Titta

Brev från första världskriget

Brev från första världskriget

Om Brev från första världskriget

Personliga berättelser och livsöden får sällan ta plats i vår historieskrivning och än mer sällan ur ett barns perspektiv. När det gäller skildringar av krig är det snarare regel än undantag att den vanliga människan får lämna plats åt makthavare, årtal och slag. Den här serien bygger på åtta barns livsöden, hur första världskriget påverkade dem och deras familjer. Drama blandas med unikt arkivmaterial som förklarar hur ett världskrig kunde bryta ut i Europa för hundra år sedan. Berättare är Anna Maria Forssberg, historiker på Armémuseum som tillsammans med en barnpanel även fångar upp funderingar och frågor i slutet av programmen.

Till första programmet

Brev från första världskriget : Emelie i FrankrikeMaterialDela
  1. För 100 år sen
    bröt första världskriget ut.

  2. Ett krig som kom att förändra livet för
    miljontals människor.

  3. Många var barn-

  4. -och flera av dem skrev om sina
    upplevelser i brev och dagböcker.

  5. För att minnas vad som har hänt
    och inte glömma barnens upplevelser-

  6. -har jag,
    krigshistorikern Anna Maria-

  7. -bjudit in Sofia, Arvid och Maya.

  8. Vi ska ta del av vad barnen som upplevde
    kriget har att berätta.

  9. Jag ska visa er två kartor.

  10. Den här visar Europa
    före första världskriget.

  11. Och den här visar Europa
    efter första världskriget.

  12. Ser ni nån skillnad?

  13. På den bilden ser man att Ryssland
    är mycket större än det är på den.

  14. På den ser man till exempel
    att Finland är ett eget land-

  15. -och Ukraina som tillhörde Ryssland har
    också blivit ett nytt land.

  16. Tyskland har också blivit mindre.

  17. Tyskland och Ryssland var de stora
    förlorarna efter första världskriget.

  18. De förlorade massor av landområden.

  19. Men det värsta var inte förlusten av
    land, utan förlusten av människoliv.

  20. Runt 15 miljoner människor dog-

  21. -både soldater och andra människor som
    drabbades av kriget.

  22. Hur tror ni att människorna i Europa
    kände efter 4 1/2 års krigande?

  23. -Hemskt.
    -Ja, hemskt att förlora så mycket.

  24. Jag tror att man skulle sörja mycket,
    men försöka leva vidare.

  25. I hela Europa
    satt människor och väntade.

  26. Man väntade på att ens son, man,
    bror eller pappa skulle komma hem.

  27. Många kom aldrig tillbaka, men man fick
    försöka förlåta varandra ändå.

  28. Det var inte alltid så lätt. Vi ska
    träffa ett barn som upplevde det här.

  29. I en fransk by nära den tyska gränsen
    bor 11-åriga Emilie.

  30. Hon är en av dem som skrev ner
    sina upplevelser från kriget.

  31. Vi väntade.

  32. Vi väntade på att kriget skulle ta slut,
    på att dessa hemska tider var över.

  33. Emilie och hennes bröder är inte ensamma
    om att längta efter fred.

  34. I hela Europa väntar människor på
    det slutgiltiga vapenstilleståndet.

  35. På freden.

  36. Den 11 november 1918,
    prick klockan elva på förmiddagen-

  37. -upphör striderna.

  38. Efter fyra år och tre månader ringer
    kyrkklockorna över hela Europa-

  39. -för att berätta om freden.

  40. Tusentals människor strömmar ut
    på gatorna-

  41. -i Paris och Berlin,
    i London och New York.

  42. Man sjunger och dansar.
    Överallt spelas det musik.

  43. Människorna firar glatt.
    De är lättade och lyckliga.

  44. Men för många
    är det också en tid av sorg.

  45. Som för Emilie och hennes syskon.

  46. De kommer aldrig att få återse
    sin pappa.

  47. Vi hoppades alla på samma sak,
    utan att säga det.

  48. Att pappa skulle komma hem
    och allt vara som förut.

  49. Men han var död.

  50. Vad händer nu, då?

  51. Vi hade väntat så länge
    på att kriget skulle ta slut.

  52. Pappas återkomst skulle bli
    den bästa dagen i vårt liv.

  53. Inget. Det är slut, bara.

  54. Vi kunde inte glädjas över
    att kriget var slut.

  55. Det var det inte för oss.

  56. Efter kriget
    är nästan allting förstört.

  57. Hela byar har jämnats med marken.

  58. Hundratals kyrkor och slott
    ligger i ruiner.

  59. Miljontals människor har dött.

  60. Aldrig tidigare har ett krig orsakat så
    mycket lidande och förstörelse.

  61. Emilie! Emilie!

  62. Hjälp mig.
    Presenningen har lossnat igen.

  63. Tyskarna! Tyskarna kommer!

  64. -Tyskarna är här.
    -Men vi vann ju kriget!

  65. Det har de sagt många gånger.

  66. Striderna är över. Nu gäller det
    att arbeta fram fredsfördragen-

  67. -och planera inför framtiden.

  68. Och det finns en bra idé.

  69. Den amerikanska presidenten
    föreslår ett nationernas förbund-

  70. -där länderna i framtiden
    kan lösa eventuella konflikter-

  71. -innan de växer sig alltför stora.

  72. Men många frågar sig
    om fred ens är möjlig-

  73. -efter fyra års
    fruktansvärda strider.

  74. Tyskarna kommer nu.

  75. Madame Bonnet? Är det nån hemma?

  76. -Hon är inte här.
    -Vi har en krigsfånge till er.

  77. Peter Fuchs! Kom!

  78. -Sätt fart.
    -Det är ju en tysk soldat.

  79. De förstörde ju allt,
    så då får de bygga upp det igen.

  80. Han kan ju döda oss.

  81. -Då straffar vi honom.
    -Det hjälper ju inte oss.

  82. -God dag.
    -Madame Bonnet?

  83. Krigsfången ska hjälpa er på gården.

  84. -Mamma, vi vill inte ha honom här!
    -Ta tillbaka honom!

  85. Vi har bråttom. Farväl. - Fortsätt!

  86. Efter vapenstilleståndet får alla
    soldater utom de tyska återvända hem.

  87. Fransmännen är så arga
    över sitt förstörda land-

  88. -att de vägrar släppa tyskarna.

  89. De flesta sitter inspärrade
    i fångläger-

  90. -men en del tvingas arbeta.

  91. De får gräva igen skyttegravar och ta
    bort kilometerlånga taggtrådshinder.

  92. Det är ett hemskt jobb.
    Det ligger lik kvar på marken-

  93. -och i jorden finns många livsfarliga
    granater som inte har exploderat än.

  94. Vissa tvingas hjälpa till på bondgårdar
    och laga hus och vägar.

  95. Fortsätter kriget
    om de inte lyckas sluta fred?

  96. -Jag vet inte, älskling.
    -Vore det inte bra om han vore pappa?

  97. -Lucien, varför säger du så?
    -Då skulle allt vara som vanligt.

  98. Förutom att pappa var kortare,
    hade bruna ögon och talade franska.

  99. Titta! Han försöker klappa Nounours.

  100. -Ska han stanna här för alltid?
    -Nu räcker det. Gå in.

  101. -Du har väl inte gett honom mat?
    -Nej, det är klart.

  102. -Nej...
    -Vad är det?

  103. Tröjan...

  104. Den är pappas.

  105. I Paris förhandlar länderna som
    var med i kriget om fredsvillkoren.

  106. Fransmännen menar att en riktig fred
    bara är möjlig-

  107. -om Tyskland görs så svagt
    att de aldrig mer kan starta krig.

  108. Frankrike kräver landområden och stora
    summor pengar som skadestånd.

  109. Så länge Tyskland
    inte går med på villkoren-

  110. -fortsätter Storbritannien
    att stoppa tyska fartyg.

  111. De tyska krigsfångarna
    släpps heller inte fria.

  112. De känner sig bortglömda av alla.

  113. Hur många fransmän
    tror du att han har dödat?

  114. Många.
    Annars skulle han inte vara här.

  115. Pappa också?

  116. Vem vet?

  117. Tror du att han tänker
    på alla som han har dödat-

  118. -och att det gör att han inte kan sova?

  119. Nej. Tyskarna fungerar inte så.

  120. De har inte känslor som vi.

  121. Men älskar de inte sina föräldrar?

  122. Vad tror du?
    Hade de startat kriget i så fall?

  123. De har ju dödat barn.
    Så gör man inte om man har ett hjärta.

  124. -Vart ska du?
    -Ge honom mat.

  125. Lucien! Vet du vad han har gjort
    mot barn som du?

  126. -Nej.
    -Kasta det där.

  127. -Men han har ju jobbat hela dagen.
    -Lucien!

  128. -Vill du hjälpa tyskarna?
    -Nej...

  129. Kasta då det där.

  130. Nej. Jag går med det till mamma.

  131. Under förhandlingarna i Paris används
    också hungern som påtryckningsmedel.

  132. Eftersom tyskarna vägrar
    att skriva på fredsfördraget-

  133. -släpps inga lastfartyg in
    till tyska hamnar.

  134. Det gör att den tyska befolkningen inte
    får tillräckligt med mat.

  135. Värst är det för barnen.
    De tigger för bröd och lite soppa.

  136. De allra fattigaste får matransoner,
    men många svälter ändå.

  137. Han stjäl vår mat.

  138. Precis som han gjorde med tröjan.

  139. Det är därför han ser ut att må så bra.

  140. Om vi inte håller honom under uppsikt
    så stjäl han allt.

  141. De plundrar alltid, de där tyskarna.

  142. Strax innan tyskarna invaderade
    gömde vi våra värdesaker.

  143. Det kändes konstigt att återse dem.

  144. Det påminde mig om när vi var lyckliga.

  145. Och om det vi hade förlorat, för alltid.

  146. Den är pappas. Här.

  147. Om han går in i huset en gång till...

  148. ...dödar jag honom.

  149. I Tyskland
    får människorna det allt svårare.

  150. Arbetare och soldater demonstrerar.
    Det blir upplopp och gatustrider.

  151. Än en gång mister människor livet.

  152. Den tyska regeringen oroar sig för att
    det ska bli revolution-

  153. -och ber Storbritannien
    att släppa fram fartygen.

  154. De menar att ingen behöver vara rädd för
    den tyska armén längre-

  155. -men däremot för en revolution som den
    som just har ägt rum i Ryssland.

  156. Lucien vågade inte sova ensam. Han
    fruktade att han skulle vakna ensam.

  157. Maxime sov alltid bredvid honom,
    för vi kände likadant allihop.

  158. När pappa inte var här
    kändes huset tomt.

  159. Han är i huset.

  160. Hämta pistolen. Skynda dig!

  161. Vart ska ni?

  162. -Stanna här.
    -Nej.

  163. Trots situationen i Tyskland-

  164. -håller Frankrike och Storbritannien
    fast vid sina krav.

  165. Om tyskarna inte skriver under freds-
    fördraget står deras arméer redo.

  166. Kriget hotar att ta fart igen.

  167. Mamma?

  168. Var är tysken?

  169. Pappas kläder!

  170. Det var mamma som hade hört oss,
    inte tysken.

  171. Det gjorde Maxime ännu mer rasande.

  172. Maxime, var hittade du pistolen?

  173. Ge mig pistolen! Ge den till mig.

  174. Ge mig pistolen!

  175. Maxime!

  176. Låt bli.

  177. Soldaten hade inte stulit nåt från oss.
    När vi sov gav mamma honom mat-

  178. -vin och ibland riktiga kläder.

  179. Maxime, snälla...

  180. -Rör mig inte!
    -Lugna dig.

  181. -Jag ska döda honom!
    -Max!

  182. Låt bli min mamma!

  183. Kriget är över. Det är över.

  184. Nej, inte för oss.

  185. Sluta!

  186. Åk hem till Tyskland!

  187. -Det är över. Du vann, jag förlorade.
    -Vad har vi vunnit?

  188. Det är över!

  189. Det är över.

  190. Den 28 juni 1919 skriver äntligen
    Tyskland under fredsfördraget.

  191. Det är på dagen fem år efter
    att första världskriget började.

  192. Man slår fast att Tyskland
    och dess allierade startade kriget-

  193. -och därför ska straffas.

  194. Tyskland tvingas betala mycket
    i ersättning för skadorna-

  195. -och får inte längre ha
    en stor krigsmakt.

  196. De förlorar även stora landområden
    till grannländerna.

  197. Men de tyska krigsfångarna får inte åka
    hem, trots att det nu är fred.

  198. Den tillhörde din pappa.

  199. Jag är verkligen ledsen.

  200. Ibland började det blåsa...

  201. ...när pappa jobbade på åkern.

  202. Då kom jag ut med den.

  203. Och han tog på sig den.

  204. Även om han inte frös.

  205. Bara för min skull.

  206. Så att jag inte hade kommit i onödan.

  207. Sån var min pappa.

  208. Ju mer Maxime pratade om pappa,
    desto mer lugnade han ner sig.

  209. Som om han kunde ta farväl av honom,
    ett ord i taget.

  210. Jag har letat överallt efter dig!

  211. Kom, vi går.

  212. Det är en fin tröja.

  213. Efter åratal av krig och fångenskap
    är det inte förrän år 1922-

  214. -som de sista tyska krigsfångarna
    får återvända hem.

  215. Vänta!

  216. Lämnar han oss för alltid?

  217. Ja.

  218. Varsågod.

  219. Den är från Maxime.

  220. Var är han?

  221. Tack.

  222. Mamma, måste han gå?

  223. Kan han inte stanna hos oss?

  224. Tack för allt.

  225. Det var som att ta farväl av pappa
    en gång till.

  226. -Hej då!
    -Hej då.

  227. Men den här gången var kriget över.

  228. Vad funderade ni på
    när ni såg den här filmen?

  229. -Sorgligt.
    -Ja.

  230. Jag tänkte på det här
    när han hämtar pistolen.

  231. Då gick han lite väl långt.

  232. Vart ska ni?

  233. Han borde ha pratat om det innan
    han fattade ett så stort beslut.

  234. Det var smart av hans syster
    att ta ut kulorna.

  235. Det var ganska smart gjort.

  236. Jag tror inte att hon ville
    att hennes bror skulle mörda.

  237. Hon förstod ju till sist
    att han också är en människa.

  238. Tysken, han ville nog inte slåss.

  239. Det är över.

  240. De flesta soldater hade inte anmält sig
    frivilligt, utan var tvungna-

  241. -så det är inte alls säkert
    att han ville bli soldat.

  242. Först hatar Maxime den tyska soldaten
    och vill döda honom-

  243. -men sen blir de ganska nära vänner.
    Varför tror ni att det blir så?

  244. Han kanske kände-

  245. -att det var som om hans far var där.

  246. En närvaro av hans pappa.

  247. Tysken bodde ju hos dem i några år-

  248. -så jag tror att de
    lärde känna varandra väldigt väl.

  249. Varsågod.

  250. -Den är från Maxime.
    -Var är han?

  251. När den tyska soldaten gick
    var det som om de lämnade sin pappa.

  252. Hej då.

  253. De fick säga farväl två gånger.

  254. Lärde ni er nåt av den här filmen?

  255. Ja, att man ska förlåta personer även om
    de har gjort nåt väldigt elakt.

  256. Man kan lösa det på ett annat sätt.

  257. Man har ju bara blivit påverkad-

  258. -och ens känslor är inte som vanligt.

  259. Man ska inte bli uppfylld av känslor av
    hämnd och så.

  260. Man ska förlåta varandra.

  261. Om jag hade varit vid fronten
    hade jag nog inte kunnat förlåta-

  262. -om man hade sett sina kompisar dödas av
    tyskarna och så.

  263. Precis som ni säger har det varit svårt
    för folk att glömma kriget.

  264. I Frankrike och Belgien finns det
    fortfarande spår efter skyttegravar-

  265. -och det finns stora kyrkogårdar.
    Men man har försökt på olika sätt.

  266. Nationernas förbund som de nämnde-

  267. -blev så småningom FN, Förenta
    nationerna, som ska verka för fred.

  268. Och med EU har man också haft
    en tanke om-

  269. -att Frankrike, Tyskland
    och Storbritannien inte ska kriga.

  270. Det har fungerat ganska länge.

  271. Jag tycker att det är väldigt bra.

  272. Då kanske man kan sluta kriga-

  273. -så att alla människor
    får känna hur det är att ha fred.

  274. Det är verkligen nåt
    man skulle kunna önska.

  275. Att alla människor i världen
    fick känna hur det är att ha fred.

  276. Textning: Sofia Sundqvist
    www.btistudios.com

  277. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Emelie i Frankrike

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den 11 november 1918 firas krigsslutet runt om i Europa. För elvaåriga Emelie Bonnet och hennes familj blandas glädjen med sorg då Emelies pappa är en de miljoner människor som dött under kriget. Europa måste nu byggas upp på nytt. I Frankrike tvingas tyska krigsfångar stanna kvar och hjälpa till att gräva igen skyttegravar, ta bort kilometerlånga taggtrådshinder och hjälpa till att bygga upp bondgårdar. För Emelie och hennes syskon blir det svårt när en tysk soldat ska bo och leva hemma hos dem. De sörjer fortfarande sin pappa och ilskan mot soldaterna som dödat honom finns kvar. I studion pratar Anna Maria Forssberg och barnpanelen om hur vi kan förhindra krig, om man förlåta en fiende och hur går man vidare efter en katastrof som första världskriget.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Första världskriget
Ämnesord:
Första världskriget 1914-1918, Historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6, Grundskola 7-9

Alla program i Brev från första världskriget

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Thierry i Frankrike

Avsnitt 1 av 8

När första världskriget bryter ut dras 14-årige Thierry Gilbert med av entusiasmen och vill ta värvning. Men franska armén har en åldersgräns på 17 år så för att få bli soldat ljuger Thierry om sin ålder. Redan under sin första strid inser han att krig är allt annat än en lek.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Justine i Belgien

Avsnitt 2 av 8

13-åriga Justine bor i Belgien som efter krigsutbrottet invaderas av den tyska armén. Soldaterna beslagtar ägodelar och fängslar oskyldiga samtidigt som det blir allt större brist på mat. Justine lever mitt i detta kaos. När hon försöker stjäla mat på en åker blir hon påkommen av en tysk soldat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Frieda i Tyskland

Avsnitt 3 av 8

Tolvåriga Frieda anmäler sig vid första världskrigets utbrott frivilligt för att hjälpa till vid ett krigssjukhus. I smyg hjälper hon en patient som har andats in en giftig gas. Sjuksystrarna menar att han inte kommer att överleva, men Frieda tror på motsatsen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Alison i Skottland

Avsnitt 4 av 8

Liksom de flesta vuxna i Storbritannien anser 11-åriga Alison Brook att de som inte frivilligt går med i kriget är fega. Hon och hennes vänner leker krig varje dag och ser upp till sina fäder vid fronten. Men när Alison kastar en vit fjäder, en symbol för feghet, efter en man från byn förändras hennes liv för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Tobias i Österrike

Avsnitt 5 av 8

Tioårige Tobias Klein är på väg uppför berget med mat till sin bror och morfar när han stoppas av italienska soldater. De österrikiska alperna är svåra att hitta i och soldaterna tvingar Tobias att bli deras vägvisare. Han för dem på villovägar och lyckas på vägen hjälpa en soldat som lämnats för att dö.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Jessica från USA

Avsnitt 6 av 8

12-åriga Jessica Davenport och hennes familj försöker ta sig hem till USA från ett krigshärjat Europa. Men att ta sig över Atlanten år 1916 är inte lätt när Storbritannien och Tyskland för krig till havs. Under resan över havet blir Jessica vän med en pojke.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Misha i Ryssland

Avsnitt 7 av 8

10-åriga Misha är soldat och beordras att spionera på sina kamrater. Man misstänker nämligen att det finns soldater som inte vill kriga mer. Och misstankarna stämmer. Under de år som kriget har rasat har det blivit allt svårare för både soldater och den ryska befolkningen. I februari 1917 gör de uppror.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Emelie i Frankrike

Avsnitt 8 av 8

Freden har kommit men för elvaåriga Emelie blandas glädjen med sorg. Hennes pappa är en av alla dem som dödades under kriget. När en tysk krigsfånge ska bo hos Emelies familj blir det svårt för Emelie. Går det att förlåta en fiende?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Romernas nittonhundratal

Dolly Andersen och Dusan Marinkovic berättar om romernas historia i Sverige under 1900-talet. Många romer fick flytta från plats till plats och bo i tält och husvagn. En av dem som bodde i tältläger ända in på 1960-talet är Allan Demeter, som delar med sig av hur det var att bo i läger året om. Mirelle Gyllenbäck berättar minnen från sin skoltid och de fördomar hon mött på grund av sin härkomst. Hör också hur de rasbiologiska tankegångarna kom att drabba resandegruppen hårt. Kurt Magnusson berättar om hur han tvångsomhändertogs från sina föräldrar på grund av att de tillhörde gruppen resande.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Historiedepartementet

Erik XIV

Departementssekreterare Gustavsson lyckas flytta barnen framåt i tiden. De hamnar hos den fängslade Erik XIV och hans hustru Karin Månsdotter i en cell på Gripsholms slott. Lyckas de upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss