Titta

UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Om UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Ett heldagsseminarium med fokus på ungdomars ekonomi. En rad experter presenterar teser och radikala råd. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Till första programmet

UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi : Ekonomi och framtidDela
  1. Jätteroligt att vara här.
    Förstår ni vem som är vem av oss?

  2. -Jag är Isabella.
    -Jag är Pingis. Roligt att stå här.

  3. För ett och ett halvt år sen
    var vi på "Gilla Din Ekonomi"-

  4. -och pratade om de här frågorna.

  5. Vi har tagit fram ett annorlunda sätt
    att beröra privatekonomi-

  6. -för gymnasieelever och uppåt.
    Det måste göras mer.

  7. Utifrån min blogg Blondinbella,
    med 1,3 miljoner läsare-

  8. -har jag frågat målgruppen det här.

  9. Vi har byggt upp en livsstil kring
    att ta hand om sina pengar.

  10. Även jag har en blogg
    och får många frågor.

  11. Ett stort problem är-

  12. -att många frågor går inte att ställa
    till institutioner och banker.

  13. Saker som "finansiell stress".
    På Executive Women's Conference-

  14. -frågade vi publiken om hur många
    som kände sig obekväma med pengar-

  15. -och var finansiellt stressade.
    Hälften räckte upp handen.

  16. Det här med ekonomi...

  17. Grunden i Economista
    handlar om trygghet.

  18. För de yngre målgrupperna
    har det förändrats jättemycket.

  19. Jag pratade med dig Ylva, på 70-talet
    såg vår omvärld helt annorlunda ut.

  20. Det fanns inga SMS-lån,
    och inga lån med 0% ränta.

  21. I dag är det jättelätt
    att låna till konsumtion.

  22. I skolan är det en press på att man
    ska ha en väska för 10 000 kronor-

  23. -och det finns möjligheter att låna.

  24. Vi får höra om unga tjejer
    som lånar till sina pojkvänner-

  25. -när vi träffat skuldrådgivarna.
    Det är ett jättestort problem.

  26. Vi måste lära ungdomar
    att ta hand om sina pengar.

  27. I USA i dag
    ser man att 86% av alla barn-

  28. -inte skapar sina vuxna
    ekonomiska beteenden från skolan.

  29. Vet ni varifrån de tar dem?
    Föräldrarna. Hemmet.

  30. Därför behöver man andra influenser-

  31. -annars kan det bli dåligt
    om föräldrarna struntar i pengar.

  32. Då får man inte världens bästa grund
    och det vill vi ändra på.

  33. Vi tog fram begreppet "Economista".
    Ett annat känt begrepp för tjejer-

  34. -är en "fashionista".
    En person som stenkoll på trenderna-

  35. -modesvängen,
    som har en perfekt garderob hemma.

  36. Det här gillar många kvinnor,
    man tycker det är kul att prata mode.

  37. Vi har valt begreppet "Economista"-

  38. -en tjej
    som har stenkoll på sina pengar.

  39. Hon vet exakt
    vad det kostar att ta ett lån-

  40. -vad som gäller när man är sambo-

  41. -och hur man får allt
    att funka ekonomiskt.

  42. Det gäller att styra sitt liv.
    Jag har skrivit om självkänsla-

  43. -och jag vill att tjejer klarar av-

  44. -att våga byta jobb,
    eller våga starta ett företag.

  45. Man kanske lever i en dålig relation,
    och ska få råd att separera.

  46. Att man vågar och kan göra saker
    lyckas man med som economista.

  47. Det handlar om
    att få in den livsstilen.

  48. -Så här ska man alltid tänka.
    -Det är ett sätt att leva.

  49. Vi fick idén till economista genom
    att se på ekonomi på ett nytt sätt.

  50. Många ser pengar som nåt ont.
    Man är girig, och så vidare.

  51. Men pengar ur economistasynvinkel
    är trygghet.

  52. I nian pratar man om
    Maslows behovstrappa, i psykologin.

  53. Trygghet är en viktig
    byggsten för självförverkligande.

  54. Så ser vi på pengar.
    En del av livet man kan påverka.

  55. Slipper man ekonomisk stress
    och har koll på sina pengar-

  56. -har man mer energi
    till viktigare saker i livet.

  57. Då har man det på det torra.
    Det vill vi få alla att förstå.

  58. Man behöver inte,
    som jag, bli en ekonomisk nörd.

  59. Man ska ha en grundkoll,
    och följa vissa normer.

  60. Då får man en bättre balans i livet.

  61. Förutom boken från förra året
    som tryckts i andra upplagan-

  62. -har vi en pod där vi pratar
    om vardagsekonomiska problem.

  63. Vi är ute på skolor,
    hos Folkuniversitetet-

  64. -och pratar med elever
    om hur man ska göra.

  65. Det har gått väldigt bra.

  66. Man säger: "Jag är fast
    i min ekonomiska situation."

  67. "Mina föräldrar hade ont om pengar,
    jag har studieskulder, inget jobb..."

  68. Man känner sig fast och låst,
    och det här har med det att göra:

  69. Vad har man
    för första minne av pengar?

  70. Min mamma var läkarsekreterare,
    och pappa drev eget.

  71. Mamma kunde spara,
    trots liten inkomst-

  72. -pappa brände allt, hela tiden.
    Vi for till Disneyworld och hade kul.

  73. Sen åt vi tomatsoppa ur burk.
    Jag ville ha en tryggare ekonomi-

  74. -så jag skulle ha en bra grund.
    Jag hade kunnat bli en riktig Slösa.

  75. Vi pratar om första minnet av pengar.

  76. Har man sålt jultidningar,
    blandat ihop sina egna pengar-

  77. -och inte fått skolkorven såld
    följer den stressen med en i livet.

  78. Eller så tappade man
    de första pengarna man fick.

  79. Min storasyster ville klippa håret-

  80. -mamma och pappa
    hade åkt för att ta upp båten.

  81. Min syster ringde dem gråtande.
    jag puffade på henne och sa:

  82. "Låna av mig." Jag var nio år.

  83. Jag hade ett sparkapital sen jag
    sålt mitt lördagsgodis till mamma.

  84. Jag hade en godislåda,
    och på kvällen ville mamma ha godis.

  85. Jag tog godiset jag fått av pappa,
    skapade mitt pengamaskineri-

  86. -och kunde låna ut
    150 kronor till min syster.

  87. Mina föräldrar hade inte så mycket
    pengar, men kunde hushålla med dem.

  88. Man kan göra många saker
    efter smarta val i vardagen.

  89. Min lillebror
    har blivit ännu mer extrem än jag.

  90. Han ser sina pengar som en pärlhög,
    och vill inte ta av pärlorna.

  91. När vi träffar människor av
    alla åldrar på föreläsningarna-

  92. -vissa är 12 år, andra 55-

  93. -ska de förstå att man kan förändra
    en dålig relation till pengar.

  94. Precis som om man äter,
    eller dricker för mycket-

  95. -eller nåt annat dåligt beteende.
    Det går, om man blir medveten om det.

  96. Vi ställde de här frågorna:
    första pengaminne, ekonomin i dag-

  97. -och vad vill man
    förändra i sin ekonomi?

  98. Det väcker tankar, vilket är bra.

  99. "Din inställning påverkar
    din attraktionskraft till pengar."

  100. Det låter lite hux... Vad säger man?
    Flummigt.

  101. Men det är så,
    man måste ha en bra inställning.

  102. Du och jag driver i dag
    tre bolag tillsammans.

  103. Vi har inte tagit in riskkapital,
    utan klarar det själva.

  104. Vi märker
    att när vi träffar ungdomar-

  105. -med större drivkraft, kan man få
    många att förändra sitt beteende.

  106. Att respektera sina pengar
    handlar om att respektera sig själv.

  107. Den som slösar kanske inte
    har så mycket självrespekt.

  108. Du jobbar ju mycket med självkänsla.
    Det här har många inte ens tänkt på.

  109. Man kanske tror
    att man har otur med pengar.

  110. Nåt svårt att ta upp
    utan att folk somnar, det är budget.

  111. Vi säger att budgeten ska vara
    din "best friend forever" i livet.

  112. En kompis man har med sig,
    som berättar när nåt är möjligt.

  113. "Kan jag åka till Turkiet i sommar?
    Kan jag köpa favoritskorna i vår?"

  114. "När jag kan göra allt jag vill?"

  115. Ser man budgeten så blir det tryggt
    att ha med sig den här kompisen.

  116. Har man ett problem
    frågar man kompisen.

  117. Vi ville ändra synsätt på budgeten.

  118. Den är väldigt basal i ekonomin,
    ger koll på läget-

  119. -och man ser
    när man kan realisera min dröm.

  120. Hur mycket behöver man spara?
    Vi tar upp enkla saker.

  121. Ska man få ekonomisk trygghet
    och ha mer roligt i livet-

  122. -är budget en enkel sak,
    även om man kan spara i aktier.

  123. Den är absolut viktigast.

  124. Vi visar några exempel
    för att göra det enkelt.

  125. Vi vill få framför allt unga
    att förstå vikten av sparande.

  126. Sen visar vi hur man kan dela upp...

  127. I Stockholm i dag ska man inte
    lägga mer en 30% på boende-

  128. -och försöka spara 10%.
    Många förstår kanske inte-

  129. -hur mycket 10% blir på sikt.

  130. Gör budgeten till en rolig sport.
    Vad kan man dra in på?

  131. Jag och Pingis tävlar om
    att leva billigt-

  132. -och är jättebra på att pruta.
    Jag prutar på ICA, det är så enkelt.

  133. Du prutar mycket på NK.

  134. Jag letar upp äldst bröd-

  135. -för det får man minst 10% på.
    Jag ska ju ändå käka det i dag.

  136. Är nåt skavt i kanten
    får man det billigare.

  137. Man ska ställa öppna frågor.
    Jag älskar att ge mig ut och resa-

  138. -och en god standard på livet.
    Men jag kan inte alltid spendera.

  139. Jag måste vara snål på vissa saker.

  140. Känner ni till Kajsa Varg
    i Stockholm? En svindyr matbutik.

  141. En gång var jag och mitt ex där
    och handlade middag.

  142. När vi handlat, för två personer
    en kväll, slutade summan på 1 600.

  143. Jag blev så jävla arg,
    och tänkte inte betala.

  144. Jag lämnade all mat
    vid rullbandet, och gick.

  145. Nån måtta får det vara.
    Jag kan vara väldigt snål ibland-

  146. -och prutar på ägg, bröd och mjölk.
    Jag får byta ICA-butik.

  147. -Det blir pinsamt efter ett tag.
    -Min man brukar säga:

  148. "Jag ställer mig längst bak i kön."

  149. Många säger: "Det går inte
    att pruta i matbutiken."

  150. Resor och hotell,
    allt kan man pruta på.

  151. Utom Tilde de Paula, på TV4.

  152. Jag sa: "Den här väl inte
    i säsong." Det var nån bakmix.

  153. Bara att ställa frågan gjorde
    att tjejen på Hemköp ringde chefen:

  154. "Nån vill ha bakmixen billigare."
    Det var inget fel på den.

  155. Bara genom att upplysa folk
    att ställa en öppen fråga...

  156. Det regnar in mejl:
    "Jag fick en cykelpump gratis."

  157. Det får såna här effekter.

  158. Therese som jobbar åt oss,
    hon är 18-

  159. -och den enda
    bland sina vänner som gör en budget.

  160. I februari skulle hon inte
    köpa mat för mer än 1 000 kronor.

  161. Hon har inspirerats av oss,
    och hennes kompisar har tänkt om.

  162. Hon säger att ingen vill spara.
    Man spenderar pengarna på direkten.

  163. Att få unga människor,
    eller alla, att spara-

  164. -tycker folk är svårt.
    Att lägga undan 10% av sin inkomst-

  165. -gör lite ont. Hur kan det svida
    att spara pengar till sig själv?

  166. Det är lätt hänt
    att man nallar av sparkontot.

  167. Vi kom på ett nytt sätt att spara,
    och det kallas "spontanspara".

  168. Vi gjorde en app
    för att göra folk medvetna om-

  169. -småutgifterna på kaffe latte
    och bubbelvatten varje dag.

  170. Ska man förbättra sin ekonomi
    bör man dra ner på småutgifterna.

  171. Allt från...
    Jag tror vi har en... Här!

  172. Står vi framför en gymnasieklass-

  173. -är det
    vad de köper vi måste beröra.

  174. Då passar alkohol inte så bra,
    fast egentligen gör det ju det.

  175. De flesta unga drömmer om att resa,
    men när tillåter budgeten det?

  176. Lösningen är
    kanske inte ett extrajobb-

  177. -utan att sluta
    göra av med pengar på kaffe och vin.

  178. När vi försöker få in
    grundläggande beteende om budget-

  179. -och småkostnader,
    så pratar vi om mål och drömmar.

  180. Det är lättare att spara
    om man har ett tydligt mål.

  181. Det är roligare att prata om,
    än att säga: "Jag har slutat fika."

  182. Många är omedvetna om att tuggummi
    för 20 kronor om dagen blir pengar.

  183. "Saveoholic" som grund,
    har vi tagit från "shopoholic".

  184. I den sociala medievärlden
    är det många bloggare-

  185. -som tar bilder på saker de inte
    köper, som en klänning eller skor.

  186. I stället för att köpa,
    fotograferar man och delar.

  187. Man sparar de pengarna.
    Gör man nåt sånt varje dag-

  188. -blir det mycket pengar på sikt.
    Latten kostar 10 000 per år.

  189. När det gäller en ung målgrupp-

  190. -och hetsen kring att spendera
    blir grupptrycket hårt.

  191. Alla ska ha det senaste,
    man ska gå runt med en smoothie.

  192. Jag kan vara delaktig i det,
    eftersom jag lagt ut det på bloggen.

  193. Men det handlar om
    att bli medveten om småutgifterna-

  194. -och som du sa, ha ett mål.

  195. Om man säger vad man ska uppnå
    är det lättare för vänner att förstå-

  196. -än om man säger: "Jag har inte råd."
    Då är det svårare att stå emot.

  197. Tidningar lägger jag pengar på...

  198. En tjej i publiken köpte en
    trisslott varje dag, utan framgång.

  199. En köpte Red Bull
    för 130 kronor om dagen.

  200. Vi försöker visa att det är lättare
    att få ordning på ekonomin-

  201. -om man tittar på sina kostnader.
    Läste ni Dagens Industri i morse-

  202. -om bloggruppen
    som skulle äta för 50 kronor per dag?

  203. Man kan alltså få bra ekonomi-

  204. -genom att sänka sina kostnader.

  205. Det gäller att ha den starka tjejen,
    eller gänget som säger:

  206. "Ska vi försöka
    leva snålt den här månaden?"

  207. Då får man med sig gruppen
    och det blir en bra trend.

  208. Du och jag tävlar ju om
    vem som kan leva billigast.

  209. Det viktiga är
    att visa att det går.

  210. Sen vet man hur man gör
    när man drar ner sina kostnader-

  211. -och kan spara till nåt viktigt.
    Återigen, varför är pengar viktigt?

  212. För att komma dit man vill i livet,
    inte pengarna i sig.

  213. Att kunna sticka ut och resa,
    eller lämna en dålig relation-

  214. -för att man har pengarna.

  215. Precis. Vi vill bemöta målgruppen
    genom att prata deras språk.

  216. Shopping vet vi
    att unga tjejer lägger pengar på.

  217. Då måste vi förstå
    att man får shoppa.

  218. Man får köpa sin drömklänning,
    och behöver inte avstå från allt-

  219. -men man måste göra det på rätt sätt.

  220. Se till
    att det inte bara är slit och släng.

  221. Vi har ett kapitel i boken om det.

  222. Man ska inte gå på
    en ekonomisk diet jämt, som min bror.

  223. Det är långsiktigt hållbart.

  224. Hur ser beteendet ut i dag?

  225. Om man måste shoppa,
    hur gör man det på ett bra sätt?

  226. Det har man kanske
    inte tittat på tidigare.

  227. Gå i på hur ens garderob ser ut,
    syna det man köper-

  228. -inte bara prata om varumärken...
    Det här anser vi också är ekonomi.

  229. Det är en stor del
    av mångas liv i dag.

  230. Om en ekonom pratar om räntebärande
    papper i en klass, lyssnar ingen.

  231. Men säger man: "Hur mycket
    shoppar du för varje månad?"

  232. Så lägger man det på
    en nivå som intresserar.

  233. Det är svårt att göra det.

  234. Du och jag brinner för det här,
    och kan ta upp våra synpunkter.

  235. Vi går inte in på det i dag,
    men vi har gjort egna "bloppisar"-

  236. -för man kan sälja sina kläder
    om man köper bra material.

  237. Det hänger ihop med ekonomi.
    Bättre att köpa en bra sak-

  238. -som man kan sälja vidare,
    än att köpa nåt nytt billigt.

  239. Det gör många yngre.

  240. Låna, det är också jätteviktigt.

  241. Det är vardagsmat att låna pengar,
    nåt man gör på lunchen-

  242. -för att ha till fredagskvällen.
    Det är inte konstigt att ta ett lån.

  243. Men man vet inte vad ett lån kostar.

  244. På tv såg jag om ett lån
    med 0% ränta, på 4 000 kronor.

  245. Uppläggningsavgiften vet man inte.
    En vän till mig-

  246. -sa till sin mamma vad hon
    önskade sig till 18-årsdagen:

  247. "En bil." Mamman är ensamstående
    och kan inte löpa en bil.

  248. Mamman sa:
    "Det är omöjligt för mig."

  249. Då sa dottern:
    "Ta ett lån. Alla tar ett lån."

  250. Det blir problematiskt med en
    generation där allt alltid kan lånas.

  251. Länder i kris räddas.

  252. "Då kan jag också räddas,
    när jag är i kris."

  253. Vi tar upp vilka lån man ska skippa.

  254. En tjej på 17 år mejlade. Hon skulle
    flytta till en ny skola i Skåne:

  255. "Kan du låna mig
    300 000 till ett hus i Tomelilla?"

  256. "Jag kan betala hyra till dig."
    Man tror att man kan låna till allt.

  257. Det är en annan kommunikation i dag.
    Vi fick se hur man ska annonsera.

  258. Låneannonsörerna säger: "Ska du inte
    ha en lika snygg väska som kompisen?"

  259. "Ska du inte ha en tablett?"
    Man känner att man måste ha nånting.

  260. En stor grupp, som ni säkert vet...

  261. Ungefär 25% av svenskarna
    vet hur man räknar ut ränta.

  262. Det här med effektiv ränta
    är ganska komplext.

  263. Det är alltid okej att låna
    om man kan betala tillbaka.

  264. De flesta ser räntan på 0%,
    men inte alla avgifter-

  265. -och vet inte vad effektiv ränta är.

  266. Vi försöker påtala
    riskerna med att låna.

  267. Jag är extremt rädd,
    men man måste förstå målgruppen.

  268. Jag frågade på min Facebooksida-

  269. -vad man vill
    lära sig mer i skolan, inom ekonomi.

  270. Vad kostar det att låna, skrev man.
    Man vet inte hur man räknar ut det.

  271. Det finns hemsidor
    där man kan få hjälp-

  272. -och ett hum om hur det funkar.

  273. Man har svårt att förstå termerna.

  274. Ibland ser man att det är billigt
    att låna till bostad.

  275. Man kanske inte vet att man måste
    ha egna pengar för att få låna.

  276. Vi vet
    att skuldsättningen i samhället ökar-

  277. -så det här är en viktig fråga.

  278. I dag har vi mobila plånböcker,
    använder oss mer av kort-

  279. -och förstår inte
    när pengarna är slut.

  280. Det är viktigt
    att förstå vad som händer.

  281. När jag var 14
    gick jag på high school i USA-

  282. -och läste, vad heter den...
    Ja, "Köpmannen i Venedig".

  283. För mig var det en bra skola,
    jag blev rädd för att låna efter det.

  284. Räntan var i princip ett kilo kött...

  285. "Pound of flesh"...
    Man kanske inte behöver gå så långt-

  286. -men det handlar om att prata
    rätt språk och se vad som händer.

  287. Hur dyrt ett lån
    på 500 kronor kan bli-

  288. -med SMS-lån, det måste man förklara.

  289. I Finland tar det 24 timmar
    innan SMS-lånpengarna kommer.

  290. -Mellan 23 och 07 kan man inte låna.
    -Det är jättesmart. Perfekt.

  291. -Vi kanske kan gå vidare?
    -Ja. "Förhandling"...

  292. Ett av våra favoritämnen.
    Economista är ett praktiskt koncept.

  293. Alla delar
    ska vara enkla och tidsoberoende.

  294. De ska funka oavsett
    bra eller dålig konjunktur.

  295. Förhandling är väldigt osvenskt.

  296. -Hur många av er prutar dagligdags?
    -En...två.

  297. Alldeles för få.

  298. Vi var inne på det tidigare, men att
    vi säger att det är okej att pruta-

  299. -och att man ska tänka på det...

  300. På banken pratar man om boräntan,
    men man kan alltid ta upp frågan.

  301. Alla vet hur det fungerar
    på en Hötorgsmarknad, eller liknande.

  302. Man köpslår om priset-

  303. -och allt går att applicera på ICA.

  304. Det går att förhandla, och vi
    får många mejl där tjejer säger:

  305. "Jag var nervös,
    min kille och jag var på banken"-

  306. -"men vi lyckades för vi såg
    ordenliga ut." Sånt är också viktigt.

  307. Med självförtroende
    kan man påverka sin ekonomi.

  308. En av mina anställda är 20 år,
    och vi hade löneförhandling.

  309. Hon sa: "Jag ska ha tjänstepension."
    4, eller 7%, tror jag.

  310. Våra medarbetare
    har börjat lära sig knepen-

  311. -så vår vardag är ganska tuff.
    Men det är roligt också-

  312. -om man tar tjejer,
    fast vi pratar ju till killar också.

  313. När det gäller att få inkomster...

  314. Bland tjejer och killar
    med samma utbildning-

  315. -ber tjejer om i snitt
    2 000 kronor mindre i ingångslön.

  316. Det är en av de saker
    som skapar ojämvikt i samhället-

  317. -så det behövs
    konkreta exempel på hur man kan göra.

  318. Förhandling är viktigt.

  319. Vi skiljer oss från privatekonomer,
    som inte kan säga hur man ska göra.

  320. De måste vara lite försiktiga.
    Jag och Pingis går hårt fram-

  321. -och det är bra att vara tydlig.
    Tyvärr är inte privatekonomer det.

  322. Intäkter - "Pippipengar".

  323. Maria Rankka sa "fuck off-pengar".
    Men det lät så negativt.

  324. Vi tänkte på Pippi, och kappsäcken
    med guldpengar. Man har en buffert.

  325. En årslön på banken, som Anne Wibble
    sa, är nog svårt att uppnå som ung.

  326. Men sätt ett mål på 10 000,
    en buffert, så man är trygg.

  327. Då kan man uppnå sina drömmar,
    resa, starta eget och byta jobb.

  328. Börja spara i tidig ålder.
    Speciellt när man bor hemma-

  329. -när man inte har barn
    och bostadslån. Då kan man spara.

  330. Då ska man få in sparandet.
    När man gått klart sin utbildning-

  331. -och fått sitt första jobb
    har man en stor skillnad på intäkt.

  332. Då ska man inte dra på sig kostnader
    direkt, utan spara och spara.

  333. Man kan göra roliga projekt
    i en klass och titta på en buffert.

  334. Bland dem som är 18-25 år i dag-

  335. -har 26% 0-5 000 kronor sparade.
    Det räcker inte så långt.

  336. Grunden i Economista är
    att pengar gör saker möjligt.

  337. Utan buffert kan man inte
    ta riskfyllda steg i livet.

  338. Man måste ha pengarna med sig.
    Pengar hänger ihop med livskvalitet-

  339. -trygghet och lycka i livet.
    Med en buffert tar man aktiva beslut.

  340. När vi startade ett bolag
    fick vi ett lukrativt erbjudande.

  341. Men vi var inte mogna för det då.
    Om vi inte haft en buffert-

  342. -hade vi kanske
    varit tvungna att tacka ja.

  343. På så sätt hänger rätt beslut-

  344. -ihop med pengar.
    Det flesta tänker inte på det.

  345. Vi pratar om hur man kan
    hitta intäkter under studietiden.

  346. Att sköta aktieutdelning
    är inte det lättaste.

  347. De flesta tjejer
    har plagg de inte använder-

  348. -som de kan sälja.
    Man kan sälja sin tid.

  349. Vi har märkt
    att kvinnligt entreprenörskap ökar-

  350. -för man kan bygga bolag på nätet.
    Vi säger till gymnasieelever-

  351. -att börja
    hjälpa företag med sociala medier.

  352. Där har de en överkunskap.

  353. Vi vill visa på
    alla möjligheter som finns.

  354. Man kan skapa en loppis
    genom att rensa i garderoben.

  355. Man kan tjäna pengar
    utan att skaffa ett komplext jobb.

  356. Vi vill väcka kreativiteten.
    Vad kan man göra?

  357. Kan du spela och sjunga?
    Då kan du DJ:a på fester.

  358. Få i gång dem, helt enkelt.
    Då säger de: "Det här kan jag göra."

  359. Vi pratade om nån som var
    duktig på teknik. Vad hette det?

  360. "Geek butler".

  361. Tänk er en kille som är bra på
    datorer. Sätt upp lappar i kvarteret-

  362. -och erbjud hjälp med wi-fi.
    Det krånglar för de flesta.

  363. Det finns utbildningsprogram
    på nätet, som man kan sälja.

  364. Som fotografen du jobbar med.
    Vi ska ordna en entreprenörstävling-

  365. -för att få fler att starta företag.
    I dag finns det stora möjligheter.

  366. Är man bra på att lära ut matte
    kan man sälja en utbildning på nätet.

  367. Bor man i Kiruna och har målgruppen
    i Malmö gör nätet det möjligt.

  368. Språk, det är jättebra.
    Och arbetslivserfarenhet ger jobb.

  369. Det är vad som efterfrågas.
    Vi kan gå vidare.

  370. Nåt som bankontakten kanske
    inte tar upp är pengar och kärlek.

  371. Vi var på en konferens i Luleå
    för budget- och skuldrådgivare.

  372. De poängterade ett problem.

  373. Det gällde tjejer
    som blivit tillsammans med killar-

  374. -och sen säger killen:
    "Kan du ta ett lån åt mig?"

  375. Man gör dumma saker
    för att man blir kär.

  376. Vi vill att unga människor
    pratar om pengar i relationen.

  377. I krissituationer,
    men även i vardagen.

  378. Ta upp det på dejten:
    "Hur ser du på sparande?"

  379. En bankkille
    hade tagit en kreditupplysning-

  380. -på en kvinna han börjat träffa.
    Hon tyckte inte om det.

  381. Han ville inte vara ihop med henne,
    eftersom hon blev irriterad.

  382. Jag tyckte det var väldigt roligt.

  383. Vi är ju extrema,
    och jag sa till min man i början:

  384. "Så här är det,
    annars funkar det inte."

  385. Vi får mejl
    från tjejer som lånat ut pengar-

  386. -eller känner att de har en
    orättvis vardag med sin respektive.

  387. De mister lägenheten, skuldsätter sig
    kraftigt för en kille-

  388. -som ofta drar.
    Vissa är också kvar i relationer-

  389. -för att de inte
    karar sig själva ekonomiskt.

  390. Utan buffert
    kan de inte lämna relationen.

  391. Det är en grundbult för alla åldrar-

  392. -och hur man pratar om pengar.

  393. När man är nykär gör det ingenting-

  394. -att man får ta alla betalningar.

  395. Men när man stör sig på
    att strumpor ligger på golvet-

  396. -då stör man sig
    på alla extrabetalningar.

  397. Det gäller
    att tidigt planera ekonomin.

  398. Men även bland kompisar. Ofta får nån
    betala mer. Våga prata om det.

  399. Vi knyter det till livsmål.

  400. Gillar båda att åka på skidresor-

  401. -kan man prata om ekonomin
    utifrån målen.

  402. Man sätter upp gemensamma mål
    i relationen.

  403. Då är det lättare att ta samtalet
    som kan kännas knepigt och tråkigt.

  404. Kapitlet i poden heter:
    "Dejta inte en kille med skulder".

  405. -Det blev ganska omdebatterat.
    -Det finns på Itunes.

  406. Med fortsättning.

  407. Här är ett annat viktigt ämne,
    och många kvinnor känner-

  408. -att de har tre jobb:

  409. Sig själv, barn och familj
    och sitt vanliga jobb.

  410. Hur man spenderar sin tid
    har också med pengar att göra.

  411. Nåt av det dyrbaraste vi har är
    att göra aktiva val-

  412. -för det påverkar ens pengar.

  413. Jag kan köra i gång...
    Hur gör vi med vår ekonomi?

  414. Vi sparar mycket pengar,
    lägger undan så mycket vi kan.

  415. Vi investerar, aktier
    och fonder tycker jag är jättekul.

  416. Jag har äktenskapsförord,
    allt är väldigt tydligt.

  417. Inget lämnas åt slumpen. Jag vet vad
    jag har råd med i år och nästa år.

  418. Jag avstår det jag inte tycker är kul
    för att ha råd med det jag tycker om.

  419. Vi gillar kläder,
    men köper mycket på second hand.

  420. -Vi lånar av varandra.
    -Hela tiden, i vår umgängeskrets.

  421. -Inte i dag, va?
    -Nej, jag brukar ha dina skor.

  422. En gång tuggade Isabellas hund sönder
    mina skor. Då hade du mindre fötter.

  423. Jag är 23 år.

  424. Min jämnåriga pluggar,
    skuldsätter sig-

  425. -och jag försöker
    få dem att börja spara.

  426. Det måste man förmedla till
    målgruppen på gymnasiet, att börja.

  427. Då kan man uppnå det man vill göra.

  428. Jag har startat åtta aktiebolag,
    med riskkapital i ett.

  429. Resten har jag finansierat själv,
    med sparade pengar. Helt fantastiskt.

  430. Det är också viktigt
    att börja prata om pengar.

  431. Får många är det lättare
    att prata om relationer och sex.

  432. Pengar är supertabu.
    Det kanske beror på vår jantelag.

  433. Men där har vi gjort skillnad.
    Vi pratar om det i sociala medier-

  434. -i tv och vår pod.
    Vi har gjort ämnet rumsrent och kul.

  435. Det handlar om förebilder.
    Man pumpar ut bilder av filmstjärnor-

  436. -med nya kläder,
    och det påverkar konsumtionen.

  437. Det är få förebilder som pratar om
    hur kul det är att göra budgetar.

  438. Vi behöver prata mer
    om pengar i relationer-

  439. -med kompisar,
    eller att göra en budget i klassen.

  440. Då blir det roligt-

  441. -och man inser hur viktigt det är
    för att kunna uppfylla sina drömmar.

  442. Det är viktigt att prata om pengar.

  443. Jag är en extrem person
    och de flesta lever inte som jag.

  444. En fredagskväll kan min man och jag
    sitta och planera aktieköp.

  445. Vi är extremt intresserade.

  446. Men det grundläggande kan alla göra.
    Vi har några tumregler.

  447. Economista vill skapa regler
    som man kan leva efter-

  448. -eller sätt att leva. När man
    står inför en ekonomisk situation-

  449. -ska man tänka i de här banorna.

  450. Därför slutar poden och boken
    med handfasta tips-

  451. -och mycket handlar om
    att ha kostnadskontroll.

  452. Inser man sitt mönster
    kan man börja spara.

  453. För en egen företagare går det
    ibland jättebra, ibland dåligt.

  454. Man får inte ha
    höga fasta kostnader överallt.

  455. Unga människor ska försöka lära sig
    att göra sitt liv flexibelt.

  456. Ett sommarjobb ger extra inkomster.

  457. Under hösten
    måste man kanske anpassa ekonomin.

  458. Man ska inte sätta sig själv...

  459. Speciellt när man är ung,
    det är då man kan skapa en vana-

  460. -för man har inte barn att försörja.
    Det är dyrt att ha barn.

  461. Verkligen. Många hör av sig
    och vill att vi har aktieträffar-

  462. -men det är
    svårt för oss att hinna med.

  463. Därför är skolan ett väldigt
    viktigt forum för de här frågorna.

  464. Det ger en trygg bas
    för resen av livet.

  465. Vi brukar säga:
    "Vad lägger du dina pengar på?"

  466. Även med 1 000 kronor i studiebidrag
    ser man tydligt-

  467. -att det är på snus, Läkerol, bio.
    Då får man ställa sig frågan:

  468. "Har jag ett större mål längre fram,
    så jag kan skippa de här utgifterna?"

  469. "Hur kan vi tillsammans nå dit?"

  470. Våga prata om mål. Då blir det kul.

  471. Och försöka anpassa sig efter
    vad målgruppen lever för slags liv.

  472. Vi har studerat
    mycket material på nätet.

  473. Många föreläser om aktier
    och vi berör det också.

  474. Men en sund ekonomi är mer.

  475. De flesta vet inget
    om räntebärande papper-

  476. -utan man måste börja med
    att förstå hur man gör en budget.

  477. Man måste prata till "duet", för
    då blir ekonomi roligt och relevant.

  478. Det kan kännas för långt bort.
    Man kommer att plugga många år-

  479. -så varför tänka på det här nu?
    Men det är nu man ska göra det.

  480. Hur ska man leva sitt liv sen?
    Att berätta om ett kul studentliv-

  481. -entusiasmerar inte många. Det gäller
    att leva när man fyllt 30 år.

  482. Det tar 17 år att spara en miljon,
    men det struntar 17-åringarna i.

  483. Där ser ni en summering.

  484. Det viktiga är att prata om pengar,
    och sen våra kanaler.

  485. -Nästa sida, va?
    -Ja. Har vi tid för frågor?

  486. -Vi har fem minuter.
    -Vi kan börja med en applåd.

  487. Innan jag släpper fram frågorna
    har jag en fråga till dig, Pingis.

  488. När du sålde godis till din mamma
    var ju butikerna stängda.

  489. -Hur mycket la du på?
    -Ja...

  490. Vinstmarginalen var nog 50%.

  491. -Mamma är dålig på att förhandla.
    -Du utnyttjade marknadssituationen.

  492. Då ställer jag frågan till er:

  493. Vilket råd ger ni
    de närvarande lärarna?

  494. Ska tjejerna
    ta en kreditupplysning före dejten?

  495. Det skulle kanske snabbt förändra
    den yngre manliga befolkningen.

  496. -Har ni några konkreta råd?
    -Vi kan ta en klass.

  497. Vilka är problemen?
    Det gäller att målgruppsanpassa.

  498. Börja med basala saker.

  499. Ekonomi kan kännas svårt och tråkigt.
    Då slutar man lyssna.

  500. Det ska vara roligt,
    och knutet till kortsiktiga mål.

  501. Man handlar julklappar, nyårsafton...

  502. Man är fattig i januari.
    Hur planerar man för den perioden?

  503. -Sen gör man en grej av det.
    -Man lär dem de basala sakerna.

  504. Man undviker de mest komplexa-

  505. -och börjar med grunderna.

  506. Prata om vad lån kostar.
    Den generationen behöver det-

  507. -och har inte förstått.

  508. Våra föreläsningar
    brukar vara mycket längre-

  509. -och då berättar vi historier
    så man förstår sig själv.

  510. Om jag bara pladdrar
    och inte är relevant för målgruppen-

  511. -slutar de lyssna.

  512. Man kanske kan kombinera ert budskap
    med Gunnars-

  513. -om hur ungdomarnas hjärnor fungerar.
    Frågor? Varsågod.

  514. Varför bli ungdomar mer lyckliga...

  515. Blir de det av att shoppa?
    Hur är det kopplat till självkänsla?

  516. Man vet inte vad som gör en glad
    när man är yngre.

  517. Snabbaste sättet är att få en kick.
    Att komma med en ny påse-

  518. -gör en väldigt glad för stunden.

  519. När man blir äldre
    och har köpt saker, förstår man-

  520. -att en långvarig glädje
    väger tyngre.

  521. Då gör man saker
    som är mycket trevligare.

  522. Det handlar om att få snabba kickar.

  523. Spridningen i sociala medier
    gör mycket.

  524. Att få lajks
    ger lika starkt beroende som knark.

  525. Att folk gillar ens bilder-

  526. -på det man shoppat
    eller konsumerat, det eldar på.

  527. Gör pengar oss lyckliga?
    Det får våra elever skriva om.

  528. De studerar även människors behov.

  529. Det är inte många
    som sätter pengar överst på listan.

  530. Det blir djupa diskussioner som:
    "Kan man inte vara trygg och fattig?"

  531. "Vad är centralt i livet?"

  532. Det blir djupa diskussioner om pengar
    och inte om att man köper sig lycka.

  533. Lycka är mycket mer än pengar.
    De är kloka, många gånger.

  534. För oss handlar det inte om
    att man ska ha X mycket pengar.

  535. Man ska känna sig trygg med dem.
    Nån kanske är lycklig med 500 kronor.

  536. Det handlar inte om ett lyxliv-

  537. -utan om
    att ha kontroll över sina pengar.

  538. Vi pratar om konsumtion,
    för vi vet att målgruppen konsumerar.

  539. Vi vet att man kommer
    att köpa tröjan, kaffet och allt.

  540. Då måste man göra
    det bästa av situationen.

  541. Jag vill tacka er, för det
    handlar om genusproblematiken.

  542. Jag visste inte vilka ni var,
    men nu gör jag det.

  543. Det här man jobbar med i skolan...

  544. Det blir bara
    allt värre med flickors roll-

  545. -och lönen som är så mycket lägre...

  546. Det finns en tendens
    att man blir ett offer.

  547. Där stärker ni självförtroendet,
    så det tackar jag för.

  548. Jag har en fråga. Hur ska vi stärka
    våra tjejer eller oss kvinnor-

  549. -i löneförhandlingarna?
    Tar ni upp det?

  550. -Vill du börja?
    -Jag har ofta tagit upp det i media.

  551. Jag har fått kritik,
    för jag säger att man...

  552. Den lön man vill ha ber man om,
    oavsett kön. Man måste gå på.

  553. Det gäller både tjejer och killar.
    Man ska våga be om det man vill ha-

  554. -och vara redo för en förhandling.
    Många kvinnor är dåliga på-

  555. -att uppskatta sitt värde.
    Det är tråkigt att det är så.

  556. Man jag blir galen när man säger-

  557. -att jag har lägre lön
    för att jag är kvinna.

  558. Vi kan inte lära unga kvinnor det,
    för då blir det ju så.

  559. Så på med självförtroendet,
    du grejar det och förhandla.

  560. Annars tar du ett annat jobb.
    Med en buffert kan man göra så.

  561. Sluta tänka på vilket kön du har.

  562. Vi har många tips på hur man gör.

  563. Vi har inte haft några problem.
    Jag har jobbat på investmentbank-

  564. -men har aldrig haft det tufft,
    för det handlar om ens förebilder.

  565. Det finns många knep,
    och har man en buffert-

  566. -kan man resa sig och gå
    om förhandlingsläget blir dåligt.

  567. De här verktygen passar alla.

  568. Lära ut förhandling är viktigt.

  569. Både hur man prutar
    men också hur man får upp sin lön.

  570. Kan man ha
    samma budskap till killar och tjejer?

  571. Ja, absolut.
    Vi föreläser för både och.

  572. Det är lite olika,
    men vi får mejl även från killar.

  573. -Det är lika viktigt för båda.
    -Tog en kille kreditupplysningen?

  574. Ytterligare frågor?

  575. Kan man av
    den totala tystnaden... Förlåt.

  576. -Jag har en fråga...
    -Kan du presentera dig?

  577. Martin Kling, från kronofogden.

  578. Angående
    kvinnors och mäns förutsättningar...

  579. Det måste ju finnas
    strukturella skillnader-

  580. -där kvinnor
    tar ut fler mammadagar-

  581. -och är borta från arbetsmarknaden
    i större utsträckning.

  582. Det måste vara ett större problem än
    att ta för sig i löneförhandlingar?

  583. Vi pratar om en målgrupp som
    inte känner till det strukturella.

  584. Man går på gymnasiet och har
    inte varit hemma med sjuka barn.

  585. På det första jobbet
    ska man ha sitt självförtroende.

  586. Ojämlikheten är på väg bort-

  587. -för nästa generation
    är mycket tuffare.

  588. Och när man är hemma i dag...

  589. Har man bra självförtroende
    kan man förhandla sig till-

  590. -att företaget betalar skillnaden
    mellan lönen och föräldrapenningen.

  591. Man måste vara medveten om
    att man kan begära en förhandling.

  592. Annars kan man välja-

  593. -en annan arbetsgivare.
    Det är likvärdigt för båda.

  594. Det är säkert en viktig aspekt
    att man lyfter det-

  595. -men man kan inte bortse från
    strukturella skillnader i samhället.

  596. Det måste man lägga tyngdpunkt vid.

  597. Man kan prata mycket om
    vilka förutsättningar man har-

  598. -men vi försöker säga
    vad man kan göra här och nu.

  599. Man har två barn, ofta tjänar
    mannen mer, kvinnan är hemma.

  600. Det är ekonomiskt vettigt,
    det utgår vi från i vår familj.

  601. Det är ju alltid så.

  602. Jag är mycket mer hemma just nu,
    för jag ammar. Det blir så, fysiskt.

  603. Ibland måste man bara
    göra det bästa av situationen.

  604. Det är viktigt att det blir
    ekonomiskt lika i relationen-

  605. -även om nån tjänar mer än den andre.
    Man får väga upp det.

  606. Man har en totalinkomst, som jämlik.

  607. Ni talar mycket om tonåringar.

  608. Hur tidigt kan man börja med det här?
    Redan i sex-sju-årsåldern, eller...?

  609. Från när man får veckopeng.
    Vad ska den räcka till?

  610. Bara lördagsgodis?
    Då ska den bara räcka till det.

  611. Det är olika
    när barn är mogna för det.

  612. Min syster blev mogen sent,
    jag tyckte det var roligt tidigt.

  613. Man måste se vad som passar,
    och prata med andra föräldrar.

  614. Alla barn är ju olika.

  615. Ni kanske kan starta
    en bloggkampanj för sparbössor-

  616. -som ett första steg för
    att få i gång ett sparbeteende.

  617. Du har 1,3 miljoner läsare
    så ger bankerna snart upp-

  618. -och återinför sparbössorna.
    Ytterligare nån fråga?

  619. Bankekonomerna,
    ni är väl med på det?

  620. Då har vi ett massivt stöd härifrån.
    Vi tackar Isabella och Pingis.

  621. Textning: Christer Jonasson
    www.btstudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ekonomi och framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med boken Economista vill Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius förändra ungas syn på pengar. I dagens värld är shoppingen i fokus, men författarna tycker att vi borde tänka om - de vill göra sparande och personliga budgetar till något trendigt och vardagligt. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Hushållsekonomi
Ämnesord:
Privatekonomi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i UR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Varför är ekonomi viktigt?

Riksdagsledamoten och före detta finansmarknadsministern Mats Odell (KD) berättar om nätverket Gilla din ekonomi och varför det är så viktigt att vi börjar bry oss om våra pengar. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att lära ungdomar ekonomi

Ekonomi och framtid

Med boken Economista vill Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius förändra ungas syn på pengar. Författarna vill göra sparande och personliga budgetar till något trendigt och vardagligt. Inspelat i Swedbanks hörsal i Stockholm den 2 april 2014. Arrangör: Finansinspektionen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ditt förakt, min vardag

Prag, Tjeckien

Det är inte lätt att vara rom i det tjeckiska samhället. Mirek är dessutom homosexuell, och det är helt oacceptabelt för många av romerna. Mirek växte upp på ett barnhem där han utvecklade en negativ inställning till romer. Det gjorde att han under en tid till och med sympatiserade med de anti-romska och nynazistiska tankar som manifesterades i samhället. Mireks ljuspunkt i tillvaron är hans pojkvän. Tillsammans försöker de reda ut relationerna till familj och släkt och få dem att acceptera deras förhållande.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mod

Daniel

Daniel har sedan 26 års ålder gjort utlandstjänstgöring inom det militära. För honom är mod något man tränar sig till för att klara av sitt jobb.