Titta

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Om UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Den som har utvecklingsstörning, hjärnskada eller demenssjukdom kan behöva kognitivt stöd - stöd som gör det möjligt att bättre förstå och hantera sin vardag och omvärld. Arbetsterapeuter, läkare, specialpedagoger och forskare berättar om vad som kan göra livet lättare bland annat i form av insatser och produkter. Idag sker utveckling inom allt fler områden som psykiatri, neuropsykiatri, demensvård. Föreläsningar från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm. Inspelat 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Till första programmet

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas : Framtiden är redan härDela
  1. Framtiden är redan här.

  2. Nån smart typ sa:
    "Den är bara orättvist fördelad."

  3. När jag föreläser brukar jag använda
    det här upplägget:

  4. Allt jag pratar om-

  5. -sånt som jag hänvisar till
    och som ni vill fördjupa er i-

  6. -hittar ni på ett och samma ställe.

  7. Om ni ska anteckna nånting,
    anteckna den där adressen:

  8. korta.nu/inspiration2014.

  9. Det går att komma ihåg
    utan papper och penna.

  10. Därför använder jag den funktionen.

  11. Där hittar ni den här presentationen
    och sånt jag refererar till.

  12. De som inte lyssnade på mig
    förra året-

  13. -hittar hela den föreläsningen
    och presentationen där-

  14. -som en extra service till er.
    Då var det klart.

  15. Adressen kommer upp på slutet också,
    om ni inte har hann notera den.

  16. I bakgrunden ligger en framtidsstad
    som är under uppbyggnad.

  17. Ni kan läsa mer om den.
    Tyvärr ligger den inte i Sverige.

  18. Framtidsstäder brukar ligga i länder
    som Indien, Sydkorea och Dubai.

  19. Jag önskar
    att vi hade en sån i Sverige.

  20. Man bygger upp staden från grunden
    med all den senaste tekniken-

  21. -som gör det enklare att leva där.

  22. De gör också städerna
    mindre påfrestande för miljön.

  23. När man pratar om framtiden
    är man ute på tunn is.

  24. Jag älskade science-fiction som barn-

  25. -och 2014 skulle vi åka
    i flygande bilar-

  26. -och ha konstiga kläder.

  27. Middagen skulle bestå
    av ett rosa piller.

  28. Det stämde inte. De som siar
    om framtiden brukar oftast få fel.

  29. Det enda vi vet om framtiden
    är att vi ingenting vet.

  30. Vi kan lära oss lite
    av att titta på historien.

  31. Det här går också
    fortare och fortare.

  32. Snart vet man inte vad som ska hända
    om två månader i teknikens värld.

  33. Det vet ni som jobbar med teknik.

  34. Jag har en bestämd uppfattning
    att det går fortare och fortare.

  35. Jag fokuserar på teknik som finns.

  36. Jag kommer inte att prata
    om flygande bilar och rosa piller-

  37. -utan teknik som finns i dag.

  38. Förra året radade jag upp
    en massa saker.

  39. I år tänkte jag förklara lite mer-

  40. -och så hoppas jag
    att det väcker tankar hos er-

  41. -om hur man ska kunna använda
    de fantastiska möjligheterna-

  42. -för att göra livet enklare för
    personer med kognitiva svårigheter.

  43. Det hoppas jag kunna bidra med i dag.

  44. Vem är jag, då? Jag tänkte inte slösa
    mycket tid på det.

  45. I dokumentet hittar ni
    alla mina kontaktuppgifter.

  46. Om ni googlar hittar ni mer
    information än ni hinner läsa.

  47. Den korta versionen, som kan vara
    ganska bra i det här sammanhanget-

  48. -är att jag är en tekniknörd
    med vårdbakgrund.

  49. I åtta år jobbade jag
    i olika LSS-verksamheter.

  50. I tio år har jag jobbat
    med internet och sociala medier.

  51. Jag har jobbat på hjälpmedelsföretag
    och har gamla kolleger i publiken.

  52. Det finns också gamla kolleger
    från LSS-verksamheten här i dag.

  53. Det tycker jag är jättekul.

  54. Nu jobbar jag
    på en kommunikationsbyrå-

  55. -och åker runt och föreläser
    och utbildar-

  56. -om tekniktrender
    och vad man kan ha för nytta av dem.

  57. På 80-talet började man prata mycket
    om IT-samhället .

  58. Det handlade mycket om teknik.

  59. Man skulle helst vara programmerare-

  60. -för det var så avancerat
    att få saker att hända i datorn.

  61. Det har vi lyckligtvis lämnat
    bakom oss.

  62. Tekniken var också begränsad.

  63. Det var avancerat
    för att man skulle kunna använda det.

  64. Teknik som bygger på att man
    måste ha civilingenjörsutbildning-

  65. -kommer att ha
    en väldigt begränsad målgrupp.

  66. I stället är vi
    i interaktionssamhället.

  67. Det har att göra med sociala medier.

  68. I stället för teknik
    handlar det i dag om människor.

  69. Människor interagerar med varandra
    i en sjuherrans fart.

  70. Människor kastar omkull diktaturer
    tack vare de nya möjligheterna-

  71. -och kommunikationsvägarna.

  72. Det är bra, och mitt yrke i dag-

  73. -är att åka runt
    och lära ut och sprida information-

  74. -om vad företag och organisationer
    kan ha för nytta av allt det här.

  75. Det är ett viktigt skifte
    som har skett-

  76. -som ni ska "lägga bakom örat".

  77. De största vinsterna med skiftet
    och all den nya tekniken-

  78. -är att det handlar om människor.
    Teknik ska hjälpa människor.

  79. Teknik blir mer och mer osynlig.
    Bra teknik finns, men syns inte.

  80. Så är det med kognitiva hjälpmedel.

  81. De bästa hjälpmedlen är de
    som inte märks, men som tillför nåt.

  82. Vardagslivet blir enklare.

  83. Sociala mediers betydelse för folk
    med olika funktionsnedsättningar-

  84. -och främst kognitiva svårigheter-

  85. -kan man se ur två olika perspektiv.

  86. För personerna själva
    handlar det om att bli delaktiga.

  87. Man bryter isolering
    och går till delaktighet.

  88. Avståndet mellan människor minskar.

  89. Avståndet
    till beslutsfattare minskar.

  90. Vi kan få svar från en minister
    på Twitter.

  91. Det har hänt mig
    och säkert några av er.

  92. Mina föräldrar har aldrig
    haft kontakt med en minister.

  93. Avstånden har minskat. Folk kan
    träffas utan förutfattade meningar-

  94. -utifrån diagnos, talsvårigheter
    eller andra synliga funktionshinder-

  95. -och än mindre osynliga sådana.
    Då kommer vi in på attityder.

  96. Jag älskar den gamla reklamen
    i en kampanj mot rasism-

  97. -där man visade människor
    i röntgenbild.

  98. På nätet är vi alla likadana.

  99. Vi kan prata med varandra utan
    att ha fått en diagnos påklistrad-

  100. -som när man har träffat personen
    och fått förutfattade meningar.

  101. Där har vi de största vinsterna
    med interaktionssamhället.

  102. Jag kommer att prata mycket
    om företeelser i form av enstaka ord.

  103. Vi börjar med "snuttifiering".

  104. Hur många här inne
    är bekanta med begreppet? Några.

  105. I det
    allt snabbare interaktionssamhället-

  106. -blir vi mer och mer kräsna
    vad gäller mängden information.

  107. Det gäller även normalstörda,
    som jag.

  108. Vi blir mer och mer stressade.

  109. Vi har aldrig tid att fördjupa oss
    i texter, utan läser bara rubriker.

  110. Vi skriver sällan texter
    längre än 140 tecken.

  111. Det är både bra och dåligt
    för de med kognitiva svårigheter.

  112. Att få saker upphackade i mindre
    bitar är bra för vissa.

  113. Men tempot är jättejobbigt för andra.

  114. Snuttifieringen är både på gott
    och ont, kan vi lätt konstatera.

  115. Det är bra att det finns en
    motrörelse mot allt det supersnabba.

  116. Det heter "the slow web".

  117. Det är en motrörelse
    mot att allt går så fort.

  118. Jag följer 2 000 personer på Twitter
    och lika många följer mig.

  119. Jag läser så klart inte allt.

  120. Folk frågar hur jag hinner läsa
    alla tweets.

  121. "Hur hinner du se
    alla dina tv-kanaler?"

  122. De finns där,
    och du kan välja vilka du vill se.

  123. Jag kan samla de jag vill titta på
    i listor, och så vidare.

  124. Det finns en webbsajt där ni kan läsa
    om "The slow web movement"-

  125. -och så finns det verktyg.

  126. Det finns appar om man vill ha
    information i mer lättsmält form.

  127. Då sker en smart aggregering.

  128. Utifrån vilka du följer
    och vad du läser-

  129. -sorteras innehållet i Niagarafloden
    av information fram-

  130. -på ett lugnare
    och mer överskådligt sätt-

  131. -som påminner om
    att bläddra i en tidning.

  132. De största sociala nätverken
    har börjat fatta det här.

  133. Det allra största sociala nätverket
    har också fattat det.

  134. De lanserar ett alternativt sätt
    att ta del av innehållet i nätverket.

  135. Det kommer snart till Sverige.

  136. Ni hittar information i dokumentet
    om hur det ser ut.

  137. Vi ska också prata om en explosion.
    Vi har redan varit inne på det.

  138. Det är en explosion av data
    i flera avseenden.

  139. Det är inte en dator som exploderar-

  140. -utan så mycket data
    att det håller på att explodera.

  141. Det blir inte lite mer data
    på internet hela tiden-

  142. -utan kurvan är exponentiell.

  143. Var artonde månad fördubblas
    mängden data på internet.

  144. Vi har en serverhall i Luleå
    för ett socialt nätverk-

  145. -som är lika stor
    som två Gekås i Ullared.

  146. Det är bisarra mängder data-

  147. -som ska behandlas och distribueras
    till många människor.

  148. Jag ska förklara varför det är
    så mycket data.

  149. Vi ska snart sluta vara tekniska,
    men en sak ska jag berätta om.

  150. Alla uppkopplade enheter på internet
    måste ha ett registreringsnummer-

  151. -precis som alla bilar,
    för att de inte ska blandas ihop-

  152. -och för att man ska kunna skicka
    rätt saker till prylarna.

  153. Det systemet för registreringsnummer
    heter IP.

  154. Såna registreringsnummer
    har redan tagit slut.

  155. Det funkar ändå, eftersom många
    enheter ryms bakom ett nummer.

  156. De kan ha egna interna nummer.

  157. När man skulle ha ett nytt system
    ville man ta höjd ordentligt.

  158. Man uppfann ett system
    för uppkopplade enheter på internet-

  159. -som heter IPV6.

  160. För att ni ska förstå
    hur mycket höjd det blev-

  161. -har jag skrivit
    670 följt av femton nollor.

  162. Det är teoretiskt
    hur många adresser eller nummer-

  163. -per kvadratmillimeter på jordens yta
    som vi skulle kunna ha.

  164. Nu kan nästan atomerna
    ha ett eget IP-nummer.

  165. Redan i dag har vi teknologin-

  166. -med nanoteknik och RFID
    och så vidare-

  167. -som gör att vi kan göra
    uppkopplade enheter väldigt små.

  168. Nu kan vi börja bygga smarta grejer-

  169. -med hjälp av nåt
    som heter "sakernas internet".

  170. Det är redan under uppbyggnad
    i framtidsstäderna.

  171. Där ser man till att så mycket
    som möjligt kan ge ifrån sig data.

  172. Ta till exempel grusgången
    i er garageuppfart.

  173. Alla gruskorn kan berätta
    om det är ljust eller mörkt-

  174. -sommar eller höst.
    Vi kan mäta väldigt mycket data.

  175. Här är tre Youtube-klipp
    som ni kan titta på.

  176. Tre storföretag ger sin bild av vad
    man kan göra med sakernas internet.

  177. De tänker långt,
    och mannen i första klippet-

  178. -har titeln "father of the Internet".

  179. Han borde veta vad han pratar om,
    eller hur?

  180. Vi kan börja mäta allt. "Tutto".

  181. Vad ska vi mäta, och hur hjälper det
    personer med kognitiva svårigheter?

  182. Nu ska vi bli lite mer konkreta.

  183. Över jordens yta
    kan vi lagra geodata.

  184. Jag tar en bild på er
    och taggar var den är tagen.

  185. Då är bilden geotaggad.

  186. Bilden innehåller information
    om när den är tagen-

  187. -och var på jordens yta.

  188. Geodata är användbart,
    för då kan vi börja guida människor.

  189. Vi kan börja ge tips
    utifrån var människor befinner sig.

  190. Var finns närmaste busshållplats
    eller tunnelbanestation?

  191. Var finns närmaste lunchrestaurang
    med lunch för mindre än 90 kronor?

  192. Det skulle man kunna få svar på-

  193. -om det finns information
    som är taggad med geodata i närheten.

  194. Det finns en tjänst
    som heter "location-based services".

  195. Jag checkade in i dag
    och berättade att jag var här.

  196. Då kan andra se att jag är här-

  197. -och jag kan få upp information
    om vilka som har varit här tidigare-

  198. -och exempelvis
    vad det är för wifi-kod här-

  199. -så att jag enkelt hittar den.
    Det är geodata.

  200. Nu kanske ni börjar tänka på
    vad man kan ha för nytta av det.

  201. Det finns en annan sak
    vad gäller mycket data, "big data".

  202. Det är bärbar teknik,
    små prylar som vi bär på oss.

  203. På engelska heter det
    "wearable tech".

  204. Man brukar säga "quantify yourself".
    Vi mäter en massa saker.

  205. Jag mäter nånting nu
    eftersom jag har en pryl i bältet.

  206. Jag har länkat det i dokumentet. Den
    lagrar hur många steg jag har gått.

  207. På natten har jag den i ett armband,
    och då lagrar den hur bra jag sover.

  208. Rör jag mig mycket eller sover jag
    djupt? Den är också en väckarklocka.

  209. I appen kan jag lägga in tio olika
    påminnelser, och den vibrerar.

  210. Jag väcks av den på morgonen
    utan att väcka min fru.

  211. Den darrar på handleden, och jag
    har aldrig försovit mig med den.

  212. Man känner den alltid.

  213. Det finns en massa olika tillverkare.

  214. Huvudsyftet är att mäta
    hur mycket man tränar-

  215. -men man kan ha den till mycket mer.

  216. Det rosa pillret
    är nästan verklighet-

  217. -för vi kan ha ett diagnospiller
    som vi sväljer.

  218. När pillret har gått
    genom matsmältningen-

  219. -har en app fått information om
    hur vi mår och vilka värden vi har.

  220. Vi ska ta några andra exempel.

  221. Nån undersöker hur man kan ha
    en glukosmätare vid ögonlinsen-

  222. -så att diabetiker får veta
    hur hög blodsockernivån är-

  223. -genom en grej på ögat
    som de inte märker av själva.

  224. Det är bärbar teknik. Jag väljer
    vad jag vill dela med mig av.

  225. Sjukvården är intresserade
    av det här.

  226. Man tror att vi kommer att vända
    på steken vad gäller diagnostisering.

  227. Vi behöver inte gå på kontroller,
    utan har en pryl under huden-

  228. -som skickar ett sms...

  229. Appen varnar-

  230. -och läkaren får en rapport
    om vi har godkänt det.

  231. Och så får vi ett sms om
    att vi behöver komma till läkaren.

  232. Då går vi och kollar hur vi mår.

  233. Forskningen är långt gången
    på det området.

  234. Jag länkar till ett SVT-klipp
    från "Vetenskapens värld"-

  235. -som handlar om just det här-

  236. -samt en gedigen rapport
    skriven i ämnet.

  237. Det finns i dokumentet
    som jag länkade till.

  238. Vi kan mäta allt,
    och det blir väldigt mycket data.

  239. Men varför? Vad ska vi ha allt till?

  240. Några kanske har idéer
    om vad det ska vara bra för.

  241. Men det är en ytterst befogad fråga.

  242. Jag tänkte visa en schematisk mall
    för vad vi ska göra med floden.

  243. Framtidens problem blir
    att vaska fram guldkornen-

  244. -i sanden med data
    för att få ut nåt vettigt av det.

  245. Det finns en pyramid
    som beskriver det här.

  246. I botten har vi den gigantiska
    mängden data som vi kan ta fram.

  247. Sen måste det finnas kluriga system
    eller människor-

  248. -som kan vaska fram
    vettig information ur det.

  249. Av det kan vi lära oss
    och få en kunskap-

  250. -om hur vi mår och hur vi kan skapa
    mindre miljöpåverkande samhällen.

  251. Det är en kunskap vi skaffar oss.

  252. Och över tiden-

  253. -kan vi skaffa oss visdomar,
    saker som vi inte visste tidigare-

  254. -om människor, hur vi mår
    och hur samhällen fungerar.

  255. Hans Rosling tror
    att vi kommer att leva i superstäder.

  256. Vi kommer att klumpa ihop oss
    i storstäder-

  257. -och de kan inte byggas
    som dagens storstäder.

  258. Då går planeten under,
    och därmed även mänskligheten.

  259. Vi behöver några visdomar
    för att klara framtidens utmaningar-

  260. -när det gäller befolkningsexplosion
    och allt möjligt.

  261. Nu ska vi titta lite djupare
    på några företeelser-

  262. -som kan vara bra att ha koll på
    och som vi kan inspireras av.

  263. Det sker en stor förflyttning-

  264. -med övergången från IT-samhälle
    till interaktionssamhälle.

  265. Många tror att PC och datorer
    snart är borta.

  266. Allt ser ut att gå mot det mobila:

  267. Kommunicerar,
    hur vi hittar och söker information-

  268. -gör vi i allt mindre utsträckning
    vid ett skrivbord-

  269. -och i allt större utsträckning via
    mobila enheter uppkopplade mot nätet.

  270. Vi kan söka information
    och mäta saker med det.

  271. Det här är viktigt för personer
    med kognitiva svårigheter.

  272. Jag är också intresserad av
    äldre människor utan internetvana.

  273. De ska inte behöva sätta sig
    vid en manick, som den här-

  274. -och lära sig att man måste klicka
    på "start" för att stänga av.

  275. Var ligger logiken i det?

  276. Till äldre personer
    utan dator- eller internetvana-

  277. -ska man ge en surfplatta
    av valfritt märke, inte en dator.

  278. De kanske t.o.m. klarar sig
    med en smartphone.

  279. Därför har jag själv tagit initiativ-

  280. -till en utbildning
    i surfplatta för äldre.

  281. Utbildningen heter
    "Digitala och vitala".

  282. Den tredje gruppen har startat-

  283. -och jag hoppas att det ska
    sprida sig till andra studieförbund.

  284. Datorovana som är nyfikna
    och vill bli uppkopplade-

  285. -kan lära sig att använda surfplatta.

  286. De kan hitta sina nyttor
    med tekniken. Det är mitt budskap.

  287. Håll er långt borta från datorer.

  288. Vi ska prata
    om företeelsen lifelogging.

  289. Hur många här inne loggar sina liv?
    Ingen!

  290. Hur många här inne
    använder Instagram?

  291. Ni lifeloggar utan att veta om det,
    om ni tar en bild i veckan.

  292. Man loggar sitt liv med bilder eller
    berättar saker i sociala nätverk.

  293. Det är fler än ni tror
    som lifeloggar.

  294. Det här är en bild på mig
    när jag fick testa ett coolt verktyg.

  295. Den har en kamera i sig.
    Glasögon med extra lull-lull.

  296. Det finns en skärm framför ögat
    som kan ge information.

  297. Det här är både lifelogging och nåt
    annat, som jag ska återkomma till.

  298. Det som flest kom fram
    och pratade med mig om förra året-

  299. -var en pryl som jag snart skulle få,
    och som jag nu har runt halsen.

  300. Den fotar er var 30:e sekund.

  301. Inget hamnar på internet,
    utan bara i den här.

  302. Jag kopplar upp den till datorn-

  303. -och då skickas de tusentals
    bilderna, 500 MB data varje dag-

  304. -och laddas upp på mitt konto.
    Det är bara jag som kan se dem.

  305. Det blir ogripbart om jag själv
    ska sortera alla bilderna.

  306. En kombination
    av smart hårdvara och smart mjukvara-

  307. -sorterar fram och presenterar
    5-10 bilder-

  308. -som visar hur min dag såg ut.

  309. Sen kan jag välja om jag vill dela
    eller spara bilderna-

  310. -eller lägga in dem i familjealbumet.
    Det har inte hänt så ofta hittills.

  311. Det blir en bra dagbok. Jag ska visa
    ett exempel på hur en dag kan se ut.

  312. Jag har bara använt den i en vecka
    men pratat om den i ett helt år.

  313. De började mobba mig på jobbet
    till slut.

  314. Till slut kom den,
    och så här ser en dag ut.

  315. Det var en tisdag
    för en dryg vecka sen.

  316. Nästan två veckor sen.

  317. På morgon jobbade jag hemma
    före första kundmötet.

  318. Jag har pixlat deras ansikten.

  319. Det var dagens första kundmöte.
    Det fångade den ganska bra.

  320. En snabb pizzabuffé till lunch.

  321. Ni ser vad den svischar förbi.

  322. Det är ganska många bilder
    där jag jobbar vid datorn.

  323. Här skulle jag lägga upp
    ett blogginlägg med mina kolleger.

  324. På eftermiddagen blev det tårta.

  325. Här syns folks ansikten,
    men det är bara mina kolleger.

  326. Min yngsta kollega brukar vara med
    på många möten, med napp i munnen.

  327. Pappan är pappaledig
    men är ändå med på vissa möten.

  328. Tyvärr var min hand i vägen.
    Jag fotobombade mig själv.

  329. Det kanske fanns en bättre bild-

  330. -men jag vill visa hur programvaran
    sorterar fram en dag.

  331. På eftermiddagen
    svischade chefen förbi och sa hej.

  332. Den lyckades fånga henne på bild.

  333. Det var mer än vi brukar göra
    de flesta dagar.

  334. Så kan en dag se ut.

  335. Jag testar den fortfarande.
    Vi får se hur bra den funkar.

  336. Men tänk en person med minnes-
    svårigheter som sätter på en sån.

  337. Jag hade gärna velat sätta den
    på mina barn när de gick på dagis.

  338. Min äldsta son är listsnickare
    och ville låna den.

  339. Han spikar lister på byggen.

  340. Hans rekord är 400 meter list
    på en dag. Sjuka mängder list.

  341. Jag ska också kolla
    hur många steg han går på en dag.

  342. Det var kul att få en inblick
    i hans dag.

  343. Den verkar känna igen ansikten också-

  344. -för hans chef tittade förbi i tio
    minuter, och den bilden sparades.

  345. Testet fortsätter, och jag skriver
    om den i sociala medier.

  346. En annan grupp är personer
    som har svårt att uttrycka sig.

  347. De kan ha varit med
    om nåt obehagligt eller jätteroligt.

  348. Då kan man titta tillsammans
    med personen.

  349. Bilderna ska inte spridas, för då
    kan det vara integritetskränkande.

  350. Men man kan sitta ner med personen
    och se vad den har gjort.

  351. Man kan också leta bland bilderna
    som är tagna var 30:e sekund-

  352. -om man letar
    efter nånting specifikt.

  353. Där ser vi två klockrena
    användningsområden.

  354. De coola glasögonen
    som jag fick testa-

  355. -är också en typ av AR,
    eller "augmented reality".

  356. På svenska blir det
    "förstärkt verklighet".

  357. Man behöver inte ha glasögon för
    10 000 kronor för att få till det.

  358. Man kan ha en smartphone
    och ladda ner appar.

  359. Man kan beskriva det som-

  360. -att AR-apparna gör att er kamera
    blir som en webbläsare.

  361. Genom att hålla upp er smartphone
    i olika riktningar-

  362. -kan ni få informationslager
    i bilden.

  363. Vilka lediga lägenheter finns det
    i området?

  364. När du snurrar visar den:
    "100 meter ditåt".

  365. Var finns närmaste lunchrestaurang,
    till exempel.

  366. Man kan spela spel och fånga fjärilar
    som svävar runt i rummet.

  367. När jag tittar
    genom min fjärilsspels-app-

  368. -finns det fjärilar här i rummet
    som jag kan fånga och spara.

  369. Det har inte slagit i Sverige
    men var stort i Japan för nåt år sen.

  370. Det låter lite
    som när Terminator kommer in i baren-

  371. -och skannar av personerna där.

  372. Nu kan även vi människor, inte bara
    robotar, få upp data i skärmen.

  373. Där kan ni säkert tänka er
    användningsområden.

  374. Man kan utveckla appar
    för att guida människor.

  375. Om man tittar på glasögonen-

  376. -med en genomskinlig glasyta
    som du ser hela tiden-

  377. -kan man exempelvis tänka sig-

  378. -att man har en teckenspråkstolk
    med sig hela dagen-

  379. -eller
    en interaktiv teckenspråkskurs.

  380. Den kan också lyssna.

  381. För er är det mer intressant
    med tecken som stöd-

  382. -inte teckenspråk som första språk.

  383. Ni kan säga:
    "Vad är tecknet för 'cykla'?"

  384. Eller också säger man bara "cykla".

  385. Då ser du tecknet direkt framför dig
    och kan visa.

  386. Är det så här? Jag bara gissar.
    Det är en interaktiv hjälp.

  387. Kameran riktas framåt
    och skärmen mot dig.

  388. Du kan säga:
    "Jag hittar inte hem. Hjälp mig."

  389. Då ringer jag min brorsa via Skype,
    och han ser det jag ser.

  390. Han säger
    att jag ska ta nästa till höger-

  391. -för att hitta tillbaka till hotellet
    eller vad det kan vara.

  392. Då har man en människa i andra änden.

  393. Det finns exempel på det
    i Youtubeklippet.

  394. Man kan prata med människor
    medan man går på stan-

  395. -och de ser vad man själv ser.

  396. Det är väl ett kognitivt hjälpmedel
    om nånting?

  397. Vi ska hålla koll på tiden.

  398. Det är många saker...

  399. Den här är den vanligaste minen
    när jag har visat loggkameran.

  400. "Va, går du runt och fotar?"

  401. En del ser nästan arga ut.
    Det är provocerande med lifelogging.

  402. Det skulle uppfattas som stötande
    om jag fotade er med mobilen.

  403. I USA blir folk nästan överfallna
    när de har glasögonen.

  404. Folk har förstått att de innehåller
    en kamera som kan filma.

  405. Det här med ansiktsigenkänning
    är också lite läskigt.

  406. Det finns tjänster som taggar bilder
    i sociala nätverk-

  407. -och som kommer med förslag.
    "Är det här din kompis Anton?"

  408. Sen kan den hitta sju andra bilder
    där Anton finns.

  409. De sociala nätverken
    är lite försiktiga med det-

  410. -för det är integritetskränkande
    i vissa fall.

  411. Tekniken fungerar lite för bra.

  412. Och om man kombinerar kameror
    med ansiktsigenkänning-

  413. -kan vi ganska enkelt spåra
    var folk är.

  414. Men vi ska prata om positiva saker.

  415. Jag tänkte berätta om enklaste sättet
    att betala i en butik.

  416. Det har redan testats
    i prototypstadier.

  417. Jag plockar ner varor
    som är taggade med RFID.

  418. Butiken vet när jag har lagt ner dem
    i korgen.

  419. Jag har registrerat mitt ansikte
    i butiken.

  420. I kassan frågar de:
    "Vill du köpa det där?"

  421. Sen har jag betalat.

  422. Mitt ansikte kändes igen
    och är kopplat till systemet.

  423. De vet vad jag har tagit,
    och jag har betalat.

  424. Det är mycket enklare
    än andra bra grejer som finns-

  425. -för att förenkla när man har svårt
    att förstå pengars värde-

  426. -och hur mycket växel
    man ska få tillbaka.

  427. Det behövs
    när vi fortfarande har kontanter.

  428. Men här gör tekniken stor nytta
    när det blir så enkelt.

  429. Det som några har riktigt stor
    nytta av har även vi andra glädje av.

  430. Det är ansiktsigenkänning
    för att betala.

  431. En sista företeelse
    som jag hoppas att några känner till-

  432. -är speilifierng,
    eller "gamification" på engelska.

  433. Om man lägger in ett spelmoment-

  434. -kan man få folk att göra tråkiga
    saker utan att de märker det.

  435. Mina barn sitter ibland
    och löser mattetal.

  436. De går i lågstadiet, tvåan och trean.

  437. De löser mattetal när de äter frukost
    för att det är så roligt.

  438. I stället för att skicka i väg
    arga fåglar löser de mattetal.

  439. Spelifiering kan få folk
    att börja träna-

  440. -för man lägger in ett spelmoment
    när man är ute och springer.

  441. Man samlar poäng och tävlar mot
    sina kompisar. Folk blir mer rörliga.

  442. Därför är det "hål i huvudet"
    när ett visst ledande regeringsparti-

  443. -säger att barn och föräldrar ska ha
    ett avtal om mindre skärmtid.

  444. Det är en dålig idé,
    för skärmtid behöver inte betyda-

  445. -att man skjuter ihjäl varandra
    eller gör onödiga saker.

  446. Spelifiering kan få barn och andra
    att göra nyttiga saker.

  447. Det kan behövas belöningar
    och död och pina-

  448. -för att göra de riktigt tråkiga
    sakerna roliga, t.ex. träning.

  449. Tre "takeaways".

  450. Jag hoppas att ni är nyfikna
    på ny teknik.

  451. Halva publiken lifeloggar redan,
    men ni andra kan börja med det.

  452. Om ni själva lär er hur sakerna
    funkar kan ni hjälpa andra.

  453. Det viktigaste ni ska ta med er-

  454. -är att teknik ska vara enkelt,
    annars kan vi strunta i det.

  455. Med de orden tänkte jag höra
    om ni har några frågor.

  456. Det här var min presentation.
    Tack för mig.

  457. Ser du nån...

  458. Teknik är jättebra
    när man kan göra en massa nya saker.

  459. Men finns det faror
    och sånt vi bör tänka på?

  460. Det blir en oerhörd kontroll
    över människor.

  461. Det är en jättebra och viktig fråga.
    Vi skulle kunna prata länge om det.

  462. Jag kunde ha haft med
    som en slutsats-

  463. -att teknikutvecklingen går före,
    innan integriteten börjar diskuteras.

  464. Diskussionerna borde gå jämsides.

  465. Det finns en massa
    integritetsaspekter på det här-

  466. -särskilt
    när vi börjar kunna mäta allt-

  467. -som hur folkmassor rör sig
    i samhället.

  468. Det släpar efter,
    och det finns böcker skrivna om det.

  469. Det finns en bok som heter
    "Everyware" som handlar om det.

  470. Författaren betonar-

  471. -hur långt teknikutvecklingen ligger
    jämfört med integritetsdebatten.

  472. Jag som jobbar som
    hjälpmedelskonsulent i Norrbotten-

  473. -får frågor
    från anhöriga och patienter-

  474. -som undrar om ny teknik
    kan förskrivas som hjälpmedel.

  475. Där kan man se hinder
    och etiska dilemman.

  476. Vad kan jag ansvara för
    som förskrivare?

  477. Men privat kan man införskaffa saker.

  478. Min äldste son ville låna
    den här saken.

  479. Vi två är de enda i familjen
    som har tillåtelse att ha den på sig.

  480. Barnen har fotoförbud i skolan
    och en grabb jobbar på Arlanda.

  481. Min fru jobbar på ett läkemedelsbolag
    där de inte heller får fota.

  482. Jag valde orange, för det här
    är ingen Janne Josefsson-kamera.

  483. Jag vill visa vad det är för nåt.

  484. 95 procent tror att det är
    nån gammal ful mp3-spelare.

  485. Tack för att du kom, Daniel.
    - Ge honom en applåd.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Framtiden är redan här

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Teknikinspiratören Daniel Erkstam säger att vi behöver visdom för att klara de utmaningar vi står inför i framtiden. De bästa hjälpmedlen är de som inte märks så mycket men som tillför något som underlättar livet. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Teknik
Ämnesord:
Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Industri, Informationssamhället, Kommunikationer, Teknik, Teknik och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Hjälp att be om hjälp

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver kunskap om rättigheter och hur man går till väga för att få behovsrelaterat stöd. Mats Granlund, professor i handikappvetenskap vid högskolan i Jönköping, berättar om sin forskning. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Föräldrar med kognitiva svårigheter

Gunnel Janeslätt, arbetsterapeut och forskare på SUF-Kunskapscentrum, talar om vikten av att erbjuda föräldrar med kognitiva nedsättningar ett strukturerat och väl anpassat stöd. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Kommunikation i särskolan

Jessica Ericsson, kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad, berättar om hur pedagogerna på gymnasiesärskolan arbetar med bilder och symboler. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Framtiden är redan här

Teknikinspiratören Daniel Erkstam menar att de bästa hjälpmedlen är de som inte märks så mycket men som tillför något som underlättar livet. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Vägen till hjälpmedel

Att fundera över hur man bäst hjälper patienten, och att lyssna på patienten på rätt sätt, är exempel på vårdetik. Lars Sandman, professor i vårdetik vid Högskolan i Borås, presenterar en etisk modell som kan ge stöd. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Kognitiv svikt och teknikanvändning

Louise Nygård, professor i arbetsterapi vid Karolinska institutet, pratar om hur det är att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens tekniktäta landskap i hem och offentlig miljö. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Äldre med adhd och autism

Vad vet man om funktion hos och levnadsvillkor för personer äldre än 60 år med adhd och autismspektrumtillstånd? Lena Nylander är överläkare och specialist i allmän psykiatri. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Teknik för dementa

Ingela Månsson är arbetsterapeut och utredare på Hjälpmedelsinstitutet. Hon pratar om bland annat teknikstöd och vikten av att ta kontakt i rätt tid för att personer med demens ska få rätt stöd vid rätt tillfälle. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Så fungerade tekniken för mig

Monica Lütjohann fick hjälp först fem år efter diagnosen dement kognitiv svikt. Här intervjuas hon av arbetsterapeuten Catharina Montgomery. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Från högpresterande till kaos

Anders Gustafsson berättar hur han levt livet i full fart med fokus på arbete och karriär men så över en natt förändras verkligheten. Vägen tillbaka präglas av diagnoser och vardagliga svårigheter som måste övervinnas. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss