I kväll får ni se hur politiker i tre
olika kommuner driver sina skolor.

I Kungälv har en skola
lyckats med något unikt.

Men kommunen där bryr sig inte.

I Danderyd,
som kallas Sveriges bästa skolkommun-

-får föräldrar och läxhjälpsföretag
göra jobbet.

Det är inget stort problem.

I Mariestad ber man om ursäkt för elever
som fått en halv utbildning.

Hade jag fått hjälp tidigare
hade det varit mycket bättre.

Ni får även se hur och varför
man genomförde kommunaliseringen.

Jag trodde på strid, men sådana
överdrifter räknade jag inte med.

Välkommen
till "Världens bästa skitskola"!

-Så kan man väl inte säga.
-Jo.

Svenska skolan är bäst för vissa
men skit för andra.

Resultaten sjunker
och klyftorna ökar.

Samtidigt har det genomförts reformer
som inte har gjort skolan bättre.

Många menar att alla dessa reformer
är orsaken till kunskapsraset.

I tre program visar vi hur de största
reformerna har påverkat svensk skola.

Vi börjar med den mest utskällda
reformen av alla: Kommunaliseringen.

1991 släppte staten som över en natt
ansvaret för skolan-

-och la det på kommunerna.

Men det är tjugo år sedan.

Varför förstår vissa kommuner
ännu inte vad de ska göra med skolan?

Vad ville man åstadkomma
med reformen? Så här gick det till.

Föräldrarna ska välja skola
åt sina barn.

Ett system där kommunalråden
dikterar detta tror jag inte på.

Vi måste återförstatliga skolan.
Er kommunaliseringen har misslyckats.

Skolan ska återförstatligas.
Kommunaliseringen är misslyckad.

Jan Björklund menar att en orsak
till skolans dåliga resultat-

-är att staten låtit kommunerna
driva skolan i drygt tjugo år.

Men alla håller inte med.
Kommunaliseringen är en het fråga.

Det är du
som har skapat en flumskola.

Men för att reda ut vad som hänt
tar vi det från början.

I svensk skola
ska eleverna ha egna böcker.

Ingvar Carlsson är statsminister.

De förändringar han vill se
måste ske snabbt.

Kommunaliseringen är en av dem.
Han förnyar och föryngrar regeringen.

Han behöver en skolminister
som är tuff nog för uppgiften.

Vi riskerade att förlora
1991 års val.

Jag såg mig omkring
efter personer att rekrytera.

Där fanns Mona Sahlin,
där fanns Ingela Thalén-

-där fanns Göran Persson.

Då var Göran Persson kommunalråd
i Katrineholm.

Han var känd för att vara pedagogiskt
slipad, övertygande och hård.

Jag ville ha in kommunal erfarenhet
i regeringen.

Väldigt mycket av välfärden hade
med kommunal verksamhet att göra.

Jag ville stärka oss på den punkten.

Det kändes väldigt stort och nervöst.

Jag såg aldrig mig själv
som statsråd.

Men så blev det
och man måste ta sig an uppgiften.

Carlsson visste att Göran Persson ansåg
att skolsystemet var utdömt.

Båda var övertygade om att skolan
måste kommunaliseras.

Min vision när vi pratade
om kommunaliseringen-

-var att nå dit Finland är i dag.
Det är en kommunalt ansvarig skola.

Att se till att lärarna och skolans
ledare fick besluta om utvecklingen-

-och driva undervisningen utifrån
ett professionellt engagemang.

Det var tanken.

Carlsson och Persson
ville genomföra en stor förändring-

-trots att svensk skola
toppade internationella mätningar.

Skolan hade kanske aldrig
varit så bra som den är nu.

Det är det sorgliga med processen.

Vi hade en skola som var väldigt bra
på att kompensera familjebakgrund.

Vi har aldrig levererat så höga,
jämna och likvärdiga resultat som då.

Den 28 januari 1989
blir Göran Persson skolminister.

Han antar sin dittills
största politiska utmaning.

Han bildar en arbetsgrupp,
skolprojektet-

-där pedagogikprofessor
Ulf P. Lundgren ingår-

-och som leds
av statsrådet Anitra Steen.

De utformar en proposition-

-som innebär att lärarna
ska bli kommunalt anställda-

-vare sig de vill eller inte.

Gruppen jobbar intensivt
samtidigt som protesterna ekar.

Avgå Persson! Avgå Persson!

Få statsråd har på så kort tid-

-skapat så mycket kaos och konflikt
som han lyckas med.

Vi godtar inte sådana dumheter.

Det blåser rejält runt Göran Persson.

Han start som skolminister
är en uppförsbacke.

Jag trodde på strid, men sådana
överdrifter räknade jag inte med.

De sa att jag skulle få komma in.

Lärarna såg riskerna väldigt tydligt
och protesterade kraftfullt.

De varnade för lägre status
för lärare, lägre lärarlöner-

-och att likvärdigheten var i fara.

Det var naturligtvis påfrestande.

Men det var en strid
som skulle utkämpas.

Jag visste mycket väl-

-att om jag förlorade striden
så skulle jag självklart avgå.

Jag hade inte hängt kvar då.
Då hade mitt mandat varit förbrukat.

Trots det massiva trycket
jobbar Perssons grupp vidare.

Med attraktiva löften får de med sig
Vänsterpartiet kommunisterna.

Och genom att sockra lönebuden
får de med sig även Lärarförbundet.

Den 8 december 1989 demonstrerar
tusentals lärare från hela landet-

-utanför riksdagen i Stockholm.

Aldrig har så många lärare samlats
på en plats samtidigt i Sverige.

Samma dag klubbas reformen igenom
i riksdagen men 162 röster för-

-och 157 emot.
Endast fem röster avgör.

284 kommuner ska nu driva skolan.

Staten, ska det visa sig,
släpper kontrollen.

Kommunerna ansvarar nu
för skola och elever.

De ska ha koll
på om något behöver förbättras.

Till exempel om vissa elever
behöver extra stöd.

Men det här fungerar dåligt. Det
svenska skolor oftast kritiseras för-

-är att man inte lyckas ge stöd
till de elever som behöver det mest.

Mariestad är kommunen som fattade
fel beslut, bröt mot skollagen-

-och dessutom struntade
i kritiken man sedan fick.

När skolinspektionen 2013
granskade Mariestads skolor-

-var bristerna så allvarliga att man
hotade med böter på en halv miljon-

-om inte felen åtgärdades.

Vad har då hänt? Jo, politikerna
har slussat ut vissa elever-

-till särskilda undervisningsgrupper.
Varför?

De hängde inte med
i ordinarie undervisning.

Man har inte haft någon anpassad
undervisning utifrån elevens behov.

Eleverna fick bara undervisning
i de åtta ämnen lärarna klarade av.

Det är de utsatta barnen
som har drabbats värst.

Isak Andersson är en av de elever
som fick lämna sin ordinarie skola-

-till en sådan
särskild undervisningsgrupp.

Som många tonåringar
var han skoltrött och skolkade.

Ju mer han halkade efter
desto mer gav han upp.

Vad ska man säga? I sjuan var jag
inte så redig, om man säger så.

Jag skötte mig inte, skolkade mycket.
Jag hade mer än 50 procents frånvaro.

Det var likadant i åttan.

Det började med att jag
hamnade efter. Så blev det tjat.

Jag blev arg
och då blev det mer tjat.

När man väl ligger efter så...

...då ger man ju upp.

Det var då jag behövde som mest hjälp
men jag fick inte den hjälpen.

Skolan fångade inte upp Isak i tid.

Han fick inte den hjälp han behövde
varken i sjuan eller i åttan.

I nian saknade han grundkunskaper-

-och det var svårt för honom
att läsa ikapp allt han missat.

I samråd med skolledningen beslutades
att han skulle gå nian på Rondellen.

På Rondellen fanns en av de särskilda
undervisningsgrupperna.

Långt bort från skolan
samlade man elever-

-som inte klarade
det vanliga skolarbetet.

När eleverna kom hit
var det ofta så att deras betyg...

De hade inte så många betyg
när de kom hit.

De hade kanske två-tre betyg
om det ville sig väl.

Här fick de chansen
att i alla fall jobba till sig åtta.

Det här med åtta ämnen:

Högstadiet ska bestå av sexton ämnen.
Här var det bara åtta. Varför?

Vi kunde inte erbjuda de andra här.
Vi kan inte ha slöjd här, exempelvis.

Så vi valde de ämnen
som var genomförbara, helt enkelt.

Vissa bitar som vi inte kan erbjuda
gick förlorade.

Det krävs dragskåp och andra saker.

Man har frångått elevernas
lagliga rätt till utbildning.

Det är faktiskt elevernas framtid
vi talar om.

De går miste om viktig undervisning,
viktig kunskap-

-som är nödvändig för att komma in
på gymnasiet och få en yrkeskarriär.

Det var inte en anpassning
utifrån barnens behov-

-utan utifrån vad man hade möjlighet
att ge undervisning i. Det är fel.

-Du låter upprörd.
-Ja, sådant gör mig upprörd.

-Vilka ämnen läste du inte?
-Hade du slöjd?

Nej. Vi hade svenska,
matte, engelska, teknik.

-Geografi, samhällskunskap, idrott...
-Hade ni inte bild och musik?

-Nej.
-De ämnena ger ju också poäng.

-Jag har ändå...
-Vi betygsätts ju i sexton ämnen.

Några av mina högsta betyg
har jag i de ämnena.

Så där tjänar jag många poäng.

Detta uppmärksammades redan 2007.

Skolverket såg bristerna
i Mariestads kommun.

Kommunen fick skarp kritik
och uppmanades att åtgärda bristerna.

Men på kommunen delade man
inte alls skolverkets åsikter.

Man valde att ignorera kritiken.

Men kan man verkligen välja
att strunta i skollagen?

Jag söker upp den som då var ansvarig
i utbildningsnämnden. Hur tänkte han?

Det får ni veta om en stund.

En kommun som struntar i skollagen, var
det vad Göran Persson ville ha?

...så buades han ut
av demonstranterna.

Vi beklagar det här resultatet. Det
förbättrar inte situationen i skolan.

Kommer inte kommunerna att rycka upp sig
nu när de har hela ansvaret?

Det tror vi inte.

Göran Persson är skolminister och nu ska
kommunaliseringen genomföras.

284 kommuner ska driva skolan
i stället för staten.

För att garantera elevernas rätt till
en bra utbildning oavsett bakgrund-

-behåller staten
sex viktiga kontrollfunktioner.

Bland annat tillsynen
och finansieringen.

Men för att spara pengar kommer
Göran Persson med ett besked-

-som slår ned som en bomb.

Skolministern har meddelat
att han har för avsikt att halvera-

-den statliga skolbyråkratin.

Han meddelar att han lägger ned
den statliga skolöverstyrelsen-

-och alla länsskolnämnderna.

De statligt anställda skolcheferna
i kommunerna plockas också bort.

I stället ska en ny
och mindre myndighet byggas upp.

-Hur många tar du bort?
-Ca 350 tjänster.

Vi sparar hundra miljoner kronor.

Förändringen sker över en natt.

Jag trodde ju inte att det var sant.

Jag trodde det skulle gå över,
någon skulle säga att det var fel.

Det skedde inte på något bra sätt.
Det gjorde det inte.

Skolöverstyrelsens lokaler rensas ut.
Pärmar, mappar, skolstatistik-

-utredningar och läroplaner.
Allt körs till tippen.

Inte ett spår av det gamla
ska finnas kvar.

Man ville inte ha med sig det gamla.

Man fick order om att slänga
all gammal statistik.

En del skolstatistik från 1960-talet
finns kvar-

-därför att vissa ämbetsmän
inte hade samvete att slänga den.

De tog med sig den.

Det nya skolverket ska byggas upp av
pedagogikprofessorn Ulf P. Lundgren.

Han saknade helt erfarenhet
av liknande arbete. Och det går fort.

Jag tror inte man ska dra
sådant i långbänk.

Det gäller att få fart på det.

Vi skulle vara operationsdugliga
efter ett halvår och det var vi.

Det nya skolverkets uppgift var inte
att hjälpa kommuner eller lärare-

-eftersom kommunerna
själva har ansvaret för skolan.

De anställda blev tillsagda
att inte hjälpa de som ringde.

När de ringde den nya skolmyndigheten
för vägledning fick de inga svar.

De sa att de hade order
om att inte svara.

"Det bestämmer man i kommunen." Svaret
blev detsamma på nästa fråga.

När vi gav samma svar
på en tredje förfrågan...

Jag trodde vi skulle bli lynchade.
Det var nästan en hotfull stämning.

Lärarna blev helt desperata
när de inte fick några svar.

Samtidigt som förändringsarbetet
pågår är det riksdagsval.

Ingvar Carlsson förlorade makten
till Carl Bildt.

Han blev ny statsminister
för en borgerlig regering.

Beatrice Ask blev skolminister.

Samtidigt drabbas Sverige
av den ekonomiska krisen.

Kronan flyter
och arbetslösheten stiger.

Den borgerliga regeringen
har chansen att riva upp reformen.

I stället ger de kommunerna
ännu större frihet att driva skolan.

De tar bort de statliga kontroll-
funktioner som Persson ville ha kvar.

Borgarna har idéer om hur man skapar
världens bästa skola och inför-

-tre stora reformer som skulle komma att
förändra den svenska skolan helt.

Kommunerna fick alltså ännu större
frihet att bestämma över skolan.

Kommunerna ansågs bättre känna till sina
elevers behov-

-och kunde därmed fatta
klokare beslut. Det var tanken.

En stor grupp elever som halkar efter
resultatmässigt är killarna.

De har sämre betyg än tjejerna
i alla ämnen utom idrott.

En PISA-mätning visar att var tredje
pojke inte har den läsförståelse-

-som anses grundläggande
för fortsatt lärande.

De förstår inte vad de läser.

Att pojkar presterar sämre och sämre
jämfört med flickor beror på...

Att killarna presterar sämre
än tjejerna pratas det om-

-från riksdag ned till
utbildningsnämnderna. Det är ju bra.

Men ingen verkar veta varför det är
så här eller vad man ska göra åt det.

Om tanken var att kommunerna
bäst känner sina egna elevers behov-

-då borde de även veta
varför killarna presterar så dåligt.

Jag ringer runt till några kommuner
där skillnaderna är som störst.

Tjejerna är något mer väluppfostrade.

De gör det de blir ålagda,
så att säga.

Killarna, de... Nej, de lägger ned.

De har ju lite mer kryp i benen.

De kanske är stökiga, inte så söta,
de luktar inte så gott som tjejerna.

De tar mera plats.

Grabbarna kanske inte alltid
är så motiverade i den pedagogik-

-som används i dag i klassrummet.
Jag spekulerar bara nu, som du hör.

Jag har själv två pojkar och
en flicka. Vem tror du studerar mest?

-Jag gissar på tjejen.
-Ja, precis. Så in i helvete.

Det bara dånar.
Jag kan inte förklara det.

Jag måste bara fråga: Det du sa
om att killarna luktar sämre.

-Det låter ju jättekonstigt.
-Jag hörde alltså på radion.

Det var på nyheterna.
Det var hårresande.

Jag menar inte att det är så.
Jag har ingen jäkla aning om varför.

-Nej.
-Det försöker vi ta reda på.

I skolverkets statistik
hittar jag en skola i Kungälv.

Där ligger killar och tjejer
på samma nivå. Wow.

Hur lyckades de med något så unikt? Och
varför uppmärksammar ingen dem?

Det ska vi strax få veta.
Men vi tar det från början.

Ahmed är född och uppväxt i Sverige.

Han varken luktar illa
eller har för mycket spring i benen.

Han går i fyran.

Till skillnad från många andra killar
i landet så läser han varje dag.

Men så har det inte alltid varit.

I tvåan kunde han bara sex bokstäver.
Ingen märkte att han inte hängde med.

Ahmed hade ett bra pokerfejs.
Han lärde sig saker utantill.

Alla läsläxor kunde han utantill
utan problem.

Han hade ett bra minne.

Men han kunde bara sex bokstäver
när jag testade honom.

Otroligt.

Ahmed memorerade varje läsläxa för
att dölja att han inte kunde läsa.

Det måste krävas både intelligens och
vilja för att hålla masken i två år.

Var det svårt att säga
att du inte kunde läsa?

-De märkte det.
-De märkte det, ja.

-Varför ville du hålla det hemligt?
-Annars skulle de skratta.

-Skulle de skratta?
-Ja.

Ahmed bor i Kungälv, en mellanstor
kommun strax norr om Göteborg.

Den är känd för sådant som hände
för tusen år sedan och för kakor-

-som folk tror görs i Göteborg.

Här har det hänt något som borde få
landets skolpolitiker och rektorer-

-att gå upp i brygga
och vallfärda hit.

Ahmeds skola heter Sandbackaskolan.

Det är en av få skolor där killar och
tjejer är lika bra på läsförståelse.

Det är helt unikt. Vad har de gjort
som verkar omöjligt för andra skolor?

-Hej, vad läser du?
-Den spöklika...

År 2009 var Sandbackaskolans resultat
bland de lägsta i Kungälv.

Trots det slog kommunen ihop
Ahmeds skola med grannskolan-

-som hade lika dåliga resultat-

-trots att forskning visar att det
är bland det sämsta man kan göra-

-för en bra utbildning. Det blev
en utmaning för de två rektorerna.

-Det är två tunga skolor.
-Många barn är flerspråkiga.

Vi hade mycket emot oss.
Sammanslagningen ifrågasattes.

När vi såg att vi skulle få många
fler barn som behöver extra stöd...

Vi var öppna för allt
som kunde bättra på resultaten.

De två skolorna med kommunens
sämsta resultat skulle bli en.

Dubbelt så många elever
med behov av stöd.

Det verkade dömt att misslyckas.

Men det var just det som blev Ahmeds
räddning. Eller Maud blev räddningen.

Maud Nilzén såg till att ändra
arbetssättet på skolan.

Det krävde en hel del
av lärare och rektorer.

Från början var de oroliga-

-för att det var så mycket de skulle
få ihop när två skolor skulle bli en.

Jag pratade mycket om att man måste ha
innehåll för att få ihop skolor.

Detta var ett utmärkt innehåll
för personalen.

Vadå för innehåll?
Jo, totalfokus på läsning.

Alla elever skulle ha knäckt läskoden
innan första jullovet.

Skolbiblioteket uppgraderades
och digitaliserades-

-och en skolbibliotekarie anställdes.

Men framför allt hade lärarna full
koll på att alla elever hängde med.

Våra barn tycker om att läsa.

Oavsett kön eller språklig bakgrund
så läser man.

-Vad mer har Martin Widmark skrivit?
-Skrev han inte Hövdingens bägare?

Jo, det gjorde han.

Kan man inte läsa är det nästan
omöjligt att lyckas i något skolämne.

När alla Sandbackaskolans elever
verkligen kunde läsa kom nästa steg:

Att höja resultaten i samtliga ämnen.

Ihop med skolverket tog Maud fram
en modell som bygger på forskning.

De arbetar utifrån något
som kallas cirkelmodellen.

Cirkelmodellen består av fyra faser.
I den första undervisar man.

Man tränar tillsammans, i fas tre
skriver man och tränar tillsammans.

I fas fyra gör barnen själva.

Men är inte det här självklart?
Nej, det är det inte.

I svensk skola undervisas barnen
och sedan jobbar de själva.

Så ser det fortfarande ofta ut. Ett
tyst klassrum är ett bra klassrum.

Tack vare cirkelmodellen
och hårt arbete-

-har Sandbackaskolan brutit med
det traditionella sättet att jobba.

Redan efter fyra månader
såg man resultat.

Lärarna har förändrat sin
undervisning. De är väldigt medvetna-

-om hur de använder tiden.

Man har inte gjort skillnad
på tjejer och killar.

I stället har man noga följt upp
varje elev oavsett kön.

-Har ni arbetat med genusfrågor?
-Nej.

-Har ni någon genuspedagog?
-Nej.

Många vill göra
något särskilt för killarna.

Men alla killar tänker inte lika.

Men vet aldrig vad som ska hända.
Om man inte har läst den, då.

Cirkelmodellen är i dag
det självklara arbetssättet-

-och det som räddade Ahmed, killen som
bara kunde sex bokstäver i tvåan.

I dag går han i fyran och läser
varje dag, både hemma och i skolan.

Om man jämför Ahmed i tvåan
och Ahmed i fyran-

-så har hans självförtroende
växt rejält.

Han var en blyg
och tillbakadragen elev.

Nu är han väldigt engagerad.

Han jobbar och tycker att det är kul.

Han svarar på frågor och räcker upp
handen. Han är med.

Han är törstig efter kunskap.

För Ahmed har förändringen med läsning
och rätt undervisningsmetod-

-blivit en succé.

Det unika är att det inte skiljer
mellan tjejer och killars resultat.

Men trots framgångarna är det
bara Sandbackaskolan som jobbar så.

När hela skol-Sverige famlar efter
något som får pojkar att börja läsa-

-så undrar man varför ingen
på kommunen ser vad som har hänt.

Redan efter ett år såg man
tydliga resultat på Sandbackaskolan.

Varför har ni inte lyckats sprida
det här till andra skolor i kommunen?

Ja, det är en bra fråga.

Vi är lite tröga, tror jag.

Vi har ständiga diskussioner
om vad som är viktigt.

Det gäller allt från cykelställ till
skolor. Vi träffas och diskuterar.

Det gäller att ta fram
de viktiga sakerna.

Varför har ni inte uppmärksammat dem?

Ja... Det kan vara en kombination
av att vi inte har sett vad vi har-

-och att vi har fokuserat
på andra problem.

Så kan det vara.

Vi har fokuserat på andra problem
eftersom det här fungerar.

Vi är ingen fin skola
och det här är inget fint område.

-Kan de ha något att komma med?
-Tänker folk så?

Jag hoppas inte det
men jag anar att det kan vara så.

Vadå inget att komma med?
Det är ju det de har.

Skolpolitikerna har inte ens märkt
hur bra det går för Sandbackaskolan.

Vi återvänder till Mariestad som bröt
mot skollagen och nu riskerar böter.

Elever slussades ut
från ordinarie skola-

-och sattes i smågrupper där vissa
bara fick en halv utbildning.

Mariestad kritiserades redan år 2007.

Men kommunen struntade i kritiken.
Kan man göra så?

Jag söker upp dåvarande ordföranden
i utbildningsnämnden.

Tommy Pettersson Friberg
är maskintekniker på Semper.

Via fackligt engagemang
blev han fritidspolitiker.

Efter valet 2006 blev han
utbildningsnämndens ordförande.

Det var under hans ledning
kommunen fick skarp kritik-

-för hur de skötte kommunens skolor.

Vi fick barn som skolkade
att gå till skolan.

Barnen fick stöd på ett annat sätt
än de fått tidigare.

Därför stod jag på mig
vad gällde Rondellen.

Jag tyckte de här grupperna
fungerade bra.

Jag tycker faktiskt att skolverket
inte hade rätt.

Vilken erfarenhet hade du
av skolfrågor?

Nioårig grundskola och efter det
en tvåårig gymnasieutbildning.

-Det är din utbildning.
-Ja.

-Jag tänkte på arbete med skolfrågor.
-Det är min erfarenhet.

Jag har gått i skolan själv-

-och har två barn som gått i skolan.
Det var den erfarenhet jag hade.

Sedan berodde det även på
tillfälligheter, som det så ofta gör.

Många som flyttades till de särskilda
grupperna saknar dokumentation.

De som hamnade på Rondellen
blev oftast kvar där.

Hur många elever i Mariestad
har då drabbats av detta? Ingen vet.

Det saknas dokumentation även om det.

Det saknas utredningar
om vilka behov eleven har.

Varför blev det som det blev
och vilka åtgärder behövs?

Det saknas sådant underlag
för många elever.

Man ska givetvis kunna kräva
en dokumentation och en målsättning.

Det tycker jag absolut
att man ska ha.

Det är väldigt tråkigt
om det finns brister där.

Trots sin begränsade utbildning
kom Isak in på ett praktiskt program.

Där krävs bara godkänt i åtta ämnen.

Han pluggar nu på heltid och kämpar
för att ta igen det han har missat.

Märker du av att du skolkade
på högstadiet nu på gymnasiet?

Ja. Oh ja. Herregud.

Hade jag fått hjälp tidigare
hade det varit mycket bättre.

-Vad ska du bli?
-Jag vill jobba med motorer.

-Båtar och motorer?
-Motorer överhuvud taget.

-Hur många poäng hade du?
-100. Jag kunde bara få 100.

Just ja, du gick på Rondellen.

De som inte fått den utbildning de
har rätt till, vad säger du till dem?

Ja, det var ju en fin fråga.

Det är klart det är olyckligt.
Det finns inga ord för det.

Det är väldigt beklagligt, jag
kan inget säga för att trösta dem.

Så är det.

Tommy sitter kvar i kommunfullmäktige
men har inga tunga uppdrag.

Jag är så glad att det är slut
med det politiska livet.

Mariestads kommun har äntligen tagit
kritiken på allvar. Hoten om böter-

-har kanske gjort
att man har förstått allvaret.

-Natanael.
-Johan Abrahamsson.

I dag är Johan Abrahamsson
kommunstyrelsens ordförande.

I rena förskräckelsen har han
börjat läsa på om skolforskning.

Det stämmer. Jag har läst på, det
gäller att ta in kompetens utifrån.

Tänk om han kommit på tidigare
att det är bra med forskning-

-och att följa skollagen.

Och tänk om han ställt krav på
relevant kompetens hos politikerna.

Det kanske
hade hjälpt Isak Andersson.

Varför gör kommunerna så olika?
Mariestad bryter mot skollagen.

Kungälv ignorerar helt goda exempel-

-som egentligen
borde hyllas och spridas.

I dag fattas viktiga beslut om skolan
av kommunala fritidspolitiker.

Men bra beslut kräver kompetens.
Man bör veta vad man gör och varför.

Hur ser då
kommunernas skolkompetens ut?

Tittar man på vad ordförandena i
kommunernas skolnämnder jobbar med-

-visar det sig att en majoritet
saknar relevant yrkesbakgrund.

I hela 223 av landets 290 kommuner-

-arbetar ordföranden
med något som inte rör skola alls.

Men spelar det någon roll?

Enligt en rapport från skolverket-

-ser många kommuner skollagen
som en vision.

Inte som mål som måste uppfyllas.
Många kommuner jobbar hårt-

-men gör fel saker.

Hur ser en bra skolkommun ut?

Danderyd har utsetts
till Sveriges bästa skolkommun.

Där kan man nog lära sig något.
Eller?

Det har inte varit enkelt.
Det har varit skitdåligt.

-Skitdåligt låter allvarligt.
-Det är verkligen jätteallvarligt.

När man inte får den hjälp man
behöver så tar det på självkänslan.

Det påverkar välbefinnandet när man
aldrig känner att man hänger med.

Man känner sig aldrig bra. Att känna
sig dålig påverkar självkänslan.

-Vem kommer nu?
-Malin.

Vår extrahjälp. Hon kommer två gånger
i veckan, det är till stor hjälp.

-Hej, hur är det?
-Bra. Jag är så glad att se dig.

Maria Barré Fridh bor i Danderyd-

-som utsetts
till Sveriges bästa skolkommun.

95 procent av eleverna
når målen i alla ämnen.

Maria håller inte med om att Danderyd är
den bästa skolkommunen.

I dystra skoltider med sjunkande
resultat vill man såklart se-

-vad Danderyd gör
som får så höga resultat.

Nästan alla barn i kommunen
når ju målen.

Jag träffar utbildningsnämndens
ordförande, Patrik Nimmerstam.

Till skillnad från många andra skol-
politiker har han relevant bakgrund-

-som rektor för en grundskola.

Patrik Nimmerstam?
Det är dig jag ska träffa. Vad bra!

Jag förstod att det var dig jag
skulle möta. Ni är inte så diskreta.

Så fint här är. Fantastiskt.

-Vågar man sitta här?
-Ja då.

Danderyd har utsetts
till Sveriges bästa skolkommun.

-Ja.
-Grattis!

Våra elever är studiemotiverade. Kunskap
står i centrum.

På våra skolor är normen att vara en
plugghäst. Så är det inte överallt.

-Jag vill bli advokat.
-Ett chefsjobb, som mina föräldrar.

-Vd för ett stort företag.
-Läkare eller arkitekt. Jag vet inte.

På Fribergaskolan är ambitionsnivån hög
och det finns en pluggkultur-

-precis som Nimmerstam sa.
Men det är inte så konstigt.

Undersökningar visar att det
som främst påverkar skolresultat-

-är föräldrarnas utbildningsnivå.
Här ligger Danderyd bra till.

Men så hör vi något som inte passar
in i bilden av bästa skolkommun.

När man gjorde ett läs- och skrivtest
för alla som började i sjuan-

-visade det sig att flera
hade läs- och skrivproblem.

Var femte elev
hade för låga resultat.

Tjugo elever låg på motsvarande
låg- och mellanstadienivå.

Först blev jag bestört. Jag insåg
att vi måste ta itu med det snabbt.

Som svensklärare har jag
inte kompetens på den nivån.

Jag saknar kompetens
för att lära elever läsa och skriva.

Här ska de kunna läsa och skriva.

Vi utvecklar deras förmåga att förstå
och skriva olika typer av text.

Man firar inte bara påsk
till minne av Jesu död.

Den firas även till minne av Jesu
uppståndelse. Han kom till liv igen.

-Kom han till liv igen?
-Ja visst.

Hur är det möjligt att gå igenom
stor del av grundskolan-

-utan att lära sig läsa och skriva
och att det märks först i högstadiet?

Vad säger Patrik Nimmerstam?

-Vem har gjort en felbedömning?
-Jag vet inte.

Jag har inte sett provet. Men någon
måste ha gjort en felbedömning.

En kan inte säga att det är godkänt,
en annan att det är på lågstadienivå.

-Inte lågstadienivå.
-Du sa så.

Hon beskrev det som att de hade svåra
problem med undertexterna i en film.

Det bör man väl klara i trean.
I fyran ska man klara det.

Så mellan lågstadie-
och mellanstadienivå.

Man frågar sig vad det var för
ett test. För det verkar konstigt.

Ja.

Nimmerstam ifrågasätter testet.
Men lärarna är säkra.

När var femte elev brister
i läs- och skrivkunskap-

-måste det krävas fler resurser
för att alla ska hinna ifatt.

Men det är väl inget problem
i landets bästa skolkommun?

Men Danderyd är även den kommun
med lägst lärartäthet i hela Sverige.

På Fribergaskolan har klasserna runt
30 elever. Hur löser lärarna det?

Man försöker hitta strategier. Vi har
ganska bra hjälpmedel här, datorer.

Och föräldrarna är oerhört medvetna-

-om att läs- och skrivkunnighet
är centralt.

Många föräldrar stöttar sina barn
genom läxhjälp-

-när de ser
att barnen har svårigheter.

Det låter ju bra att föräldrar
och läxhjälpsföretag finns-

-så nästan alla barn
får rätt utbildning.

Men de som inte får stöd hemifrån
eller inte har råd med läxhjälp-

-vad händer med dem?
Kan skolan kompensera på annat sätt?

Kan ni i dag ge stöd till alla elever
som behöver det?

Inte fullt ut, det tycker jag inte.

-Varför inte?
-Resurserna räcker inte till riktigt.

Men att som rektor inte kunna ge stöd
till alla elever som behöver det...

-...måste vara frustrerande.
-Ja.

Detta måste vara en fråga
för utbildningsnämnden.

Om även rektorn anser att resurserna
inte räcker gör väl kommunen något?

-Vi har hittat en bra nivå.
-Ni ligger på gränsen?

Enligt skollagstiftningen ska man
ha resurser efter de behov som finns.

Och har man bäst resultat är det inte
konstigt att man har låg lärartäthet.

Men om inte alla elever får rätt stöd
är det då en optimerad...

Skolinspektionen sa förra året
att man får rätt stöd i Danderyd.

Så det är inget stort problem
hos oss.

Fråga hellre kommuner med sämre resultat
om inte de borde satsa mer.

Nähä. Jaha.

Inga problem?

I en kommun där 95 procent
når kunskapsmålen-

-kan man kanske luta sig tillbaka och
säga att man inte har några problem.

Det är bara några få procent
som inte klarar sig.

Lite svinn får man kanske räkna med.
Eller?

Och hur många föräldrar
betalar för läxhjälp efter skoltid-

-för att barnen inte ska hamna efter?

Det här är Marcus, Marias son.

Han går i nian, spelar hockey så ofta
han kan men kämpar även med skolan.

Han fick efter många om och men sin
diagnos som ska ge rätt undervisning.

Jag har dyslexi vilket gör det
svårare att hänga med i skolan.

Det är tre lärare på 500 elever.
Det är svårt att få extra hjälp.

Tre specialpedagoger, alltså. Det är
svårare att få den hjälp man behöver.

Det har varit allt annat än lätt
för Marcus och Maria.

Deras erfarenhet av Sveriges bästa
skolkommun är inte som förväntat.

De kämpade i flera år
för en utredning-

-och framför allt rätt undervisning.

Skollagen säger
att en utredning ska göras direkt-

-om en elev
riskerar att inte nå kunskapsmålen.

Jag påpekade detta tidigt och bad
om en remiss till en utredning.

De bara ryckte på axlarna
och sa att de bara var lite sena.

"Det är inte nödvändigt."
Så jag gjorde det själv.

Gick till vårdcentralen, fick remiss.
Skolan hjälpte inte till alls.

-Är det mormor som gör dem?
-Jag ska laga mat.

Ingenting har varit självklart. Jag
och barnens pappa har kämpat så hårt-

-för att få den hjälp
de har behövt i skolan.

Vissa lärare har inte förstått
vad dyslexi är överhuvud taget.

De ifrågasatte till exempel varför de
inte lyckades bra på ett förhör.

När min äldste son började i sjuan
hann han inte skriva allt på tavlan.

Hur ska man hinna plugga då?
Jag frågade läraren:

"Får han fota av det du har skrivit?"
Det borde vara självklart!

"För er som inte hinner skriva,
fotografera. Eller ska jag printa?"

-Det borde ske automatiskt.
-Du verkar vara väldigt arg över det.

Det har krävt så mycket energi
och så många tårar.

Jag känner mig så ledsen just nu.
Jag vet inte vad jag ska svara.

Förutom läxhjälpsföretaget
som kommer en gång i veckan-

-hjälper pojkarnas mormor dem
minst tre dagar i veckan.

Hon är pensionerad specialpedagog
så hennes hjälp är ovärderlig.

Säger man fysträning i dag?
Är det inte ett ord?

-Det har jag ingen aning om.
-Jo.

Genom mina barnbarn ser jag-

-att de inte får
den hjälp de behöver.

-Nej, det har du skrivit en gång.
-Ska jag ta det innan?

Det mest tragiska
är att självkänslan-

-blir väldigt låg.

Man hänger inte med,
man hinner inte läsa.

Man får dåligt på proven innan man
får någon hjälp. Då är man ju dålig.

-Före träningen...
-Måltid är ett ord.

Jag blir ledsen, förtvivlad
och arg också.

Det handlar inte om intelligens.

Det handlar bara om ett handikapp som
inte har med intelligens att göra.

Vi är många.
Jag tog bara det som ett exempel.

Det har inte varit enkelt.
Det har varit skitdåligt.

Mest ledsen är jag över att
min äldste son var tvungen att gå om-

-eftersom skolan inte såg
hans problem och hjälpte honom.

Han fick byta klass. Det kommer
att hänga med honom i hela hans liv.

Det har påverkat honom. Han förlorade
alla sina kompisar, tyckte han.

De gick vidare och han fick gå om.

Jag försöker förstå hans situation.

Jag skulle inte alls ha gillat
att behöva gå om.

Skolan har sänkt honom totalt.

Hade inte hans pappa och jag, mormor och
läxhjälpsföretaget funnits där-

-så hade han inte
kommit in på gymnasiet.

Jag bedriver skolverksamhet hemma
varenda dag. De skulle behöva mer.

Men det är en kostnadsfråga.
Läxhjälp kostar jättemycket.

Det är orimligt att vi ska betala.
Men läxhjälpsföretagen finns väl-

-eftersom det stöd som behövs
i skolorna inte finns.

Tänk om inte du var här, mormor.

Marcus och hans bror klarar sig bra
tack vare föräldrarna-

-och mormor, och läxhjälpsföretaget.
Och det är utöver den vanliga skolan.

Hur många familjer har det så här
eftersom skolan saknar resurser?

Kan utbildningsnämndens ordförande
vara nöjd i en kommun-

-där familjer tvingas bedriva skola
vid sidan av den riktiga skolan?

Är du nöjd med ditt arbete?

Eftersom vi har de resultat vi har
och den skola vi har i vår kommun-

-så känner jag mig nöjd, absolut.

Patrik Nimmerstam kan vara glad
för kommunens resultat.

Men att vara nöjd med
att några procent inte når målen-

-bryter mot skollagen.

Det är varje kommuns ansvar
att alla barn, oavsett bakgrund-

-får den utbildning de har rätt till.
Långt ifrån alla barn har föräldrar-

-som kan hjälpa till med skolarbetet
eller har råd med läxhjälpsföretag.

Men grattis igen, Danderyd, till
att elever och föräldrar sköter sig.

Mätta katter jagar inte möss.

-Vad menar du?
-Något jag kom att tänka på. Kör.

Det är dags för sista delen av
hur kommunaliseringen genomfördes.

-Nu börjar det hända grejer.
-Kommunaliseringen var bara början.

Mellan 1991 och 1994
har Sverige en borgerlig regering-

-som driver igenom tre reformer som ska
förändra skolsystemet i grunden.

Friskolereformen. Helt nya skolor
får nu starta, så kallade friskolor.

Det fria skolvalet införs också.
Eleverna får nu fritt välja-

-vilken kommunal
eller fristående skola de vill gå på.

Och skolpengen. Ett belopp
betalas ut för varje enskild elev.

Ju fler elever skolan får
desto mer pengar får skolan.

Sverige har fått en skolmarknad
där skolorna konkurrerar om eleverna.

Samtidigt genomgår Sverige
en djup ekonomisk kris.

Den gör att all offentlig verksamhet
måste spara. Även skolan.

Under 2000-talet kommer rapporter
om att resultaten i skolan sjunker-

-likvärdigheten minskar
och skolsegregationen ökar.

Lärarnas arbetsbelastning ökar, lönen
minskar och få vill nu bli lärare.

Vi måste återförstatliga skolan.
Er kommunalisering har misslyckats.

Är det ett återförstatligande
som skolan behöver?

Och är det kommunaliseringens fel
att det ser ut som det gör?

Alla olika reformer gör att man
knappt vet vad som har påverkat vad.

Det reder vi ut i nästa avsnitt.

Hur mycket har kommunaliseringen
påverkat resultaten i skolan?

Kommunerna vi har tittat på
axlar ansvaret på lite olika sätt.

Det finns kommuner som har
bra kompetens och gör bra saker.

Men utbildningsminister Björklund
tvekar inte.

Kommunaliseringen av skolan
har misslyckats.

Läraryrkets status har sjunkit
och resultaten har försämrats.

Jag menar
att det beror på kommunaliseringen.

Björklund har haft åtta år på sig
att hantera situationen.

Vid åttaårsperiodens slut-

-kommer han på att ett beslut
fattat för 25 år sedan bär skulden.

Politisk impotens, kraftlöshet,
kan ta sig många uttryck.

Det här
är kanske ett av de tydligaste.

Persson och Björklund lär aldrig bli
överens om vad skolans problem är.

Men när kommunaliseringen
utvärderades efter 23 år-

-var regeringens utredare tydlig.

Ska man tala om skuld så delas den
mellan båda blocken historiskt sett.

Ansvaret
vilar alltså på båda blocken-

-för sjunkande resultat
och ökade klyftor.

Oavsett om skolan ska förstatligas
eller fortsätta drivas av kommunerna-

-så behöver många kommuner stöd. Och
kanske utbildning.

Vi har sett hur staten la över
ansvaret för skolan på kommunerna.

Kommunaliseringen skulle ge
en effektivare, billigare-

-och dessutom mer kvalitativ skola.

I stället har resultaten sjunkit
och klyftorna ökat.

Vi har fått världens bästa skitskola.
Kanske den bästa för Ahmed i Kungälv-

-som fick lära sig läsa.

Och skit för eleverna i Mariestad
som fick en halv utbildning.

Och tur för Marcus i Danderyd
vars familj har råd att kompensera-

-för det som kommunen inte fixade.
Men ska skolan bygga på tur?

Hur mycket har kommunaliseringen
bidragit till detta?

Nästa gång
tittar vi på friskolereformen.

Eleverna skulle kunna välja bort
skitskolor och behålla de bra.

Hur det gick ser vi nästa vecka.

Textning: Elisabeth Enström
www.btistudios.com