Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vi hör flera kända experter inom området psykisk hälsa föreläsa. Vi får höra hur man kan förebygga och möta utvecklingen när det gäller de ökade problemen med psykisk ohälsa. Inspelat 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014 : Upptäckt och bemötande av borderlineDela
  1. Martin Nilsson heter jag.
    Jag är läkare i Malmö.

  2. Jag var med och startade upp en
    mottagning för borderlinepatienter.

  3. Det står BPD.

  4. Det är den amerikanska, och WHO:s,
    förkortning för diagnosen.

  5. Instabil personlighetsstörning,
    på svenska.

  6. Förra året kom en rapport
    om att diagnosen för borderline-

  7. -hade fördubblats på sex år.

  8. Svenskan skrev:

  9. "Från 1 600 till cirka 3 500"-

  10. -"år 2012."

  11. Vi har säkert blivit bättre på
    att hitta de här patienterna.

  12. Bättre på att diagnostisera.

  13. Men det har säkert också ökat.

  14. Vad är borderline?

  15. Ibland hör man ungdomar
    på bussen säga:

  16. "Hon är ju helt borderline."

  17. Det har blivit ett skällsord.

  18. Det här är patienter som jag upplever
    far väldigt illa-

  19. -inom sjukvården och andra instanser.

  20. Det är svårt att förstå
    och bemöta dem.

  21. Det är ofta så här vi tänker oss dem.

  22. En arg, ung kvinna som på olika sätt-

  23. -skadar sig själv och far illa,
    och ställer till det för andra.

  24. Vi kan titta på kriterierna för
    Borderline Personality Disorder.

  25. Det första...

  26. För att få diagnos ska man uppfylla
    fem av de här nio kriterierna.

  27. Att undvika verkliga eller
    fantiserade separationer är centralt.

  28. Det ser man i anknytningsforskning
    också.

  29. Det behöver inte vara en separation-

  30. -utan bara en risk eller en tanke om
    att man kan bli lämnad.

  31. Att en betydelsefull person inte
    tycker om en längre.

  32. Det ger en stark reaktion.

  33. Det kan vara att jag har stämt träff
    med min kompis klockan tre.

  34. Han dyker inte upp,
    och då skenar tankarna iväg.

  35. "Han tycker inte om mig.
    Vi bör inte ses mer."

  36. Så raderar jag honom från Facebook
    och telefonen.

  37. Sedan visar det sig att bussen
    var försenad.

  38. Det får väldigt stora konsekvenser.

  39. Relationerna blir intensiva
    och instabila.

  40. Det blir ett svartvitt tänkande.
    Antingen är du med mig eller mot mig.

  41. Identitetsstörning.

  42. När man pratar med och intervjuar
    de här patienterna är det svårt...

  43. Man får ingen röd tråd
    i hur deras liv har varit.

  44. Det är ofta fragmentariskt.
    "Vem är jag?"

  45. Bilden av vem jag har varit
    och vem jag är-

  46. -är löst sammansatt.

  47. Impulsiviteten.

  48. I och med att det blir starka känslor
    reagerar man kraftigt-

  49. -och tar till droger, sex, alkohol,
    vårdslöshet i trafiken.

  50. Utsätter sig för faror.

  51. Det är en klart ökad risk att dö
    om man har borderline.

  52. Ungefär 50 gångers ökad risk
    jämfört med normalbefolkningen.

  53. Men i det här ligger också
    många misslyckade fall-

  54. -där man egentligen bara
    vill försvinna bort.

  55. Många av dem vill egentligen inte dö.

  56. Man tar för höga doser, man skär
    för djupt, och så överlever man inte.

  57. Men egentligen vill man bara
    försvinna från ångesten ett tag.

  58. Känslomässig instabilitet.

  59. Det växlar snabbt från timme
    till timme, minut till minut.

  60. Den här kroniska tomhetskänslan-

  61. -hänger nog ihop
    med identitetsstörningen.

  62. Det finns hela tiden
    någonting som saknas.

  63. Hela tiden en ångest i botten,
    och en stor ensamhet, tror jag.

  64. Man har inte känslan
    att man delar något.

  65. Att man delar glädje, eller så.

  66. Det blir starka känsloyttringar.

  67. Ilskan hänger ihop med rädsla.

  68. Rädsla och ilska kan man ibland tänka
    är samma sak.

  69. De övergående paranoida symtomen
    hänger ihop med dissociativa symtom.

  70. Att man försvinner bort
    från verkligheten.

  71. Ibland under terapin kan man se att
    det blir tomt i blicken.

  72. Det blir för starka känslor.

  73. Ett litet barn kan somna
    eller försvinna när det blir hemskt.

  74. Så reagerar vi också om vi får
    väldigt starkt ångestpåslag.

  75. De paranoida tankarna blir också
    starkare när man mår dåligt.

  76. Prevalensen är ungefär 1 procent
    av befolkningen internationellt.

  77. På sikt är det god prognos. Efter
    tjugo år uppfyller ingen kriterierna.

  78. Man spontanläker.

  79. Men under resans gång är det en del
    som faller ifrån.

  80. Det är ganska hög dödlighet.
    Kanske inte lika hög som för anorexi.

  81. Knappt tio procent.
    Framför allt kvinnor.

  82. Men det finns nog en hel del män
    inom kriminal- och missbruksvården-

  83. -som egentligen också har en
    anknytningsstörning, borderline.

  84. Det är helt normalbegåvade personer.

  85. Vi har haft många välutbildade,
    jurister, forskare, blivande präster-

  86. -som fungerar ganska bra på jobbet.

  87. Men privat är det bara kaos
    och katastrof.

  88. När det handlar om nära relationer
    blir det mycket svårare.

  89. Det är en myt
    att alla borderlinepatienter-

  90. -har ett självskadebeteende,
    om man tänker på att skära sig.

  91. Sedan kan man vara destruktiv.

  92. Man kanske kräks dagligen, eller
    utsätter sig för farliga situationer.

  93. Det är också destruktivt.

  94. Det fysiska självskadebeteendet
    är det långt ifrån alla som har.

  95. Vad söker de här patienterna för?

  96. De knallar inte in och säger
    att de har borderline.

  97. Många kommer via vårdcentraler
    och psykiatriska mottagningar.

  98. Med de vanliga
    psykiatriska diagnoserna.

  99. Vi ser ofta mycket av det här
    tillsammans med diagnosen borderline.

  100. På den vanliga somatiska akuten-

  101. -ser man också de här
    som har skadat sig själva-

  102. -eller tagit en massa tabletter,
    alkohol, narkotika-

  103. -eller blivit utsatta för våld.

  104. I den här gruppen kan det vara svårt
    att skilja ut vad som är vad.

  105. De neuropsykiatriska diagnoserna
    sammanfaller ganska mycket-

  106. -med symtomen för borderline.

  107. Det är framför allt de här tre
    som är svåra att skilja åt.

  108. Ibland har man lite av varje,
    eller kanske mycket av varje.

  109. Det är inte ovanligt
    att de medicineras-

  110. -för ADHD eller bipolär sjukdom.

  111. Vem får borderline
    personlighetsstörning?

  112. Vi kan titta på etiologier.

  113. Vi har intresserat oss
    för anknytningsstörningar.

  114. Bristande spegling.

  115. Vi ser också dem som har utsatts
    för trauma tidigt i livet.

  116. Sedan finns det en medfödd sårbarhet.

  117. Att man ärver en känslighet
    för ångest eller för starka känslor.

  118. En labilitet i psyket.

  119. Den här bristande speglingen...

  120. Då kommer vi in på det som kallas
    anknytningsstörning.

  121. Den tidiga, grundläggande
    utvecklingen när barnet ska lära sig-

  122. -att kunna tolka och förstå
    vad de känner-

  123. -med hjälp av mamma och pappa.

  124. Spädbarn vet inte från början
    vad de känner.

  125. De känner bara ett obehag,
    och behöver hjälp till en början-

  126. -att lära sig tolka det.

  127. Man behöver en förälder som kan se
    och förstå vad barnet behöver.

  128. Har man en mamma som inte klarar det-

  129. -lär man sig aldrig att hantera
    starka känslor, och det blir kaos.

  130. Vi ser också den här alexitymin
    hos anorexipatienter.

  131. Svårigheten att veta vad man känner.
    Man blandar ihop känslor av-

  132. -hunger, ensamhet, sexualitet, ilska
    och så vidare.

  133. Schematiskt delar man in detta
    i fyra anknytningsmönster.

  134. Den trygga, och så tre otrygga.

  135. Det trygga mönstret-

  136. -är en förälder som har förmåga att
    se barnet och förstå barnets behov.

  137. Men också vara den som kan bära
    och härbärgera barnets känslor-

  138. -utan att själv bli rädd
    eller förtvivlad.

  139. En mamma som gång på gång visar
    för barnet att det inte är farligt-

  140. -och tolkar och beskriver.

  141. "Nu är det blött i blöjan.
    Vi byter den och då blir det bra."

  142. När man gör det ofta förstår barnet
    efter hand att det hänger ihop.

  143. Som vuxna klarar de här barnen-

  144. -att ha nära relationer
    under lång tid.

  145. Den undvikande.

  146. Det jag också skulle säga
    om anknytning är att-

  147. -barnets överlevnad handlar om att få
    trygghet och kärlek.

  148. På den tiden då vi levde på savannen
    behövde vi det för att överleva.

  149. Det gör vi än i dag.

  150. Barnet utvecklar olika strategier
    för att-

  151. -få så mycket närhet, kärlek
    och trygghet som möjligt.

  152. Men om man har en mamma som inte
    klarar av när barnet skriker-

  153. -och själv blir helt förtvivlad
    eller ledsen-

  154. -lär sig barnet att det är bättre
    att inte visa känslor.

  155. "Då mår mamma bättre
    och vi får en bättre relation."

  156. "Då får jag mer närhet och kärlek."
    Det är en strategi.

  157. Alla har de här anknytningsmönstrena
    i sig. Vi kan känna igen oss.

  158. Jag går in i fikarummet på jobbet.

  159. Min kollega sitter och läser en
    tidning och tittar inte upp på mig.

  160. Det kan sätta igång något hos mig.

  161. Jag kan tänka att han inte tycker
    om mig. Jag pratar inte med honom.

  162. Så tar jag mitt kaffe och går.

  163. Eller så tänker jag att det måste
    vara en intressant artikel-

  164. -eftersom han inte hälsar
    som han brukar.

  165. Det där går blixtsnabbt. Vi har alla
    mer eller mindre av de här mönstrena.

  166. De här barnen blir självständiga.
    De använder huvudet mer än magen.

  167. De tänker sig fram mer till
    vad de behöver, än känner.

  168. De kan vara väldigt sociala
    som vuxna-

  169. -men har svårare med nära relationer.

  170. De vill gärna skapa distans.

  171. Ju närmare man kommer,
    desto större risk-

  172. -att det gör ont om man blir
    övergiven eller lämnad.

  173. Den ambivalenta.

  174. De har erfarenheten av att ibland
    få tröst, ibland inte.

  175. Det kan vara en mamma
    som ibland är full, eller psykotisk.

  176. Det kan också vara någon annan
    som betyder mycket för barnet.

  177. Då vet aldrig barnet
    när det får tröst.

  178. Då tar det åt sig så mycket det kan.

  179. Och när det blir otäckt
    skjuter de ifrån sig mamma.

  180. Det blir fram och tillbaka.

  181. De här personerna är som vuxna
    ofta känslomänniskor.

  182. Visar känslor, är konstnärliga.
    Har behov av att uttrycka känslor.

  183. Men det är också mycket kaos
    i nära relationer.

  184. Fjärde gruppen, de desorganiserade,
    tillhör många av dem som vi träffar.

  185. De har upplevt övergrepp, våld,
    mycket kaos.

  186. Dysfunktionella föräldrar som kanske
    själva har psykiska sjukdomar-

  187. -eller har varit frånvarande
    på olika sätt.

  188. De får det svårt tidigt-

  189. -att ha trygga relationer
    till kompisar-

  190. -till pojkvänner och föräldrar.

  191. Några frågor så här långt?

  192. Det finns tid efteråt till
    att ställa frågor.

  193. Då går vi över till bemötande
    och behandling.

  194. En central sak som vi alltid jobbar
    med, med alla våra patienter-

  195. -är det här med agentskap.

  196. Patienten själv har ett ansvar
    för sin sjukdom-

  197. -och för att bli frisk.

  198. Det är något som både sjukvården
    och socialtjänsten lider av.

  199. Det finns en passivisering.
    Någon annan ska fixa mitt liv.

  200. Jag lägger över ansvaret och så ska
    någon annan göra mig frisk-

  201. -eller fixa pengar eller vad det är.

  202. Patienten måste vara delaktig
    i sin behandling.

  203. Ha ett ansvar för sin behandling.

  204. Medicinsk behandling till
    borderlinepatienter är bara ett stöd.

  205. Man blir inte frisk
    av några mediciner.

  206. SSRI, alltså vanliga antidepressiva,
    kan hjälpa.

  207. Man får ner grundångesten,
    vilket förenklar vissa situationer-

  208. -och att gå igenom en behandling.

  209. Antipsykosmediciner använder vi
    till de dissociativa-

  210. -om de har tendens
    att ofta försvinna iväg-

  211. -och tappa kontakten
    med verkligheten-

  212. -eller har väldigt mycket
    aggressiva utbrott.

  213. Det kan ibland ge dem lite respit.

  214. Samma sak med stämningsstabiliserare,
    epilepsimediciner.

  215. De stabiliserar humöret lite och gör
    att man hinner tänka efter.

  216. Så att man inte reflexmässigt
    slår någon eller säger något dumt.

  217. Behandlingen, då.
    Generellt, inom all terapi-

  218. -är vi alltid i en relation
    med patienten.

  219. Det är vi ju dygnet runt
    med oss själva.

  220. För att det ska bli ett jag
    måste det finnas ett du.

  221. Det är centralt i våra behandlingar.

  222. Jag ska visa två modeller som har
    varit framgångsrika för borderline.

  223. De bygger på att man behandlas
    i både grupp och enskilt.

  224. Grupp har visat sig vara
    väldigt viktigt.

  225. Där får patienten också ge
    till de andra.

  226. Man får höra de andras historier
    och erfarenheter-

  227. -men det är också läkande i sig att
    bidra till andra människors läkande.

  228. Det har vi missat tidigare.

  229. I Sverige har vi fokuserat på enskild
    terapi och behandling.

  230. Det är vanligare i övriga Europa
    att man delar sina problem i grupp.

  231. Det är som att det har varit otäckt.
    Man har velat ha sin egen terapeut.

  232. Men det har visat sig vara väldigt
    framgångsrikt med grupp.

  233. Sedan har man en enskild terapeut som
    hjälper en att tolka det som sker-

  234. -och ger verktyg för att kunna jobba
    med det hemma.

  235. Sedan är det centralt för alla
    psykiska sjukdomar, men särskilt här-

  236. -att man undervisar och lär dem
    om sjukdomen.

  237. Vad är känslor?
    Vad är anknytningsmönster?

  238. Varför har vi känslor?
    Vad kan vi göra?

  239. Att förstå hur hjärnan fungerar
    hjälper dem mycket på vägen.

  240. I de här behandlingarna är det också
    viktigt med en tillgänglighet.

  241. I dialektisk beteendeterapi har någon
    oftast jour dygnet runt.

  242. I mentaliseringsbaserad terapi
    har man en telefonsvarare-

  243. -som lyssnas av varje morgon.

  244. Det som kom först var DBT,
    dialektisk beteendeterapi.

  245. Dialektik kommer från grekiskan:

  246. Att kunna diskutera och se olika
    sidor av frågor eller problem.

  247. Det var amerikanskan Marsha Linehan
    som utvecklade den här metoden.

  248. Den har mycket grund
    i kognitiv-tänket. KBT-tänket.

  249. Det handlar om att hantera
    och härbärgera motstridiga känslor.

  250. Borderlinepatienter tänker svartvitt.

  251. Det växlar snabbt mellan bra och
    dåligt. Att vilja dö och vilja leva.

  252. De lär sig att vara både och.
    Att båda känslorna får finnas.

  253. Att förstå att min kompis,
    eller min mamma-

  254. -har både goda och dåliga sidor.

  255. Det är den metoden som har varit
    väldigt framgångsrik.

  256. Det finns grupper i stort sett alla
    Sveriges större städer.

  257. Lite senare på 1990-talet
    och 2000-talet-

  258. -kom det från England något man
    kallar mentaliseringsbaserad terapi.

  259. Det är den metoden vi jobbar enligt.

  260. Den bygger mer på
    anknytningsforskning.

  261. Den har en mer dynamisk bakgrund.

  262. Här står relationen mer i centrum.

  263. Man jobbar med relationen
    mellan terapeut och patient-

  264. -men också mellan patienterna
    i gruppen.

  265. Vad är då mentalisering?

  266. Att kunna se sig själv utifrån
    och andra inifrån.

  267. Kunna vända perspektiv.

  268. Förstå hur det blir för någon annan
    när jag säger så här.

  269. Men också förstå att när en person
    gör på det här viset-

  270. -så betyder inte det
    att det handlar om mig.

  271. Om jag pratar med någon,
    och så tittar hon bort, åt sidan-

  272. -så kan jag tolka det som att hon
    inte vill lyssna på mig.

  273. Men det kan också ha hänt något där
    borta som fick hennes uppmärksamhet.

  274. De övar på att tolka, förstå-

  275. -och härbärgera sina känslor.

  276. Det skiljer sig från
    "Theory of Mind":

  277. Att sätta sig in
    i en annan persons sinne.

  278. Utan här handlar det både om
    mina känslor, tankar och önskningar-

  279. -och den andras.

  280. Att hitta någon slags sanning
    där emellan som funkar för båda.

  281. Det vi är uppmärksamma på
    när vi träffar patienterna-

  282. -är att se när det här uppstår-

  283. -att det lätt blir "sanningar"-

  284. -som man då måste börja titta på.

  285. "Om jag känner så,
    måste alla andra känna likadant."

  286. Komma vidare.

  287. När man har mycket ångest
    eller stark ilska-

  288. -har man svårt att tänka klart.
    Det har vi alla.

  289. Om vi har sovit dåligt, eller
    har bråkat med någon på morgonen-

  290. -ser vi annorlunda på omvärlden
    och oss själva.

  291. Har man då stort ångestpåslag
    eller är jättearg-

  292. -är det omöjligt att ta in
    i den andras värld.

  293. Den andras situation.

  294. Det enda som hjälper då är att
    reglera ner de här starka känslorna.

  295. När man märker att patienterna
    får hög ångest-

  296. -eller är väldigt arga-

  297. -måste man först validera detta
    så att känslorna lägger sig.

  298. Sedan kan man börja diskutera kring
    det här. Innan dess är det ingen idé.

  299. Det är likadant om ni möter dem
    i den somatiska vården-

  300. -socialtjänsten eller skolan.

  301. Först måste man reglera ner
    känslorna-

  302. -och sedan kan man börja diskutera
    vad det var som hände.

  303. Backa tillbaka bandet
    och försöka se det på ett nytt sätt.

  304. Det är ingen idé att diskutera
    när det är för starkt påslag.

  305. Det har kommit några böcker
    även på svenska-

  306. -som är ganska lätta att ta till sig.
    De här tre:

  307. "Att leka med verkligheten".
    "Mentaliseringsboken".

  308. "Vi är våra relationer".

  309. Alla handlar om anknytning-

  310. -och utgår mycket
    från borderlinepatienter.

  311. Hur gör vi då i MBT-behandlingen?

  312. Vi utreder dem ganska noga.

  313. Vi vill ha en diagnos innan de får gå
    in i behandling.

  314. Det är en psykologutredning.

  315. Själva behandlingen är alltid 1,5 år.

  316. Det finns en tydlig början
    och ett slut.

  317. De går alltid både i grupp
    och enskilt.

  318. Vi har alltid en egen session-

  319. -under de första tio gångerna-

  320. -där vi utbildar dem om sjukdomen,
    känslor och anknytning.

  321. Förutom borderline jobbar man även
    med missbruk och anorexi.

  322. Som till exempel Sankt Görans
    här i Stockholm.

  323. Det kom en studie 2008 som gjorde
    att vi satsade på detta i Malmö.

  324. Det var en uppföljning åtta år
    efter behandling.

  325. Det är ganska unikt.

  326. När de har gått färdigt efter 1,5 år-

  327. -fortsätter de att bli bättre
    för varje år.

  328. Man ser hur kurvorna minskar.

  329. Även vad gäller självmordsförsök
    eller intoxer.

  330. Diagnoserna försvinner.
    De uppfyller inte kriterierna längre.

  331. De tar färre läkemedel, och är mindre
    ofta inlagda på vårdavdelningar.

  332. Vi ser att de har börjat jobba,
    plugga.

  333. De kan ha stabila relationer,
    har fått familj.

  334. Det var det som gjorde
    att vi satsade på det här.

  335. Det är en spännande grupp
    att jobba med-

  336. -med det kräver mycket hjärta
    och tålamod.

  337. Det vet ni som gör det också.

  338. Okej. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Upptäckt och bemötande av borderline

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Borderline, Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Beteendevetaren Maria Bauer frågar sig vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i Sverige

Tobias Eriksson, chefsöverläkare i beroendepsykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ger ett svenskt perspektiv på missbruket av Fentanyl. Enligt en rapport om narkotikarelaterade dödsfall har majoriteten av de som avlider till följd av droganvändning minst två substanser i kroppen. Fentanyl stillar smärta och effekten är ungefär hundra gånger starkare än morfin. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

TKM - Traditionell kinesisk medicin

Inom den traditionella kinesiska medicinen är de vanligaste behandlingsformerna akupunktur, mat som medicin, massage, qigong och örtmedicin. Den grundar sig på en mångtusenårig filosofi som syftar till att människan ska befinna sig i balans. Idag utövas den ofta parallellt med västerländsk skolmedicin.

Fråga oss