Titta

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Om UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Den som har utvecklingsstörning, hjärnskada eller demenssjukdom kan behöva kognitivt stöd - stöd som gör det möjligt att bättre förstå och hantera sin vardag och omvärld. Arbetsterapeuter, läkare, specialpedagoger och forskare berättar om vad som kan göra livet lättare bland annat i form av insatser och produkter. Idag sker utveckling inom allt fler områden som psykiatri, neuropsykiatri, demensvård. Föreläsningar från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm. Inspelat 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Till första programmet

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas : Kommunikation i särskolanDela
  1. Hej, jag heter Jessica
    och är kommunikationspedagog-

  2. -på vår gymnasiesärskola.

  3. Jag jobbar med elevernas
    kommunikation på olika sätt.

  4. Jag kommer från Karlstad - ingen
    framtidsstad men ganska vacker.

  5. Här är vår stad och vår skola.

  6. Jag ska prata om tillgänglighet.

  7. För mig handlar det mycket om
    att vi har en kommunikativ miljö.

  8. En bra kommunikativ miljö-

  9. -blir också en tillgänglig miljö
    och ett kognitivt stöd för eleverna.

  10. Också för personal och besökare på
    skolan blir det en tillgänglig miljö.

  11. Vad är en kommunikativ miljö? Jo, den
    miljön stimulerar till kommunikation.

  12. Det är en miljö som...
    Vad ska man säga?

  13. Man blir stimulerad
    till att kommunicera-

  14. -och det finns personer
    som kan ta emot min kommunikation.

  15. Den underlättar kommunikation.

  16. I en god kommunikativ miljö är
    personalen duktiga kommunikatörer-

  17. -som tar tillvara på elevernas ibland
    otydliga försök till kommunikation.

  18. Vi har elever
    med kommunikationssvårigheter.

  19. Många har inget talat språk
    eller också kan det vara otydligt.

  20. Vi måste ha alla sinnen öppna
    för deras kommunikation.

  21. Det gäller inte bara lärarna
    utan alla yrken på skolan.

  22. Lärare, assistenter, vaktmästare-

  23. -alla behöver
    en bra kommunikativ kompetens.

  24. Kompisar som kommunicerar
    på liknande sätt är också viktigt.

  25. Det här är inte så lätt eftersom
    vi har ganska små elevgrupper.

  26. På individuella programmet
    har vi 33 elever just nu-

  27. -och alla är väldigt olika.

  28. Jag jobbar på en stor gymnasieskola
    med nästan 1 200 elever-

  29. -så vår del
    är en del av den här gymnasieskolan.

  30. En kommunikativ miljö handlar också
    om hur vi fysiskt anpassar skolan-

  31. -för att den ska bli
    kommunikativ och tillgänglig.

  32. Jag ska ta med er på en guidad tur
    på vår skola och visa lite bilder.

  33. Många av våra elever använder alltså
    alternativa sätt att kommunicera.

  34. För några år sen var det svårt-

  35. -att få personalen och omgivningen
    att använda elevernas AKK.

  36. Att omgivningen använder elevernas
    kommunikationssätt är viktigt-

  37. -annars kommunicerar de inte med oss.

  38. Jag pratar så att ni förstår-

  39. -och ni visar att ni förstår
    annars pratar jag inte med er.

  40. För några år sen märkte vi
    att det var lite svårt-

  41. -så vi bytte fokus
    och anpassade miljön.

  42. Vi lyfte ut kommunikationen i miljön-

  43. -eftersom elevernas AKK glömdes bort.

  44. De togs inte med i alla situationer
    och användes bara med viss personal-

  45. -men man har rätt till sitt
    kommunikationshjälpmedel överallt-

  46. -under hela dagen.

  47. Vi satsade på
    att göra miljön mer kommunikativ.

  48. På så sätt ville vi stimulera
    personal att kommunicera.

  49. Kommunikationen
    blev tydligare i omgivningen.

  50. Vi använder oss mest av de här
    bildsystemen. De är genomgående.

  51. Det är ritade teckenbilder,
    piktogram-

  52. -fotografier,
    ritade symboler och blissymboler-

  53. -som vi använder.

  54. Elevernas kommunikation ser olika ut,
    men de flesta använder de här.

  55. På vår skola finns en informations-
    tavla, som inte är så lätt att tyda.

  56. Ni kanske inte kan se den så bra.

  57. Vi anpassade den med symboler-

  58. -för viktiga personer och platser
    på skolan.

  59. Det är ritade bilder och piktogram.

  60. Det fanns inte någon bildbas
    med symboler som var heltäckande-

  61. -därför fick vi blanda.

  62. De här symbolerna återfinns sen på
    skyltar som hänger i taket på skolan-

  63. -och eleverna har symbolerna i sina
    kommunikationshjälpmedel och scheman.

  64. De kan matcha och se att de är
    på rätt plats eller hos rätt person.

  65. Att självständigt kunna hitta i sin
    närmiljö är viktigt för självkänslan.

  66. Här är vår korridor.

  67. När vi flyttade in
    byggdes hela den här korridoren om.

  68. Vi var delaktiga i
    hur det skulle se ut.

  69. Man blåste ut alla väggar, och vi
    fick vara med från början och rita.

  70. Vi tänkte att de elever som behöver
    mest lugn och ro får vara längst in-

  71. -långt bort från allt stoj som blir
    på en skola med estetisk inriktning.

  72. Det är uppträdanden i centralhallen
    nästan varje dag. Skolan är jättebra.

  73. Men eleverna som behöver lugn och ro
    får vara längst in.

  74. De som är med mer i den
    övriga verksamheten är längre ut.

  75. Många elever börjar i det lugna-

  76. -och flyttar sen
    närmare centralhallen för varje år.

  77. Vi har också lektionssalar
    ute på skolan.

  78. Som ni ser är det färgade små tungor
    som sticker ut utanför en del dörrar.

  79. Det är olika färger vid varje dörr.

  80. -och även färgmatchat på väggen
    så att man lättare hittar.

  81. Och inne i klassrummet återfinns
    samma färger i accentfärgerna.

  82. Det är som sagt en stor skola.

  83. Vi har ganska många väggkartor
    på olika platser.

  84. Här är två-

  85. -en blisskarta
    och en med ritade symboler.

  86. De är strategiskt placerade utanför
    toaletten, där det finns mer utrymme.

  87. Här blir det ofta kö,
    och man kanske väntar på en kompis.

  88. Kartorna hänger här för att man
    ska lockas till att kommunicera.

  89. Om jag står här med en elev-

  90. -vill jag kanske berätta om något-

  91. -som att jag var i skogen
    med min faster och plockade svamp.

  92. Det hade jag inte berättat annars.

  93. Inne på toaletten har vi också
    en del anpassningar-

  94. -bland annat
    en sådan här kommunikationskarta-

  95. -om saker man kan behöva hjälp med
    på toaletten.

  96. Andra väggkartor är i korridoren-

  97. -där eleverna har sina kläder
    i sina skåp.

  98. Man kan ta ner dem och prata
    om man behöver hjälp med något.

  99. Även i matsalen har vi sådana här.

  100. De handlar bara
    om själva matsituationen.

  101. Drömmen vore att bygga ut det här
    och ha även samtalsämnen.

  102. Vid matbordet pratar man ju även
    om andra saker än att skicka smöret.

  103. Det här är liksom...en början,
    det viktigaste kanske-

  104. -om man inte har något annat sätt.

  105. Med andra kommunikationshjälpmedel
    pratar man om personliga saker.

  106. Ni kanske undrar
    varför vi har dubbla symboler.

  107. Här är en ritad symbol
    och den ritade teckenbilden.

  108. Det är av olika anledningar.

  109. Det ena är att vi har elever
    som använder de ritade symbolerna-

  110. -som bilder som de kan läsa.

  111. Det fungerar också som ett lexikon
    för personal och elever.

  112. Vi kan träna oss i att använda tecken
    och påminna oss om att använda dem.

  113. Det är många vikarier, och här får de
    tillfälle att lära sig att teckna.

  114. Därför har vi dubbla symboler.

  115. Café Blå är hjärtat i vår verksamhet,
    kan man säga.

  116. Vi fikar här på förmiddagarna. Det är
    öppet varje dag för alla på skolan.

  117. Andra elever kommer inte så ofta
    men mycket personal från skolan-

  118. -och även folk som gör studiebesök.

  119. Eleverna själva sköter cafeterian.

  120. De bakar, serverar
    och gör det man gör i en cafeteria.

  121. Här kan vi jobba
    med den kommunikativa miljön.

  122. Den visuella kassan gör att eleverna
    kan jobba självständigt i cafeterian-

  123. -utan någon hjälp. Det är underbart
    att se eleverna klara det själva.

  124. Vi har bildstöd på disken för den
    som beställer och den som tar emot.

  125. Det kan finnas olika anledningar
    till att man behöver använda de här.

  126. Jag kan använda det för att jag
    inte vet hur beställningen mottas.

  127. Jag kan ge bilden "Jag vill ha kaffe"
    till den som jobbar.

  128. Och om något är slut-

  129. -kan den som jobbar be pedagogen
    som finns i cafeterian om hjälp.

  130. Lapparna används flitigt och får
    bytas ut ofta. Det är ett bra tecken.

  131. Det är en enkel anpassning,
    men den är funktionell.

  132. Vi har en stor prislista,
    en jättestor tavla på väggen-

  133. -med löstagbara bilder
    som man kan använda för att beställa.

  134. Vad det kostar visas med objekt.

  135. Det är femkronor och tior så att
    man ser vilka pengar man ska använda.

  136. Vi har inte skanning än, men det
    kanske kommer. Det vore roligt.

  137. För specialbeställningar
    har vi gjort beställningslistor.

  138. Om man beställer toast kryssar man i
    vilka ingredienser man vill ha-

  139. -och lämnar den
    till dagens "toastmaster"-

  140. -och så får man sin toast
    när den är färdig.

  141. Man kan också beställa en fikakorg
    om man till exempel har ett möte.

  142. Det här använder vår expedition ofta.

  143. De anger hur många koppar kaffe de
    vill ha, hur många som är på mötet.

  144. Sen får de korgen
    levererad av eleverna.

  145. Det är enkla saker, men det funkar.

  146. När vi började det här så började vi
    i liten skala i vår korridor.

  147. Ganska snart tänkte vi att vi måste
    anpassa även utanför vår korridor.

  148. Vaktmästaren satte upp toaskyltar på
    alla skolans toaletter, de är många.

  149. Vi har piktogram, tecken
    och blissymbol på alla toaletter-

  150. -så att vi ska veta var de finns.

  151. Vi tänkte
    att det här kommer att rivas ner-

  152. -men vi har inte fått byta ut
    en enda, och det är ju bra.

  153. Det är hemskt att behöva tänka så,
    men på gymnasieskolor händer mycket.

  154. Liknande skyltar finns på flera andra
    lokaler, som köket och expeditionen.

  155. Vår specialpedagog och kurator
    har också skyltar.

  156. All personal i elevhälsa-korridoren
    har sådana skyltar.

  157. Ni ser en stoppskylt.
    Vår skolsköterska sa:

  158. "Jessica, du måste hjälpa mig.
    Ingen förstår vad röd lampa betyder."

  159. Vi gjorde en jättestor skylt,
    som förklarar "stopp" och "vänta"-

  160. -så att man ser vad man ska göra
    när de lyser.

  161. Det funkade. Profession efter
    profession frågade efter skylten.

  162. Nu är den nästan överallt.

  163. Hiss. Att åka hiss på vår skola
    är en erfarenhet.

  164. Det är bara fyra våningar,
    men det är åtta våningsplan.

  165. Jag och en kollega
    hade mycket att bära och tog hissen.

  166. Vi tryckte och tryckte.
    Vi hamnade fel hela tiden.

  167. Efter många försök kom vi rätt.

  168. Då sa vi: "Om inte vi klarar det
    hur fixar besökare på skolan det?"

  169. Vi gjorde den här hisskylten
    - med bilder så klart-

  170. -så att man ser vart man kommer.

  171. När man trycker på trean, bibliotek-

  172. -finns motsvarande bild på utsidan-

  173. -så att man vet att man är rätt.

  174. På musik- och dansvåningen,
    plan fyra-

  175. -finns symbolerna
    på dörren in till danssalen också.

  176. De guidar mig fram hela vägen.

  177. Vi blandar olika typer av bilder.

  178. Biblioteket är ett ställe
    som vi verkligen försöker anpassa.

  179. Här finns jättemycket att göra.
    Vi har börjat i liten skala.

  180. Vi har märkt hyllorna. Symboler
    visar vilken bok som finns var-

  181. -för annars är det inte lätt
    att hitta om man inte kan läsa.

  182. Där det finns teckenböcker
    har vi valt den ritade teckenbilden-

  183. -för de böckerna
    har text med ritade tecken.

  184. Man vet att det är sådana böcker där.

  185. Vi har gjort kommunikationskartor
    om att låna böcker.

  186. "Jag vill låna",
    "Jag vill skriva ut"-

  187. -och vilka böcker man vill låna:
    om havet, kompisar, blommor...

  188. Det finns fler sidor
    i den här kartan.

  189. Det finns olika teman.
    Vad vill man läsa om?

  190. Kartorna går att ladda ner i en app
    till alla telefoner och surfplattor.

  191. Med den speciella appen
    kan man ladda ner det här.

  192. -och få den interaktiv-

  193. -och då får man ju
    talsyntes på köpet.

  194. Nästan alla våra elever
    har en egen surfplatta.

  195. Vi har det som en-till-en-verktyg.
    Varje elev får en surfplatta.

  196. Det kommer andra elever som inte har
    det, så vi har allt lågteknologiskt.

  197. Det är också bra.

  198. Även om jag är mycket för high tech-

  199. -är lågteknologiskt också bra att ha.

  200. Vi har blanketter av olika slag
    också. Det här är elevhälsa-foldern.

  201. Jag tänkte visa vår hemsida lite
    snabbt för den är lite speciell.

  202. Det är viktigt att kunna läsa
    information på nätet.

  203. Ni kan gärna surfa runt
    på vår hemsida själva.

  204. Ute i program-menyn har vi piktogram.

  205. När man går in på hemsidan
    är det annat bildstöd-

  206. -som till exempel matsedeln.
    Allt ska finnas med bilder.

  207. Det är viktigt så att ungdomarna
    själva kan ta del av informationen.

  208. Självklart
    kan inte alla läsa vad som står här-

  209. -men alla kanske känner igen
    någon symbol på matsedeln.

  210. Om ni vill fika på Café Blå
    kan ni kolla öppettiderna här-

  211. -och klicka er vidare
    till prislistan-

  212. -och se vilken buss man kan ta
    till vår skola.

  213. Klicka på siffrorna
    så kommer ni till busstidtabellen.

  214. Ni är välkomna att fika i Café Blå.

  215. Hör av er innan
    så att jag vet att ni kommer.

  216. -Tack för mig.
    -Tack, Jessica.

  217. Tack.

  218. Jag vill passa på att fråga dig:

  219. Ni hade haft svårt-

  220. -att få personalen att använda
    elevernas språk. Blev det lättare?

  221. Vi har inte gjort någon studie,
    men om man ser hur det ser ut-

  222. -så tycker jag att det är skillnad.

  223. Det kanske även beror på
    att vi har bättre teknik nu.

  224. Vi har teknik som eleverna
    och personalen gillar att använda.

  225. Flera saker gör det lättare. Det här
    har synliggjort kommunikationen.

  226. Visst var det så
    att samhället ska vara tillgängligt-

  227. -2014 eller så?
    Om jag inte minns fel.

  228. Tycker vi det? Är det
    tillgängligt nog? Nej, inte riktigt.

  229. Vi har Cecilia där.

  230. Jättekul att lyssna på dig.

  231. Lärare på skolan där jag jobbar
    har inspirerats av dig.

  232. En tanke:
    Bland era elever har ni säkert-

  233. -elever som är fullt talande,
    med hyfsat språk och kanske läsande.

  234. -Eller hur?
    -Ja.

  235. Har de någon nytta
    av uppmärkningen som ni har gjort?

  236. Alla på skolan har nytta av det,
    elever och personal, och besökare.

  237. Det har vi fått höra av många.

  238. "Äntligen åker jag rätt med hissen."

  239. Man behöver inte ta till sig
    bilderna, man kan läsa texten.

  240. Det är jätteviktigt
    att hitta den inställningen-

  241. -att det som är nödvändigt för en
    är till nytta för tio.

  242. Vi har en kvinna som jobbar hos oss
    och finns i våra lokaler.

  243. Hon sa att det är så kul att förstå
    vad det står. Hon är analfabet.

  244. Här kunde hon förstå.

  245. Man vet inte vem det är till för.
    Det är för alla.

  246. Och bra för alla. Tusen tack.
    Här är ett minne från oss.

  247. Tack för att jag fick komma.

  248. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kommunikation i särskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jessica Ericsson, kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad, menar att en bra kommunikativ miljö resulterar i en tillgänglig miljö och ett kognitivt stöd för särskoleeleverna. På Sundstaskolans gymnasiesärskola arbetar pedagogerna med bilder och symboler som finns i form av vägledningsskyltar överallt på skolan och även i elevernas kommunikationshjälpmedel och scheman. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Särskola
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Gymnasiesärskolan, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, Undervisning, Visuell kommunikation
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Hjälp att be om hjälp

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver kunskap om rättigheter och hur man går till väga för att få behovsrelaterat stöd. Mats Granlund, professor i handikappvetenskap vid högskolan i Jönköping, berättar om sin forskning. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Föräldrar med kognitiva svårigheter

Gunnel Janeslätt, arbetsterapeut och forskare på SUF-Kunskapscentrum, talar om vikten av att erbjuda föräldrar med kognitiva nedsättningar ett strukturerat och väl anpassat stöd. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Kommunikation i särskolan

Jessica Ericsson, kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad, berättar om hur pedagogerna på gymnasiesärskolan arbetar med bilder och symboler. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Framtiden är redan här

Teknikinspiratören Daniel Erkstam menar att de bästa hjälpmedlen är de som inte märks så mycket men som tillför något som underlättar livet. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Vägen till hjälpmedel

Att fundera över hur man bäst hjälper patienten, och att lyssna på patienten på rätt sätt, är exempel på vårdetik. Lars Sandman, professor i vårdetik vid Högskolan i Borås, presenterar en etisk modell som kan ge stöd. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Kognitiv svikt och teknikanvändning

Louise Nygård, professor i arbetsterapi vid Karolinska institutet, pratar om hur det är att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens tekniktäta landskap i hem och offentlig miljö. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Äldre med adhd och autism

Vad vet man om funktion hos och levnadsvillkor för personer äldre än 60 år med adhd och autismspektrumtillstånd? Lena Nylander är överläkare och specialist i allmän psykiatri. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Teknik för dementa

Ingela Månsson är arbetsterapeut och utredare på Hjälpmedelsinstitutet. Hon pratar om bland annat teknikstöd och vikten av att ta kontakt i rätt tid för att personer med demens ska få rätt stöd vid rätt tillfälle. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Så fungerade tekniken för mig

Monica Lütjohann fick hjälp först fem år efter diagnosen dement kognitiv svikt. Här intervjuas hon av arbetsterapeuten Catharina Montgomery. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Från högpresterande till kaos

Anders Gustafsson berättar hur han levt livet i full fart med fokus på arbete och karriär men så över en natt förändras verkligheten. Vägen tillbaka präglas av diagnoser och vardagliga svårigheter som måste övervinnas. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss