Hejsan. Mats Bergmark heter jag.

Under åren 2005 till 2011 ungefär-

-jobbade jag mycket med det
vi kallar klimatanpassning.

Det betyder: hur ska vi anpassa
samhället när klimatet förändras?

2005 var det pionjärarbete.

I dag jobbar
väldigt många med den frågan:

Hur ska vi anpassa samhället
när klimatet förändras?

Jag är inte meteorolog som Pär.
Jag är hydrogeolog i botten.

Man har läst lite meteorologi, men
inte lika mycket som meteorologer.

Jag har jobbat på olika ställen.

Jag har varit entreprenör,
byggt kraftverksdammar...

Lite större anläggningar
än ni gör i trädgården.

Jag har varit konsult och ansvarat
för ett vattenmiljö-konsultkontor.

Jag har varit produktionschef
för kommunal VA-försörjning.

I dag jobbar jag med utvecklings-
frågor inom räddningstjänst.

I dag ska jag prata om det
jag jobbade med 2005 till 2011.

Vad händer med klimatet och
hur behöver vi anpassa samhället?

I dag är det lite fokus
på extrema regn.

Några av de studier
jag var med i ska jag säga något om.

En var på hemmaplan. Den hette
Projekt Klimatanpassa Sundsvall.

Vi gick igenom hela kommunens behov
av anpassning till förändrat klimat.

Ni ser att det står
nitton stycken delprojekt.

Man förstår
att det var många delprojekt.

Man måste tänka på mycket
när klimatet förändras.

Det kan vara hälsofrågor,
dricksvattenfrågor, ras/skredfrågor-

-stadsplaneringsfrågor.
Det är mycket.

Naturligtvis också dagvattensystemen.

En arbetsgrupp var:
"Hur påverkas dagvattensystemen"-

-"av förändrat klimat?"

En annan utredning jag var med i var
Klimat- och Sårbarhetsutredningen.

Den pågick mellan 2005 och 2007.

Där tittade vi på hur Sverige
påverkas av förändrat klimat.

Samma sak där
inom en massa olika områden.

På bilden ser ni ungefär
vilka områden det var.

Mitt ansvar i den här utredningen
var att hålla ihop den grupp-

-som jobbade med vattenförsörjning
i förändrat klimat.

Vattenförsörjning
påverkas av klimatförändringar.

Här är vår sammanfattning-

-i åtta punkter om vad som är viktigt
för kommunal vattenförsörjning.

Det här behöver kommuner tänka på
i sin vattenförsörjning-

-när man planerar
mot förändrat klimat.

Mycket av sårbarheterna
ser man redan i dag.

Naturligtvis är det så
att även vattentäkter påverkas-

-av dagens tema med extrema regn
och extrema skyfall.

En vattentäkt...

Vatten är en otroligt bra
föroreningsspridare.

Luft och vatten
sprider föroreningar på jordklotet.

Utan vatten och luft
skulle inte föroreningar spridas.

Bägge grejerna behöver vi förstås.

Det finns en påtaglig risk
vid extrema skyfall-

-att när det är mycket vatten så
sprids föroreningar mycket lättare.

I värsta fall
kan de hamna i en vattentäkt.

I ett vattenförsörjningssystem
i en stad med riktiga skyfall-

-kan man få inträngande vatten
i distributionssystemet.

Vatten i reservoarer
har hänt vid kraftiga regn-

-flera gånger de senaste åren.

Det finns luftare på ledningsnät
och andra anläggningar.

Bilden ni ser är en vattenledning.

Den skredade i samband
med ett kraftigt regn.

Man fick drygt 100 mm på ett dygn
i Örnsköldsvik.

Deras huvudvattenledning skredade.
Det var mycket vatten i marken där.

När ledningen gick av
rann förorenat vatten in i ledningen.

Sen fick man städningsjobb
i ledningsnätet.

Vattenförsörjning kan påverkas
av extrema vädersituationer.

Vart är vi då på väg?

Här var jag inne på det.

Vad kan vi förvänta oss
av förändrat klimat?

Intensivare nederbörd
med en högre frekvens?

Ja, det är åt det hållet
klimatscenariot pekar på.

Nu börjar man se en förändring
i statistiken.

SMHI tittar på statistik
och sammanställer.

De har börjat se tendenser till att
de intensiva nederbördstillfällena-

-tenderar att öka
under de senaste decennierna.

Det är inte lätt att mäta.
Mäta nederbörd låter jätteenkelt.

Det är bara att sätta ut
en regnmätare och mäta.

Men när man pratar
om de extrema regnen-

-är det inte lätt
att bygga upp statistik.

De är extrema
och inträffar inte varje dag.

Man behöver lite längre tidsperiod
för att se skillnad i frekvens.

Nederbördsmätaren
skulle behöva åka omkring-

-och titta, därborta är en regnskur.
In där och mät.

Skuren ska träffa en officiell mätare
för att komma med i statistiken.

Vart är vi på väg? Jag är
på väg hem när jag tog bilden.

Det var 10 augusti i somras.
Jag åker från Gävle till Sundsvall.

Jag hade precis passerat Söderhamn.

Jag ser väggen därborta.

Det blixtrade på himlen
men det fastnade ingen på fotot.

Jag kör ju in i det där vädret.

När man kör in i ordentligt regn-

-får man gå ner från 110 till 80.
Man vill ju inte vattenplana.

Vindrutetorkarna går såhär
och sikten blir lite sämre.

Ner till 80 kilometer ungefär.
Det regnar riktigt ordentligt.

Jag kör en kilometer och
sen börjar det regna på riktigt.

Jäklar, vad det regnade.

Här står jag still
i en liten ficka bredvid E4.

Jag står still
med vindrutetorkarna på högsta fart.

Det var som en högtrycksspruta
på vindrutan.

När jag stannar på parkeringsfickan
tittar jag ut bredvid.

"Jäklar, jag rullar.
Jag har ju foten på bromsen. Jaha."

Det var vatten som rinner under bilen
så det kändes som att jag rullade.

Det regnar riktigt ordentligt.
Jag stängde av skivan jag hade på.

Jag slog över till P4.
Det här var inget vanligt regn.

Efter en stund
så kommer trafikmeddelande:

"Översvämmad väg utanför Söderhamn."

Det var ett riktigt busväder.

Ungefär 100 mm på tre timmar
i inofficiella mätningar.

Det fanns inga officiella mätningar,
men det var ungefär så stort.

En kilometer från där jag står
går järnvägen in i en bergtunnel.

Norralatunneln: järnvägen
från Stockholm till Sundsvall.

Den är flera kilometer lång.

Ingen visste om, inte jag heller,
att bergtunneln fylldes med vatten.

X2000 kom en halvtimme
efter att jag tog kortet.

Man åker in i en översvämmad tunnel.
Tåget får nödstanna därinne.

Det var en halvmeter vatten
längs spåren.

Där blev X2000 stående.
Räddningstjänsten i Söderhamn-

-och Banverket
fick baxa tillbaka tåget.

Innan de fick ut tåget hade nivån
i tunneln stigit till en meter.

Det var ett riktigt ordentligt regn.

Jag som är lite nördig ser
när det blir rapportering i media:

"Nu har det regnat där,
nu har det regnat där och där."

Det här är sommaren 2013 i Sverige.

Ordentliga skyfall
på ett tiotal orter i Sverige.

Jönköping, E4 stängdes av.

Vatten från skogen-

-rann över gräsmattan
in i korridorer i sjukhuset.

Jag tog med regn från
utomlands också. Calgary i Kanada.

Flera dygn ordentliga skyfall
vid midsommartid i somras.

Nåt skyfall låg på 220 millimeter
på lite drygt ett dygn.

220 millimeter ligger inte
jämnt såhär och följer markytan.

Det rinner till lågpunkten
och samlas någonstans.

Tydligen låg NHL-arenan i en lågpunkt
där vattnet samlades.

Där nådde vattnet upp
på läktarrad nummer tio.

Nummer tio.

Sardinien, november.
440 millimeter på ett dygn.

Det händer. Statistiken
fortsätter nog att ändra sig.

Det tror jag också.

Vi har haft två hundraårsregn
i Sundsvall på tio år.

2001 och 2011.

Så här såg det ut 27 augusti 2001
under det första regnet.

140 millimeter på tio timmar.

Det här är taget
från mitt dåvarande kontor.

Butiken som ligger under
där bilarna körde...

Det här är inte ett vattendrag
som stiger och svämmar över.

Det här är regnvatten
i centrala Sundsvall.

När bilarna körde på gatan
blev det en liten svallvåg.

Butiken under, svallvågen knuffade
upp dörren och åkte in i butiken.

Dörren gick igen, nästa bil,
nästa svallvåg, upp med dörren-

-svallvågen in i butiken,
dörren igen. Det var helt otroligt.

Dan efter kom regnet från skogen
och det som skulle genom stan.

Dammen är i utkanten av Sundsvall
och bäcken går genom Sundsvall.

Det var kritiskt ett tag
att dammen höll på att brista.

Det höll på att skära
på kanterna på dammen.

Då hade dammet lossnat
och då hade det vickat.

Då hade det inte varit bra
om dammen hade gått.

Vi hade en ordentlig insats-

-som egentligen direktsändes
över nyheterna i Sundsvall.

Hela Sundsvall tittade på oss på tv
när vi räddade dammen.

Vi klarade av det
men det var med Guds försyn.

Inte bara tätorter
har problem med kraftiga skyfall.

Det har de
när dagvattensystemen är fulla-

-men här är ett annat exempel:

Skyfall på fjället uppe i Ånn
31 augusti 2006.

Under järnvägen ledde man in
en liten bäck i en liten kulvert.

Så, men skyfallet på fjället
var kraftigt.

Så kraftigt att fjällbjörkar föll ner
och täppte för kulvertmynningen.

Då stiger vattnet mot banvallen
och börjar rinna över spåret.

Sen kommer tåget.

De tog sig över med Guds försyn.

På andra sidan
hade järnvägen hängt ner.

Nånstans i händelseschemat
så gick skredet.

Exakt hur vet jag inte.

När tåget kom över till andra sidan
hade järnvägen hängt ner sig lite.

När det går över knixen
lämnar främre hjulparet spåret-

-och dimper ner vid sidan om.

Så plogar man makadam i 250 meter
och säger: "Puh".

Det är inte bara tätortsproblem
men det är tätortsproblem.

Vi följer en vattendroppes resa för
att se hur dagvattensystem kan se ut.

Man tänker sig att det faller
en vattendroppe i stans utkant.

Den kan ha flera olika transportsätt
som den avleds på.

Den kan hamna på marken
och infiltrera.

Så avrinner den
som grundvatten under stan.

Den kan hamna i ett dike
och följa ett vattendrag genom stan.

Den kan avrinna på hårdgjorda ytor.

Eller i en dagvattenledning
och avleds på det sättet-

-ner mot havet, sjön
eller vad det är i stan.

Eller så kan den tas upp
av växtligheten och avdunsta-

-eller avdunsta direkt.

Ofta använder en vattendroppe
inte bara ett av de avrinningssystem-

-som ingår i en stads avrinning.
Han använder ofta kombinationer.

En dagvattenledning kan mynna
i ett vattendrag eller en bäck.

Då byter han transportmedel.
En bäck eller ett dike kan ledas in-

-i en kulvert
och till en dagvattenledning.

En vattendroppe som hamnar i marken
och infiltrerar kan komma fram.

Från grundvattnet tränga fram
i ett dike eller en släntfot-

-eller en dräneringsledning
och sen in i dagvattensystemet.

Vattendroppen
kan åka på lite olika sätt.

Det här gör det komplicerat.

Det här tror jag
ibland gör det svårt-

-att få fart i arbete
med anpassning av dagvattensystem.

Det är så jäkla många
olika ansvarsområden.

Diket, bäcken är fastighetsägaren.

Sen byter bäcken
fastighetsägare helt plötsligt.

Ledningarna kan vara
kommunala VA-bolaget.

Kulverten kan vara kommun,
VA-bolaget eller nån annan-

-som Trafikverket eller Banverket.

Det är många ansvarsområden.
Det är en spännande resa för droppen.

Om han visste hur många lagar han
berörs av skulle han bli förvånad.

Nån som gör förändring av systemet
häruppe kan påverka härnere.

Man ska försöka anpassa systemet ihop
och så pekar man på varandra.

Man måste komma över
och komma ifrån det där-

-om man ska kunna anpassa en stads
avrinning i förändrat klimat.

Hur ska vi tänka? Byta till större
dimensioner i dagvattensystemen?

Ja, absolut. Framför allt
där vi har kända flaskhalsar.

De ska byggas om.

Vad ska de byggas om till?
Det är en bra fråga.

Vi kan inte förlita oss på
att vi ska räkna fram exakt-

-enligt tioårsregnet eller
hundraårsregnet i gamla statistiken.

Nu ska vi anpassa ett scenario
som visar på ett spann-

-att nånstans i det här härandet...
Det där är... Jag brukar säga:

"Bättre att göra ungefär rätt
än exakt fel."

Man får göra litegrann såhär
och ta till litegrann.

Flaskhalsar blir större dimensioner.

Att byta alla dagvattenledningar
i en hel stad är inte rimligt.

Det innebär att gräva upp hela stan
och enorma kostnader och tid.

Det känns inte rimligt,
men flaskhalsar definitivt.

Sen har vi det här:

Mer grönytor skapar fördröjningar,
lokal omhändertagning av dagvatten-

-som ofta innebär
infiltration till grundvatten.

Det är nog en del av lösningen,
men det är inte hela lösningen.

Framför allt inte i extrema skyfall.

Men det är definitivt
en del av lösningen.

Jag har ett litet varningsfinger
till infiltration till grundvatten.

Det är lätt att tänka att det
försvann i marken och är borta.

Bekymret är borta.
Där försvann vattnet.

Vid större infiltrationsanläggningar
måste man tänka till.

Vattnet ska avrinna härnere.

För att kunna avleda mer vatten
i marken tar det mer plats i marken.

Mer plats innebär
stigande grundvattennivåer.

Vid större infiltrationsanläggningar
måste man veta vad man gör.

Annars kan man
få en stigande grundvattennivå-

-som sen skapar andra bekymmer
och nya bekymmer.

Det kan vara fuktskador i källare-

-eller att en grundvattennivå stiger
i en släntfot eller i en slänt.

Det gör att bärigheten
i slänten blir sämre.

Då får man ökande skredrisk.
Det måste man ha koll på.

Ofta går det bra
att infiltrera till grundvatten-

-bara man har koll på det där.

Det räcker kanske inte med det här
för extrema skyfall.

Då återstår: vad händer på markytan
när dagvattensystemen går fulla?

Hur rinner vattnet då?

Hur vill vi att det ska rinna?
Det kan man börja fundera över.

Fler och fler kommuner
börjar tänka såhär.

När dagvattensystemen går fulla-

-hur rinner vattnet
och hur vill vi att det ska rinna?

Man planerar för
en ytavrinning också.

Det innebär att när det är vanligt
regn kan man gå torrskodd på gatorna-

-men vid den här typen av regn kan
man inte gå torrskodd på gatorna.

Då ingår kanske den här gatan
i systemet att avleda vatten.

Det skapar bekymmer
med ökad ytavrinning-

-men syftet är att undvika
de värsta konsekvenserna.

Man kan vänta till ett sånt regn
kommer och gå ut och titta.

Hur rinner vattnet,
vad blev bekymren och vad hände?

Det är en taktik.
En annan är att göra analyser.

Det kan man göra på olika sätt.

Ett är kartor som visar
var vattnet kommer att rinna-

-och var det bildas översvämningar
vid regn på 100 mm på tre timmar.

Man gör en modell,
plockar ut kartorna-

-och ser hur det kommer att se ut.

Man måste ha noggranna nivåkartor
av tätorter-

-men det är relativt enkelt att göra.

Man flyger
och laserskannar terrängen.

Sen måste man in med trummor
och såna saker.

Med såna kartor
som underlag kan man göra analyser.

Man ser: där bildas en översvämning.
Det var inte bra.

Där ligger nåt samhällsviktigt.
Det är en analys man kan göra.

Samhällsviktigt
handlar om kommunikationer.

Det kan handla om elförsörjning,
dricksvatten-

-och annan samhällsviktig verksamhet.

Vad kan det vara?

Jag vet två tillfällen då källarplan
under SOS Alarm har översvämmats.

I den ena staden gick det inte bra.

Tekniken till SOS Alarm stod där,
och SOS Alarm slogs ut.

I den andra staden stod tekniken
till SOS Alarm också i källaren.

Ett skyfall
med 65 millimeter på en timme-

-träffar en grusad parkering utanför
SOS Alarm, inte en hårdgjord yta.

65 millimeter på en timme tar inte
en grusad parkering emot heller.

Parkeringen var invallad, kan
man säga, med högre terräng runtom.

Framför parkeringen var en cykelväg.
Cykelvägen var lite upphöjd.

Man ska inte svänga in på vägen
och köra över en cyklist-

-utan att man ska köra lite sådär
och ta ner farten.

Cykelvägen var en dammvall
vid det här tillfället.

Den stängde in parkeringen.

Det blev en halvmeters översvämning
på parkeringen.

Det fyllde källaren under SOS Alarm.

När pumparna kom dit var vattnet-

-bara en decimeter
under bordet med tekniken.

Det är exempel på annan
samhällsviktig verksamhet.

Såna saker vi inte vill ska hända
i samband med extrema skyfall.

Ni känner igen bilden.
Den hade jag alldeles nyss.

När jag åkte där
så sa jag att jag tog ner farten.

Jag ville inte vattenplana.

Jag gjorde det
för att öka säkerhetsmarginalen.

Jag tog ner farten
eftersom sikten var sämre.

Det gör jag
för att öka säkerhetsmarginalen.

Nu har vi ett förändrat klimat.

Det gör att sikten framöver hur vårt
framtida klimat kommer att se ut-

-kanske inte är lika stenklart
som det var förr i världen.

Då tittade vi på statistik
på den platsen.

Nu förändrar sig statistiken.

Vi behöver öka vår säkerhetsmarginal
när vi bygger vårt samhälle.

Det tror jag är jätteviktigt.

Men det som Pär pratade om
på förmiddagen är ännu viktigare.

Där tänkte jag sluta,
om det är frågor.

Hej. De rapporter som tagits fram
vid extrema skyfall-

-från regeringen
och från nån kommun...

Vet vi hur många kommuner som jobbar
med dem och har gjort analyser?

Lokala klimatanpassningsprojekt.

Några kommuner. Jönköping
har varit duktiga på extrema skyfall.

De har jobbat med det. Som Sundsvall
har de haft oturen att få ett gäng.

De kommuner som har drabbats
är duktiga på det här.

Sundsvall jobbar också
med ytavrinningskartor.

Man kan gå in på jönköping.se
och hitta mer information.

Går man in på
www.sundsvall.se/klimatanpassa-

-kommer man till projektet
Klimatanpassa Sundsvall.

Där kan du leta rätt på även
skyfallsdelarna i det projektet.

Ser du ett hinder...

Ser du ett hinder mellan faran
du berättar om nu och en...

Okej, vi måste minska riskerna
och då får jag för mig...

Det finns risk för: "Nu kör vi
stora betongkanaler ut i havet."

Man tar det säkra för det osäkra
i samband med-

-att man vet
att i landskapet och i stan...

Man vill tänka annorlunda
på hur man ser på planering.

Kanske få in en naturistisk syn
på det hela.

Det kan man ju inte styra likadant.

Skär sig dina tankar...
Eller inte dina tankar, förlåt.

Den här faran som du berättar om
och den här ...

...bilden av att skapa städer
annorlunda.

Med mer naturistiska bilder.
Ja, förlåt.

Mer gröna ytor,
mer fördröjning och det.

Det är jätteroligt
när man sitter ihop vid ett bord-

-och har olika slags kompetenser.

De olika kompetenserna jobbar
tillsammans för att skapa lösning.

Ibland kan jag förstå vad du menar.

"Här är mitt stuprör",
och så kör man.

Om jag är stupröret
för att bara avleda extrema skyfall-

-så skulle man
kunna skapa de stora betong...

Precis som man ser på andra platser
i världen med intensivare skyfall.

Hur har man hanterat det där?

Man ser de torra stora och undrar
om det kommer vattendroppar där.

Så kommer det regn och plötsligt
rinner det jättemycket vatten.

Att jobba ihop med olika kompetenser
och få systemet att fungera...

Det är det jag tror är utmaningen.

Som jag visade på bilden har många
ansvar i en stads vattenavledning.

Alla kompetenserna ska jobba ihop.

En lösning på en plats
är nåt som passar den platsen.

En lösning på en annan plats
är nåt som passar den platsen.

Kan man... Har du nån idé om hur man
kan använda det till nåt positivt?

Nåt som kan bli...
Nåt som kan tillföra nåt istället-

-eller att man skulle
kunna lagra vattnet eller...

Att man kan utnyttja det på nåt sätt
istället för att se det som problem?

Precis.

Det var en fråga som jag
inte funderat jättemycket på.

Man kan inte använda det...

Dricksvattentäkter i Sverige är bra.
Vi behöver inte samla vatten för det.

Det skulle möjligtvis vara bevattning
man kunde samla vatten till.

Om man säger det som jag ser,
om man ska vända på problematiken-

-och säga: "Nu har vi ett bekymmer
och förändrat klimat"-

-"klimat som förändras och kommer
att förändras några snäpp till."

Vi säger: "Vilket bekymmer vi har."

Men om vi tänker efter.
Om vi är duktiga på det då?

Om vi är jätteduktiga på
att bygga en klimatsäker stad-

-händer två saker:

Vi kanske bygger en attraktiv stad
för framtiden.

Var vill man bo? På ett ställe
som är hyfsat klimatsäkert-

-där samhällsfunktioner fungerar
fast klimatet förändras.

Där kanske jag vill etablera
min industri.

Man kan vända på det och göra
klimatsäkring till nåt positivt.

Dessutom om vi är duktiga på det
i vår stad var vi nu är-

-och utvecklar det här
så kanske det finns entreprenörer.

Det här är inte ett problem bara här,
utan nåt man kan utveckla och sälja.

Så.

Jag tänkte fråga, ni gjorde ju en
klimatanpassningsanalys i Sundsvall.

Vad kom ni fram till?
Har ni tittat på andra lösningar?

Till exempel i Köpenhamn.

De har kommit fram till olika förslag
med gröna tak, och så vidare.

Vad är de tre viktigaste lösningarna
och idéerna som ni kommit fram till?

Ett exempel är att vi bygger
en helt ny E4 genom Sundsvall.

Den blir förmodligen
den första E4-sträckningen-

-som byggs klimatanpassat
vad gäller vattenavledning.

De har tagit från
Klimatanpassa Sundsvall-

-med hjälp av SMHI och forskarna.
Kunskapen används i den vägen.

Jag kan inte säga
att vi valt en teknik.

Det är litegrann som jag säger:

Hur ser det ut i området?
Vad är den bästa lösningen här?

Är det lokal omhändertagning?
Såna områden finns i Sundsvall också.

Då får man göra den
så att den fungerar.

När det blir ett riktigt skyfall
kanske det finns en annan avledning.

Den stora viktiga nytanken
i stadsplaneringen-

-är att vi måste få med bilden av hur
vatten rinner när systemen går fulla.

När det rinner mer
än det är dimensionerat för-

-och att det inte vållar skada.
Då hellre planera den avrinningen.

Det är den nya tanken
och det förändrar man inte såhär.

Varje gång vi gör en förändring
finns tanken med i systemet.

Vi har kartor och vet att det området
behöver förändras si och så.

Varje gång det görs en förändring
görs det i den linjen.

Det är så man uppfyller det.
Klimatanpassning kan kosta mycket-

-men vi investerar ju pengar
i en stad varje dag.

En stor del av klimatanpassningen-

-kan ske inom ramen
för planerade investeringar.

Inom ramen för planerat underhåll
och för planerad utveckling.

Bara man börjar göra det på
ett klimatsmart och säkert sätt.

Där hamnar stor del av finansieringen
till klimatanpassningen.

Det är viktigt att få med
det här i vardagsarbetet.

En fråga till. Har ni tittat
från ett internationellt perspektiv-

-på lösningar i andra länder,
och så vidare?

Är det något som varit
speciellt intressant att ta del av?

Jag kommer återigen
till problematiken i Köpenhamn.

Har ni tittat på gröna tak
och hela den biten-

-och vad det
skulle kunna ge Sundsvall?

I Sundsvall har vi inte
tittat på gröna tak, vad jag vet.

Jag är inte
dagvattenfolket i Sundsvall-

-men jag känner inte igen
den diskussionen från Sundsvall.

Jag tror inte att vi har
jobbat med gröna tak i Sundsvall.

Köpenhamn,
160 millimeter på två timmar.

Det är helt otroligt regn.

Vi har följt upp det lite.

Det var efter
Klimatanpassa Sundsvall-projektet.

Det var 6 juli 2012.

Ur vattenförsörjningssynpunkt har jag
följt upp vad som hände i Köpenhamn-

-och träffat de
som jobbade med VA-försörjning där.

De hade också bekymmer då.

Det var påverkad vattenförsörjning
i stora delar av Köpenhamn.

-Ja.
-Ska vi ha en...

Ja, det är lite ont om tid just nu.

Eller ska vi ta en sista fråga?

Många bäckar små vet man ju.

Jag som inte kan göra nåt åt
jordbädden där man planterar träd-

-och se till att vatten
som hamnar där inte hamnar därborta.

Har du exempel
på bra tekniska lösningar?

Jag ser motorvägar i dag med grus på-

-och planteringsbäddar som gör
att vatten silas och hamnar säkert.

Har du förutom gröna tak
några andra saker-

-som du tycker är en bra grej
om man summar ihop dem?

Just de exempel du tar upp.

Att inte göra
hårdgjorda ytor överallt.

Det fördröjer avrinning lite grann
om det är en bevuxen yta.

Grus infiltrerar lite grann.

Ja, men jag
har inga fler såna exempel.

Jag är inte den
som bygger dagvattensystem-

-men jag tror på en kombination
av alla de här teknikerna.

Man måste få med bilden
när det regnar som i Köpenhamn.

Då måste vattnet rinna av
på ett sätt-

-utan att alltför mycket
samhällsviktigt slås ut.

Då får vi tacka Mats.

Textning: Emilia Carlsson
www.btistudios.com