Titta

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Om UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

En nationell konferens om bland annat hur forskare och praktiker kan utveckla skolbibliotek och hur skolbibliotekarier kan arbeta läsfrämjande i skolan. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014 : Källkritik i nätets tidevarvDela
  1. Jag tänkte inleda med att visa er
    den här bilden.

  2. En screenshot från Google.

  3. Det är så här de flesta elever,
    kanske också ni, i alla fall jag-

  4. -börjar när vi har en fråga om något.
    Vi söker i Google.

  5. Här har jag sökt på ett i vissa
    sammanhang ganska känsligt begrepp.

  6. "Sionism", på svenska.

  7. En lång rad träffar placeras
    efter varandra på listan.

  8. Överst är Wikipedia.
    Sedan kommer sajten sionit.se.

  9. Det är sionistiska federationen
    i Sverige.

  10. Därefter en artikel
    i Nationalencyklopedin.

  11. Sedan en artikel i något
    som heter Metapedia.

  12. Känner ni igen Metapedia?
    Säkert ni från skolmiljön.

  13. Det är ett högerextremt uppslagsverk-

  14. -som fokuserar på frågor
    som intresserar de miljöerna.

  15. Det speglar kunskapsinnehållet
    därefter. Och så vidare.

  16. Artiklar om ett visst ämne
    blandas och ges ganska mycket.

  17. Google är i dag för de flesta,
    inte minst för ungdomar och elever-

  18. -det fönster mot världen vi har
    när vi tittar ut.

  19. Hur många av er har
    de senaste dagarna använt Bing?

  20. Det var fler händer än jag brukar se,
    men ändå inte många.

  21. Hur många har använt Google
    de senaste dagarna?

  22. Det ger perspektiv på vilket monopol
    det här företaget har-

  23. -på hur vi söker och hittar
    information.

  24. Hur många har använt Yandex?

  25. Det är en stor sökmotor i Ryssland.

  26. Baidu?

  27. Där har vi en.

  28. Det är en kinesisk söktjänst.

  29. DuckDuckGo?

  30. Några händer.
    Några bibliotekarier, gissar jag.

  31. Den är också mer alternativ.

  32. Prova att söka på samma begrepp
    i olika söktjänster.

  33. Men Google har en förkrossande
    stor marknadsandel.

  34. Särskilt i Europa.

  35. Google påverkar därför vår syn
    på kunskap-

  36. -och det sätt vi ser världen på,
    och så vidare.

  37. Detta är en bearbetning av en tabell-

  38. -som är gjord av Roger Säljö,
    professor i Göteborg.

  39. Vi behöver inte gå in på den
    i detalj.

  40. Mina slides stämmer överens rätt bra,
    men något ska man ju göra på tåget.

  41. Så vissa saker kanske inte
    stämmer överens.

  42. Den här visar läskunnighet-

  43. -under olika tidevarv.

  44. Först står det
    "Protestantisk läsfärdighet".

  45. Man ska kunna läsa bekanta texter,
    ofta religiösa texter.

  46. Katekesen, psalmboken, bibeln kanske.

  47. Den här epoken var inte skrivandet
    så viktigt.

  48. Det gällde att kunna katekesen
    utantill. Memorering prioriterades.

  49. Vi behöver inte gå igenom allt här-

  50. -men tabellen visar att
    vad vi ser som viktigt-

  51. -när det gäller att läsa, skriva,
    memorera, förändras över tiden.

  52. Inte minst på grund av att det finns
    nya tekniker för att-

  53. -lagra, kommunicera, söka texter.

  54. Vi ser att det sker
    en långsam förändring neråt.

  55. Det är att det finns ett större
    intresse, eller större behov-

  56. -av att lära sig hantera obekanta
    texter ju närmare vår tid vi kommer.

  57. Det blir naturligtvis särskilt
    viktigt i dag.

  58. Det syns lite dåligt här nere.

  59. Det jag har skrivit till i parentes
    syns dåligt, så jag kan läsa det.

  60. Det handlar om
    de digitala mediefärdigheterna.

  61. Ökade krav på att kunna engelska.

  62. Jag har lagt till "snabb läsning".

  63. Ett förändrat och ökat behov
    av källkritik.

  64. En ökad förståelse för
    hur sökmaskiner formar-

  65. -den kunskap som vi ser
    och tar till oss.

  66. Att vår syn på vad som ingår
    i läs- och skrivfärdighet-

  67. -förändras över tid,
    är den viktigaste poängen här.

  68. I katalogen har ni sett att jag ska
    kretsa kring de här temana i dag.

  69. Jag har ägnat en hel del tid
    åt detta.

  70. Jag har jobbat med sådana här saker
    i projektform-

  71. -så ni vet varifrån jag kommer.

  72. Jag och några kollegor har jobbat
    med EXAKT-projektet.

  73. Ni kan ha stött på det.

  74. Vi följde skolelevers arbete
    i klassrum-

  75. -för att observera
    projektorienterat arbete.

  76. Hur man interagerade med digitala
    medier, hur man presenterade det.

  77. Jag jobbar även
    med ett annat projekt-

  78. -där vi studerar förändringen av-

  79. -den kollektiva minnesresursen
    som alltid har funnits.

  80. Vi kan kalla den encyklopedisk
    kunskap. I dag ser den annorlunda ut.

  81. Det som traditionellt sett kom
    i tryckta band-

  82. -som talade om vad som var det
    viktiga, tills nästa upplaga kom.

  83. Vad man behövde kunna i samhället.

  84. Det skilde sig åt mellan samhällen,
    och år.

  85. Den tekniken har förändrats, liksom
    våra sätt att producera kunskapen.

  86. Jag tänker främst på Wikipedia,
    men ska även ta upp Googles påverkan.

  87. Jag ska visa exempel från projektet.

  88. Jag har också börjat ett nytt projekt
    med forskare i Lund:

  89. "Kunskap i en digital värld: tillit,
    trovärdighet och relevans på nätet".

  90. Vi studerar hur information förmedlat
    genom sociala medier och sökmaskiner-

  91. -ges betydelse
    och hur vi ser dem som trovärdiga.

  92. Varför ses viss en information
    som trovärdig, och inte en annan?

  93. Och så har jag jobbat ett år
    som skolbibliotekarie.

  94. Jag ska nu visa några exempel
    från det här projektet.

  95. Vad händer med encyklopedisk kunskap
    när den går-

  96. -från tryckta band till ett digitalt
    format i nätverkssamhället?

  97. Vad händer med dess trovärdighet?
    Vad blir nytt?

  98. Här är en bild på min yngste son.

  99. Mina föräldrar gav mig en uppsättning
    av Nationalencyklopedin.

  100. Mycket länge var den inte mer
    än en trappa för honom att klättra i.

  101. Han lär tycka att det här är en
    märklig teknik när han blir större.

  102. "Herregud. 20 band.
    Hur gjorde du när du flyttade?"

  103. Jag har tänkt på det. Jag är ju, som
    ni kanske förstår av mina intressen-

  104. -en nörd, vilket gör att jag
    intresserar mig för dessa frågor.

  105. Men även jag ser att det här
    är gammalt.

  106. När jag talar med ungdomar
    och skolelever ser jag-

  107. -att det är ett gammalt sätt
    att kommunicera kunskap.

  108. Vad är egentligen ett uppslagsverk?

  109. Det bygger på en slags tro
    på vetenskapen.

  110. Att man kan förmedla vetenskapligt
    granskad kunskap.

  111. Det bygger på en idé om att kunskapen
    ska vara tillgänglig.

  112. Nu talar jag om uppslagsverk
    såsom de kom att bli-

  113. -i samband med upplysningen.

  114. Här är den klassiska "Encyclopedie"
    av Diderot och d'Alembert.

  115. Förnuft och rationalitet.

  116. Istället för att kunskapen
    var given från Gud-

  117. -kunde den ackumuleras och studeras.

  118. Det är en bild av kunskapen.

  119. Hela upplysningsidén symboliseras
    mycket av-

  120. -det här klassiska uppslagsverket.

  121. Man kan fråga sig
    vad Wikipedia symboliserar i dag?

  122. Är det ett steg
    från upplysningstanken?

  123. Länge har de här...
    Det ska vara suddigt.

  124. De här tjocka, dyrbart inbundna
    banden i bokhyllan-

  125. -har varit en symbol för den stabila,
    den trovärdiga-

  126. -kanske rent av auktoritära,
    kunskapen.

  127. Härom året gick jag ut på Blocket
    för att se var uppslagsverken är nu.

  128. Jo, de är på Blocket.

  129. "Bra Böckers Lexikon. 100 kronor."

  130. "Komplett Bra Böckers Lexikon
    i nyskick."

  131. Bara det låter oroväckande.

  132. Här. "Nationalencyklopedin.
    500 kronor. 20 band."

  133. Gå ut själva så får ni se.

  134. Ni sitter nog också på encyklopedier.

  135. Antingen hann ni kränga dem
    innan de tappade i värde-

  136. -eller så har ni dem i kartonger
    i källarförrådet eller garaget.

  137. En del har hamnat i sommarstugor,
    för att förgylla där.

  138. Men de används oerhört sällan.

  139. För många representerar de
    något annat.

  140. Kanske inte en praktisk resurs,
    utan en symbolisk och vacker resurs.

  141. Härom året beslutade
    Encyclopaedia Britannica-

  142. -detta flaggskepp bland uppslagsverk-

  143. -att inte längre komma ut
    i tryckt upplaga.

  144. "Efter 244 år upphör
    Encyclopaedia Britannica"-

  145. -"att komma ut i tryckt format."

  146. Det här var en artikel i en blogg-

  147. -som tillhörde New York Times,
    "Media Decoder".

  148. Många läste artikeln.

  149. Det skapades massor av kommentarer
    i kommentarsfältet.

  150. Det var fantastiska berättelser.

  151. Människors minnen
    kopplade till uppslagsverk.

  152. En del beskriver hur de läste dem
    från A till Z.

  153. Jag kan inte begripa det,
    men många skrev det.

  154. Men väldigt få kommer ihåg
    vad som stod i artikeln.

  155. Det vill säga, den finns ju online.

  156. Men man associerar uppslagsverk
    till det tryckta.

  157. Digitalt är det Wikipedia som gäller.

  158. Därför har uppslagsverken svårt
    att konkurrera i nätverkssamhället.

  159. Om vi då istället tittar på-

  160. -de nya förutsättningarna
    för encyklopedier.

  161. Vi översköljs med denna statistik.

  162. Olle Findahl ger årligen ut
    "Svenskarna och internet".

  163. Ni kanske redan har stött på det här.

  164. Det är bara några axplock
    från den här statistiken.

  165. 89 procent av befolkningen
    har tillgång till internet.

  166. Det kan innebära att man måste
    ta bussen en halvtimme.

  167. Man måste ta siffrorna
    med en nypa salt.

  168. När studien gjordes sa sig 31 procent
    använda surfplatta.

  169. 65 procent har uppkoppling
    genom smarta telefoner.

  170. Alltså, 65 procent av befolkningen
    har tillgång till Google-

  171. -var de än är i landet,
    beroende på täckningen.

  172. Det går ner i åldrarna. Ta även
    dessa siffror med en nypa salt.

  173. 60 procent av treåringarna-

  174. -och 40 procent av tvååringarna
    har använt internet.

  175. Använder mer regelbundet
    gör 23 procent av treåringarna-

  176. -och 8 procent av tvååringarna.
    Men det är nog mer.

  177. Man döljer hur mycket barnen ser på
    YouTube och spelar spel-

  178. -när pappa och mamma vilar
    efter jobbet.

  179. Men det sker en tydlig förändring
    med nästa generation.

  180. Man ska verkligen ta-

  181. -de här 11 procenten,
    och säkert fler-

  182. -som inte har tillgång och kompetens,
    på allvar.

  183. Men nästa generation kommer att se
    annorlunda ut.

  184. Uppslagsverken blir ännu dammigare.

  185. Samtidigt är det så att uppslagsverk,
    eller idén om att samla kunskap-

  186. -att organisera och presentera den,
    är långt ifrån död.

  187. Det finns ett konsultföretag på nätet
    som heter Alexa-

  188. -som bland annat
    sammanställer statistik-

  189. -och mäter popularitet
    på olika webbplatser.

  190. Det är inga exakta mått.

  191. Enligt Alexa ser de mest populära
    webbplatserna i Sverige ut så här:

  192. Etta är svenska Google.

  193. Tvåa är den internationella
    Google.com.

  194. Alltså har två olika Google
    de två översta platserna.

  195. Trea är Facebook.

  196. Tillsammans med YouTube skulle det
    täcka många av användningarna.

  197. Särskilt som att YouTube
    ägs av Google.

  198. Om Google skulle köpa Facebook, finns
    det inte så många alternativ längre.

  199. Hoppas att det inte sker.

  200. På femte plats kommer
    det svarta fåret-

  201. -i den här kommersiella listan,
    Wikipedia.

  202. Den är beroende av trafiken från
    Google, där den ofta kommer högt upp-

  203. -men är ändå icke-kommersiell,
    vilket gör att den sticker ut.

  204. Lite nationellt bundet kommer sedan
    Aftonbladet och Blocket.

  205. Och faktiskt Yahoo, en av Googles
    få konkurrenter som finns kvar.

  206. Men bland dessa 500 kommersiella
    sajter som listas-

  207. -är det fantastiskt
    att ett uppslagsverk kommer femma.

  208. Hade ni trott det för 20 år sedan om
    någon hade förutspått utvecklingen?

  209. Det hade inte jag,
    men så är det i alla fall.

  210. I vår studie har jag och
    mina kollegor tittat på uppslagsverk.

  211. Hur man förändrar sin form
    för att producera kunskap.

  212. Hur man tar hjälp av ny teknik. Hur
    man diskuterar användarnas beteende.

  213. Det säger något intressant-

  214. -om hur kunskap produceras,
    tillgängliggörs och används.

  215. Jag har rent konkret tillbringat
    ganska mycket tid-

  216. -i redaktionsrummet
    hos Nationalencyklopedin-

  217. -för att ta del av deras diskussioner
    och projekt, och se vad de gör.

  218. Jag har även varit i Norge
    och iakttagit deras arbete-

  219. -med deras nationella uppslagsverk,
    Store norske leksikon.

  220. Jag har ett stort intresse
    för Wikipedia.

  221. Jag har intervjuat wikipedianer
    och sett arbetet med Wikipedia.

  222. Lite längre fram ska jag visa
    hur Google-

  223. -dels är nyckeln i spelet med
    encyklopedisk, och annan, kunskap-

  224. -men också hur man nästan själv
    blir ett uppslagsverk.

  225. Men det får bli en liten cliffhanger.

  226. Här har vi då Wikipedia.

  227. Jag behöver nog inte förklara det
    så mycket för er.

  228. Ni vet en mängd saker om det här.

  229. Den stora, grundläggande skillnaden
    är egentligen-

  230. -att det bygger på en syn att-

  231. -istället för att kontrollera
    innehållet innan det publiceras-

  232. -så finns det kontrollmekanismer
    i det här formatet som gör-

  233. -att det kontrolleras i efterhand, av
    alla andra wikipedianer och läsare.

  234. Ni tillsammans, säkert många
    av er, bidrar till detta.

  235. Där man i klassiska uppslagsverk,
    eller kunskapsförlag-

  236. -ägnade mycket tid åt
    att faktagranska texter i förväg-

  237. -gör man det mer eller mindre
    i efterhand.

  238. Man lägger en stor del av ansvaret
    på den enskilde användaren.

  239. Det är en stor förändring i synen
    på kontroll av kunskap.

  240. Granskning av kunskap.

  241. Det fanns säkert stort behov av
    att kontrollera kunskap förr i tiden.

  242. Det ser vi inte minst när vi tar fram
    roliga exempel från uppslagsverk-

  243. -och tycker att de ser gamla ut.

  244. Det bygger på att det är
    många röster, att många bidrar.

  245. Det finns en snedfördelning
    bland de som bidrar.

  246. Yngre män är överrepresenterade.

  247. Det bygger på att man kan vara
    mer eller mindre anonym.

  248. Det bygger på länkad kunskap.

  249. Man länkar från uppslagsverket
    till andra platser-

  250. -och andra platser på nätet länkar
    till Wikipedia.

  251. Det här sista gör att det hamnar
    långt upp i Google.

  252. Eftersom det är en öppen
    och fri resurs-

  253. -kan man länka dit,
    och då blir det också populärt.

  254. Men webbplatser som
    ligger bakom en betalvägg-

  255. -vill man inte länka till, för folk
    blir irriterade över lösenordskravet.

  256. Det gör att de inte kommer
    lika högt upp i Google-

  257. -och därmed inte blir lika synliga.

  258. Det bygger även på att kunskapen
    hela tiden förändras.

  259. Hela tiden sker det en förändring.

  260. Men det bygger också på att man ska
    verifiera kunskapen-

  261. -med extern dokumentation.

  262. Det var en diskussion om Philip Roth,
    tror jag att det var...

  263. Ni får rätta mig om ni kommer ihåg
    detta bättre.

  264. Det var en amerikansk författare-

  265. -som hittade något i Wikipedia
    om sitt liv, som var fel.

  266. Men han kunde inte ändra det.

  267. Principen för Wikipedias arbete
    är att-

  268. -påståenden på Wikipedia måste
    verifieras genom en extern källa.

  269. Det fanns inte dokumenterat, och det
    räckte inte att han själv sa det.

  270. Så han fick skriva en artikel om det,
    som någon sedan refererade till.

  271. Hur många här inne har själva
    redigerat i Wikipedia?

  272. Det var inte så många ändå.

  273. Har ni sett... Det är en svår fråga
    till 200 personer.

  274. Jag gör istället ett kort hopp
    till Wikipedia.

  275. Till en artikel om Krim,
    så det är aktuellt.

  276. Som ni ser när jag bläddrar
    är det en lång artikel.

  277. Väldigt lång.

  278. En intressant sak är
    att det finns en sida för diskussion.

  279. Eftersom många inte räckte upp handen
    vill jag visa detta-

  280. -så att ni hänger med.

  281. Här kan man diskutera artikeln.

  282. Här hade man en omröstning
    bland wikipedianer-

  283. -ifall artikeln
    skulle anses vara värd-

  284. -att betecknas
    som en utmärkt artikel-

  285. -och därmed få den här lilla stjärnan
    som en slags belöning.

  286. Man kan också se i historiken-

  287. -att det ständigt sker uppdateringar.

  288. Den senaste gjordes klockan 02.15.

  289. Väldigt tidigt i morse.
    Det har inte gjorts något på ett tag.

  290. Distributionen av det här
    uppslagsverkets innehåll-

  291. -är billigare än
    när Encyclopaedia Britannica-

  292. -uppdaterade sina uppgifter
    förr i tiden.

  293. Då fick man trycka om allihop
    och distribuera dem.

  294. Och inte minst försäljarna
    var en speciell sort.

  295. Jag ska inte gå in på mer än så här.

  296. Men Wikipedia är ett intressant
    exempel på-

  297. -digitala mediers paratext.

  298. Det vill säga texter om texten.

  299. Här är texten vi vill ha, men sedan
    finns det andra typer av texter-

  300. -till att granska den här texten.

  301. Man kan ta del av diskussioner
    bakom scenen.

  302. Man kan se att en text
    har fått en stjärna.

  303. Man kan ta del av hur uppdaterad
    historiken är.

  304. Om artikeln om Krim inte hade
    uppdaterats sedan november-

  305. -hade den varit lastgammal.
    Här kan vi se det.

  306. Man ser också att det inte bara finns
    en artikel om Krim.

  307. Det är lager på lager på lager
    av uppdateringar.

  308. Man kan gå tillbaka och titta hur
    artikeln såg ut då, eller då.

  309. Det är inte bara en artikel.

  310. Ett sådant där tumregelknep är-

  311. -att referat till Wikipedia-artiklar
    ska göras-

  312. -till den specifika artikeln,
    och inte i allmänhet.

  313. På alla artiklar finns det "verktyg".

  314. Sedan står det "Permanent länk"
    eller "Citera denna artikel".

  315. Om jag trycker på "Permanent länk"
    får jag en adress som går till-

  316. -"Version från 19 mars, 02.15".
    Det är den senaste uppdateringen.

  317. Har jag den länken är det
    till den versionen jag refererar.

  318. Sedan kan någon förstöra artikeln
    fullständigt-

  319. -men referatet gäller den versionen.

  320. Så nöj er aldrig med Wikipedia.

  321. Det var en liten utsvävning.

  322. Om vi då går till Norge.

  323. Känner ni till diskussionen
    om Store norske leksikon?

  324. Det är ett jätteintressant fenomen-

  325. -inom kunskapspolitik,
    eller informationspolitik.

  326. Norge har haft olika typer
    av lexikon.

  327. Många lexikon, med tanke
    på befolkningsmängden.

  328. Lexikon är också en slags nationell
    representation av kunskap.

  329. Unga nationer kanske har större behov
    att visa på sin kunskap.

  330. Sitt världsperspektiv.

  331. Jag ska dra historien snabbt.

  332. Under 1990-talet
    och början av 2000-talet-

  333. -bytte man namn på olika sätt-

  334. -och skapade Store norske leksikon.

  335. Sedan skulle man digitalisera det.

  336. Det gjordes runt år 2000.

  337. Man överförde allt tryckt till det
    digitala, utan att anpassa det.

  338. Sajten krävde lösenord,
    och de fick inga kunder.

  339. De tappade kunder, får man väl säga.

  340. Det hjälpte inte
    att reklamfinansiera den.

  341. Man försökte lite olika modeller,
    och tänkte sedan ge upp.

  342. Det började diskuteras ifall man bara
    skulle förlita sig på Wikipedia.

  343. Det var en diskussion
    där många deltog-

  344. -på kultursidor
    och i rikstäckande medier.

  345. Kultur- eller forskningsministern
    var också med i diskussionen.

  346. Till sist erbjöd sig en stiftelse
    att finansiera verksamheten-

  347. -om den gjordes om under fem, sex år.

  348. Sedan hoppades stiftelsen på att
    staten skulle ta över.

  349. Så man tog in en helt
    ny chefredaktör.

  350. Hon fick bygga upp sitt team
    av redaktörer.

  351. SNL hade länge diskuterats i media
    som ett exempel på det gamla-

  352. -som inte kunde anpassa sig
    till nätets ekologi.

  353. Bland annat fanns det en ung tjej-

  354. -som hade en blogg som var profilerad
    i diskussionen.

  355. Den nya chefredaktören
    valde att rekrytera henne-

  356. -som den första redaktionsmedlemmen,
    som en slags webbanalytiker.

  357. Hon skulle lägga upp strategier
    för arbetet.

  358. Lexikonet är en kombination där man
    har behållit expertskrivandet-

  359. -med kontakter till universitet och
    sådant, med en stiftelsefinansiering-

  360. -och så har man lobbat hårt för att
    få staten att ta över.

  361. Där är man nästan nu.
    Men det är inte helt säkert-

  362. -för nu har både norska Wikipedia,
    som finns i både bokmål och nynorsk-

  363. -och SNL konkurrerat
    om den senaste budgeten-

  364. -till ett expertdrivet uppslagsverk.

  365. Båda anser sig vara det,
    fast på olika sätt.

  366. Det är kunskapspolitiskt intressant.

  367. I Sverige skulle nog ingen komma
    på tanken-

  368. -att staten skulle finansiera
    Nationalencyklopedin.

  369. Men NE har en god ställning
    i Sverige-

  370. -i kommuner, skolor, bibliotek-

  371. -som gör att man har en tryggare bas.

  372. Så trots många svårigheter hänger man
    kvar och förändrar sig-

  373. -för att möta de nya kraven för hur
    kunskap ska kommuniceras digitalt.

  374. Det är samma sak som dagstidningar
    kämpar med: Hur ska vi få betalt?

  375. Man lägger upp en brandvägg,
    och tappar läsare.

  376. Nationalencyklopedin
    har samma problem.

  377. För det är så att uppslagsverk
    verkar i en tid i dag-

  378. -där det råder hård konkurrens
    om läsaren.

  379. Hur hittar folk till uppslagsverk?

  380. Jag fick ta del av siffror
    från NE och SNL.

  381. De har, som alla andra webbplatser
    med självaktning, Google Analytics-

  382. -där man kan se vad användarna gör,
    hur de hittar till sidan, med mer.

  383. För Nationalencyklopedin
    är det 65 procent-

  384. -som hittar till uppslagsverket
    genom en sökning i Google.

  385. Ungefär som jag inledde
    med "sionism".

  386. Och så väljer man.
    "NE känns bra, dit går jag."

  387. Store norske leksikon har enligt
    egen utsago jobbat stenhårt-

  388. -på att sökoptimera.

  389. De har en siffra på att 85 procent
    av deras besökare kommer från Google.

  390. Ta siffran som är hämtad från Alexa
    med en nypa salt.

  391. Jag vet inte hur pålitlig den är.

  392. Där säger man att 63 procent
    kommer till Wikipedia via Google.

  393. Jag skulle gissa
    att siffran är högre.

  394. Det innebär att vi inte söker
    i uppslagsverk, utan i Google.

  395. Ni ser på siffrorna att få
    vänder sig-

  396. -specifikt till Wikipedia eller NE,
    utan de går till Google.

  397. "Oj, första träffen blev Wikipedia.
    Dit går jag."

  398. Så gör jag, och säkert många av er.
    Våra elever gör det definitivt.

  399. Det är intressant.

  400. Jag trodde förut att det var
    Wikipedia som konkurrerade här.

  401. Det är det ju också, men den stora,
    osynliga makten är ju Google.

  402. Google förändrar förutsättningarna
    för så mycket.

  403. Vi går tillbaka till mitt
    ursprungliga exempel om sionism.

  404. Ni ser att... Detta är en screenshot
    från min bärbara dator.

  405. En, två, tre, fyra, fem, sex.

  406. Googles träfflista sägs innehålla
    tio poster.

  407. Väldigt få vänder till sidan två.
    Det har ni säkert hört.

  408. Men jag hörde på ett föredrag i går-

  409. -att det intressanta egentligen
    är hur mycket ens skärm rymmer.

  410. Folk går inte längre än man ser.

  411. Så på tåget hit-

  412. -gjorde jag en skärmdumpning
    från min mobiltelefon.

  413. Då fick jag bara tre träffar.

  414. Av vad? 200 000?

  415. Jag lyssnade som sagt på ett föredrag
    i går med Dirk Lewandowski.

  416. Han har jobbat med "eye tracking".
    Känner ni till det fenomenet?

  417. Man sitter i laboratorium.

  418. Där kan man studera vart ögonen
    riktas på skärmen.

  419. Man låter många titta och då ser man
    vad det är man läser på en skärm.

  420. Man gjorde det med Google.

  421. Det här är inte med i era slides.

  422. Ju mörkare, desto mer intensivt
    har man tittat.

  423. Här tittar folk på träffsidan.

  424. Man tittar på den första texten.

  425. Lite på den andra.
    Ytterst lite på den tredje.

  426. Sedan tittar man inte mer.

  427. Det innebär egentligen
    att det inte spelar någon roll-

  428. -om man bara får tre träffar,
    för man tittar bara på dem ändå.

  429. Han påstår också att folk helt enkelt
    inte vet om...

  430. Många i deras studie visste inte
    att man kunde bläddra.

  431. Vad gör att just de här
    hamnar överst-

  432. -och inte de som är någonstans
    på första våningen?

  433. Vet vi det?

  434. Det här sökordet attraherar inte
    betalda annonser-

  435. -men hur kan man skilja
    mellan betalda annonser, och inte?

  436. Om nu Google är så otroligt viktig
    för vår vardag-

  437. -som elever, lärare, bibliotekarier,
    forskare.

  438. I vardagslivet när vi beställer
    pizza. Vi gör allt genom Google.

  439. Ändå vet de flesta
    förhållandevis lite om-

  440. -vad det är som gör att saker
    blir som de blir.

  441. Det är en viktig kunskap om vi tror
    att det påverkar så mycket.

  442. Tendenser för kunskapsproduktion.

  443. Jag ska hämta material från
    mina studier i redaktionsrummen.

  444. Det handlar om dialog, kvantifiering,
    googlefiering, som jag kallar det.

  445. Man lånar inspiration
    från olika medier.

  446. På många av dessa sociala medier-

  447. -kan man kommentera och ta kontakt,
    och då tar andra efter det.

  448. Man erbjuder läsarna att skriva
    kommentarer i media, och så vidare.

  449. Dialogen är något som kännetecknar-

  450. -mycket av dagens nätverkskultur
    när det gäller kunskap och medier.

  451. Typexemplet är Wikipedia,
    som bygger på att människor deltar.

  452. Några av er, och många andra.

  453. Det innebär också att det finns
    ett ökat krav i dag-

  454. -på att se en transparens.
    Hur blir kunskap till kunskap?

  455. I de här banden
    som står i källarförråden-

  456. -kan man inte se de diskussioner
    som ledde fram till-

  457. -den text som finns i uppslagsverket.

  458. Det som skedde i redaktionsrummen
    och över telefon kan man inte se.

  459. Men i Wikipedia kan man ta del
    av den debatt-

  460. -som gjorde att texten vi läser
    faktiskt blev som den blev.

  461. Ni kan läsa om detta
    i Store norske leksikon.

  462. De har gjort en slags semiversion
    där man kan följa de olika inläggen.

  463. Man kan skicka in förslag,
    men inte få sista ordet.

  464. De har valt en mellanversion mellan
    Wikipedia och det traditionella.

  465. Man samspelar med andra medier.

  466. Finns man bakom en betalvägg blir det
    samspelet svårt. Vad gör man då?

  467. Det var intressant att se
    hur man jobbade där i Norge.

  468. De använde sig av en programvara
    som heter sproutsocial.com-

  469. -som bevakar vad som händer i sociala
    medier kring en specifik fråga.

  470. De hade en mediaanalytiker-

  471. -som ibland sökte på
    Store norske leksikon, eller snl.no-

  472. -för att se vad som sades på Twitter
    om uppslagsverket den dagen.

  473. Då interagerade de.
    Eller på andra sociala medier.

  474. Medan jag satt där visade hon mig
    hur man kunde göra.

  475. Hon sökte på SNL och hittade
    ett Twitter-meddelande:

  476. "Jag kommer aldrig att använda
    snl.no. Hittar ingenting."

  477. Varpå hon svarar personen: "Vad letar
    du efter? Vi kan hjälpa dig."

  478. Jag är glad att ingen har hoppat
    på mig så, men man kan tänka sig-

  479. -att skolor och bibliotek kan söka
    upp folks frågor och diskussioner.

  480. Jag vet inte om det är en bra modell,
    men den används alltmer.

  481. Man etablerar kontakt.
    Det var intressant.

  482. En annan tendens-

  483. -som man kan titta på-

  484. -är ett ökat intresse för någon form
    av kvantifiering av fakta.

  485. Jag tycker att det intresset ökar.

  486. Ni har säkert stött på
    begreppet "öppen data".

  487. Har det diskuterats i går? Nej.

  488. Det innebär att
    allt fler institutioner-

  489. -inte minst de som är finansierade
    med offentliga medel-

  490. -öppnar upp sina databanker gratis-

  491. -för företag att använda.

  492. Till exempel för att ta fram
    applikationer.

  493. Det kan vara en applikation om
    trafikinformationen i Göteborg-

  494. -där man kan se hur man bör köra
    för att slippa köer.

  495. Det kan vara statistik från
    Världsbanken om fattigdom i världen-

  496. -som man kan mata in.

  497. Statistik om livslängd, sjukdomar.
    Allt möjligt som man kan mata in.

  498. Jag har en kollega som talar om det
    som den nya oljan-

  499. -som förväntas få världen att snurra.

  500. Det är också något
    som encyklopedierna funderar på.

  501. Man jobbade länge på hur man
    skulle kunna ta del av och utnyttja-

  502. -den här statistikmöjligheten.

  503. Skapa redskap i form av program-

  504. -så att brukarna själva kan leka
    med statistik.

  505. Är det någon som har sett
    Dagens Nyheters factlab?

  506. Där kan man leka med olika saker.

  507. Roslings Gapminder är ett typexempel
    på det här.

  508. Med tillgänglig, gratis information-

  509. -skapar och visualiserar man
    kunskap och relationer.

  510. Det intressanta med det är
    att det är lätt att bli förförd-

  511. -av visualiseringens potential.

  512. Men varifrån kommer siffrorna som
    utgör grunden för visualiseringen?

  513. Det ser jag som nästa fråga.

  514. Vi som brukare får en aptitligt
    presenterad kunskap.

  515. Men hur granskar vi den?
    Vi vet inte ens var den kommer från.

  516. Jag hittade en tidningsartikel
    från vd:n för Nationalencyklopedin.

  517. Han kommer intressant nog
    från Ericsson tidigare.

  518. När han tillträdde sa han:

  519. "Vi ska vara en faktabyrå
    som ska leverera snabbt och lätt."

  520. Det är inte samma sak
    som det klassiska idealet-

  521. -där man ska skriva längre,
    tolkande artiklar.

  522. Här handlar det mer om att presentera
    fakta, gärna i form av statistik.

  523. Och så det här med googlefieringen.

  524. Ni måste se uppslagsverken
    som exempel.

  525. Det är inte bara de här tre-

  526. -utan detta gäller massor av aktörer
    på nätet.

  527. De måste anpassa sig till Google-

  528. -och till Googles kod,
    till Googles algoritmer.

  529. Någon kallade det en Google-dans.

  530. Att webbplatserna anpassar sig
    för att hamna högre-

  531. -varpå Google ändrar algoritmerna,
    och då anpassar man sig på nytt.

  532. Om Google är fönstret mot världen
    måste man synas där för att finnas.

  533. Det är inte många här som har Bingat
    eller Yandexat eller Baiduat.

  534. Det är Google vi använder.

  535. Det finns egentligen inga
    alternativa startplatser i dag.

  536. Om vi inte räknar in sociala medier.

  537. Så relevansen för många människor-

  538. -utgörs av de filter
    som Google erbjuder.

  539. Googles filter som placerar
    vissa saker högt-

  540. -avgör för de flesta
    vad som är relevant.

  541. Till en sådan grad att det kanske
    bara blir de tre första träffarna.

  542. I de uppslagsverksredaktionsrum
    där jag har varit-

  543. -jobbar man med Google Analytics-

  544. -som visar hur folk beter sig
    och vad de intresserar sig för.

  545. De som jobbar där skulle säga
    att jag överdriver-

  546. -men det finns en tendens att man
    intresserar sig mest för-

  547. -att skriva om det som är populärt.

  548. "Oj, nu skrivs det om Krim.
    Där måste vi ändra."

  549. Förr sa man: "Oj, nu måste vi
    uppdatera våra länderartiklar."

  550. "Vi börjar med Albanien, sedan tar vi
    Andorra och fortsätter framåt."

  551. Fyra år senare kommer man till Krim.

  552. Tankesättet har gått från alfabetet
    till popularitet.

  553. På gott och ont, för det är bra att
    ändra det folk är nyfikna på.

  554. Men det finns en risk
    att man tappar kärnan.

  555. Det menar jag inte att uppslagsverken
    har gjort, men till och med de-

  556. -som ses som stabila stöttepelare,
    jobbar med de här frågorna.

  557. Den här bloggtjejen,
    om jag får uttrycka mig så-

  558. -som chefredaktören för
    Store norske leksikon anställde-

  559. -skrev i en artikel
    i en norsk tidning.

  560. Jag översatte det till engelska
    till en engelsk presentation-

  561. -och nu hittar jag inte originalet.

  562. Hon skrev så här:

  563. "SNL was a party without guests.
    They had few hits in Google."

  564. "It doesn't help if you have the best
    music, if no one turns up."

  565. Det är precis vad det handlar om.

  566. Om vi tar ett steg vidare, kan vi då
    se Google som ett uppslagsverk?

  567. Nu får ni nog bläddra förgäves.

  568. Det har kommit något det senaste året
    som en del av er säkert har läst om.

  569. Alla av er har sett det,
    kanske utan att tänka på det.

  570. Det är Google Knowledge Graph.
    Känner ni igen detta?

  571. Det är den stora revolutionen
    inom sökmotorer.

  572. För att använda catchiga fraser-

  573. -så ska Google inte bara vara
    "about strings", utan "about things".

  574. Man går från ord till saker.

  575. Man söker inte bara
    efter bokstavskombinationer-

  576. -utan efter reella saker-

  577. -som står i relation till varandra
    och har en betydelse.

  578. Det går från information
    till kunskap.

  579. Bland annat summerar man
    på ett direkt sätt-

  580. -fakta från andra resurser på nätet.

  581. Tidigare fick man en lista
    på intressanta saker.

  582. När man klickade på listan kom man
    till en plats på nätet-

  583. -som kunde vara Wikipedia.

  584. Men nu behöver man inte ens
    gå vidare-

  585. -för Google hämtar informationen.

  586. Särskilt öppen data, som det inte
    blir upphovsrättsbrott för.

  587. Text från Wikipedia är ju öppen.

  588. Man lägger dit relaterade bilder.

  589. Vad andra personer som har sökt
    på liknande ord har läst.

  590. Förslag på alternativ som inte alltid
    har med sökordet att göra.

  591. Jag sökte på "Putin".

  592. Här har vi den vanliga listan.

  593. Här har de en nyhetsdel, och sedan
    den så kallade organiska träfflistan.

  594. Men här är den nya
    Google Knowledge Graph.

  595. Där har vi bilder och text.
    Här står det faktiskt Wikipedia.

  596. Nu behöver man inte ens gå
    till Wikipedia längre.

  597. Vi får lite faktauppgifter.

  598. Den fakta som finns med beror på
    vad andra har sökt på om Putin.

  599. Om du söker på någon annan kanske
    inte längden står med.

  600. Kanske har folk diskuterat att han
    inte är så lång.

  601. Men jag gissar bara.

  602. Är han gift?
    Jag trodde att han var skild.

  603. Och sådant som andra har sökt på,
    som inte alltid rör den här listan.

  604. Här presenteras det man har sökt på.
    Så som sökmotorer brukar fungera.

  605. Det här sägs vara en stor revolution
    från Googles sida.

  606. Det tror jag också.

  607. Det kommer att medföra
    stora förändringar.

  608. Jag sökte på "Krim".

  609. Hämtad text från Wikipedia.

  610. Lite faktauppgifter.

  611. Wikipedia är
    en icke-kommersiell tjänst.

  612. Men hur kul tycker Wikipedia
    att det här är-

  613. -och hur påverkas deras besökarantal
    om Google dränerar dem.

  614. Google har gett Wikipedia besökare
    genom att placera dem överst.

  615. Nu tar de Wikipedias information,
    så man behöver inte ens gå dit.

  616. Google är på något vis
    så oerhört populärt.

  617. Vi använder det hela tiden,
    och ändå kommer det undan med allt.

  618. Efter NSA-skandalen ifrågasatte ingen
    all information Google har om oss.

  619. Men alla ifrågasatte varför staten
    skulle ha den informationen.

  620. Google landar med fötterna nedåt.

  621. Vi hade organiserat
    en workshop i går.

  622. Marie Friberger från Malmö högskola
    gjorde en rolig jämförelse.

  623. Många säger till exempel att de
    måste ta en paus från Facebook.

  624. Man behöver koppla ur.
    Men det säger ingen om Google.

  625. Google finns överallt,
    men är osynligt.

  626. Vi tänker inte på att vi är
    så beroende av Google.

  627. Samtidigt färgar det
    hela vår världsbild.

  628. Nu ska vi gå tillbaka till skolan
    där vi började lite grann.

  629. Jag ska försöka knyta ihop säcken.

  630. Först några saker som delvis
    är en upprepning.

  631. Vilka är förutsättningarna
    för lärande i skolan i dag?

  632. Vi kan se att det under ett antal år-

  633. -har skett en förändring
    i undervisningen.

  634. Man har gått mot
    ett ökat elevaktivt lärande.

  635. Med tanke på dagens skoldiskussion
    vill jag tillägga-

  636. -att den definitivt
    kan vara lärarledd.

  637. Elevaktivt betyder inte
    att man inte involverar lärare.

  638. Vi har gått från att vara beroende
    av en bok, en klassuppsättning...

  639. Så jobbar man än ibland, men vi ser
    på de stora dragen.

  640. ...till att öka mängden information.

  641. Att ge eleven ansvaret att välja
    och argumentera för sina val.

  642. Det skapar nya roller för lärare
    och bibliotekarier.

  643. Tittar vi på medielandskapet...

  644. Digitalisering av kunskap
    får enorma konsekvenser-

  645. -som jag har försökt visa
    med mina exempel på encyklopedier.

  646. Där besitter Google i dag
    en särställning-

  647. -bland alla aktörer,
    till att forma kunskap.

  648. Jag kallar det
    "Kunskapens nya ordning".

  649. Från de klassiska bibliotekens
    klassifikationssystem-

  650. -i alfabetets ordning-

  651. -talar vi nu om popularitet
    och träfflistor.

  652. Kunskapen blir, liksom kulturen
    och det mesta annat-

  653. -konkurrensutsatt på ett nytt sätt.

  654. Vi använder en platta, en smart
    phone, en iPad eller vad vi har-

  655. -som vårt fönster mot allting.

  656. Mot skönlitteratur, kunskap,
    faktasökning, när vi beställer pizza.

  657. Om vi använder precis samma redskap-

  658. -konkurrerar vi om utrymmet
    som redskapet visar-

  659. -med hjälp av de resurser vi har,
    i första hand Google.

  660. Så det finns nya villkor
    för informationssökning-

  661. -källkritik och även didaktik,
    i de här frågorna.

  662. Jag tänkte sammanfatta lite av
    forskningen som finns om dessa saker.

  663. Begreppet för dagen är
    Medie- och informationskunnighet.

  664. Det förkortas MIK.

  665. Ni har säkert hört mycket om det.

  666. Jag var på folkbiblioteket i Borås
    och såg att det var MIK-vecka.

  667. Det dyker upp.

  668. Man talar om det här
    med läskunnighet.

  669. Det har en speciell betydelse
    på svenska.

  670. Vi tänker oss
    en traditionell läskunnighet-

  671. -som handlar om att läsa text.
    Böcker, gärna skönlitteratur.

  672. Man säger att folk läser mindre.

  673. Då menar man ofta skönlitteratur-

  674. -såsom den definierades
    i slutet på 1800-talet.

  675. Men läsning kan vara mycket mer.

  676. Utan att tona ner betydelsen
    av den traditionella läskunnigheten-

  677. -har det växt upp andra begrepp
    om något bredare i läskunnighet.

  678. Trots att vi lever
    i ett svenskt språkområde-

  679. -är det svårt att hitta en bra
    översättning till "literacy".

  680. Det är så mycket rikare
    än "läs- och skrivkunnighet".

  681. Det finns begrepp
    som försöker fånga detta.

  682. "Digital literacy", "media literacy",
    "information literacy".

  683. På svenska "informationskompetens",
    "digital kompetens", "mediakunnighet"

  684. Vad som har hänt på inte så lång tid
    är att-

  685. -medie- och informationskunnighet
    har blivit ett paraplybegrepp-

  686. -för alla nya förmågor,
    och förändrade förmågor-

  687. -som det digitala nätverkssamhället
    för med sig.

  688. För skolan kan det handla om...

  689. Och nu hämtar jag exempel från mina
    och mina kollegors forskning.

  690. ...behovet av att kunna
    formulera problem.

  691. Det elevaktiva lärandet
    kräver något mer än ett faktasvar.

  692. Att söka information med kritisk
    och reflexiv blick.

  693. Google är inte allt, höll jag på
    att säga, men det är det ju nästan.

  694. Att jämföra och värdera trovärdighet.

  695. Att delta i nätverkssamhället
    genom att publicera sig.

  696. Om vi tittar på hur läroplanerna
    är uppställda i skolan i dag-

  697. -ser vi att det här är insprängt
    i olika ämnen.

  698. Det är inte redovisat separat,
    och det är nog klokt.

  699. Man talar mycket om
    medie- och informationskunnighet.

  700. Jag ska ge ett exempel
    på samhällskunskap.

  701. I läroplanerna står det
    som ett av syftena...

  702. Det är inte det enda. Det står:

  703. Inte så stor skillnad.

  704. Om vi tittar på kunskapskraven
    så står det:

  705. En liten nyansskillnad.

  706. På gymnasiet valde jag en
    av många kurser:

  707. Enda skillnaden är
    källhänvisningarna.

  708. Från universitetet vet jag att de
    inte lär sig det i gymnasiet.

  709. Det är knappt att de lär sig det
    hos oss.

  710. Helt nyligen, om det var
    den här veckan eller förra-

  711. -kom det ett delbetänkande
    från digitaliseringskommissionen-

  712. -där det står att digital kompetens
    är osynlig i kunskapskraven.

  713. Därför är den svårt att mäta
    i nationella tester och liknande.

  714. Därmed tappar den i betydelse.

  715. Jag tycker i och för sig
    att den finns här.

  716. Det svåra är hur man gör
    ett kunskapsinnehåll av detta.

  717. Hur går man från den generella nivån
    till specifika exempel?

  718. Jag tänkte gå igenom
    vad det kan handla om.

  719. Det kan handla om
    formulering av frågor.

  720. Vi går från en lärarstyrd
    till en elevcentrerad undervisning.

  721. Min kollega Louise Limberg
    har forskat om detta.

  722. Man förväntas formulera
    sina egna problem. Att forska.

  723. Svårigheten är att eleverna-

  724. -ofta har fokus på att göra rätt
    enligt anvisningarna.

  725. Det är där koncentrationen ligger.

  726. Jag kan också säga
    från mina egna studier...

  727. Och här spelar oss tekniken
    ett spratt.

  728. Genom Google och Wikipedia...

  729. Det här är mer en gissning.

  730. Det är så lätt att hitta fakta
    att fokus blir på faktaupplysningar.

  731. Det är möjligt att det alltid
    har varit så.

  732. Men det är i alla fall
    inte så konstigt.

  733. Om man upplever att eleverna inte
    går längre än Wikipedia-

  734. -kan det bero på att Wikipedia räckte
    för att besvara frågan.

  735. Det kan vara en svårighet.

  736. Och informationssökning som sådan-

  737. -är en förrädisk sak.

  738. Det är enkelt att söka information.
    Det tycker inte minst eleverna.

  739. Eleverna tycker att det är jättelätt
    att söka information.

  740. "Jag fick 340 000 träffar i Google
    på det du frågade efter."

  741. Men hur kan man utveckla
    en reflexiv förmåga-

  742. -kring de mekanismer som gör att vi
    hittar det vi gör?

  743. Hur vi ska göra det är
    en oerhört viktig fråga för skolan.

  744. Man kan säga: "På den här skolan
    använder vi inte Wikipedia."

  745. "Inte heller Google.
    Vi jobbar så här."

  746. Eller så säger man:
    "Sådant är samhället i dag."

  747. "Vi kan försöka minska
    Googles dominans på andra sätt"-

  748. -"men nu måste vi balansera detta
    genom människors kunskaper istället."

  749. Det kan handla om
    vad som reglerar träfflistan.

  750. Hur urskiljer man annonser
    från de organiskt skapade träffarna?

  751. Hur färgas världsbilden av det här?
    Av personifieringen av sökningen.

  752. Allt det här handlar om källkritik-

  753. -men nu gör jag det
    till en specifik rubrik.

  754. En av de svårigheter
    som blir särskilt viktig-

  755. -är att det är svårt
    att hitta författarnamnet.

  756. Vi frågar elever:
    "Vem är författaren?"

  757. Inte vet jag. Det är säkert
    500 olika bidragsskribenter-

  758. -till en Wikipedia-artikel.

  759. Eller någon annan aggregerad resurs-

  760. -där man inte vet
    varifrån kunskapen kommer.

  761. Den öppna datan som jag talade om.
    Vem är författaren i Gapminder?

  762. Det är Världsbanken, WHO
    och alla möjliga olika index.

  763. Det är svårt att följa
    och att kvalitetsbedöma.

  764. Den frågan måste man också ta tag i.

  765. Antingen kräver man en författare
    och stryker alla typer av-

  766. -nya, mer annorlunda, resurser.

  767. Men eleverna går ju ändå dit-

  768. -så man kan behöva
    nya förhållningssätt.

  769. Hur kan man använda paratexterna
    för att granska informationen?

  770. Hur jämför man?

  771. Den "nya" tidens förhållningssätt
    och syn på kunskap-

  772. -som genereras av Wikipedia-

  773. -där man ser att en artikel om Krim
    uppdaterades klockan 02.15 i natt-

  774. -färgar ju också av sig
    på "gamla" medier.

  775. Jag har ett favoritcitat
    från en några år gammal studie.

  776. En elev resonerar kring en bok:

  777. "Den är boken är ju jättegammal,
    den kom ut 2010."

  778. "Den säger ingenting
    om dagens samhälle."

  779. Det hade man inte sagt för tio år
    sedan om en två år gammal bok.

  780. Några ord om didaktik.

  781. Hur operationaliserar man,
    eller hur gör man-

  782. -för att undervisa om medie- och
    informationskunnighet-

  783. -eller vad man vill kalla det? Hur
    skapar man ett meningsfullt innehåll?

  784. Forskning visar att det är svårt att
    göra till ett undervisningsobjekt.

  785. Jag vet att Limberg och Folkesson
    gjorde en studie-

  786. -som ni kanske har hört om.

  787. Den visade på-

  788. -hur både lärare
    och bibliotekarier gärna kunde-

  789. -i betygssättning
    och examinationsrättning-

  790. -kritisera elever för avsaknad
    av kunskap.

  791. Men studien visade att de
    aldrig hade undervisat om det.

  792. Det var inte ett innehåll i
    undervisningen, ändå gav de kritik.

  793. Men hur ska man undervisa om detta?

  794. Där har vi en lång bit kvar att gå.

  795. Inte minst har vi
    betydelsen av handledning-

  796. -vid själva formuleringen
    av elevernas frågor.

  797. Om det inte blir bra där
    följer det med hela projektet.

  798. Om svaret kan bli 428 istället för
    en resonerande utläggning om något-

  799. -så kanske det är fel på frågan.

  800. Frågan gäller: Vågar vi släppa på-

  801. -kontrollen av innehållet i förväg?

  802. Vågar vi släppa på
    den traditionella synen-

  803. -där vi har en mer stabil
    mediestruktur och kultur-

  804. -där innehållet ofta är publicerat
    i förväg-

  805. -till förmån för en miljö
    där vi lägger ansvar på eleverna-

  806. -att själva fatta beslut
    om trovärdighet-

  807. -och tillförlitlighet
    i informationen?

  808. Min retoriska uppläggning visar
    mitt intresse för det senare.

  809. Eftersom eleverna ska ha redskap
    som de kan använda även efter skolan.

  810. Då har de Google, Wikipedia,
    alla dessa resurser.

  811. Jag menar att Wikipedia
    är ett fantastiskt redskap-

  812. -för att synliggöra hur kunskap
    blir till kunskap.

  813. Man kan arbeta med en artikel
    i Wikipedia-

  814. -och gå tillbaka i historiken, se hur
    artikeln blev till och diskuterades-

  815. -hur den har kritiserats
    och förändrats.

  816. Det är ett fantastiskt arbetsredskap-

  817. -att jobba med.

  818. Sedan måste man i de här
    sammanhangen diskutera-

  819. -Googles så centrala roll
    i informationssamhället i dag.

  820. Vad får det för konsekvenser?

  821. En liten avslutande sammanfattning.

  822. Å ena sidan bör man inte se på
    medie- och informationskunnighet-

  823. -som enbart en teknisk färdighet.
    Då tappar vi något oerhört viktigt.

  824. Det är en pedagogisk fråga
    som rymmer så mycket.

  825. Kunskapssyn, epistemologi om ni vill,
    och en massa spännande saker.

  826. Sådant ni kan väldigt mycket om.

  827. Å andra sidan får vi inte glömma
    den tekniska sidan-

  828. -som påverkar
    hur saker och ting fungerar.

  829. Man måste ha ett hum om det.

  830. Vissa kanske kan ha mer hum än andra-

  831. -men att man tillsammans ger en bild
    av det hela.

  832. Det behövs bemannade skolbibliotek
    med professionell personal.

  833. Och att man ger personalen
    och lärarna möjligheten-

  834. -att stödja elevers utveckling
    av medie- och informationskunnighet.

  835. Det är jätteviktiga frågor.

  836. Och sedan svårigheten som vi alla
    måste jobba vidare med-

  837. -genom tester och exempel.

  838. Hur man faktiskt kan undervisa
    om det här konkret.

  839. Integrerat samarbete mellan lärare
    och bibliotekarier?

  840. Dessutom behövs det mycket mer
    forskning.

  841. Som tur är har jag tid att ägna mig
    åt de här frågorna en tid till.

  842. Och många andra.

  843. Jag vill också göra lite reklam-

  844. -för den här publikationen-

  845. -av mig och min kollega
    Johanna Rivano Eckerdal.

  846. Den publiceras i april.

  847. Utgiven av Svensk biblioteksförening
    som en antologi om forskningen.

  848. Vi tycker att den är spännande.

  849. Så håll ögonen öppna.

  850. Därmed har jag också tio minuter
    för eventuella frågor.

  851. Jag avslutar där. Tack.

  852. Tack så mycket för det. Då ska vi se.

  853. Ja.

  854. Hej, jag heter Viveka och jobbar
    som skolbibliotekarie i Umeå.

  855. Jag har många frågor.
    Det här var jätteintressant.

  856. En fråga handlar om läroboken
    som medie-

  857. -som på många skolor har många år
    på nacken. Vad tänker du om det?

  858. Och så tänker jag att det beror på
    vad ungarna söker om.

  859. Om det är länder, historiska fakta
    eller ett däggdjur.

  860. Man har olika sökstrategier
    beroende på vilken sorts fakta-

  861. -man söker efter.

  862. Det är två av de saker
    som jag funderar kring.

  863. Den första frågan
    kan jag inte svara på.

  864. Jag kan tänka mig att det finns
    en tendens att man öppnar upp-

  865. -för en vidgad syn på medier.

  866. Gränserna för klassrummet
    blir mer porösa.

  867. Man tillåter andra typer av
    kunskapskällor än läroboken.

  868. Det innebär inte att lärobokens tid
    är helt passé.

  869. Det kan också se olika ut,
    apropå din andra fråga-

  870. -beroende på vad det är för ämnen,
    frågor, aktualitet.

  871. Du har rätt i att det ser olika ut.

  872. Men man ska inte tro att
    inom naturvetenskapen-

  873. -är allt stabilt, tryggt
    och utan åsikter.

  874. Men visst ser det olika ut.

  875. Men fakta kan vara
    var Rysslands gränser går.

  876. Men det kan ändå ifrågasättas.

  877. Då ska vi se.

  878. Du får ställa en till fråga.

  879. Det är samma här. Viveka, Umeå.

  880. Jag tänker på progressionen som man
    jobbar med som skolbibliotekarie.

  881. I vilken årsgrupp ska jag börja?
    Redan på lågstadiet?

  882. Vad ska jag lära ut där?

  883. Det är svårt att veta var man
    ska lägga ribban för de små barnen.

  884. Och när det är dags.

  885. Det förstår jag.

  886. Där har vuxenvärlden olika
    förhållningssätt.

  887. Det finns ju sökmotorer
    som har inbyggd censur.

  888. Man blockerar olika ord och begrepp.
    Det har både för- och nackdelar.

  889. Och det finns resurser,
    som länkskafferiet.

  890. Man vill skydda mindre barn,
    och i vissa fall är det kanske klokt.

  891. Men i grunden får man tänka på vad
    barnen gör när de inte är i skolan.

  892. Om man går ut och frågar förskolebarn
    om de har mobiltelefoner-

  893. -har nog många det.

  894. Och har man det så använder
    man ju den.

  895. Man vill ju ge barnen stöd
    även för livet utanför skolan.

  896. Då måste man tänka på vad de gör där.

  897. Då får man börja jobba med
    sociala medier.

  898. Diskutera Facebook rätt tidigt.

  899. Det måste man våga ta i skolan.

  900. Om barnen använder resurserna
    måste man diskutera dem.

  901. Progression är en viktig fråga.

  902. Vi pratar för lite om progression.
    Vi börjar om hela tiden.

  903. Vi maler om samma saker på nivå
    efter nivå.

  904. Och inte alltid jättepedagogiskt.

  905. Jag såg en fråga till.

  906. Inga Andersson,
    gymnasiebibliotekarie från Kalmar.

  907. Jag undrar över när man samverkar med
    lärare kring att använda nya medier.

  908. Alla elever sitter
    med sin egen dator.

  909. Hur diskuteras kunskapssynen
    på lärarutbildningen?

  910. För antingen släpper lärarna allting-

  911. -eller så behåller man de
    traditionella kriterierna för källor-

  912. -samtidigt som man använder nya
    medier. Det är svårt att diskutera.

  913. Hur man utnyttjar Wikipedia
    istället för att förbjuder det.

  914. Man fastnar i någon slags polemik
    av antingen eller.

  915. Hur förberedda är våra lärare?

  916. Du kommer från en annan situation-

  917. -men hur ser överlappningen
    mellan professionerna ut?

  918. Lärarutbildningen har diskuterats
    och det har skett förändringar.

  919. De första är inte utexaminerade än,
    men det har skett förändringar-

  920. -för att inkludera mer av det här.

  921. Hur många skolledare finns det här?

  922. Det är ni som sitter på nycklarna
    för att våga lyfta de frågorna.

  923. Det kan vara svårt
    för en enskild eldsjäl-

  924. -att få med sig en större grupp.

  925. Det kan också finnas
    en inbyggd problematik.

  926. Bibliotekarien har oftast några
    andra lärare-

  927. -som man jobbar bra med.

  928. Men om du skulle jobba med alla
    så som du jobbar med dem-

  929. -skulle du inte ha tid
    för din verksamhet.

  930. Kanske. Eller också skulle du få göra
    något med dina samlingar.

  931. Ni kanske inte har tid att vara
    så samlingsorienterade.

  932. Fast vi arbetar så för att förbereda
    eleverna för det som kommer efter.

  933. Om jag jobbar med sex lärare-

  934. -är det väldigt få elever som får
    den förberedelsen.

  935. Sedan kan kollegor lära varandra-

  936. -men det är långt kvar innan vi
    kan ge eleverna det de behöver ha.

  937. Det tycker jag också.
    Jag backar till kunskapskraven.

  938. Jag tror inte att skolan är
    så utjämnande som man ska vara här.

  939. Det gäller säkert flera kunskapskrav.

  940. Men intresset kan se så olika ut
    på en skola eller mellan skolor.

  941. Det gäller inte bara tekniska
    resurser, för där investeras det.

  942. Frågan är hur vi pedagoger
    använder dem. Det är viktiga frågor.

  943. Då ska vi se.

  944. Inga fler frågor?

  945. Jag är här en del av lunchen också,
    så ni kan komma fram senare.

  946. Jo, du hade en.

  947. Det här handlar om abstrakt kunskap.

  948. Vi kan gå tillbaka till det lilla
    barnet, hur vi människor lär oss.

  949. Vi är konkreta i vårt förfaringssätt,
    och det här är abstrakt.

  950. När vi möter tolvåringar
    i årskurs sex-

  951. -var befinner de sig i sin kognitiva
    och fysiska utveckling?

  952. Det är såklart olika, men vi lär ju
    inte ett barn att gå vid sex månader.

  953. Hur förhåller man sig till det?

  954. Det är klart att du har rätt i det-

  955. -men när man går i sexan har man
    tekniken och tillgången till den.

  956. Du kan inte förbjuda eleverna
    att använda den.

  957. Istället måste du göra det konkret-

  958. -genom att ta ner de abstrakta
    exemplen till en vardagsnära fråga-

  959. -som har betydelse för eleverna
    i deras vardag.

  960. Det är en pedagogisk fråga som du har
    bättre svar på än jag.

  961. Men det är också jätteviktigt.

  962. Man kan ju inte jämföra
    med kunskapssyner och sådant.

  963. Det måste ner till vardagsförståelse.

  964. Okej. Tack så hemskt mycket.
    - Vi tar en applåd.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Källkritik i nätets tidevarv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Google är för de flesta idag ett fönster mot världen. Men hur formar nätets sökmotorer vår kunskap och vår kunskapssyn? Och hur kan deras data granskas? Det finns ett ökat intresse för fakta och allt mer data läggs ut. Allt fler institutioner öppnar sina databanker gratis. Data är den nya oljan som förväntas få världen att snurra runt. Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Digitala medier, Encyklopedier, Google (företag), Informationskompetens, Masskommunikation, Massmedia, Mediekompetens, Skolbibliotek, Söktjänster (Internet)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Skolbiblioteksforskning i praktiken

Det finns ett glapp mellan skolbiblioteksforskning och praktik. Även om både bibliotekarier och lärare vill är det svårt att få igång samarbete med forskare. Cecilia Gärdén, lektor på Högskolan i Borås, har förslag på hur man kan gå tillväga. Konferensen hölls i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vägen till litteraturälskare

Läsambassadör Johanna Lindbäck menar att läslust inte kommer av sig själv, det är något som måste tränas in. Enligt Pisaundersökningen kan inte en fjärdedel av niondeklassarna läsa en enkel text. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsglädje i skolan

Läraren Joakim Björkman och mediepedagogen Piroska Bakran från Augustenborgsskolan i Malmö menar att serier kan få alla att växa i sitt läsande, att lära sig läsa lite bättre och lite mer. De berättar om sina läsprojekt. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Hbt-certifierat bibliotek

Sofie Samuelsson, genusinspiratör och bibliotekarie på hbt-certifierade Hallonbergens bibliotek, menar att det är viktigt att tänka efter vilka ord vi använder, för de säger någonting om våra föreställningar och värderingar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Inspiration för skolledare

Kungliga biblioteket, KB, utformar nu stöd för skolledare beträffande skolbibliotek. Elin Lucassi, samverkanshandläggare på KB, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Jämlik läsutveckling

Hur kan man säkerställa en skola som främjar läsinlärning med hjälp av skolbibliotek? Rektorerna har ett stort ansvar, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Källkritik i nätets tidevarv

Google är för de flesta idag ett fönster mot världen. Men hur formar nätets sökmotorer vår kunskap och vår kunskapssyn? Hur kan deras data granskas? Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Biblioteksutveckling i praktiken

Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, säger att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vart är vi på väg?

Det bästa sättet att möta kommande utmaningar i skolan är att lyfta fram de nya kulturerna och kompetenserna. Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare i Lerum, pratar om framtidens skola. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss