Titta

UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Om UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Föreläsningar med fokus på frågeställningar i skolan och nya idéer kring undervisning. Årets Ingvar Lindqvist-pristagare i matematik, fysik, kemi och biologi, alternativt NO, presenterar sin undervisning och tidigare pristagare berättar vad priset betytt för dem. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014 : Flipped classroom - ett annorlunda arbetssättDela
  1. Tack för det här priset.

  2. Jag känner mig otroligt hedrad-

  3. -även om det inte syns
    för att jag är nervös.

  4. Jag vill börja med det Per Olof Hulth
    pratade om: PISA-undersökningen.

  5. Resultatet på den sista delen
    om elevers problemlösningsförmåga-

  6. -ser dystra ut.

  7. I svallvågorna efter PISA finns det
    bara en sak som alla är eniga om.

  8. Det är att det krävs bra lärare
    för att vända skutan.

  9. Men frågar man vad en bra lärare är
    går nog åsikterna isär där också.

  10. Frågar man elever
    lyfter de upp det här:

  11. Listan kan göras mycket längre.

  12. Den sista punkten är ett elevcitat.

  13. I åtminstone matematik och fysik
    är det viktigt-

  14. -att kunna förklara
    så att elever förstår.

  15. Som ny lärare för tolv år sen
    koncentrerade jag mig på det.

  16. Jag satsade mycket energi på att göra
    matematiken och fysiken begriplig-

  17. -och jag lyckades faktiskt.

  18. I den första klassen jag hade
    sa många:

  19. "Du förklarar så att man förstår."

  20. En elev sa: "Det är första gången
    jag förstår matematik."

  21. Sånt är bra för självkänslan.

  22. Eleverna och jag var enormt glada.

  23. Sen var det dags för prov.

  24. Då insåg jag
    att de inte hade förstått

  25. Då var jag inte så mallig längre.

  26. Det kändes som ett misslyckande.

  27. Slutsatsen jag drog var att jag måste
    bli ännu bättre på att förklara.

  28. Jag lyckades så bra med det
    att en del av eleverna konstaterade-

  29. -att de inte behövde göra uppgifter,
    för de hade förstått allt.

  30. Det kunde jag inte se
    i deras resultat.

  31. Trots att jag blev bättre på
    att förklara, lärde de sig inte mer.

  32. Det gjorde att jag började fundera på
    formerna för min undervisning.

  33. "Vad gör vi i klassrummet?"
    Det här upptäckte jag:

  34. Nummer 1. Jag hade huvudrollen-

  35. -och jobbade mest på lektionerna.

  36. Nummer 2. Eleverna jobbade mycket-

  37. -men efter lektionerna, hemma,
    jobbade de ofta själva.

  38. Att eleverna jobbade själva-

  39. -är en förklaring
    till att de inte nådde längre.

  40. I mötet med andra,
    när man får möjlighet-

  41. -att resonera, argumentera
    och förklara hur man själv tänker-

  42. -utvecklar man en djupare förståelse
    för ämnet.

  43. Men den som pratade mest
    i mitt klassrum, det var jag.

  44. Lektionstiden räckte inte till
    för mer än mina genomgångar.

  45. Genomgångar är nödvändiga
    i matematik och fysik-

  46. -men för tre år sen hittade jag
    ett klipp på Youtube. Ni får se det.

  47. Jag heter Aaron Sams
    och är NO-lärare.

  48. Mitt mål är att hjälpa eleverna
    att lära sig på egen hand.

  49. Innan jag förändrade undervisningen
    stod jag i centrum på lektionerna.

  50. Jag berättade vad,
    hur och när de skulle lära sig-

  51. -och hur de skulle visa vad de lärt sig.
    Det gör jag inte längre.

  52. De får informationen på annat vis.

  53. I stället för att stå framför en klass
    och förklara saker-

  54. -spelar jag in föreläsningar
    som de kan se hemma.

  55. ...hela tal. I det förra steget
    var det var hela tal: 1, 1 och 4.

  56. Här måste vi multiplicera med heltal.

  57. Om ett tal slutar på 0,5
    multiplicerar man med 2.

  58. Nåt som slutar på 0,5
    multipliceras med 2.

  59. Om nåt slutar på 0,33 eller 0,66
    multiplicerar man med 3.

  60. Eleverna kommer till lektionerna
    för att tillämpa det de lärt sig hemma-

  61. -och ställa frågor om det.
    De får lektionstiden-

  62. -där jag tidigare föreläste för dem-

  63. -och sånt som de förr fick i läxa
    gör de nu i klassrummet.

  64. Mitt liv är annorlunda,
    för jag står inte längre-

  65. -och maler för eleverna hela lektionen.

  66. Jag går runt och hjälper barnen.
    Jag handleder dem, släcker bränder-

  67. -och deltar i allt galet som sker.

  68. Jag står inte framför klassen
    och undervisar på traditionellt vis.

  69. Jag heter Aaron och är lärare, pappa,
    och älskar att undervisa i kemi.

  70. Halleluja!

  71. När jag såg det tänkte jag
    "Så ska jag göra".

  72. Jag tänkte att om eleverna
    ser mina genomgångar i förväg-

  73. -kan jag organisera lektionerna
    så eleverna äger den tiden i skolan.

  74. Idén med "flipped classroom" är
    att flytta ut lärarens information-

  75. -och låta lektionerna bli tid
    då eleverna med mitt stöd-

  76. -lär sig det jag har visat dem.

  77. När jag berättade för eleverna om det
    blev de eld och lågor:

  78. De sa: "Vi kan titta hur många gånger
    som helst på genomgången."

  79. Jag spelade in en genomgång.

  80. Sen förberedde jag experiment
    och diskussionsuppgifter-

  81. -och eleverna kom till lektionen-

  82. -men ingen hade tittat.

  83. Det är sant.

  84. Jag insåg att jag måste motivera dem
    till att titta i förväg-

  85. -så jag letade efter saker
    som skulle väcka deras nyfikenhet.

  86. Jag frågade mig själv:
    "Vad tycker ungdomar är roligt?"

  87. De spelar dataspel.

  88. Det är en stereotyp bild,
    men då spelade många "Angry Birds".

  89. För er som inte har spelat det...
    Alla har väl spelat det-

  90. -men jag ska visa hur det fungerar.

  91. Med hjälp av en slangbella
    skjuter man en liten, arg fågel-

  92. -på gröna, små grisar.

  93. Utmaningen är att vinkla slangbellan
    så att man träffar grisarna.

  94. När man har träffat alla
    går man vidare.

  95. Jag sa till eleverna "Man kan beräkna
    hur man ska vinkla slangbellan"-

  96. -"så att man träffar mitt i prick".
    Vet ni vad de sa?

  97. "Nej!"

  98. "Hur gör man det?"

  99. Jag svarade: "Det är så här
    att om man klickar där"-

  100. -"ser man en film där jag förklarar
    hur man ska vinkla slangbellan."

  101. Hemsidan är en portal för eleverna.

  102. Där kan de se vad de ska göra-

  103. -vilka filmer de ska titta på
    och vilka sidor i boken de ska läsa.

  104. Filmerna vill jag nämna nåt om.

  105. När jag började spela in insåg jag
    att jag måste sänka mina ambitioner.

  106. Det tog otroligt mycket tid
    att få det att se ut som jag ville.

  107. Det var nåt annat jag inte insett.

  108. Ni vet hur det är att höra sig själv
    inspelad. Känner ni igen känslan?

  109. Det är ingenting mot att se och höra
    sig själv förklara nåt.

  110. Bilden jag hade av att jag förklarar
    så att man förstår fick jag revidera-

  111. -men jag upptäckte nåt annat:

  112. Jag skriver fel och säger fel-

  113. -i kombination-

  114. -men jag märker det inte själv,
    inte ens när jag tittar i efterhand.

  115. Mina elever märker det alltid.

  116. De kommer till skolan och säger:

  117. "Daniel, du sa 'upphöjt i två'
    men skrev en trea."

  118. "Var det med flit?"

  119. "Ja."

  120. Jag säger "Ja. Det gjorde jag"-

  121. -för när jag gör fel tycker eleverna
    att det blir extra intressant.

  122. Ni får se lite av en föreläsning
    och se om ni kan upptäcka felet.

  123. Vi ska titta på
    hur man bestämmer vinkel alfa-

  124. -om man vet avståndet
    till den punkt där kulan ska träffa-

  125. -och man vet utgångshastigheten V0,
    och man vet Y0 och Y.

  126. Hur bestämmer man då alfa? Först...

  127. Jag sätter upp min mobiltelefon
    i ett ställ från fysiken-

  128. -och filmar ner på ett vitt papper.
    Då ser man min hand när jag skriver.

  129. Jag spelar in med telefonens headset,
    och enkelheten är intressant.

  130. Med mina händer kan jag styra
    tittarens uppmärksamhet.

  131. Jag kan skriva på ett ställe
    och peka på ett annat.

  132. Filmen om hur man beräknar vinkeln
    är fjorton minuter lång.

  133. När mina elever hade sett den sa de:

  134. "Fjorton minuter! Vi orkar inte."

  135. "Vi orkar inte."

  136. De sa "Max tio minuter",
    och det ifrågasatte jag direkt.

  137. Jag gick in i en annan klass,
    för jag hade fyra klasser parallellt.

  138. I en annan klass gjorde jag
    samma genomgång i klassrummet.

  139. Det var samma innehåll, live
    för en klass. Hur lång tid tog det?

  140. En halvtimme är bra gissat.
    Det tog 55 minuter.

  141. Den informationen gick jag med
    till klassen som klagat på filmen-

  142. -och sa "Den andra klassen
    orkade lyssna på mig i 55 minuter".

  143. Vad sa de, då?

  144. "När du föreläser i klassrummet
    tar vi pauser."

  145. Jag tar inga pauser i klassrummet-

  146. -men det fick mig att fråga: "Varför
    tar det så lång tid i klassrummet?"

  147. Ska jag smickra mig själv säger jag
    att det beror på en sokratisk dialog.

  148. Ni skrattar, men det är sant.

  149. Den är mellan mig och de där två.

  150. Pratar jag om kaströrelser säger nån
    "Det är en del av ett fritt fall"-

  151. -"och planeterna
    är också en del av ett fritt fall".

  152. "Hur tänker du?"
    "Det är spännande med rymden."

  153. Sen kommer frågan "Hur är det nu
    med händelsehorisontens radie?".

  154. "Vad kallades nu den där radien?"

  155. Medan vi för den sokratiska dialogen-

  156. -uppmärksammar jag en hand där borta.

  157. "Ursäkta. Kommer det här på provet?"

  158. Det gör tyvärr inte det.

  159. Jag tycker att det berikar innehållet
    i undervisningen och situationen-

  160. -men när jag ser handen som viftar-

  161. -ser jag ett stråk av elever
    i mitten. Vad gör de?

  162. De pausar.

  163. Samtidigt ser jag tre elever
    som antecknar frenetiskt-

  164. -och tänker: "Händelsehorisonten,
    hur ska jag minnas det?"

  165. Frågan är om de 55 minuterna
    är väl investerade för eleverna.

  166. När mina filmer är färdiga
    skickar jag dem till Youtube.

  167. Söker man på mitt namn
    eller TheG2Daniel-

  168. -hittar man 300 filmer
    i matematik och fysik för gymnasiet.

  169. De är offentliga
    och tio minuter långa.

  170. Offentligheten är intressant-

  171. -men mitt motiv är
    att de ska vara lättillgängliga-

  172. -för eleverna. På väg till skolan
    kan de titta på genomgången-

  173. -och de kan på lektionen
    diskutera och peka.

  174. De där filmerna-

  175. -visas 2 000 gånger per dygn
    över hela Sverige-

  176. -och varje dag i Kenya.

  177. Det är sant.

  178. Jag kunde inte förstå
    vem i Kenya det var-

  179. -förrän det slog mig att det finns
    en svensk skola i Kenya.

  180. Det illustrerar att skolan i dag
    och den enskilda läraren-

  181. -inte längre har monopol
    på det jag gör nu eller på kunskap.

  182. Om en elev inte är nöjd
    eller missar en föreläsning i skolan-

  183. -kan hon hitta
    samma genomgång på nätet.

  184. Det är intressant och kommer att bli
    en utmaning för skolan i framtiden.

  185. De filmade genomgångarna är början
    på en spännande utveckling.

  186. De är bara början, för det viktiga
    för elevernas kunskapsutveckling-

  187. -är inte filmerna,
    utan det som sker på lektionen sen.

  188. Mina lektioner tar vid
    där filmerna slutar.

  189. Jag vill att eleverna direkt börjar
    prata med varandra om innehållet.

  190. De ska resonera, argumentera
    och förklara hur de tänker.

  191. Därför börjar vi med gemensam
    problemlösning i klassrummet.

  192. När de hade sett hur man beräknar
    vinkeln skulle de göra det i skolan.

  193. Deras uppdrag i klassrummet var att
    bestämma vinkeln.

  194. Ni ser slangbellan där.
    Vilken vinkel ska vi skjuta i-

  195. -för att träffa det övre krysset,
    där det finns en gris?

  196. Det var 32 elever i klassen-

  197. -och efter 15 minuter var de ense om
    att om vi vinklar den i 30 grader-

  198. -träffar vi precis den övre grisen.

  199. Jag har tagit reda på att fågelns
    utgångshastighet är 22 m/s.

  200. Hur gör man det? Man googlar.

  201. Slangbellan är 4,9 m.
    Det står också på Google.

  202. Ändrar man skalan kan man projicera
    "Angry Birds" på en tavla-

  203. -och vid exakt 30 grader
    skulle de träffa.

  204. Jag tänkte "Jag måste filma det",
    och ni får se första försöket.

  205. Titta noga.

  206. Första försöket.

  207. De tyckte att det var obegripligt.

  208. Nån nämnde ordet "magi".

  209. De fick direkt en bekräftelse
    på att teorin i filmen stämde.

  210. Man kan tolka det
    som att "Angry Birds"-

  211. -bygger på den teori vi jobbar med.

  212. Kanske kan man bygga ett dataspel
    som bygger på det man lärt sig.

  213. Två elever i klassen byggde en app
    som byggde på samma teori.

  214. Det tog eleverna 15 minuter att få
    en bekräftelse på att teorin stämde.

  215. De resonerade i 15 minuter kring det.

  216. Det intressanta är
    att efter de 15 minuterna

  217. -återstår 45 minuter av lektionen.

  218. Det ska jämföras med 55 minuter
    föreläsning eller sokratisk dialog-

  219. -där det återstår 5 minuter, och
    eleverna säger "Vi gör resten hemma".

  220. "Lycka till", säger jag.

  221. Som jag sa, var min ursprungstanke
    att om jag hittar nåt spännande-

  222. -kommer eleverna av egen motivation
    att titta på filmerna.

  223. Så fel jag hade!
    Låt mig illustrera problematiken.

  224. Fredan den 6/9
    skulle mina elever i klass NF13-

  225. -titta på en film
    om tal i potensform.

  226. För att försöka väcka intresse
    för tal i potensform hos eleverna-

  227. -så att de skulle se filmen, sa jag:

  228. "3 upphöjt i 0 är lika med 1."

  229. Reaktionen i mitt klassrum
    var identisk med den vi just såg här:

  230. Ingen alls.

  231. Ingen sa: "Nej, är det sant?!"

  232. Därför gör jag så här: Jag begär
    att eleverna ska titta på film-

  233. -men när de har tittat på den
    ska de svara på frågor.

  234. De klickar på en länk vid filmen.

  235. Då dyker det upp ett formulär-

  236. -där den första uppmaningen är
    att skriva namn.

  237. Sen kommer tre frågor som är kopplade
    till innehållet i filmen.

  238. När eleverna har svarat på dem
    trycker de på "Skicka".

  239. Då får jag en rapport som visar
    vad de har svarat. Den ser ut så.

  240. Sammanställningen
    genereras automatiskt-

  241. -och visar om eleverna har tittat-

  242. -för då finns deras namn med,
    men jag har täckt över det nu.

  243. Jag ser om de har svarat. Om namnet
    inte finns med frågar jag varför-

  244. -och dagen efter det
    finns namnet med.

  245. På det sättet tvingar jag eleverna
    att bli aktiva tittare-

  246. -för vi upptäckte tillsammans att det
    inte räcker med att titta passivt.

  247. Eleverna vet att det kommer frågor,
    så de kan inte bara snegla på den-

  248. -utan de måste titta noga
    för att kunna svara på frågorna.

  249. Dessutom kan jag se
    om de har förstått.

  250. Då blir det grönmarkerat
    i de rutor där frågorna är.

  251. Jag tror att det får anses vara
    värdefull information-

  252. -för mig som lärare
    när jag möter klassen.

  253. Det talar om för mig vad vi ska göra
    på lektionen som följer.

  254. Ser det ut så kan vi jobba gemensamt
    kring en frågeställning.

  255. Om det ser ut så här måste vi
    börja lektionen på ett annat sätt.

  256. Här kunde jag tydligt se att fråga 3
    som handlade om förenklingar...

  257. Den polletten hade inte trillat ner,
    så vi började lektionen med det.

  258. Det kan ju bero på min förklaring,
    och jag kan titta på det i filmen.

  259. Eleverna gillar inte frågorna.

  260. De känner sig kontrollerade,
    och det är korrekt uppfattat.

  261. Samtidigt är det en befogad oro-

  262. -för är det vitt på alla frågor
    undrar eleven om det betygsätts.

  263. Mitt svar är alltid: "Allt du visar
    kan användas till din fördel."

  264. Jag vill avsluta med att sammanfatta
    vad "flipped classroom" handlar om.

  265. För mig handlar det om
    att med teknikens hjälp-

  266. -ge eleverna en rättvis möjlighet
    att förbereda sig inför lektionerna.

  267. Jag får dessutom veta hur vi ska
    använda tiden i skolan på bästa sätt.

  268. Mitt mål är att eleverna på lektioner
    ska resonera, argumentera-

  269. -och förklara för varandra
    hur de tänker.

  270. Jag vill än en gång tacka för priset.
    Det känns otroligt hedrande. Tack!

  271. Vi har tid för en kort frågestund.

  272. Hur mycket tid
    tar det i anspråk av dig?

  273. Du gör det väl
    i både matte och fysik.

  274. Hur lång tid tar det att förbereda?
    Har din arbetsbörda ökat?

  275. Ja.

  276. Initialt var enorm.

  277. Den första filmen
    tog 5 timmar att spela in.

  278. Den blev 5 minuter lång, och ingen
    såg den. I början tog det mycket tid.

  279. Nu tar det 1 timme att sätta ihop
    och lägga upp en film på Youtube.

  280. Däremot återstår arbetet
    att förbereda lektionen-

  281. -så att eleverna maximerar
    sitt bearbetande av filmen.

  282. Däremot kan jag nu
    börja återanvända filmerna-

  283. -och lägga tid på
    att göra lektionerna bra.

  284. I början tog det mycket mer tid,
    men nu tar det inte mycket mer tid.

  285. Däremot ligger mina filmer ute,
    så vem som helst kan använda dem.

  286. Min tanke är att andra lärare
    kan använda dem till sina elever-

  287. -och förbereda lektioner i stället.

  288. Det finns flera delfrågor-

  289. -men gör man allt från början
    tar det jättemycket tid.

  290. Däremot öppnar det
    för ett spännande samarbete-

  291. -där en lärare filmar
    medan en annan förbereder lektionen.

  292. Dit jobbar vi nu på Norra Real.

  293. -Hur länge du har hållit på med det?
    -2,5 år.

  294. Har du hunnit ha alla dina kurser
    med "flipped classroom"?

  295. Nästan.

  296. -Fick du... Ursäkta. Är det okej?
    -Fortsätt.

  297. Jag undrar en annan sak.

  298. Fick du hjälp
    av din rektor eller skolledning?

  299. Fick du extra tid, eller gjorde du
    det på fritiden för att det är kul?

  300. Eller...

  301. Gav de dig tid att ställa om?

  302. Sen jag började som lärare har jag
    jobbat med hemsidor och bloggar-

  303. -men i efterhand, efter lektioner,
    som ett sätt att se vad vi gjorde.

  304. När jag började publicera filmer
    i förväg sa jag inget till rektorn.

  305. Jag var noga med
    att få med eleverna på tåget-

  306. -så jag började med att motivera
    varför det var bra att jobba så-

  307. -och när jag fick med mig eleverna-

  308. -talade de om det för andra elever,
    och till slut nådde det rektorerna.

  309. När jag hade med mig eleverna
    var det ostoppbart.

  310. Har du hunnit få en uppfattning om-

  311. -huruvida elevernas resultat har
    blivit bättre? Det är svårt att mäta-

  312. -men har du bättre flyt i klassrummet
    och är resultaten bättre?

  313. Ser jag en förändring i klassrummet
    och är det skillnad på resultat?

  314. Båda frågorna är centrala-

  315. -men eleverna ska lära sig mer
    på en djupare nivå.

  316. Vi har gjort en liten effektstudie
    där vi tittade på en klass-

  317. -och där kunde vi se-

  318. -att eleverna
    åtminstone inte lär sig mindre.

  319. Det är en bra start. Hade de lärt sig
    mindre hade vi fått tänka om-

  320. -men det här är utvecklingsbart.

  321. Den här terminen har vi börjat göra
    en mer systematisk effektstudie.

  322. Var det landar ser vi till våren,
    då vi börjar mäta det.

  323. Som svar på din andra fråga, är det
    är enorm skillnad på lektionstid.

  324. Det är stor skillnad i interaktionen
    mellan mig och eleverna-

  325. -och jag har en annan relation till
    dem, för jag hinner prata med alla.

  326. Jag får bättre koll på vad de kan
    och hur de arbetar-

  327. -och min bedömning av deras kunskaper
    blir säkrare av det.

  328. Jag siktar mot att eleverna
    ska lära sig mer-

  329. -vi måste satsa mycket mer på
    vad vi gör på lektionerna.

  330. Vi får tyvärr sluta nu.

  331. Tack igen, Daniel.

  332. Textning: Sofie B Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Flipped classroom - ett annorlunda arbetssätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sedan fysikläraren Daniel Barker började spela in och publicera sina teoretiska genomgångar på internet har hans undervisning förändrats radikalt. Metoden har gjort både honom och eleverna mer engagerade och inlärningen mer effektiv. För att vända skutan med de dåliga resultaten för svenska skolelever krävs radikala grepp, och metoden med flipped classroom kan vara en lösning. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Fysikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisning i naturvetenskapliga ämnen, Video i undervisningen
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Flipped classroom - ett annorlunda arbetssätt

Fysikläraren Daniel Barker började spela in och publicera sina teoretiska genomgångar på internet med resultatet att hans undervisning förändrades radikalt. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rymden

Den oändliga stjärnkartan

Från stenålderns soltempel till framtidens satelliter, i alla tider har människor mätt himlakropparnas positioner, dimensioner och rörelser på natthimmeln. Genom årtusenden har kartan över universum växt till oändlighetens gräns. Sofia Feltzing är galaxforskare och visar en bild tagen av Hubbleteleskopet som just nu tar bilder av universums avlägsna hörn. Överallt hittar man nya galaxer. Eftersom det tar så lång tid för ljuset att komma fram hit, så ser forskarna också galaxer som är från universums absoluta barndom.