Titta

UR Samtiden - Utrikesdagen 2014

UR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Om UR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Föreläsningar från DN:s utrikesdag 2014. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat på Chinateatern i Stockholm den 25 mars 2014. Arrangör: Dagens nyheter.

Till första programmet

UR Samtiden - Utrikesdagen 2014 : Blicken mot BrasilienDela
  1. Första punkten handlar om Brasilien-

  2. -dit världens blickar riktas
    de närmaste två åren.

  3. I sommar är det fotbolls-VM,
    och om två år är det sommar-OS i Rio.

  4. Henrik Brandao Jönsson är korrespondent
    i Sydamerika för DN.

  5. Pia Gripenberg är ekonomireporter. Jag
    hälsar er välkomna upp på scenen.

  6. Henrik, Brasilien har inte varit känt
    för att vara ett land där...

  7. ...där protesterna samlas på gatorna,
    men den bilden har vi fått se nu.

  8. Ja, den har förändrats.
    Brasilien är inte som Argentina-

  9. -där man slår med kastruller
    och gör väsen av sig.

  10. De är ganska lydiga.
    De går inte ut och demonstrerar.

  11. Särskilt inte i Rio. Där demonstrerar
    sällan mer än 1 000 personer.

  12. Helt plötsligt inför Confederations Cup
    förra året kom hundratusentals.

  13. Det har inte varit så många människor
    ute på gatorna på tjugo år.

  14. Det handlar om korruptionen.

  15. Alla pengar som satsats på arenorna har
    väckt folkets vrede.

  16. Vi ser en bild här
    från när protesterna börjar.

  17. Ja.
    Protesterna började med en enkel sak.

  18. Man höjde busspriset
    med typ en krona.

  19. Brasiliens befolkning blir lurad på
    miljarder av politikerna varje dag.

  20. -Varför det här lilla?
    -Vad var det?

  21. Det var för att inflationen kommit i
    gång. "Vad fan, nu höjer ni igen!"

  22. Biffen som jag käkade i förrgår,
    nu är den dyrare!

  23. Levnadskostnaderna ökar. Det blir
    en princip: Ni höjer inte igen!

  24. Då demonstrerade studenterna,
    och polisen slog ner dem med våld.

  25. Alltså, riktigt våld!

  26. Brasilien är ingen diktatur längre, så
    då gick medelklassen ut med stöd.

  27. Pia, hur är omvärldens bild
    av Brasilien-

  28. -världens sjätte största ekonomi?

  29. Brasilien är i nivå med Storbritannien
    och Frankrike.

  30. I Latinamerika är det här USA,
    den riktiga stormakten.

  31. Just för att det är fotbolls-VM
    och sen OS 2016-

  32. -har omvärlden sett att det ska in
    mycket pengar och räknat med affärer.

  33. Svenska företag undrar vart pengarna tar
    vägen. De försvinner på vägen.

  34. Det händer ingenting. Korruptionen har
    ju fått regeringar på fall förr.

  35. Oron finns ju.

  36. Vi var inne på fotbollsarenorna
    som har byggts.

  37. Henrik, hur går diskussionen nu
    i Brasilien kring de investeringarna?

  38. De är tre gånger så dyra,
    eller ännu dyrare.

  39. Befolkningen har ju blivit lurad.
    När Lula tackade ja till VM 2003-

  40. -sa han att VM ska användas till att
    förbättra Brasilien, bygga vägar-

  41. -tunnelbana, snabbtåg
    mellan Rio och Sao Paolo.

  42. Och så ska vi bygga arenor.
    Men det blev inte snabbtåg.

  43. Det blev inte tunnelbana. Det blev inga
    vägar. Det blev de här arenorna.

  44. Brasilien har redan arenor.
    Det var inget behov.

  45. Man vill ha sjukhus, vanliga skolor.

  46. Man vill ha vägar utan gropar
    så att man kan köra på nätterna.

  47. Basic! Det fick man inte. Man fick
    de här otroligt dyra arenorna.

  48. Maracana renoverades för tre gånger mer
    än Allianz Arena byggdes för.

  49. Hur kommer hela infrastrukturen
    att fungera?

  50. Det kommer inte fungera!

  51. -Det kommer inte fungera!
    -Fixar det sig inte i sista minuten?

  52. Tyvärr har Brasilien arvet kvar från
    militärdiktaturen att ge en helgdag.

  53. Min dotter får sluta skolan i juni för
    att barnen inte ska skjutsas dit.

  54. De ska vara inne så att fotbollslagen
    ska kunna använda vägarna.

  55. Det blir en "fotbollsdiktatur"
    under VM.

  56. Det är ju inte så fotbolls- och
    sambalandet Brasilien vill ha det.

  57. Det blir ju inte det landet
    med de här reglerna.

  58. Byggena har ju kantats av...olyckor.

  59. Det har rapporterats om detta också.

  60. Precis. Brasilien har ju
    en korruptionskultur.

  61. När man ska bygga nåt stort
    är det staten som går in med pengar.

  62. Man försenar byggstarten
    så länge det går.

  63. Då måste man hoppa över upphandlings-
    förfaranden och miljölicenser.

  64. Allt går bara snabbare.

  65. Det tar så lång tid att politikerna
    säger: "Nu ska ni bygga!"

  66. Man börjar från noll med 5 000
    anställda. Det finns ingen säkerhet.

  67. Det är en marknad som blir viktigare för
    internationella företag.

  68. Scanias lastbilar
    har sålts i decennier här.

  69. Hur går det här ihop?

  70. Brasilien var ett av de första länderna
    svenska företag kom till.

  71. Vår produktionsapparat
    fungerade efter kriget.

  72. Sjöfartsindustrin fanns. Brasilien var
    ett europeiskt land för oss.

  73. Scanias första utlandsetablering gjordes
    där 1957.

  74. De fanns bara i Södertälje och sen var
    Brasilien nästa plats, i princip.

  75. Det gick bra för Scania, och då blev
    andra företag intresserade.

  76. Wallenbergsfären tog dit sina bolag.

  77. Alla stora svenska företag finns där.
    Sandvik, SKF, Atlas Copco.

  78. Volvo, Tetra Pak,
    alla finns i Brasilien.

  79. Sao Paulo är en av
    Sveriges största industristäder-

  80. -sett till beroendet
    av svenska företag.

  81. Brasilien undvek
    den globala finanskrisen-

  82. -genom att ha en ekonomisk politik som
    avvek mycket från andra länders.

  83. Ja, EU gav Brasilien ett dåligt förslag
    till frihandelsavtal 2002.

  84. USA gav Brasilien ett väldigt dåligt
    förslag till frihandelsavtal.

  85. President Lula blev förbannad. "Ni
    behandlar oss som tredje världen."

  86. Då gick han till Indien, Kina, Ryssland,
    Sydafrika, Indonesien-

  87. -och gjorde syd-till-syd-avtal.

  88. De har gjort att Brasilien inte behöver
    Europa eller USA.

  89. Brasiliens största handelspartner
    är Kina.

  90. Tyvärr säger Brasilien inte heller emot
    Putin, för de är på andra sidan.

  91. Det har gjort att EU och USA
    förlorar Brasilien-

  92. -ett av de största råvaruländerna
    i världen!

  93. Där har vi spannmålet, sojabönorna,
    järnmalmen, oljan.

  94. Man ska vara kompis med Brasilien. Det
    missade Europa.

  95. Hur mycket har de kinesiska
    investeringarna...

  96. Hur mycket har det betytt
    för landets ekonomiska boom?

  97. Det är jätteviktigt. Kina investerar
    mycket i infrastruktur.

  98. Järnmalmen är från Brasilien.
    Det är en jätteviktig handelspartner.

  99. De här evenemangen gör att världens
    blickar riktas mot Brasilien.

  100. De politiker som försvarar
    arrangemangen, hur resonerar de-

  101. -kring det som händer
    de närmaste två åren?

  102. De är livrädda nu.
    Dilma, Brasiliens president-

  103. -ger pengar till säkerhetstjänsten för
    att de ska kolla Facebook-

  104. -allt som är på gång.
    Det är presidentval den 5 oktober.

  105. Blir det stora protester,
    vilket det blir-

  106. -måste hon hantera dem bra under VM.

  107. Brassar gillar att synas.
    De vet att världen ser dem.

  108. Det kommer smälla. Förhoppningsvis inte
    i dödsfall. Det blir mycket liv.

  109. Dilma vill bli återvald,
    så hon måste hantera det.

  110. Hon hanterade den senaste krisen
    vid protesterna i juni förra året.

  111. Då sa hon:
    "Bra, ni har rätt att protestera."

  112. Men gör hon det igen
    så har hon redan använt det kortet.

  113. Det blir ett politiskt spännande VM.

  114. Samtidigt är det
    ett idrottsälskande folk.

  115. Är inte folk i gemen glada
    för att få ta emot världen så här?

  116. Det är det som är det tragiska.

  117. Frågar du brassarna
    vill de inte ha världsmästerskapet.

  118. Och det är
    världens största fotbollsnation!

  119. VM har gjort att hyrorna
    har ökat med 300 procent.

  120. Din filet mignon
    har ökat med 500 procent.

  121. Det är fruktansvärt dyrt
    att bo i Brasilien.

  122. Det är inte bara arenorna,
    det har dragit i gång allting.

  123. Folk är hellre utan VM.

  124. Brasilien är inte i den ekonomiska kris
    som södra Europa varit i.

  125. Alliansen med andra tillväxtländer
    gjorde att man klarade krisen bra.

  126. Man har låg arbetslöshet,
    hälften av den svenska.

  127. De basala ekonomiska förhållandena
    är hyfsat bra.

  128. Man har stor statsskuld, men det är
    inflationen medelklassen är rädd för.

  129. Här är en bild på Sao Paulos skyline.
    Staden är det industriella centrat.

  130. Hur märker man det utländska kapitalet?
    Medelklassen växer visst.

  131. -Vad händer där?
    -Sao Paulo är en fantastisk stad.

  132. Kapitalet flödar in. Förutom Tokyo har
    den flest miljardärer i världen.

  133. Helikoptrarna flyger. Allt i
    Latinamerika är koncentrerat dit.

  134. Åker man i handelskvarteren
    Faria Lima är där bara flotta bilar.

  135. Jag träffade svenska filmare
    på filmfestivalen som sa:

  136. "Men var är palmerna?"

  137. Palmerna?
    Här bor 22 miljoner människor!

  138. Det är en av världens största städer.

  139. Så fort man landar känner man pulsen.
    Det är New York.

  140. Om de pratat engelska skulle Sao Paulo
    vara svenskarnas favoritstad.

  141. Du bevakar
    många börsnoterade bolag, Pia.

  142. Vilka är det
    som har tjänat på Brasiliens uppgång?

  143. Det är traditionella
    svenska verkstadsföretag.

  144. De har varit med så länge. De kom redan
    på 50-, 60- och 70-talet.

  145. De har varit med under hela lyftet.
    Både under militärdiktaturen-

  146. -och efteråt, i och med
    att de har varit så uthålliga.

  147. Jag pratade med några som sa: Det funkar
    att göra affärer med brassar.

  148. Det är inga konstigheter. Vi är inte
    rädda för kopiering som i Kina.

  149. Här möter vi konkurrenterna
    som kommer och är med i några år.

  150. Det går inte bra, så de åker hem. Vi är
    kvar. Det gynnar oss långsiktigt.

  151. Nu ska vi sälja Jas Gripen
    till Brasilien.

  152. Våra relationer inom näringslivet
    har säkert haft betydelse.

  153. Hur hanterar man inflationen som du
    nämner? Vad försöker regeringen göra?

  154. De försöker tygla Dilma. Det är
    presidenten som har ställt till det.

  155. Hon är ekonom. Och...

  156. -Och...
    -Det brukar hjälpa ibland.

  157. Förre presidenten Lula lät
    det ekonomiska teamet sköta allt-

  158. -oavsett politisk färg.
    "Se till att vi har låg inflation."

  159. Sen kom Dilma. Som utbildad ekonom ville
    hon peta i saker.

  160. Hon gick in med subventioner
    till industrin i fel läge.

  161. I stället för fler anställda blev det
    bara vinst rakt ner i fickorna.

  162. Ekonomer som jobbar med det hela tiden
    kan sånt. Dilma tog fel beslut.

  163. Det är inte bara hennes fel. Kina har
    köpt lite mindre, det har gått ner.

  164. Omvärlden var vi inne på. Vad tror man
    om det snabbväxande Brasilien?

  165. Fortsätter det lika snabbt
    de närmaste åren?

  166. De senaste OECD-rapporterna
    pratar om att tillväxten är bra.

  167. Industrin behöver organisera sig
    lite bättre för att det ska fungera.

  168. Man måste förbättra infrastrukturen och
    ta itu med inflationen.

  169. Man måste ge sig på skattesystemet. Det
    är hur komplicerat som helst.

  170. En företagare sa: "Fem personer hanterar
    hela Europas skattesystem."

  171. "I Brasilien krävs 30 personer."

  172. Företagen är
    skattemyndighetens förlängda arm.

  173. Det gör det väldigt svårt
    och försvårar att komma in utifrån.

  174. För dem som redan är på plats
    kan det här vara ett snyggt hinder.

  175. Du sa nåt om vad BNP per capita är
    jämfört med Sverige.

  176. De har
    runt 12 000 dollar per capita i BNP.

  177. Det är ungefär
    en femtedel av Sveriges.

  178. Det talar ju för att det finns
    en fortsatt tillväxt framöver.

  179. Det vi hört om
    före demonstrationerna-

  180. -var den våldsamma kriminaliteten
    på gatorna i Sao Paulo och Rio.

  181. Finns det problemet kvar
    på samma sätt?

  182. När Internationella olympiska kommittén-

  183. -i oktober 2009 gav Rio ansvaret
    att ta hand om OS 2016-

  184. -gick våldet ner så här,
    för då skärpte polisen till sig.

  185. Politikerna sa till polisen:
    "Nu får ni börja jobba."

  186. Då gick de in i favelorna
    och lyfte ut...

  187. Polisen och favela-gängen
    jobbar tillsammans.

  188. -Favelor är kåkstäder.
    -Där vanliga lagar inte gäller.

  189. Där man gör sin egen lag.

  190. Då sa polisen: "Ursäkta, vi måste plocka
    ut er och avväpna favelorna."

  191. Det lyckades hur bra som helst.
    Det var 2009.

  192. Det har gått fyra år och många
    av de fängslade är ute igen.

  193. De senaste veckorna
    har det blivit våldsamt i Rio igen.

  194. Den federala styrkan är inne i Rio,
    insatsstyrkan blir kvar under VM.

  195. Det börjar bli stimmigt igen.

  196. Från 2009 till nu
    var det som Stockholm.

  197. Man kunde gå var man ville i Rio
    utan att bli rånad.

  198. På min lilla joggingrunda har jag inte
    min Iphone på armen längre.

  199. Jag tror också att de här gängen passar
    på nu när det är valår.

  200. Politikerna håller på med annat.

  201. Och så är VM på gång. Så gängen
    vill se vad de kan ställa till med.

  202. Jag tror att VM
    kommer att bli hur bra som helst-

  203. -men det är klart
    att det blir mycket buffel.

  204. Trots bristande infrastruktur
    kommer det att funka?

  205. Det kommer inte funka!

  206. Det är inte en chans. Flygplatserna är
    Brasiliens största problem.

  207. Passagerarna har tredubblats
    på tio år. Flygplatserna är de samma.

  208. Vid bagagebanden får man bara vänta.

  209. De får bygga extra tält för att
    ta in folk. Alltihop är nödlösningar.

  210. En sak är klar: Du har mycket
    att skriva om de närmaste åren.

  211. Vi släpper strax in frågor,
    så vifta till er mikrofonen-

  212. -om ni vill ha en sån,
    så tar vi några frågor från publiken.

  213. Innan vi gör det, Pia...

  214. Den här... Vi var inne på framtiden för
    Brasilien.

  215. Kinesiska kapitalet har minskat lite.
    Kan det bli en kris för ekonomin?

  216. Brasilien är ju
    en del av hela världens ekonomi.

  217. Efter finanskrisen har det sprutat ut
    pengar för att hålla i gång hjulen.

  218. Det har landat i Brasilien också. Det
    finns amerikanska försäkringsfirmor-

  219. -som köper grejer där. Nyckeln ligger i
    när man stramar åt i USA-

  220. -och börjar hålla i pengarna.
    Då berörs ju hela världen.

  221. Förmodligen berörs tillväxtländerna mer
    än Europa i det här fallet.

  222. Risken ligger lite i Washington.

  223. Okej, då tar vi några frågor
    från publiken. - Varsågod.

  224. Där.

  225. Jag ser en bild av Sao Paulo.
    Det skulle vara intressant att höra-

  226. -hur det upplevs
    miljömässigt och ekonomiskt där.

  227. Det är ju en reklamfri stad.

  228. -Stämmer det verkligen?
    -Ja.

  229. Brasilien är ju häftigt för att
    det ibland tar progressiva beslut.

  230. Korruptionen fortgår, de bygger
    inga vägar, men man beslutar-

  231. -att man ska ha bort
    all utomhusreklam! Och det funkar!

  232. Du åker genom Sao Paulo i dag, och där
    står namnet på vad huset heter-

  233. -och på bensinmacken,
    men inga plakat.

  234. Vi skulle inte kunna göra reklam
    för Utrikesdagen ens.

  235. -Det är ju helt fantastiskt!
    -Miljömässigt, då?

  236. Det är ju inte Peking,
    inte Mexico City. Det är London.

  237. Det är inte så... Det är en så stor
    industristad så det borde vara värre.

  238. Det är inte jättehälsosamt,
    men det är inte alls i någon riskzon.

  239. -Hur länge har du bott där?
    -I tolv år.

  240. Vi tar några frågor till
    innan vi rundar av.

  241. Var har vi nån? Där uppe. Varsågod.

  242. Henrik, du har ju träffat den gamle
    presidenten och också den nya.

  243. Berätta lite om de här mötena.

  244. Åh, ja!

  245. Ja, jag träffade Lula.
    Han är väldigt svår att intervjua.

  246. Han vill inte intervjuas
    av utländska journalister.

  247. Man får skicka in ett brev
    där man ansöker, och det gör man.

  248. Helt plötsligt kände jag... Jag är
    verkstadsmekaniker från början.

  249. Och Lula är ju svarvare.
    I stället för att skicka in-

  250. -mitt fina cv så ändrade jag
    till "verkstadsmekaniker"-

  251. -"var med i Metallarbetarförbundet", och
    jag fick intervjun!

  252. Men han ville inte bli intervjuad? Eller
    accepterade han det?

  253. Han gillade det. Han sa: "Är det du som
    är svarvaren?" Kompisar!

  254. Andra mötet, då?

  255. Jag träffade Lula en gång till.
    Det var inte lika...

  256. Jag hade skrivit en bok
    som han höll upp. Vi tog en bild.

  257. Dilma har jag inte mött. Utländska
    medier har inte fått intervjua henne.

  258. -De får skicka brev till henne.
    -Ja, men hon är ekonom.

  259. Jag vet inte hur jag ska få in det.
    - Du kan skicka ett brev.

  260. Vi hinner med nån fråga till.

  261. Där uppe, varsågod.

  262. Hej. Finns det kulturella skillnader
    mellan Brasilien och Sverige?

  263. -Ja!
    -Den får du också ta, Henrik.

  264. Man tror att länderna ska vara motpoler.
    Det är de på många sätt.

  265. En sak som brassar och svenskar
    är duktiga på är konsensuslösningar.

  266. Man tror att brassar är så bråkiga, men
    allt måste liksom...

  267. Ta ett bostadsrättsföreningsmöte. "Din
    jävla kossa!" Folk bara skriker.

  268. Det är hårda ord, men allt slutar fint.
    "Acaba em pizza e samba."

  269. Man avslutar allt med pizza och samba.
    Brassar vill inte bråka.

  270. Kulturkrocken är inte så stor
    som man tror.

  271. Pia, du sa att många svenska företag
    tycker det är lätt att jobba där.

  272. De gillar att jobba med brassar.

  273. Svenskar lär sig ju portugisiska också,
    och det ger många fördelar.

  274. Vissa av de stora multinationella
    bolagen kommer in med sina språk-

  275. -men svenskarna lär sig portugisiska.
    Det har funkat bra.

  276. Alla de här etableringarna-

  277. -gjordes på den tiden då man fick
    dra av för att man hade mutat nån.

  278. Hur det skulle gå att komma in
    i landet nu vet jag inte.

  279. Vi tar en sista fråga.
    Då tar vi den där.

  280. -Nej, det var faktiskt här.
    -Jaha. Jag pekar lite ungefärligt.

  281. Jag tackar för stödet
    från främsta raden.

  282. Jag tänkte höra lite om...knyta an till
    det före pausen.

  283. Hur ser det politiska klimatet ut i
    Brasilien? Vilka sitter i regeringen?

  284. Finns det nationalistiska strömningar
    även i Brasilien?

  285. Brasilien styrs sedan tolv år tillbaka
    av arbetarpartiet PT.

  286. PT är ett slags vänsterparti
    som har gått mot socialdemokrati.

  287. Oppositionen är höger,
    men den är liksom inte...

  288. Den är väldigt populistisk.
    Det är inte knivskarpt i Brasilien.

  289. Men det finns en tendens nu att...

  290. Under Lulas tid var det
    ett socialdemokratiskt parti.

  291. Dilma är mer radikal. Venezuela håller
    ju på att gå i konkurs.

  292. Dilma har inte tydligt sagt att de måste
    sluta skjuta demonstranterna.

  293. Hon har varit tyst, vilket ses som ett
    tecken på att hon närmar sig-

  294. -den Chavezliknande vänstern. Hon gör
    det inte, men hon blir mer radikal.

  295. Om hon blir återvald i oktober-

  296. -kan det bli som med Chiles Michelle
    Bachelet, att hon går mer åt vänster.

  297. Då får man göra det förnuftigt. Det har
    fungerat bra senaste tolv åren.

  298. I väst fanns en rädsla
    när vänsterpartierna tog makten-

  299. -att det här skulle leda till tystade
    medier. Har vi sett nåt av det?

  300. Brasilien har inte det latinamerikanska
    problemet.

  301. Det finns tendenser, men Brasilien har
    inte med Latinamerika att göra.

  302. Det är 200 miljoner människor, ett land
    större än USA utan Alaska.

  303. De har sitt eget liv där. Brasilien blir
    aldrig så där radikalt.

  304. Men det är intressant
    med nationalism, för brassar...

  305. Det har inte kommit upp till ytan,
    men det finns såna stämningar.

  306. På alla demonstrationer
    ser man flaggan.

  307. Vi som är utlänningar behandlas bra
    i Brasilien men får inte tycka till.

  308. Man måste anpassa sig.

  309. Det finns nationalistiska tendenser, men
    inga tokpartier.

  310. Det blir intressant att se hur den tar
    sig uttryck under VM. Vi får se.

  311. -Tack så mycket!
    -Tack.

  312. Textning: Emma Jönsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Blicken mot Brasilien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Brasilien har sällan varit så synligt. Samtidigt som ekonomin går framåt är landet fyllt av våldsamma demonstrationer mot korruption. Fotbolls-VM sommaren 2014 skulle användas för infrastruktur, som snabbtåg och vägar. Istället fick landet ännu fler dyra arenor. DN:s korrespondent i Sydamerika Henrik Brandão Jönsson och ekonomireportern Pia Gripenberg pratar om en korruptionskultur och fotbollsdiktatur som en andra sida av landets charmiga ansikte. Det finns också fler likheter mellan Sverige och Brasilien än man kanske kan tro. "Världens blickar riktas mot Brasilien" var en del av DN:s utrikesdag som hölls på Chinateatern i Stockholm den 25 mars 2014. Moderator: Mats J Larsson. Arrangör: Dagens nyheter.

Ämnen:
Geografi > Amerika, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Brasilien, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Ukrainakrisen som kalla kriget

Under vårvintern 2014 har det skrivits världshistoria när Ryssland erövrat Krim från Ukraina. Vad händer framöver? Hur kommer Ryssland agera? Med DN-medarbetarna Ingmar Nevéus, Michael Winiarski och Ewa Stenberg. Inspelat på Chinateatern i Stockholm 25 mars 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Främlingsfientlighet i Europa

Korrespondenterna Annika Ström Melin (Bryssel), Marianne Björklund (London) och Jan Lewenhagen (Berlin) pratar om främlingsfientliga partier i Europa. Från DN:s utrikesdag på Chinateatern i Stockholm den 25 mars 2014. Arrangör: Dagens nyheter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Blicken mot Brasilien

Henrik Brandão Jönsson, DN:s korrespondent i Sydamerika, och ekonomireportern Pia Gripenberg pratar om en korruptionskultur och fotbollsdiktatur som en andra sida av landets charmiga ansikte. Från DN:s utrikesdag på Chinateatern i Stockholm den 25 mars 2014. Arrangör: Dagens nyheter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Skolan i Sverige och världen

Korrespondenten Sanna Torén Björling har tre barn i skola i USA. Utifrån sina egna erfarenheter jämför hon tillsammans med Torbjörn Petersson och Johannes Åman den svenska skolan med skolan i andra delar av världen. Från DN:s utrikesdag på Chinateatern i Stockholm den 25 mars 2014. Arrangör: Dagens nyheter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Silverskedsgenerationen byter spår

Många av de rika i Kina är unga, medelåldern för en miljardär är endast trettiosex år och de ägnar sig mycket åt lyxkonsumtion. Men numera börjar de vilja ta ett större ansvar för samhället. Anne Wong arbetar med social företagande. De svenska företagarna Yu Wang och Svante Jerling har startat det sociala nätverket P1 i Kina.

Fråga oss