Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vi hör flera kända experter inom området psykisk hälsa föreläsa. Vi får höra hur man kan förebygga och möta utvecklingen när det gäller de ökade problemen med psykisk ohälsa. Inspelat 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014 : I huvudet på Sveriges farligaste människorDela
  1. God morgon!
    Det är trevligt att vara här.

  2. Jag heter Maria Bauer
    och är beteendevetare.

  3. Jag har arbetat i över 20 år
    med besvärliga, utagerande-

  4. -våldsamma och farliga människor.

  5. Det här föredraget är i två delar-

  6. -och först ska jag prata om
    begreppen som vi slänger oss med-

  7. -t.ex. "farlighet". Jag kanske ger
    exempel på män som jag arbetat med-

  8. -och slutligen
    kan vi kanske försöka förstå dem.

  9. Vad motiverar deras handlingar?
    Vad gör att de är våldsbenägna-

  10. -att de kränker, skrämmer
    sin omgivning, hotar andra-

  11. -eller hindrar andra i sin frihet?

  12. Jag har arbetat sju år
    i omsorg och psykiatri i Södertälje-

  13. -och sju år i kriminalvården.
    I kriminalvården var jag inriktad på-

  14. -att arbeta med aggression.

  15. Jag hade en avdelning
    för särskilt krävande intagna-

  16. -där vi specialiserade oss på
    att bemöta sånt beteende.

  17. Sen,
    när jag hade börjat på avdelningen-

  18. -blev man nyfiken på vad vi gjorde.

  19. Utbildningen i kriminalvården
    frågade om jag kunde komma och prata-

  20. -så sen 2005 pratar jag så här.

  21. Jag träffar medarbetare i hela landet
    i offentlig sektor.

  22. Det är rättsväsendet, omsorg,
    landsting och andra myndigheter-

  23. -och vi stöter på samma fråga.

  24. Ett antal individer som blir
    svårhanterliga i olika situationer.

  25. Därför behöver vi ofta
    samla många resurser-

  26. -och göra riskbedömningar.

  27. Därifrån kommer ordet "farlighet"-

  28. -för förut pratade man om
    farlighetsbedömningar.

  29. I Socialstyrelsens material
    kallas det fortfarande det ibland.

  30. Vi som jobbar med det
    säger inte "farlighet".

  31. Vi pratar sällan om farlighet,
    för det är ett stigmatiserande ord.

  32. När vi säger "farlig"
    får man en känsla av-

  33. -att farlighet är
    ett personlighetsdrag-

  34. -men det är inte så.
    Det finns ingen...

  35. Dagens första sanning:
    Ingen människa är farlig hela tiden.

  36. Det finns ingen
    som har ett drag av farlighet-

  37. -som är explosivt, blint och kan
    slå till precis när som helst-

  38. -utan några förklarande orsaker.

  39. Ibland är det svårt att förstå,
    för våld är komplext.

  40. När man pratar om våld
    har man egentligen inte en orsak-

  41. -eller ens fem orsaker.
    Man har många orsaker-

  42. -till varför en individ blir
    våldsam, aggressiv eller utagerande.

  43. Farlighet undviker man, och trots det
    är rubriken på min föreläsning:

  44. "Vad är i huvudet
    på Sveriges farligaste människor?"

  45. Det är inte mycket
    som skiljer dem från er.

  46. De flesta människor
    motiveras av ungefär samma saker.

  47. Man vill ha en social kontext,
    grundläggande behov tillgodosedda-

  48. -pengar, makt-

  49. -och nånstans i samhället
    där man känner-

  50. -att man upplever kontroll.

  51. Det motiverar de flesta individer.

  52. Men de flesta utvecklar drag-

  53. -som handlar om social kontroll,
    att utbyta värderingar med andra-

  54. -och en inre moralkompass.

  55. Man kan säga att det som skiljer
    Sveriges farligaste från oss-

  56. -är inte deras grundläggande behov,
    utan det som motiverar och styr dem-

  57. -och gör att de hamnar
    på en primitivare nivå-

  58. -för att uppnå det.
    Det är det som skiljer.

  59. Farlighet är inte
    ett personlighetsdrag.

  60. Farlig är nåt
    som man blir i olika sammanhang.

  61. I samband med farlighet
    pratar man om aggression.

  62. Aggressivitet är grundområdet.

  63. Varför blir man arg?

  64. När man förstår varför man blir arg
    kan man förstå en persons farlighet-

  65. -eller risker för utagerande,
    våldsamt och hotfullt beteende-

  66. -och risker för att nån
    ska kränka eller hindra nån annan.

  67. Aggressivitet är
    en normal grundkänsla.

  68. Det är en känsla vi ska ha,
    ihop med glädje, sorg och rädsla.

  69. Ibland talar vi om fler grundkänslor.

  70. Vi måste ha dem.
    Alla måste kunna bli arga.

  71. Man har över hela jorden sett-

  72. -att de här fyra grundkänslorna
    dyker upp-

  73. -i den, den och den populationen.

  74. Det måste vara ett mänskligt beteende
    som finns oavsett kultur-

  75. -oavsett var eller hur man lever.

  76. Aggressivitet ska vi ha,
    men varför måste vi då ha det?

  77. Vi måste hävda vår plats.

  78. Vi måste säga: "Det här är min plats,
    och du får inte kränka mitt utrymme."

  79. "Du får inte gå över mitt utrymme.
    Jag måste ha en egen komfortzon."

  80. Ni sitter här med avstånd mellan er,
    för ni har fått en egen plats.

  81. Om nån annan skulle tränga undan er-

  82. -skulle ni känna er kränkta,
    för det var ju era platser.

  83. Det känns bra att sitta där.

  84. Med aggressivitet
    kan vi skydda oss fysiskt-

  85. -och få andra att förstå
    att det är mitt utrymme.

  86. Vi måste ha det
    för att skydda oss mentalt-

  87. -för att andra inte ska få uttrycka
    eller bete sig på olika sätt mot oss-

  88. -som inte känns okej.

  89. Aggressivitet är ett beteende-

  90. -som handlar om att uppnå saker-

  91. -och att få sina behov tillgodosedda.

  92. Men man talar också om
    behovet av skydd.

  93. Alla ni har säkert träffat nån-

  94. -som inte har riktigt tillgång till
    den typen av aggressivitet-

  95. -som lätt blir utnyttjad, satt
    i positioner där andra bestämmer-

  96. -vad personen ska göra, säga, tänka,
    var den ska vistas-

  97. -och på vilket sätt den får vara
    i samhället eller i sin familj.

  98. Har man ingen aggressivitet
    kan man inte skydda sig själv-

  99. -eller sin plats, sin familj-

  100. -sina uppfattningar, tankar
    och sin frihet.

  101. Aggressivitet är normalt.

  102. Jag handleder medarbetare
    inom vård och rättsväsende-

  103. -och ibland ser jag
    nåt symptomatiskt i Sverige:

  104. Vi gillar inte arga människor.

  105. Vi tycker inte om ilska. Det är lite
    onormalt och bekymmersamt-

  106. -när nån är för mycket arg.

  107. Jag vet inte var det ligger-

  108. -och om det har att göra med
    vår kultur eller annat-

  109. -men jag ser att aggression
    är bekymmersamt i Skandinavien.

  110. Det är svårt att hantera nån
    som högljutt och yvigt talar om-

  111. -"Det är inte okej!
    Jag gillar inte det beslutet"-

  112. -eller "Det var min plats.
    Jag tänkte parkera här".

  113. Om folk som uttrycker sig högljutt
    och har kroppsspråk-

  114. -tänker vi "Så gör man inte".

  115. Vi har en benägenhet att ofta säga
    att ilska inte är normalt.

  116. Jag vill "reclaim aggression".

  117. Jag vill säga att ilska är normalt
    och inte alls farligt.

  118. Att nån blir arg är inte farligt.

  119. Att nån är högljudd och yvig
    är heller inte farligt.

  120. Det är inget som vi ska fostra bort
    eller diagnosticera bort.

  121. Vi kan se att människor uttrycker
    sin aggressivitet på olika sätt-

  122. -och att det är gynnsamt att ha den.

  123. Jag handleder ibland på arbetsplatser
    där man ofta möter arga människor.

  124. Då säger jag:
    "Var nyfikna på ilskan."

  125. Den säger nåt om personen.

  126. Den säger att vi inte har förstått
    allt som personen önskar sig.

  127. Aggression är en grundkänsla
    som vi ska ha.

  128. När man talar om farlighet
    pratar man om en typ av individer-

  129. -människor som har
    instrumentell aggression.

  130. Det handlar om att man har ett syfte
    med sin aggression-

  131. -förutom att skydda sig själv,
    sina åsikter och sin frihet.

  132. Man har ett annat syfte.
    Ni har kanske träffat nån-

  133. -som redan när vi möter den
    första gången sätter tonen-

  134. -en aggressiv underton av
    "Om du inte gör som jag säger"-

  135. -"blir jag farlig.
    Då blir det obehagligt för dig."

  136. "Du ska lyssna mig."

  137. Det kanske inte uttalas, men det
    finns i blicken, kroppsspråket-

  138. -kanske i attribut, kläder-

  139. -kanske i att man har med sig många
    som backar upp ens åsikter.

  140. Den instrumentella aggressiviteten
    handlar inte om att man är arg-

  141. -utan man vill kommunicera-

  142. -att man blir arg
    om man inte får som man vill.

  143. Gör du inte som jag vill
    så blir jag arg, och det är farligt.

  144. Den typen av aggressivitet handlar om
    att man vill uppnå nåt.

  145. Man använder oftast
    instrumentell aggressivitet-

  146. -för att man tidigt har lärt sig
    att det funkar.

  147. Om jag har
    en tuff och hård aggressionsstil-

  148. -och bemöter människor så här
    och sätter tonen lite aggressivt-

  149. -kommer de att ge vika.
    Jag behöver inte efterleva mina hot-

  150. -men jag får ofta det jag vill.

  151. Hur många av er har haft
    en social situation där ni vet-

  152. -att nån alltid får det den vill
    därför att andra inte orkar.

  153. Man orkar inte gå i klinch med den-

  154. -eller så känner man sig
    hotad och utsatt.

  155. Instrumentell aggressivitet
    handlar om att gillra en fälla.

  156. Oavsett hur man hanterar det
    kommer personen att bli arg.

  157. Om man går med i det,
    man känner sig hotad-

  158. -och gör som personen vill-

  159. -har man kanske kränkt
    sin egen aggressivitet.

  160. Men vad händer om man säger nej?

  161. Då blir personen kränkt,
    och då kommer aggressiviteten-

  162. -och i de sammanhangen händer ofta
    att de byter offerposition.

  163. De talar om att det är ditt fel.

  164. "Om du hade gjort som jag velat
    hade jag inte blivit arg."

  165. "Det är ditt fel."

  166. "Om ni hade lyssnat
    hade det här inte hänt."

  167. "Jag ville bara ha medicinen
    och att ni skulle lyssna på mig."

  168. Man har inte undvikit aggressiviteten
    utan gått i fällan.

  169. När man arbetar med människor
    som har instrumentell aggressivitet-

  170. -i kriminalvården
    eller i polisens yrkeskår-

  171. -känner vi ofta att vi måste
    förbereda oss.

  172. En sak att förbereda sig på
    när man möter såna människor-

  173. -är att redan innan ta reda på-

  174. -vad som triggar
    personens aggression-

  175. -och vad den vill ha.

  176. Vad är det som den kommer att begära
    under mötet eller samtalet?

  177. Då kan man fundera på
    hur man ska hantera det-

  178. -men om man vet att det finns
    ett syfte blir man inte förvånad-

  179. -utan kan tänka att den
    instrumentella aggressionen-

  180. -kommer att dyka upp.

  181. Det är obehagligt att möta människor
    med instrumentell aggressivitet-

  182. -för man känner sig fel.

  183. De är bra på att sätta tonen vid att-

  184. -"om du går på den här smala linan
    så kommer jag att vara nöjd"-

  185. -"men ett enda felsteg,
    om du säger eller gör fel saker"-

  186. -"så blir jag arg, hotfull, aggressiv
    eller våldsam."

  187. Farliga människor har oftast
    instrumentell aggressivitet-

  188. -till skillnad från känslomässig
    aggressivitet, som handlar om-

  189. -att man känner sig
    kränkt eller hotad-

  190. -och känner behov av att skydda sig.

  191. Känslomässig aggressivitet är oftast
    blixtsnabb, precis som andra känslor.

  192. Varför har vi blixtsnabba känslor?

  193. Varför kommer känslorna
    nästan innan vi hinner tänka efter-

  194. -eller reagera?

  195. Känslorna är
    vår första kommunikation.

  196. Om jag blev skräckslagen-

  197. -skulle jag inte behöva säga
    att jag blev rädd för ett monster-

  198. -utan det räcker att ni ser mig,
    så förstår ni att jag blir rädd.

  199. Vad händer då hos er?
    Ni blir också rädda.

  200. Trots att ni inte ser hotet
    blir ni också rädda.

  201. Känslor är ett grundläggande
    och ordlöst sätt att kommunicera-

  202. -spädbarnets sätt att kommunicera.
    Det förstår inte ord-

  203. -eller andra sociala koder-

  204. -men den förstå känslan
    hos den som håller den.

  205. Den känner av om nån känner sig
    rädd, arg, ledsen eller glad.

  206. Man kan börja med instrumentell
    och känslomässig aggression.

  207. När man talar om våld,
    för det är våld det handlar om...

  208. Farlighet handlar om
    att man känner sig rädd för-

  209. -eller medveten om på olika sätt
    att personen kommer att utöva våld.

  210. Då är det fysiskt våld-

  211. -vilket är det främsta man talar om-

  212. -men det är också psykiskt, sexuellt
    och materiellt våld.

  213. Våld handlar om
    att man kränker nån annan-

  214. -på ett sätt som smärtar, skadar,
    skrämmer eller hindrar.

  215. Jag vill berätta för er-

  216. -om en man som jag känner till-

  217. -för att ni ska se hur det fungerar-

  218. -när man skrämmer om våld hela tiden.

  219. När jag mötte honom första gången
    hade han bara-

  220. -ett instrumentellt aggressivt språk.

  221. Hans kroppsspråk
    bestod av knutna nävar-

  222. -och han tänkte inte titta
    nån myndighetsperson i ansiktet.

  223. Han stod med knutna nävar och skrek.

  224. Han hade inget normalt röstläge,
    utan skrek hela tiden.

  225. "Jag ska ha det här.
    Du får fixa det. Annars..."

  226. "Jag ska ha det här och det här!"

  227. Han hade en beställningslista
    på saker som personal skulle åtgärda-

  228. -eller människor runtom honom,
    och det var likadant med hans familj.

  229. När han ringde till sin hustru
    och sina barn var det samma sak.

  230. Han hade en lång aggressiv lista
    på vad som skulle göras åt honom.

  231. Det fanns inget annat sätt
    att kommunicera-

  232. -bara instrumentell aggression.

  233. Vi ville börja med de grundläggande
    sakerna som skrämmer andra-

  234. -och en sak som skrämmer andra
    är ju att man skriker-

  235. -så vi pratade med honom
    om röstläget.

  236. Kan man ändra sitt röstläge-

  237. -så att man ibland är
    högljudd och upprörd-

  238. -men ibland har
    ett normalt samtalsläge?

  239. Vad svarade han?

  240. "Då får jag ju inte vad jag vill!"

  241. Han visste själv-

  242. -att det här sättet att snacka
    funkar.

  243. Det gör det, för det är obehagligt,
    och vi blir rädda.

  244. Jag tror inte att han ofta
    slog folk sönder och samman.

  245. Han hade gjort det några gånger-

  246. -men själva stilen
    och sättet att vara-

  247. -gjorde att människor
    flyttade på sig och aktade sig.

  248. Jag lyssnade på samtal
    som han hade med sin son-

  249. -för han pratade med honom en gång
    i veckan. Då pratade han så här:

  250. "Har du gjort dina läxor?
    Varför går du inte på fotbollen?"

  251. "Du ska sköta dina sysslor hemma."

  252. "Mamma berättar
    att du inte hjälper till."

  253. Det var beställningslistan.

  254. Sen sa han efter ett tag:
    "Pojken vill inte prata med mig."

  255. "Han vill inte snacka. Jag får inte
    kontakt med honom längre."

  256. "Jag tappar kontrollen."

  257. "Jag tappar kontrollen över min son.
    Han vill inte lyssna på mig."

  258. "Nej, men jag hörde samtalet."

  259. "Jag vill visa dig
    ett annat sätt att samtala."

  260. Sen gjorde vi en lista på frågor-

  261. -som vanliga fäder skulle kunna
    prata med sina söner:

  262. Hur mår du?

  263. Hur går det på fotbollen?
    Är det inte roligt längre?

  264. Har du hört nåt från farmor?
    Hur går det i skolan? Trivs du hemma?

  265. Hur går det med dina syskon?

  266. Han tyckte att det var fånigt,
    men ställde frågorna-

  267. -och det var instrumentellt-

  268. -och han återknöt
    en kontakt med sitt barn.

  269. Det illustrerar
    en del av svårigheten-

  270. -med instrumentell aggression.

  271. Man missar så många sociala koder-

  272. -så mycket nyanser
    av det som finns mellan människor-

  273. -och man blir oerhört ensam
    med sin instrumentella aggressivitet-

  274. -och med att få andra
    att göra som man vill.

  275. I själva verket händer bara det.

  276. Man får andra att göra som man vill-

  277. -men man samspelar aldrig
    och upplever aldrig riktig närhet-

  278. -för man upplever bara närhet
    som är beställd, som man har avkrävt-

  279. -sin kvinna, sin flickvän, sin familj
    och sin omgivning.

  280. Våld ger alltså
    enorma sociala konsekvenser.

  281. Våld är komplext.
    Det började jag med att säga.

  282. Farlighet är stigmatiserande,
    men hot om våldsamma beteenden-

  283. -eller hot om kränkningar
    eller att man ska hindra nån-

  284. -är komplext.

  285. I Sverige vill vi ibland förenklat-

  286. -förklara våldet och farligheten-

  287. -med att säga att det var
    "de här sakerna som gjorde det".

  288. "Den här situationen triggade det
    och gjorde honom skogstokig."

  289. Det kan handla om en förfärlig drog
    som gör att alla blir våldsamma-

  290. -eller en psykisk störning.
    Inte minst schizofreni pekas ut-

  291. -som en farlig sjukdom.

  292. Eller så har man kanske
    en förklaringsmodell-

  293. -om att personer blivit provocerade-

  294. -har en ideologi eller en politisk
    eller kulturell uppfattning-

  295. -som gör att de fungerar så.

  296. Om vi lägger ihop
    alla de enskilda sakerna-

  297. -plus femton skäl till-

  298. -börjar vi närma oss att förklara
    varför människor är farliga.

  299. Det är inte så att en enda sak
    triggar våld.

  300. Det kanske i det traumatiserade läget
    skulle kunna vara så.

  301. Om jag är hotad
    och känner att jag är så utsatt-

  302. -att jag inte kan skydda mig
    utan måste använda våld-

  303. -kan man förklara det så förenklat.
    Inte i nåt annat fall.

  304. I alla andra fall behöver man börja
    med den genetiska dispositionen-

  305. -uppväxtmiljön, levnadsvillkor-

  306. -missbruk och missbruksproblematik
    eller beroendesjukdomar-

  307. -psykisk ohälsa,
    aktuell livssituation-

  308. -upplevd vanmakt
    eller upplevd kontrollförlust.

  309. När man lägger ihop de pusselbitarna-

  310. -ser man ofta
    en lång kedja av händelser-

  311. -som leder fram till
    att Kalle eller Lisa blir farlig.

  312. När jag ser den typen av förenklade
    resonemang och förklaringar-

  313. -uppfattar jag dem som kränkande.

  314. De ringar oftast in det som är svagt.

  315. Man ringar in saker
    som sjukdom och psykiskt sjuka-

  316. -som farliga, men psykiskt sjuka
    är generellt inte farliga.

  317. De är det i koppling till
    alla de andra faktorerna-

  318. -och framförallt
    i koppling till alkohol.

  319. Men psykiskt sjuka är
    en stor offergrupp i samhället-

  320. -för olika typer av våld
    eller annan utsatthet.

  321. Det är viktigt att vända på det
    och undvika enkla förklaringar.

  322. Våld är komplext,
    och ingen är farlig hela tiden.

  323. Det är grundläggande.

  324. När man tittar på
    de enskilda faktorerna-

  325. -kan man se att missbruk
    oftast är en grundläggande faktor-

  326. -för att en person befinner sig i
    kriminalitet, antisociala kretsar-

  327. -eller i ett våldsamt sammanhang
    som ett våldsamt gäng.

  328. Man brukar också tala om
    övervikt av vissa personlighetsdrag.

  329. Det finns vissa personlighetsdrag,
    och det är inte psykiskt sjuka-

  330. -utan gruppen
    som har personlighetsstörningar.

  331. De har övervikt
    av vissa personlighetsdrag-

  332. -som gör att man tolkar omgivningen,
    sin egen position-

  333. -andras intention och andras behov-

  334. -annorlunda. Det här talar vi om
    i vår bok "Hot och våld på jobbet".

  335. Professor Marianne Kristiansson
    och jag talar om psykopatiska drag-

  336. -d.v.s. att man har
    narcissistiska drag-

  337. -som gör
    att man ser till sig själv först.

  338. I pannan på en person
    med den typen av överdrivna drag-

  339. -står det "Egen vinning"-

  340. -och efter pausen
    ska jag berätta mer om egen vinning.

  341. Vi ses snart.

  342. Textning: Sofie B Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Beteendevetaren Maria Bauer ställer här frågan om vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Genom kunskap kan vi få en ökad förståelse för våldet i dagens samhälle och för hur olika typer av aggressiva och farliga personer tänker och agerar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Aggression, Differentiell psykologi, Psykologi, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Beteendevetaren Maria Bauer frågar sig vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Drogfokus 2018

Fentanylanvändandets risker - situationen i USA

Bertha Madras, professor i psykiatri på Harvard University i Boston, föreläser om utvecklingen av missbruk och beroende av opioida läkemedel. Ökningen har under de senaste åren lett till fler överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA. Inspelat den 18 oktober 2018 på Uppsala konsert och kongress, Uppsala. Arrangör: Drogfokus.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.

Fråga oss