Hej, jag heter Jessica
och är kommunikationspedagog-

-på vår gymnasiesärskola.

Jag jobbar med elevernas
kommunikation på olika sätt.

Jag kommer från Karlstad - ingen
framtidsstad men ganska vacker.

Här är vår stad och vår skola.

Jag ska prata om tillgänglighet.

För mig handlar det mycket om
att vi har en kommunikativ miljö.

En bra kommunikativ miljö-

-blir också en tillgänglig miljö
och ett kognitivt stöd för eleverna.

Också för personal och besökare på
skolan blir det en tillgänglig miljö.

Vad är en kommunikativ miljö? Jo, den
miljön stimulerar till kommunikation.

Det är en miljö som...
Vad ska man säga?

Man blir stimulerad
till att kommunicera-

-och det finns personer
som kan ta emot min kommunikation.

Den underlättar kommunikation.

I en god kommunikativ miljö är
personalen duktiga kommunikatörer-

-som tar tillvara på elevernas ibland
otydliga försök till kommunikation.

Vi har elever
med kommunikationssvårigheter.

Många har inget talat språk
eller också kan det vara otydligt.

Vi måste ha alla sinnen öppna
för deras kommunikation.

Det gäller inte bara lärarna
utan alla yrken på skolan.

Lärare, assistenter, vaktmästare-

-alla behöver
en bra kommunikativ kompetens.

Kompisar som kommunicerar
på liknande sätt är också viktigt.

Det här är inte så lätt eftersom
vi har ganska små elevgrupper.

På individuella programmet
har vi 33 elever just nu-

-och alla är väldigt olika.

Jag jobbar på en stor gymnasieskola
med nästan 1 200 elever-

-så vår del
är en del av den här gymnasieskolan.

En kommunikativ miljö handlar också
om hur vi fysiskt anpassar skolan-

-för att den ska bli
kommunikativ och tillgänglig.

Jag ska ta med er på en guidad tur
på vår skola och visa lite bilder.

Många av våra elever använder alltså
alternativa sätt att kommunicera.

För några år sen var det svårt-

-att få personalen och omgivningen
att använda elevernas AKK.

Att omgivningen använder elevernas
kommunikationssätt är viktigt-

-annars kommunicerar de inte med oss.

Jag pratar så att ni förstår-

-och ni visar att ni förstår
annars pratar jag inte med er.

För några år sen märkte vi
att det var lite svårt-

-så vi bytte fokus
och anpassade miljön.

Vi lyfte ut kommunikationen i miljön-

-eftersom elevernas AKK glömdes bort.

De togs inte med i alla situationer
och användes bara med viss personal-

-men man har rätt till sitt
kommunikationshjälpmedel överallt-

-under hela dagen.

Vi satsade på
att göra miljön mer kommunikativ.

På så sätt ville vi stimulera
personal att kommunicera.

Kommunikationen
blev tydligare i omgivningen.

Vi använder oss mest av de här
bildsystemen. De är genomgående.

Det är ritade teckenbilder,
piktogram-

-fotografier,
ritade symboler och blissymboler-

-som vi använder.

Elevernas kommunikation ser olika ut,
men de flesta använder de här.

På vår skola finns en informations-
tavla, som inte är så lätt att tyda.

Ni kanske inte kan se den så bra.

Vi anpassade den med symboler-

-för viktiga personer och platser
på skolan.

Det är ritade bilder och piktogram.

Det fanns inte någon bildbas
med symboler som var heltäckande-

-därför fick vi blanda.

De här symbolerna återfinns sen på
skyltar som hänger i taket på skolan-

-och eleverna har symbolerna i sina
kommunikationshjälpmedel och scheman.

De kan matcha och se att de är
på rätt plats eller hos rätt person.

Att självständigt kunna hitta i sin
närmiljö är viktigt för självkänslan.

Här är vår korridor.

När vi flyttade in
byggdes hela den här korridoren om.

Vi var delaktiga i
hur det skulle se ut.

Man blåste ut alla väggar, och vi
fick vara med från början och rita.

Vi tänkte att de elever som behöver
mest lugn och ro får vara längst in-

-långt bort från allt stoj som blir
på en skola med estetisk inriktning.

Det är uppträdanden i centralhallen
nästan varje dag. Skolan är jättebra.

Men eleverna som behöver lugn och ro
får vara längst in.

De som är med mer i den
övriga verksamheten är längre ut.

Många elever börjar i det lugna-

-och flyttar sen
närmare centralhallen för varje år.

Vi har också lektionssalar
ute på skolan.

Som ni ser är det färgade små tungor
som sticker ut utanför en del dörrar.

Det är olika färger vid varje dörr.

-och även färgmatchat på väggen
så att man lättare hittar.

Och inne i klassrummet återfinns
samma färger i accentfärgerna.

Det är som sagt en stor skola.

Vi har ganska många väggkartor
på olika platser.

Här är två-

-en blisskarta
och en med ritade symboler.

De är strategiskt placerade utanför
toaletten, där det finns mer utrymme.

Här blir det ofta kö,
och man kanske väntar på en kompis.

Kartorna hänger här för att man
ska lockas till att kommunicera.

Om jag står här med en elev-

-vill jag kanske berätta om något-

-som att jag var i skogen
med min faster och plockade svamp.

Det hade jag inte berättat annars.

Inne på toaletten har vi också
en del anpassningar-

-bland annat
en sådan här kommunikationskarta-

-om saker man kan behöva hjälp med
på toaletten.

Andra väggkartor är i korridoren-

-där eleverna har sina kläder
i sina skåp.

Man kan ta ner dem och prata
om man behöver hjälp med något.

Även i matsalen har vi sådana här.

De handlar bara
om själva matsituationen.

Drömmen vore att bygga ut det här
och ha även samtalsämnen.

Vid matbordet pratar man ju även
om andra saker än att skicka smöret.

Det här är liksom...en början,
det viktigaste kanske-

-om man inte har något annat sätt.

Med andra kommunikationshjälpmedel
pratar man om personliga saker.

Ni kanske undrar
varför vi har dubbla symboler.

Här är en ritad symbol
och den ritade teckenbilden.

Det är av olika anledningar.

Det ena är att vi har elever
som använder de ritade symbolerna-

-som bilder som de kan läsa.

Det fungerar också som ett lexikon
för personal och elever.

Vi kan träna oss i att använda tecken
och påminna oss om att använda dem.

Det är många vikarier, och här får de
tillfälle att lära sig att teckna.

Därför har vi dubbla symboler.

Café Blå är hjärtat i vår verksamhet,
kan man säga.

Vi fikar här på förmiddagarna. Det är
öppet varje dag för alla på skolan.

Andra elever kommer inte så ofta
men mycket personal från skolan-

-och även folk som gör studiebesök.

Eleverna själva sköter cafeterian.

De bakar, serverar
och gör det man gör i en cafeteria.

Här kan vi jobba
med den kommunikativa miljön.

Den visuella kassan gör att eleverna
kan jobba självständigt i cafeterian-

-utan någon hjälp. Det är underbart
att se eleverna klara det själva.

Vi har bildstöd på disken för den
som beställer och den som tar emot.

Det kan finnas olika anledningar
till att man behöver använda de här.

Jag kan använda det för att jag
inte vet hur beställningen mottas.

Jag kan ge bilden "Jag vill ha kaffe"
till den som jobbar.

Och om något är slut-

-kan den som jobbar be pedagogen
som finns i cafeterian om hjälp.

Lapparna används flitigt och får
bytas ut ofta. Det är ett bra tecken.

Det är en enkel anpassning,
men den är funktionell.

Vi har en stor prislista,
en jättestor tavla på väggen-

-med löstagbara bilder
som man kan använda för att beställa.

Vad det kostar visas med objekt.

Det är femkronor och tior så att
man ser vilka pengar man ska använda.

Vi har inte skanning än, men det
kanske kommer. Det vore roligt.

För specialbeställningar
har vi gjort beställningslistor.

Om man beställer toast kryssar man i
vilka ingredienser man vill ha-

-och lämnar den
till dagens "toastmaster"-

-och så får man sin toast
när den är färdig.

Man kan också beställa en fikakorg
om man till exempel har ett möte.

Det här använder vår expedition ofta.

De anger hur många koppar kaffe de
vill ha, hur många som är på mötet.

Sen får de korgen
levererad av eleverna.

Det är enkla saker, men det funkar.

När vi började det här så började vi
i liten skala i vår korridor.

Ganska snart tänkte vi att vi måste
anpassa även utanför vår korridor.

Vaktmästaren satte upp toaskyltar på
alla skolans toaletter, de är många.

Vi har piktogram, tecken
och blissymbol på alla toaletter-

-så att vi ska veta var de finns.

Vi tänkte
att det här kommer att rivas ner-

-men vi har inte fått byta ut
en enda, och det är ju bra.

Det är hemskt att behöva tänka så,
men på gymnasieskolor händer mycket.

Liknande skyltar finns på flera andra
lokaler, som köket och expeditionen.

Vår specialpedagog och kurator
har också skyltar.

All personal i elevhälsa-korridoren
har sådana skyltar.

Ni ser en stoppskylt.
Vår skolsköterska sa:

"Jessica, du måste hjälpa mig.
Ingen förstår vad röd lampa betyder."

Vi gjorde en jättestor skylt,
som förklarar "stopp" och "vänta"-

-så att man ser vad man ska göra
när de lyser.

Det funkade. Profession efter
profession frågade efter skylten.

Nu är den nästan överallt.

Hiss. Att åka hiss på vår skola
är en erfarenhet.

Det är bara fyra våningar,
men det är åtta våningsplan.

Jag och en kollega
hade mycket att bära och tog hissen.

Vi tryckte och tryckte.
Vi hamnade fel hela tiden.

Efter många försök kom vi rätt.

Då sa vi: "Om inte vi klarar det
hur fixar besökare på skolan det?"

Vi gjorde den här hisskylten
- med bilder så klart-

-så att man ser vart man kommer.

När man trycker på trean, bibliotek-

-finns motsvarande bild på utsidan-

-så att man vet att man är rätt.

På musik- och dansvåningen,
plan fyra-

-finns symbolerna
på dörren in till danssalen också.

De guidar mig fram hela vägen.

Vi blandar olika typer av bilder.

Biblioteket är ett ställe
som vi verkligen försöker anpassa.

Här finns jättemycket att göra.
Vi har börjat i liten skala.

Vi har märkt hyllorna. Symboler
visar vilken bok som finns var-

-för annars är det inte lätt
att hitta om man inte kan läsa.

Där det finns teckenböcker
har vi valt den ritade teckenbilden-

-för de böckerna
har text med ritade tecken.

Man vet att det är sådana böcker där.

Vi har gjort kommunikationskartor
om att låna böcker.

"Jag vill låna",
"Jag vill skriva ut"-

-och vilka böcker man vill låna:
om havet, kompisar, blommor...

Det finns fler sidor
i den här kartan.

Det finns olika teman.
Vad vill man läsa om?

Kartorna går att ladda ner i en app
till alla telefoner och surfplattor.

Med den speciella appen
kan man ladda ner det här.

-och få den interaktiv-

-och då får man ju
talsyntes på köpet.

Nästan alla våra elever
har en egen surfplatta.

Vi har det som en-till-en-verktyg.
Varje elev får en surfplatta.

Det kommer andra elever som inte har
det, så vi har allt lågteknologiskt.

Det är också bra.

Även om jag är mycket för high tech-

-är lågteknologiskt också bra att ha.

Vi har blanketter av olika slag
också. Det här är elevhälsa-foldern.

Jag tänkte visa vår hemsida lite
snabbt för den är lite speciell.

Det är viktigt att kunna läsa
information på nätet.

Ni kan gärna surfa runt
på vår hemsida själva.

Ute i program-menyn har vi piktogram.

När man går in på hemsidan
är det annat bildstöd-

-som till exempel matsedeln.
Allt ska finnas med bilder.

Det är viktigt så att ungdomarna
själva kan ta del av informationen.

Självklart
kan inte alla läsa vad som står här-

-men alla kanske känner igen
någon symbol på matsedeln.

Om ni vill fika på Café Blå
kan ni kolla öppettiderna här-

-och klicka er vidare
till prislistan-

-och se vilken buss man kan ta
till vår skola.

Klicka på siffrorna
så kommer ni till busstidtabellen.

Ni är välkomna att fika i Café Blå.

Hör av er innan
så att jag vet att ni kommer.

-Tack för mig.
-Tack, Jessica.

Tack.

Jag vill passa på att fråga dig:

Ni hade haft svårt-

-att få personalen att använda
elevernas språk. Blev det lättare?

Vi har inte gjort någon studie,
men om man ser hur det ser ut-

-så tycker jag att det är skillnad.

Det kanske även beror på
att vi har bättre teknik nu.

Vi har teknik som eleverna
och personalen gillar att använda.

Flera saker gör det lättare. Det här
har synliggjort kommunikationen.

Visst var det så
att samhället ska vara tillgängligt-

-2014 eller så?
Om jag inte minns fel.

Tycker vi det? Är det
tillgängligt nog? Nej, inte riktigt.

Vi har Cecilia där.

Jättekul att lyssna på dig.

Lärare på skolan där jag jobbar
har inspirerats av dig.

En tanke:
Bland era elever har ni säkert-

-elever som är fullt talande,
med hyfsat språk och kanske läsande.

-Eller hur?
-Ja.

Har de någon nytta
av uppmärkningen som ni har gjort?

Alla på skolan har nytta av det,
elever och personal, och besökare.

Det har vi fått höra av många.

"Äntligen åker jag rätt med hissen."

Man behöver inte ta till sig
bilderna, man kan läsa texten.

Det är jätteviktigt
att hitta den inställningen-

-att det som är nödvändigt för en
är till nytta för tio.

Vi har en kvinna som jobbar hos oss
och finns i våra lokaler.

Hon sa att det är så kul att förstå
vad det står. Hon är analfabet.

Här kunde hon förstå.

Man vet inte vem det är till för.
Det är för alla.

Och bra för alla. Tusen tack.
Här är ett minne från oss.

Tack för att jag fick komma.

Textning: Sirje Rundqvist Talva
www.btistudios.com