts fram av forskare som alternativa forskningsmetoder. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - The conference 2016

Matens framtid

Hur kan vi bättre förstå måltidens psykologi? Charles Spence, professor vid University of Oxford, ger här några exempel på hur teknologi kan förstärka matupplevelsen. Isha Datar, vd New Harvest, berättar om framgångarna med att framställa ägg, kött och mjölk med hjälp av olika sorters celler. Arielle Johnson, forskningschef på restaurangen Noma i Köpenhamn, berättar om samarbetet mellan henne och kockarna för att ta fram och förstärka olika smaker ur olika sorters köksavfall och rester med hjälp av ny teknik, kokkonst, forskningsmetoder och intuition. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss