Titta

UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Om UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Ett heldagsseminarium med fokus på ungdomars ekonomi. En rad experter presenterar teser och radikala råd. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Till första programmet

UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi : Varför är ekonomi viktigt?Dela
  1. Skolfrågan är högaktuell.

  2. Vi ska tala om den
    utifrån en annan utgångspunkt-

  3. -än den ni hör i medierna och ser
    i kampen mellan politiska aktörer.

  4. Jag ska inte delta i den kampen.

  5. Jag ska berätta om
    hur det här började.

  6. Det var 2008 som dåvarande
    finansmarknadsminister-

  7. -som jag inbjöd ett antal aktörer
    till... Det var myndigheter-

  8. -företag, intresseorganisationer,
    till en hearing i Rosenbad.

  9. Temat var finanskunskap.
    Bakgrunden var diskussionen-

  10. -att hushållen hade svårt att hänga
    med i finansmarknadens utveckling.

  11. Många nya produkter
    marknadsfördes ganska aggressivt.

  12. Både via telefon och internet.

  13. Det var många som lyfte fram behovet
    av särskilda utbildningsinsatser-

  14. -för att säkerställa att
    konsumenternas medvetenhet ökade.

  15. Att det blev ett ökat konsumentskydd
    på det finansiella området.

  16. Det här berörde naturligtvis
    allmänheten.

  17. Men framför allt också ungdomar.

  18. Det gjorde att vi också kom
    att apostrofera-

  19. -skolans lärare och elever.

  20. Det blev en prioritet
    under det här mötet.

  21. Det var också så
    att här närvarande bank...

  22. Jag minns inte
    vad ni brukar vilja kallas.

  23. Privatekonomer på bankerna
    började argumentera-

  24. -ganska starkt för att...

  25. ...undervisning i ekonomi
    för ungdomar-

  26. -skulle in i skolans läroplan.

  27. Det pågick då liksom nu
    en reformering av skolan.

  28. Det var en intressant diskussion att
    det skulle in som ett särskilt ämne.

  29. Bakgrunden är att ungdomar behöver
    vara bättre förberedda-

  30. -inför sitt kommande vuxenliv.

  31. Bara det att det ställs nya krav
    när man ska flytta hemifrån.

  32. När man växlar
    mellan arbete och studier-

  33. -så är det
    nya utmaningar som dyker upp.

  34. Att starta eget
    ställer också extra krav-

  35. -på ekonomiskt kunnande, inkomster,
    utgifter och skatter.

  36. Det är viktigt för unga att hyresavin
    inte är en överraskning.

  37. Att man måste planera för momsfaktura
    innan man startar en verksamhet.

  38. Diskussionen blev också startskottet-

  39. -för en rad insatser där tanken var-

  40. -att arbeta långsiktigt och
    förebyggande. Finansinspektionen-

  41. -fick ett nytt utbildningsuppdrag.
    De var inte helt nöjda-

  42. -säger jag mellan dessa fyra väggar,
    som Alf Svensson sa.

  43. De var inte tillfreds med
    att i den begynnande finanskrisen-

  44. -också få detta uppdrag.
    Men de har gjort det med den äran.

  45. I deras utbildningsuppdrag var det
    ett starkt fokus på barn och unga.

  46. Samtidigt startades
    på privat initiativ-

  47. -och med
    Finansinspektionens goda minne-

  48. -ett arbete för
    att samla olika aktörer-

  49. -med intresse för de här frågorna.
    Resultatet blev "Gilla din ekonomi".

  50. Det är den aktören inom
    "Gilla din ekonomi"-

  51. -som står som inbjudare till
    den här konferensen.

  52. Det är över 60 aktörer från myndig-
    heter, företag och organisationer.

  53. Man arbetar också med
    andra frivilliga sammanslutningar.

  54. Jag vill också peka på
    studieförbund, vuxenutbildning-

  55. -men också ett antal populära
    tv-program bör nämnas.

  56. Det ökar intresset för
    de här frågorna.

  57. I samband med
    de omfattande skolreformerna-

  58. -blev privatekonomi obligatorisk i
    undervisningen i gymnasieskolan.

  59. Om än i begränsad omfattning.

  60. Därmed förstärks ändå
    undan för undan-

  61. -den goda undervisning som redan
    bedrivs av engagerade lärare-

  62. -i grundskolor och på gymnasier.

  63. Nåt har alltså hänt
    sen vi samlades 2008.

  64. Jag är glad över att Finansinspek-
    tionen, att döma av det jag ser-

  65. -har fortsatt sköta det här
    på ett bra sätt.

  66. Samtidigt beklagar jag som förälder
    och medborgare-

  67. -att insatserna fortfarande
    är så begränsade-

  68. -i förhållande till behoven.

  69. I det moderna konsumtionssamhället
    utsätts alla för-

  70. -ett enormt tryck från media
    och sociala kontakter.

  71. Nån har sagt att vi köper saker
    som vi inte behöver-

  72. -för pengar vi inte har för att göra
    intryck på folk vi inte bryr oss om.

  73. Handen på hjärtat, det ligger inte
    bara ett korn av sanning i det-

  74. -och det är viktigt
    att ungdomar får upp ögonen-

  75. -för de här tänkvärda tankarna.

  76. Det är inte heller överbeskyddande
    att säga-

  77. -att ungdomar är särskilt utsatta
    för just det här trycket.

  78. Just i den åldern är man ofta
    osäker på sig själv.

  79. Känslig för kamrattryck,
    man är mottaglig för impulser.

  80. Det gör att barn och unga
    är tydliga måltavlor-

  81. -för reklamen som erbjuder en
    omedelbar behovstillfredsställelse-

  82. -mot betalning nästa månad
    eller nästa år.

  83. Och många yngre saknar
    de erfarenheter-

  84. -som man bör ha
    av ekonomiska frågor.

  85. Ovanpå det saknar också många
    den läsförståelse-

  86. -och de räknekunskaper
    som man skulle behöva-

  87. -för att förstå ekonomiska begrepp
    och sammanhang.

  88. SOU 2013:78. Alla vet vad det är?

  89. Det är överskuldsutredningen.

  90. Samma slutsatser drar
    Eu-kommissionen. De säger-

  91. -att 250 000 svenskar-

  92. -har svåra problem att få sin
    vardagsekonomi att gå ihop.

  93. Lika många har varit
    så hårt skuldsatta-

  94. -i mer än 20 år.

  95. Tänk på det. Att i över 20 år
    leva på det här-

  96. -att varje dag kämpa med
    sin privatekonomi.

  97. Samtidigt vet vi att 200 000 barn
    växer upp i familjer-

  98. -där nån förälder har
    problem med skulder-

  99. -och därför återfinns
    i Kronofogdemyndighetens register.

  100. Det är sorgliga siffror
    att ta del av.

  101. Även om vi inte ska glömma bort-

  102. -att det ser värre ut i andra länder.

  103. Vi ligger internationellt sett
    bra till i olika avseenden.

  104. Våra hushåll har generellt sett
    en stabil ekonomi.

  105. Samtidigt är det
    ett för litet sparande.

  106. Många känner oro
    inför sin pensionering.

  107. Jag läste i går att många
    bränner sin pension på kort tid.

  108. Tjänstepensionen
    och tilläggsförsäkringar.

  109. Så det finns en hel del
    att säga om detta.

  110. 80 procent av befolkningen är lik-
    giltig inför privatekonomiska frågor.

  111. Och en tredjedel beskriver det här
    som tråkiga sysslor.

  112. Ja, när man ska betala räkningarna-

  113. -får man inga lustkänslor.

  114. Men med den attityden bör man inte
    förvånas om Kronofogden knackar på.

  115. Om man tycker att det är trist.

  116. Utan här behöver man kunskap
    och få erfarenheter.

  117. Även om de flesta vuxna sköter
    sin vardagsekonomi ganska bra-

  118. -kan vi inte utgå ifrån
    att alla barn har-

  119. -ett bra stöd via sina föräldrar
    i sin hemmiljö.

  120. Skolan har här en viktig roll-

  121. -för att undvika problem
    också på det här området framöver.

  122. Det är inte slut med det tråkiga här.
    Vi ser en trend-

  123. -för närvarande, dessvärre-

  124. -där skuldsättningen ökar p.g.a.
    rena vardagskonsumtionsutgifter-

  125. -som mat, kläder och internet.

  126. Det gör att alltför många
    hamnar i skuldfällor-

  127. -och andra utsatta situationer.

  128. I ett samhälle där lån och krediter
    är lättillgängliga-

  129. -är de så klart också
    dyra och förrädiska.

  130. Det löser sällan problem. Tvärtom
    skapar den här typen av korta lån-

  131. -en ökad sårbarhet.

  132. Vi ser av både svenska
    och internationella studier-

  133. -att både utbildningsbakgrund
    och familjesituation-

  134. -starkt påverkar den finansiella
    förmågan hos barn i framtiden.

  135. Men det finns i dag
    en bred, politisk enighet-

  136. -om att det här är
    ett stort problem.

  137. En bra utgångspunkt.

  138. Det är stort problem för välfärden
    och folkhälsan.

  139. Det är ett stort problem
    för hela samhällsekonomin.

  140. Då kan man föreställa sig att
    de här frågorna är högt på agendan.

  141. Och att det står högt upp på
    dagordningen i politiken-

  142. -och på finansmarknaden.
    Så är det inte.

  143. Så är det inte. Det är varken
    en överdrift eller svårbegripligt-

  144. -att många andra frågor står högre
    upp på Finansdepartementets agenda.

  145. Det kan jag verifiera.
    Och det är klart att i kommunerna-

  146. -är budgetrådgivning
    och skuldrådgivning-

  147. -och konsumentrådgivning
    ofta eftersatt. På finansmarknaden-

  148. -är det svårt att samla resurser
    för gemensamma insatser.

  149. Varje företag prioriterar helt enkelt
    sina egna marknadsaktiviteter.

  150. Så är det.

  151. I politiken,
    och nu är jag självkritisk-

  152. -verkar det vara så
    att vi alltför ofta-

  153. -satsar för lite på
    förebyggande insatser.

  154. Jag har tillbringat många år
    i Riksdagens finansutskott.

  155. Vi vaknade väl upp så småningom
    i slutet av 90-talet.

  156. Vi ägnade all kraft åt
    att blicka framåt-

  157. -och för lite att titta bakåt.

  158. Det gäller på många områden,
    inte minst på detta.

  159. Lyckligtvis är vi långt från den tid
    där alla visste att pengar-

  160. -till det dagliga brödet handlade om
    skillnaden mellan liv och död.

  161. Det var väldigt tajt i...

  162. En skörd slog fel
    och folk fick emigrera-

  163. -av olika skäl
    i slutet av 1800-talet.

  164. Men vi är också långt ifrån den tid
    när det var självklart att spara.

  165. Under madrassen eller på ett
    sparkonto. Vi är långt ifrån-

  166. -den tid när de flesta unga fick
    en sparbössa av banken.

  167. När skedde det senast?
    Vi får fråga familjeekonomerna här.

  168. Det behövs alltså krafttag
    i den finansiella folkbildningen.

  169. Särskilt för unga.

  170. Det finns en rad Eu-länder-

  171. -som har tagit motsvarande initiativ
    och gett särskild prioritet-

  172. -för insatser för ungdomar.

  173. Tillför vi mer kunskaper
    förebygger vi problem.

  174. Målet måste vara ett kunskapslyft-

  175. -där barn och unga
    får bättre förutsättningar-

  176. -som medborgare och konsumenter.

  177. Men ska skolans undervisning
    bli bättre-

  178. -måste också lärarna få
    en relevant fortbildning-

  179. -och få ett bättre stöd
    i sin undervisning.

  180. I det program som gäller står det:

  181. "Varje skola måste själv bestämma"-

  182. -"hur denna pedagogiska utmaning
    ska tacklas."

  183. Jag tror också att det är bra med
    samverkan över ämnesgränserna-

  184. -och samarbete
    mellan skolan och lokala aktörer.

  185. Men det är också
    ett ansvar för rektorer-

  186. -och för skolhuvudmän
    att se till att lärarna får tid-

  187. -och stöd för sitt arbete
    i det här avseendet.

  188. Och jag vill säga
    att vi alla delar ansvaret för-

  189. -att våra unga blir bättre rustade
    för att möta vuxenlivets risker.

  190. Men framför allt
    att få förutsättningar-

  191. -för att ta till vara
    dess fantastiska möjligheter.

  192. Tack för att ni lyssnade.

  193. En fråga Mats.

  194. Den samhällsekonomiska kalkylen
    för överskuldsättning-

  195. -och dålig ekonomi...
    Ska jag gå en bit ifrån?

  196. Nej, men det är högtalarna.

  197. Har ni gjort nån sån i Riksdagen
    eller departementen?

  198. Ett kort svar är nej.

  199. Det vore intressant
    att få fram en sån kalkyl-

  200. -som visar omfattningen.

  201. Jag tror inte att det finns nån sån.

  202. Men den är inte helt lätt
    att kalkylera.

  203. Men om vi tittar på
    vad kostnadssidan är för kommuner-

  204. -och staten är det betydande.
    Framför allt för den enskilde.

  205. Man lever i 20 år i en konstant...

  206. ...skräcksituation
    för att klara av sin ekonomi.

  207. Det är nåt som verkligen
    urholkar livskvaliteten.

  208. Kan inte ni från partierna
    ta initiativ till en utredning-

  209. -för att klarlägga det här?

  210. Några stycken var i Finland och
    tittade på konceptet Företagsbyn.

  211. I en utredning där
    hade man konstaterat-

  212. -att varje person som hamnar utanför
    samhället kostar 15 miljoner kronor.

  213. Kanske dubbelt så mycket som man
    satsar på finansiell folkbildning.

  214. -Ja, det låter som en bra idé.
    -Nån fråga?

  215. Utbud och efterfrågan, va? Det finns
    ett enormt utbud på krediter.

  216. Vi ska försöka förebygga-

  217. -och utbilda ungdomarna
    att ta kloka val.

  218. Men vi hinner inte med
    i den takt som kredit...

  219. Det finns hur mycket som helst.

  220. Är det bara vi lärare
    som ska ta ansvar för det?

  221. Att utbilda och förebygga?

  222. Det finns ett extremt utbud
    av olika krediter.

  223. Vem styr över den marknaden?

  224. Vi slåss mot...

  225. Vi kan inte hinna med alla.
    "Ta inga sms-lån, gå hellre dit."

  226. Det är skitsvårt för oss.

  227. Finansinspektionen ska se till
    att det här är sunda verksamheter.

  228. Men vi ska nog utgå ifrån
    att krediter är en viktig del av-

  229. -ett fungerande välfärdssamhälle. Det
    kommer att finnas olika initiativ.

  230. Det är likadant... Det finns många
    faror för unga människor-

  231. -och vi kan inte förbjuda allt,
    utan vi måste vaccinera unga.

  232. Ge dem information
    så att de själva kan ta val.

  233. Vi måste ha åldersgränser,
    naturligtvis, som på Systembolaget.

  234. Jag vet inte om vi behöver det
    när det gäller sms-lån.

  235. Men jag tror att det är
    på utbildningssidan som...

  236. Dels att hålla rent från dem
    som bryter mot regelverket-

  237. -och dels ökad utbildning
    är den bästa medicinen.

  238. Vi ser fram emot initiativ
    från Riksdag och regering-

  239. -så vi får i gång
    den finansiella folkbildningen.

  240. Vi tackar Mats med en varm applåd.

  241. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Varför är ekonomi viktigt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Riksdagsledamoten och före detta finansmarknadsministern Mats Odell (KD) berättar om nätverket Gilla din ekonomi och varför det är så viktigt att vi börjar bry oss om våra pengar. Svenskarna har idag en loj inställning till skuldsättning, och Mats Odell anser att vi särskilt behöver prioritera ungdomars kunskap om ekonomi. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Hushållsekonomi
Ämnesord:
Privatekonomi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Varför är ekonomi viktigt?

Riksdagsledamoten och före detta finansmarknadsministern Mats Odell (KD) berättar om nätverket Gilla din ekonomi och varför det är så viktigt att vi börjar bry oss om våra pengar. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Ekonomi och framtid

Med boken Economista vill Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius förändra ungas syn på pengar. Författarna vill göra sparande och personliga budgetar till något trendigt och vardagligt. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanländ

Kan min partner få permanent uppehållstillstånd?

Om asylreglerna i Sverige. Kan min partner få ett permanent uppehållstillstånd? Sam Safinia, programledare träffar Ignacio Vita, asylrättsadvokat, som svarar på frågan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mod

Lole

Under drygt ett års tid utsattes Lole för mobbning på sin arbetsplats. Till slut kom Lole till en punkt där det enbart fanns två val, att antingen säga upp sig eller att säga ifrån. Lole stålsatte sig och valde att konfrontera sin arbetsplats.