Titta

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Om UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

En nationell konferens om bland annat hur forskare och praktiker kan utveckla skolbibliotek och hur skolbibliotekarier kan arbeta läsfrämjande i skolan. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014 : Samarbete utifrån Lgr11 i praktikenDela
  1. Hejsan! Jag heter Maria Schedvin.

  2. Jag jobbar
    på Bäckagårdsskolan i Malmö.

  3. Det har jag gjort
    de senaste fem åren.

  4. Men jag har varit
    i skolbiblioteksvärlden i tio år.

  5. Jag hamnade där av en slump,
    och slumpen blir oftast så himla bra.

  6. Skolbibliotek
    är det jag tycker är allra roligast.

  7. Att få lära känna eleverna, möta dem,
    vara med i deras läsutveckling-

  8. -och veta exakt var de är. Samt
    informationssökning och källkritik.

  9. Vi heter mediatek.

  10. Varför heter vi det?
    Det är ett modernt skolbibliotek.

  11. Vi har böcker, vi har datorer,
    vi har digitalkameror.

  12. Vi har en massa andra tekniska
    apparater som man kan låna hos oss.

  13. Mediateket i vårt fall står för
    ett modernt skolbibliotek.

  14. Vår skola är en F-9-skola.

  15. Den har 560 elever.

  16. Den är full.
    Det får inte plats en elev till.

  17. Vi har stora klasser.
    Ungefär 28 elever i varje klass.

  18. I januari fick vi av DIK utmärkelsen
    Skolbibliotek i världsklass.

  19. Det är vi väldigt glada för.

  20. Men nu tänkte jag ta upp
    min mobiltelefon.

  21. I den finns en viktig bok för mig. En
    bok som kanske många här har läst.

  22. Man har den som ett uppslagsverk.

  23. Men det är min handlingsplan
    och min inköpsvägledning.

  24. Det är liksom min biljett till resan
    som heter skolutveckling, i min roll.

  25. Och det är så klart Lgr11.
    Jag ska prata en del om Lgr11.

  26. Ni som jobbar på gymnasiet får
    tänka om vilken plan vi pratar om.

  27. Ni på grundskolan har så klart laddat
    ned Lgr11 till er mobiltelefon.

  28. Eller ipad,
    som ni har alltid har med er.

  29. Ni kan när som helst
    ta upp och läsa den.

  30. Sen öppnar man sin läsare. Jag läser
    e-böcker med Bluefire reader.

  31. Då kan man gå in på Lgr11
    och så kan man söka olika begrepp.

  32. Att sitta med en bok och slå
    kan ta lång tid.

  33. Då kan man söka på "skolbibliotek".
    Jag vet inte om ni har gjort det.

  34. Och då står det
    "no matches were found".

  35. Det var lite pinsamt, men okej.

  36. Vi kan ta "skolbibliotekarie",
    så ska vi se.

  37. Nej, "no matches were found".

  38. Jag tror att vi får använda
    "bibliotek" som sökord.

  39. Och då får vi så klart en träff.

  40. Och en fin bild som vi såg tidigare.
    Nämligen under "rektors ansvar".

  41. Det står "bibliotek" två gånger till
    i läroplanen, i ämnet svenska.

  42. Då står det så här
    under punkt 2 på "rektors ansvar":

  43. Alltså förslag på
    vad man skulle kunna ha.

  44. Det här är inga nyheter för er.

  45. Men det är det i Lgr11
    som anknyter till bibliotek.

  46. I skollagen
    står det också "skolbibliotek".

  47. Jag tolkar det som
    att bibliotek är ett rum.

  48. Då kan man fundera på vem jag är. Jag
    anställdes som skolbibliotekarie.

  49. Är jag "annat stöd"?
    Är jag "hjälpmedel"?

  50. Ja, en del dagar kanske jag är det.

  51. När man börjar söka i Lgr11
    i sin telefon eller så-

  52. -så kan man söka på andra fina ord.

  53. T.ex. läsutveckling, källkritik,
    källkritiska aspekter-

  54. -informationssökning.
    Och då får vi betydligt fler träffar.

  55. Men då kopplas det till kursplanerna
    som lärare ska uppnå med sina elever.

  56. Ser ni där bak att det här
    är ett kök? Väldigt snyggt kök.

  57. Jag är gravid och ska försöka
    att inte prata för snabbt...

  58. ...om ni undrar.

  59. Det står att bilden är från Wikimedia
    commons. "A modern kitchen."

  60. Det är inte jättekul att laga mat.
    Det är ett rum för mig-

  61. -som jag använder när jag ska göra
    korv Stroganoff till min dotter.

  62. Hon tycker att den är rätt så god.

  63. Jag kan göra mat som min dotter äter.

  64. Min man däremot är en äcklig typ
    som kan laga mat.

  65. Han kan hitta nåt i skafferiet
    som förhöjer hela anrättningen.

  66. Och man fattar inte
    vad han har haft i.

  67. Så han gör det
    lite piffigare och lite godare.

  68. Skulle det komma in en expert, en
    kock, skulle personen använda köket-

  69. -i dess fulla potential.

  70. Skulle kunna använda
    alla attiraljer som finns där.

  71. Kunna hacka snabbt med kniven,
    som jag inte vågar.

  72. Använda olika maskiner.

  73. Och liksom veta exakt
    vad man ska ha i Stroganoffen-

  74. -för att det ska bli den allra bästa
    Stroganoffen som vi nånsin smakat.

  75. Kocken skulle använda rummet
    till sitt fulla potential-

  76. -för att nå full effekt av det.

  77. Vi har varit inne på det tidigare.
    Det är skönt när jag har hört andra.

  78. Jag ska försöka koppla ihop det.

  79. Men det handlar om
    rummet och funktionen.

  80. Det är
    lite samma sak som ett klassrum.

  81. Det blir inget klassrum
    förrän eleverna och läraren är där.

  82. Det är ganska enkelt. Och det borde
    vara lika enkelt med skolbibliotek.

  83. Jag kan bli trött på att när nya
    människor kommer till biblioteket-

  84. -och det just då råkar vara lugnt...

  85. Så står man vid skrivbordet
    och ska köpa in böcker.

  86. Blogga och så där.
    Det syns inte vad man gör.

  87. Och så tittar de.
    "Vad fint du har det!"

  88. Ja, det är ordning och reda.

  89. Jag tycker att det är viktigt
    att visa eleverna hur det ska vara.

  90. En inspirerande miljö.

  91. Roligare vore att höra: "Vilken fan-
    tastisk miljö för att uppnå målen!"

  92. Det får man aldrig höra.

  93. Rektorns ansvar är rummet,
    till exempel bibliotek.

  94. Det säger inget om vem eller om nån
    ska vara där och vad denne ska göra.

  95. Det finns lika många exempel på
    skolbibliotek som ni som sitter här.

  96. Ni skolbibliotekarier, hur
    många av er har en arbetsbeskrivning?

  97. Hur många av er
    har inte skrivit den själv?

  98. En person?
    Kan du mejla den till mig? Ja.

  99. Det är lite intressant,
    för samtidigt har det aldrig funnits-

  100. -fler bevis för
    varför skolor måste ha skolbibliotek-

  101. -med en bibliotekarie
    som med pedagogerna-

  102. -kan nå målen gällande läsning,
    informationssökning och källkritik.

  103. Det är bara att läsa Lgr11.

  104. Och jag ska avslöja en hemlis.

  105. Jag är en sån här tjuv.
    Jag går in på Google.

  106. Man gör det nuförtiden, och så
    söker jag efter skolbiblioteksplaner.

  107. Det finns många i Sverige
    som gör fantastiska jobb.

  108. Och så använder jag det
    i min egen verksamhet-

  109. -och hoppas att andra gör det samma
    med det jag bidrar med.

  110. Jag hörde att det var nån här från
    Umeå. Är det sant? Vilka var det?

  111. För jag har lånat av er,
    så nu kommer jag att visa.

  112. I Umeå har man gjort
    en sån fantastisk skolbiblioteksplan-

  113. -och använt framförallt Lgr11 och
    målen där på ett sånt tydligt sätt.

  114. Och det
    kommer jag att använda mig av.

  115. De har plockat ut
    målen ur Lgr11 om läsfrämjande-

  116. -informationssökning och källkritik,
    utifrån ett F-9-perspektiv-

  117. -och har samlat det så att man
    tydligt ser vilka ämnen som de berör.

  118. Håller ni med? Ja.
    Jag är inte helt ute och cyklar.

  119. Då har jag formulerat det så här:

  120. Ingenting säger att man når målen,
    men man kan nå dem.

  121. Jag har en heltidstjänst på en skola-

  122. -men jag möter
    560 elever och pedagoger.

  123. Ganska många att samarbeta med.

  124. Men det blir tydligt vad jag ska
    fokusera kring när det gäller 1-3.

  125. Geografi, historia, religion
    och samhälle.

  126. Sen har vi vissa pass i veckan
    då vi jobbar ämnesövergripande.

  127. Då kan jag gå in under det område man
    jobbar ämnesövergripande med.

  128. Eller om man kombinerar två, och ingå
    som en del när de jobbar med det.

  129. Man har också i 1-3 källkritik, hur
    texters avsändare påverkar samhället.

  130. Och det är i svenska som man gör det.

  131. Man hamnar lätt i fällan
    att man ska samarbeta med alla.

  132. Jätteofta. Och träffa många klasser.

  133. Men det är viktigt att man funderar
    på kvalitet kontra kvantitet.

  134. Vad gör
    att jag ska träffa den här klassen?

  135. Hur många gånger ska vi träffas?

  136. Om man tittar på målet om läsfrämj-
    ande för förskoleklassen eller ettan.

  137. "Detta ska de uppnå. Hur kan vi jobba
    tillsammans för att de ska göra det?"

  138. Jag tror inte på
    att bara träffa klasser.

  139. Det måste finnas en tydlig kvalitet
    i det man gör när man träffar dem.

  140. I 4-6 blir det en progression,
    så klart.

  141. Då tillkommer några ämnen. Svenska,
    biologi, kemi, fysik, engelska.

  142. På ett sätt
    har det aldrig varit tydligare.

  143. Det är så mycket lärarna
    ska hinna med i sina kursplaner-

  144. -men om man då bestämmer: Vi gör ett
    ämnesövergripande arbetsområde-

  145. -i hemkunskap och bild
    ihop med skolbibliotekarien-

  146. -som handlar om
    det här målet bland annat.

  147. I 7-9 är det ännu en progression
    och det tillkommer ännu fler ämnen.

  148. Ni har det i era kopior.

  149. Men att citera och göra käll-
    hänvisningar står bara i svenskan.

  150. Vi jobbar med det inom alla ämnen,
    och har gjort en mall-

  151. -för hur källförteckningar ska se ut.

  152. Det är
    en stor del av att vara källkritisk.

  153. Då är det konstigt om man inte
    skulle göra det i de andra ämnena.

  154. Det blir tydligt
    när man ser det så här.

  155. Man kan sitta och läsa i Lgr11
    och tycka: "Vad vi ska göra grejer!"

  156. Men här kan man se
    var jag kan göra en fokusering.

  157. För jag vill möta alla klasser
    och samarbeta med alla lärare.

  158. Läraren ska inte spela nån roll.
    Det ska ske samma sak varje termin.

  159. Utifrån utvärderingar får man
    så klart förändra vad det är man gör.

  160. Ja, Lgr11 det är "vadet?"

  161. Och den lokala planen, som man gör
    tillsammans med lärarna, är "huret?"

  162. Och Lgr11... Nu kommer jag att göra
    en genialisk liknelse.

  163. Det är korv Stroganoffen,
    om ni inte har fattat det.

  164. Vår lokala pedagogiska planering, det
    är metoderna för hur vi når målet.

  165. Målet är
    att vi ska servera Stroganoff.

  166. Sen kan vi välja olika vägar.
    Min tråkiga, min mans lite exotiska-

  167. -eller Leif Mannerströms kulinariska,
    fantastiska korv Stroganoff.

  168. Klart att det blir skillnad
    om pedagogerna-

  169. -har möjlighet att samarbeta med
    en informationsexpert.

  170. Pedagogerna på min skola är
    professionella ämneslärare.

  171. Men få fixar det som ska göras vid
    informationssökning och källkritik.

  172. Sen måste jag inte alltid vara med i
    samarbetet, utan kan göra en insats-

  173. -och lära lärarna
    hur man skulle kunna göra.

  174. Sen ändrar det sig hela tiden,
    så klart.

  175. Utifrån målen i Lgr11 om läsning,
    informationssökning och källkritik-

  176. -har jag gjort
    en lokal pedagogisk planering-

  177. -som handlar om mediatekets funktion.

  178. Det är samma sak som att lärarna gör
    sina lokala pedagogiska planeringar.

  179. För de måste definiera "huret?" Hur
    ska de jobba med sakerna i Lgr11?

  180. Och jag måste göra det
    för min egen skull.

  181. Det måste finnas en rimlighet
    i det man gör.

  182. Jag har lyxen
    att ha en heltidstjänst-

  183. -men andra tjänster
    har inte lika mycket tid som jag har.

  184. Och jag kan tycka att jag har lite
    tid i det jag vill och borde göra.

  185. Man kan fundera mer på vad är det
    viktigaste jag kan göra på min skola-

  186. -för att vara
    en del av skolutveckling.

  187. När man är ensam måste man göra
    allt det fantastiskt roliga-

  188. -som att sätta tillbaka böcker,
    göra i ordning böcker...

  189. Sånt är inte jätteupphetsande,
    men måste göras.

  190. Och det tar rätt mycket tid.

  191. Nu tänker jag visa ett klipp från...
    eller, ja. Tre klasser som jag har...

  192. Jag ska visa läsfrämjande,
    informationssökning och källkritik.

  193. Då får ni tänka
    att ni har andra klasser också.

  194. För varje årskurs
    har jag mål som ska genomföras.

  195. Jag ska visa min blogg sen
    om ni vill läsa hela mediateksplanen.

  196. Det här är lite litet, men jag hoppas
    att ni har åhörarkopior.

  197. Två kolumner. "Läsfrämjande" och
    "informationssökning och källkritik".

  198. Sen har vi förskoleklassen, 3 och 6.

  199. Men jag har ettor, tvåor, fyror,
    femmor, sjuor, åttor och nior också.

  200. Min tanke är progression. Man börjar
    i förskoleklassen och upp till nian.

  201. Det här är det som händer eller
    är tänkt ska hända under ett läsår.

  202. Hinner man inte allting
    måste man utvärdera varför.

  203. "Vi gjorde det här i stället. Det var
    kanske korkat, men det blev bättre."

  204. "Till nästa år tar vi bort det här."
    Det ska vara ett levande dokument.

  205. Målen som jag visade var bara de från
    informationssökning och källkritik.

  206. Men det finns också om man tittar på
    läsfrämjande i Lgr11.

  207. I förskoleklassen
    ses vi bara en gång i månaden.

  208. Många kan tycka
    att det är jättesällan.

  209. Och det har flera anledningar.

  210. Jag ville känna att det jag gör
    är kvalitet och inte kvantitet.

  211. Mediateket ligger i
    byggnaden där 6-9-eleverna går.

  212. Ett litet projekt att ta sig dit.
    Förskoleklassen måste ta på sig skor-

  213. -gå ut och komma upp till oss.

  214. Man ska lära sig
    hur man är inne i mediateket-

  215. -och hur man tar sig med skor och
    jackor ut och in och hänger av sig.

  216. Tar av sig skorna.

  217. Hos barn som inte har varit mycket på
    bibliotek. Så det är mycket att lära.

  218. Tillsammans med förskollärarna
    har vi pratat om hur ofta.

  219. En gång i månaden är
    en ganska bra frekvens för just dem.

  220. Och då fokuserar jag på
    muntligt berättande.

  221. Våra förskollärare läser jättemycket
    böcker i sina klasser och diskuterar.

  222. Därför är muntligt berättande nåt
    som jag vill lyfta fram för eleverna.

  223. Barbro Westlund
    pratade om hörförståelse.

  224. Då tänkte jag direkt
    "vad härligt, det ska vi skriva in".

  225. Det är fantastiskt
    att man kan berätta en saga-

  226. -om en spindel och en sköldpadda
    i augusti-

  227. -och sen kan eleverna på vårterminen
    få frågan vilken saga de vill höra.

  228. "Den där med spindeln
    när de är i Afrika."

  229. De kan komma ihåg den ett helt läsår.

  230. Jag tror inte barn i dag får
    så mycket muntligt berättande.

  231. Det är viktigt att det står
    när det här ska ske.

  232. Det står hösttermin eller vårtermin.

  233. Jag är alltid med på förskoleklassens
    föräldramöte på hösten.

  234. Då pratar jag om läsfrämjande, hur
    man som förälder kan hjälpa barnen.

  235. Jag fokuserar på att de ska kunna
    höra av sig till mig och få hjälp.

  236. Om de känner att det behövs.

  237. Men också inspirera. Det är mycket
    fotbollssnack på föräldramötena.

  238. Precis som det inte räcker med
    idrott i skolan-

  239. -räcker det inte med
    att läsa i skolan.

  240. Vi gör Bokjuryn med förskoleklassen.

  241. De får läsa bilderböcker
    och så ska de få rösta.

  242. Alla känner till Bokjuryn. Nån som
    inte känner till Bokjuryn? Vad bra.

  243. Under Bokens vecka
    i samband med Världsbokdagen-

  244. -jobbar eleverna med
    ett författarskap.

  245. Våra förskoleklasser
    jobbar med Pija Lindenbaum.

  246. Det är snart dags för det.

  247. Sen har vi bokpåsar
    i förskoleklassen och i ettan.

  248. Det var nån som pratade om det.
    Vi har tygkassar.

  249. Väldigt enkelt.
    Tre böcker i varje kasse.

  250. Utifrån ett tema.
    Roligt, sport, skräck.

  251. Och då är det alltid en högläsnings-
    bok, en bok som man kan läsa själv-

  252. -och en faktabok.

  253. I påsarna har vi information om hur
    man är läsfrämjande som förälder.

  254. Går man upp till trean så...
    Där har vi också lite...

  255. Jag träffar egentligen bara
    våra tvåor varje vecka.

  256. I tvåan har man kommit i gång med
    sin läsning.

  257. Man behöver mycket litteratur.

  258. Klasserna som inte kommer varje vecka
    har böcker i sina klassrum.

  259. Så de sitter inte utan böcker.

  260. Men när eleverna kommer till mig
    ska de få bokprat.

  261. Alla klasser får bokprat
    när de kommer till mediateket.

  262. Treorna kommer varannan vecka och får
    låna, men alltid bokprat också.

  263. Då är det inte tjugo böcker,
    utan då har jag kanske fem böcker.

  264. Men alltid i flera ex.

  265. Det är ett enkelt sätt. Man
    behöver inte mycket tid att planera.

  266. Man kan plocka på sig dem
    dagen före eller på morgonen.

  267. Det är väldigt enkelt, och det
    kan man göra utifrån olika teman.

  268. Treor är med i
    lilla mediateksgruppen.

  269. Då får man som elev vara med
    och påverka. Vad ska vi köpa in?

  270. Berätta för klassen om nya böcker,
    få läsa nya böcker först. Bokmärken.

  271. I trean har man också Bokens vecka på
    vårterminen-

  272. -då man jobbar med ett författarskap,
    och jag har Bokjuryn.

  273. De får en låda med nya böcker
    som jag har bokpratat om.

  274. Jag satt här i går och tänkte
    att jag måste förändra det här.

  275. Det handlar om läslusten.

  276. Till nästa år ska jag köpa
    så att man har gruppuppsättningar.

  277. Då kan man läsa dem
    i grupp samtidigt.

  278. Det är kul med nya idéer.

  279. I sexan har man kommit in i vårt hus
    där mediateket är.

  280. Det händer nånting
    i sexan, slutet på femman.

  281. Det börjar bli lite tråkigt att läsa.
    För vissa.

  282. Då funderar jag på
    hur man ska möta eleverna.

  283. För vår skola jobbar jättemycket med
    att läsa klassuppsättningar-

  284. -och diskutera och jobba.
    Alla våra lärare har gått...

  285. Boken som Barbro Westlund har skrivit
    har en studievägledning.

  286. Den har alla våra lärare gått,
    så alla jobbar mycket med läsning.

  287. Men då måste jag hitta... Jag vet ju
    vilka det är som inte vill läsa.

  288. Så alla i 6-9 får ett besök
    i sitt klassrum en gång i månaden.

  289. Och så gör jag
    samma sak som med treorna.

  290. Jag bokpratar om fem titlar. Jag vet
    vilka jag inte har träffat på länge.

  291. När de räcker upp handen
    får de en bok. Grattis.

  292. Uppsökande verksamhet. Sexorna får
    vara med i stora mediateksgruppen.

  293. Några elever representerar sin klass.

  294. Vi brukar åka till
    Bokmässan i Göteborg.

  295. Har ni inte gjort det med elever
    måste ni det. Fantastiskt roligt.

  296. Man försöker förbereda dem.

  297. Vi bor i Malmö, så bara att åka tåg
    är fantastiskt roligt.

  298. Det finns barn som aldrig har åkt tåg
    när de går i sexan.

  299. "Nu är det jättestort,
    så att ni vet det."

  300. "Om vi ska gå själva
    får vi bestämma..."

  301. "Ja, ja, det är lugnt." Så kommer man
    in på mässan och så är det skitstort.

  302. Sexorna gör jag också bokjury med.
    De har en låda i sitt klassrum.

  303. Viktigt att ha
    tillgång till böckerna.

  304. Och med dem har vi också
    att vi firar Världsbokdagen.

  305. Då har vi
    en eftermiddag med happenings-

  306. -och en massa stationer.

  307. Jag är lite "jippodagar".

  308. Men den här dagen är det jippo.

  309. Vi ska ha utklädda litterära figurer
    och vi ska ha boklöpning.

  310. Vi ska ha en bok under varje arm
    och en mellan benen och springa.

  311. Så ska vi se vem som är först.

  312. Med informationssökning/källkritik
    försöker jag redan i förskoleklass-

  313. -visa vad skillnaden är
    på skön- och facklitteratur.

  314. Och det vet de oftast.

  315. Vad är skillnaden på bilderböcker
    och lätt att läsa-böcker?

  316. Kapitelböcker och lätta faktaböcker?

  317. Under förra året plockade jag ut
    alla våra lätta faktaböcker-

  318. -och gjorde en egen...
    De har hittat böckerna, äntligen.

  319. I trean får man låna själv
    med inlogg.

  320. Det underlättar för mig. Jag har
    uppfostrat dem att sätta sig i kö.

  321. Men då måste man skriva lappar.

  322. Men det är stort att kunna låna själv
    med eget inlogg.

  323. Och att försöka komma ihåg det
    är också väldigt stort.

  324. I trean har jag rubriken "att
    inte tro på allt man ser och hör"-

  325. -utifrån målet om vad man ska kunna
    när man går ut trean.

  326. Det kan ingå mycket.

  327. Det kan vara så
    att man inte fixar det.

  328. Jag har även ett mål i tvåan.

  329. Man kan vara omogen
    en viss tid i tvåan.

  330. Då får man vara flexibel och göra det
    nästa termin eller terminen efter.

  331. Nån frågade hur man gör för de yngre.

  332. Men när man börjar prata med lärarna-

  333. -får man veta vad de ska göra
    eller har hållit på med.

  334. Att få en ingång till den här
    rubriken genom det de håller på med-

  335. -det är så man vill jobba.
    Att de ändå håller på med det.

  336. Sen upplever jag att man som elev
    behöver höra saker många gånger.

  337. Så i vissa årskurser gör vi...
    Nu har vi en ren kurs med källkritik-

  338. -för årskurs 7, men parallellt gör de
    ett eget arbete där det ingår.

  339. Att de får höra samma sak
    men på olika sätt.

  340. I sexan får man
    en mediateksintroduktion på hösten.

  341. Då handlar det om att lära sig
    att söka efter böcker själv.

  342. Det är svårt att inte serva.
    Jag vet inte hur ni upplever det.

  343. Men ofta kan man tycka
    att det är enklare.

  344. Det är som när man får barn. "Men
    snälla nån, nu gör jag bara det här."

  345. "Nu är du färdigklädd."
    Det är den här balansen hela tiden-

  346. -att vissa gånger serva,
    men också lära.

  347. Att hitta.
    Att förstå hur rummet är uppbyggt.

  348. Att förstå att stadsdelsbiblioteket
    är uppbyggt på samma sätt.

  349. Att man ger eleverna redskapen till
    att försöka förstå hur man kan hitta.

  350. Och i sexan brukar vi i samband med
    ett ämnesövergripande arbete...

  351. ...också diskutera det här med "hur
    bygger man upp en frågeställning?"

  352. "Hur går det till
    när man gör ett arbete?"

  353. "Vad känner man inom sig
    när man gör ett arbete?"

  354. Ja, ibland känns det för jävligt,
    men det är helt okej.

  355. Källhanteringen.

  356. Jag skulle önska att jag slapp skriva
    en plan för mitt mediateksarbete.

  357. Mitt mål är att jag
    i stället ska ingå i LPP:erna-

  358. -i det eleverna gör.
    Det här är hur det kan se ut.

  359. I svenska för årskurs 7
    jobbar vi med källkritik-

  360. -parallellt med det som de gör i SO.

  361. Så det här
    gör vi i svenskan samtidigt.

  362. Vad arbetar vi med? Källkritik. Syfte
    och centralt innehåll från Lgr11.

  363. Här finns kunskapskraven.

  364. Och hur ska vi arbeta, och så vidare.

  365. Att man är med i planeringen långt
    innan det är dags för uppgiften.

  366. Precis som Johanna sa så måste man
    hitta sina samarbetspartner-

  367. -för att visa resten av kollegiet
    vad det faktiskt ger.

  368. Men sen ska det inte spela nån roll
    vilken klass du går i-

  369. -för vad du ska få ut av
    mig som skolbibliotekarie.

  370. Utan det ska vara
    helt fritt från vem jag är.

  371. Yes. Dokumentation som verktyg.

  372. Lgr11 tycker jag är enkelt,
    för mig som är anställd av skolan-

  373. -att se som mitt arbetsredskap.

  374. Rektorer blir våta i ögat-

  375. -när man säger Lgr11, skolutveckling
    och skolbibliotek i samma mening.

  376. Varje år gör jag en läsårsberättelse
    där jag berättar vad vi har gjort.

  377. Varför det inte blev som vi tänkte
    eller varför det blev bättre.

  378. Men att framåtblicka är viktigt. Vad
    vill vi utveckla till nästa läsår?

  379. Många gånger i slutet av terminerna
    sätter man mål att fokusera på.

  380. Då handlar det ofta om språket.

  381. Nånting där man kan knyta an
    skolbiblioteket till målet.

  382. Hur kan jag bidra från min sida?

  383. Mapps är nånting vi har i Malmö nu.

  384. Det är då Google apps.

  385. Det bidrar till att vi enkelt
    kan dela dokument, dela LPP:er.

  386. Det kan vara störigt för lärarna
    att jag kan läsa LPP:erna.

  387. Då kan jag se att de har jobbat med
    källkritik och säga: "Hur gjorde ni?"

  388. "Nästa gång kan vi göra så här.
    Jag kan komma med det här."

  389. Att man har inblick i det som sker.

  390. Jag tillhör inte ett arbetslag,
    men vi har tre arbetslag på skolan.

  391. Jag är med ett arbetslag varje vecka,
    vilket jag tycker funkar väldigt bra.

  392. Det ni kan ta med er
    är det här med samarbete.

  393. Genom att komma med i LPP:erna
    blir det ett tydligare samarbete-

  394. -eller snarare... Jag tänker så här:

  395. Mina rektorer anställde mig.

  396. De är peppade på skolbibliotek.
    De tycker att det är viktigt.

  397. Men en dag
    kommer de inte att vara kvar.

  398. Hur visar jag då vad jag gör
    som bidrar till skolutveckling?

  399. Varför ska jag finnas?
    Det kan man fundera på ibland.

  400. Men det är jätteviktiga frågor.
    Det kan ni få göra i kväll.

  401. Allt jag gör
    försöker jag koppla till Lgr11.

  402. Varför gör vi Bokjuryn? Jo,
    för i Lgr11 står det här om läsning.

  403. Men också det här, hur bidrar jag med
    min kompetens till skolutveckling?

  404. Gör jag ingen skillnad, då är det
    liksom...varför ska jag vara där?

  405. Jag håller tiden, va? Ja. Perfekt.

  406. Här är mina uppgifter
    om ni vill ha kontakt med mig.

  407. I bloggen finns mediateksplanen,
    som redan nu behöver uppdateras.

  408. Men där finns den i sitt ursprung.

  409. Och Facebook, Instagram och Twitter.

  410. Det var allt.
    Hoppas ni fick med er nånting.

  411. -Tack så hemskt mycket.
    -Linda. Jag jobbar i Göteborg.

  412. Jag har en fråga om tid.

  413. Hur lång tid har det tagit
    att bygga upp och hur började det?

  414. Jag började för fem år sen
    på vår skola.

  415. Då hade det inte funnits
    nåt skolbibliotek.

  416. Så ibland tror jag att det är enklare
    om man får komma med många idéer.

  417. Min ledning
    hade nog jättegoda intentioner.

  418. Men de hade nog inte koll på
    att det skulle bli så här bra.

  419. Och att...
    det här att visa vad man kan...

  420. Jag vet inte allt en rektor gör,
    till exempel.

  421. Men att visa vad jag
    kan bidra med till att utveckla...

  422. Jag tänker mycket på att jag är
    en sån viktig del i allt vi gör.

  423. Nu har det handlat
    mycket om källkritik-

  424. -men att kunna möta de svaga eleverna
    med egen mp3-spelare.

  425. Att man verkligen visar på att det
    här är det jag kan hjälpa till med.

  426. Sen så... Väldigt...

  427. Det här med... Vad sa du, Johanna? Du
    pratade om samarbete.

  428. Det är verkligen det på vår skola,
    och det är väldigt mycket enklare då.

  429. När man började samarbeta kände man
    snabbt av vilka man ska satsa på.

  430. Nu är det ingen som ifrågasätter.
    "Vi ska väl göra det här i år igen?"

  431. "Ja, okej,
    men hur ska vi tänka den här gången."

  432. Det kan vara lättare att komma
    och få bygga upp nånting.

  433. Jag funderade på samma sak
    som när vi lyssnade på Johanna.

  434. Vad som du finner mest utmanande.

  435. Finns det nånting som du tycker är
    svårt eller utmanande i tjänsten?

  436. Jag kan känna mig ensam i min tjänst.

  437. Mitt mål är att det
    inte ska vara mer än tre stycken...

  438. När klasserna kommer låser jag,
    för då är den klassen mitt fokus.

  439. Inte mer än
    tre schemalagda aktiviteter per dag.

  440. För det är viktigt att känna
    att det är öppet.

  441. Som jag känner i skolans värld
    finns det inte så mycket tid för-

  442. -att sitta ned i en soffa och andas
    lite som elev och bara liksom pausa.

  443. Balansgången med att man vill ha
    funktionen och samarbetet-

  444. -men man vill låta eleverna känna
    att det finns en tillgänglighet.

  445. Det är bland det svåraste. Men sen
    är det ju så roligt allt annat.

  446. Tack så mycket.

  447. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Källkritik och informationshantering betonas i läroplanen. Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Informationskompetens, Läroplaner, Mediekompetens, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolbibliotek, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Skolbiblioteksforskning i praktiken

Det finns ett glapp mellan skolbiblioteksforskning och praktik. Även om både bibliotekarier och lärare vill är det svårt att få igång samarbete med forskare. Cecilia Gärdén, lektor på Högskolan i Borås, har förslag på hur man kan gå tillväga. Konferensen hölls i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vägen till litteraturälskare

Läsambassadör Johanna Lindbäck menar att läslust inte kommer av sig själv, det är något som måste tränas in. Enligt Pisaundersökningen kan inte en fjärdedel av niondeklassarna läsa en enkel text. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsglädje i skolan

Läraren Joakim Björkman och mediepedagogen Piroska Bakran från Augustenborgsskolan i Malmö menar att serier kan få alla att växa i sitt läsande, att lära sig läsa lite bättre och lite mer. De berättar om sina läsprojekt. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Hbt-certifierat bibliotek

Sofie Samuelsson, genusinspiratör och bibliotekarie på hbt-certifierade Hallonbergens bibliotek, menar att det är viktigt att tänka efter vilka ord vi använder, för de säger någonting om våra föreställningar och värderingar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Inspiration för skolledare

Kungliga biblioteket, KB, utformar nu stöd för skolledare beträffande skolbibliotek. Elin Lucassi, samverkanshandläggare på KB, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Jämlik läsutveckling

Hur kan man säkerställa en skola som främjar läsinlärning med hjälp av skolbibliotek? Rektorerna har ett stort ansvar, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Källkritik i nätets tidevarv

Google är för de flesta idag ett fönster mot världen. Men hur formar nätets sökmotorer vår kunskap och vår kunskapssyn? Hur kan deras data granskas? Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Biblioteksutveckling i praktiken

Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, säger att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vart är vi på väg?

Det bästa sättet att möta kommande utmaningar i skolan är att lyfta fram de nya kulturerna och kompetenserna. Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare i Lerum, pratar om framtidens skola. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Spelande barn och konsumtionskultur

Minna Ruckenstein är forskare vid Helsingfors universitet. Hon har studerat barns utveckling och vad relationen mellan barnkultur och datorspel betyder för hur vi ser på barndom. Vilken syn har vuxna på barns spelande och hur ser barn själva på sitt spelande? Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.