Titta

UR Samtiden - Nordisk design för barn

UR Samtiden - Nordisk design för barn

Om UR Samtiden - Nordisk design för barn

Internationellt seminarium om nordisk design, arkitektur och konst för barn genom 1900-talet till idag. Tanken med seminariet är att skapa en förnyad debatt om barns utbildning, kreativitet och sociala förutsättningar i en värld som blir allt mer materialistisk. Bland talarna finns bland andra designhistorikern Hedvig Hedqvist, den danska professorn Ning de Coninck-Smith som forskat kring arkitektur och barn, samt curatorn Juliet Kinchin som producerat en utställning för och med barn på Museum of Modern Art i New York. Arrangemangets originaltitel: Barnets århundrade - nordisk design för barn 1900 till idag. Inspelat den 9 maj 2014 på Vandalorum i Värnamo. Arrangör: Museum Vandalorum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordisk design för barn : Utbilda framtidens formgivareDela
  1. Jag hade tänkt prata
    om två saker i dag.

  2. Här ser ni rubrikerna.

  3. Det här blir ett slags blandning av
    olika föreläsningar jag brukar hålla-

  4. -så mina studenter har hört det här
    förut, men aldrig så här snabbt.

  5. Jag vet inte hur jag ska hinna
    på tjugo minuter, men jag ska försöka.

  6. Den första delen kommer att
    handla om min syn på formgivning-

  7. -vilket påverkar undervisningen
    på programmet Child Culture Design.

  8. Så jag tyckte
    att det var lämpligt att börja med.

  9. Formgivning, alltså.
    Ja, jag är en formgivare.

  10. Och studenterna på den här
    utbildningen kommer att bli formgivare.

  11. Det här är...
    Det är ingen uttömmande beskrivning-

  12. -av vad formgivning är,
    utan snarare ett stycke...

  13. Min syn på saken,
    och en början till en förståelse av det.

  14. Okej...

  15. Formgivning
    beskrivs ofta som problemlösning-

  16. -men jag tycker inte att man
    får med allt i den beskrivningen.

  17. Visst händer det ibland
    att formgivare löser problem-

  18. -men det är mer fruktbart att se
    formgivning som en bärare av mening.

  19. Och vad innebär det? Jo, att man kan
    fokusera på annat än att lösa problem.

  20. Jag ska ta ett exempel.

  21. Jag ser formgivning
    som förverkligade tankar.

  22. Jag ska återkomma till det.

  23. Formgivning är även
    en förmedlande resurs.

  24. Det här sättet att betrakta begreppet
    inkluderar även den konstnärliga biten.

  25. Vad är formgivning? Jo, det här.

  26. Och mycket mer, naturligtvis.

  27. Mer och mer. Och naturligtvis...

  28. ...kan formgivarna inte
    tänka på allt det här hela tiden.

  29. Men nästan.
    Det ligger och skramlar i bakhuvudet-

  30. -och de tar det ständigt i beaktning.

  31. Det kommer några till,
    och man kan fortsätta så här, men...

  32. Fast det är ofta det här man avser
    när man pratar om formgivning.

  33. Det är självfallet
    en viktig del av formgivning-

  34. -men det är inte allt.

  35. I tidningar och affärer ser man ibland
    riktigt underliga uttryck.

  36. Man kan köpa "designmöbler"-

  37. -eller "designtelefoner"
    och "designlampor".

  38. Det är så konstigt,
    för vad är allt annat i så fall?

  39. Ibland ser man sånt här,
    och det fick mig att undra-

  40. -vad de menar med det?

  41. Vad menar de när de säger "Titta
    på den här vackra designmöbeln"?

  42. Jag vet inte,
    men det enda jag kan komma på-

  43. -är att de menar nåt
    som låtsas vara nånting annat.

  44. Nåt som bara existerar på ytan.

  45. Och på sätt och vis är det raka
    motsatsen till min syn på formgivning.

  46. I en tidningsspalt jag läste
    hade författaren skrivit-

  47. -att det var för mycket formgivning
    i vårt samhälle.

  48. Jag förstår det inte. Jag är säker på
    att han menar nånting, men...

  49. Hur som helst.

  50. Därför ska jag
    komma med fyra påståenden-

  51. -och de bygger på sätt och vis
    på varandra.

  52. Jag ska även argumentera
    för relevansen hos dessa påståenden.

  53. De är varken kontroversiella eller nya-

  54. -men alla
    har nånting att göra med sättet-

  55. -som vi genomför undervisningen
    på HDK-

  56. -när det gäller utbildningen
    Child Culture Design.

  57. Den här bilden
    kan man prata väldigt länge om-

  58. -men det har jag inte tid med, så jag
    tänkte bara visa den och säga att...

  59. Om man betraktar formgivning
    som ett slags erbjuden mening-

  60. -så är formgivarens avsikt-

  61. -en viktig del i det hela.

  62. Avsikten förverkligas då i föremålet-

  63. -ofta genom nån form av reduktion,
    och med kodning och stilisering-

  64. -som är formgivarens verktyg.
    Men nåt som ofta glöms bort-

  65. -är att det även sker en avkodnings-
    process, och det är inte alltid så-

  66. -att formgivarens avsikt överlever
    ända fram till användarens upplevelse.

  67. Men genom att betona detta
    och fokusera på avsikten-

  68. -kan vi jobba med den här processen
    under utbildningen.

  69. Och... Ja.

  70. Och dessa två aspekter
    behöver varandra.

  71. Två före detta kollegor,
    Anders Nelson och Mattias Nilsson

  72. -genomförde en studie år 2002.

  73. De studerade 152 barnrum-

  74. -och de räknade
    alla leksaker i rummen.

  75. Och de hittade mellan
    400 och 800 leksaker i varje rum.

  76. Och sen placerade de alla leksaker
    i olika kategorier.

  77. När jag berättar det här är det många
    vuxna som tycker att det är hemskt.

  78. "400 till 800 leksaker?
    Det är inte bra."

  79. Men... De anser att det är för många.

  80. Som om det fanns ett idealiskt antal.

  81. Men det speglar bara resten
    av barnens lägenhet eller hus.

  82. De... Vi lever
    i ett konsumtionssamhälle-

  83. -så det är inte så konstigt
    att det avspeglas i barnrummen.

  84. Men många är det. Ett pussel med
    tusen bitar räknades som en leksak.

  85. Och alla legobitar var en leksak.

  86. Det intressanta för en formgivare
    ligger just i deras kategorisering.

  87. En sak de studerade var dockor.

  88. Det första de märkte var att pojkar
    hade mycket fler dockor än flickor.

  89. De kallades för actionfigurer,
    men de är så klart dockor.

  90. Sen studerade de skillnaderna,
    för såna fanns det-

  91. -och nu börjar det bli riktigt
    intressant för en formgivare.

  92. Under sin kategorisering
    studerade de leksakerna-

  93. -och frågade sig själva
    hur de kommunicerade.

  94. Inte vad, utan hur.

  95. En skillnad de såg
    var att flickornas dockor-

  96. -ofta har stora ögon
    och hår som går att kamma.

  97. Medan pojkarnas dockor
    ofta inte har några ögon alls.

  98. De har ofta mask på sig,
    eller så har de enkla linjer-

  99. -för att visa vad som är fram.

  100. De har också händer
    som de kan greppa saker med.

  101. Dessutom kan flickornas dockor
    väldigt sällan stå upp.

  102. De måste luta sig mot Ken
    för att kunna stå upp.

  103. Och det finns andra studier-

  104. -som visar att flickor och pojkar
    leker annorlunda med leksaker.

  105. Förlåt, med dockor.

  106. När man tittar på dessa skillnader
    så blir man inte förvånad.

  107. Flickor samspelar ofta med dockorna.
    De tittar på den och pratar med den.

  108. Pojkarna ställde sina dockor,
    som ju kan stå, på ett bord-

  109. -och agerade genom dem.

  110. Det här är ett bra exempel
    på det jag försöker säga.

  111. Formgivare använder det här, och de
    bygger in ledtrådar för användandet.

  112. Vare sig
    det sker medvetet eller omedvetet.

  113. Ett annat exempel.
    Här ser vi en vanlig krita.

  114. Crayola kallade den här färgen...
    Har de några representanter här?

  115. De kallade den här färgen
    för "hudfärg" i hela världen.

  116. Det är ett exempel på hur man
    förmedlar normer genom produkter.

  117. De fick mycket kritik för det här-

  118. -och då släppte de
    ett mångkulturellt kritpaket.

  119. Enligt mig
    målade de in sig i hörnet ännu mer-

  120. -genom att
    förknippa kultur med hudfärg.

  121. Men det är knepigt
    att vandra1 den smala vägen.

  122. Könsfrågor är en annan viktig fråga.

  123. Vi har som sagt inte så gott om tid,
    så...

  124. Det här känner ni redan till.

  125. Man behöver aldrig fråga var pojkarnas
    avdelning ligger i leksaksaffären-

  126. -för det är så uppenbart. Jag ville visa
    det här också: "Min städvagn."

  127. För att ingen
    skulle råka köpa den till en pojke-

  128. -står det "Endast flickor" i hörnet.

  129. Bra formgivning möjliggör
    Dålig formgivning fördärvar

  130. Finn Petrén, ordföranden för
    organisationen Design för alla-

  131. -säger ofta dessa två meningar.

  132. Och jag gillar dem,
    så jag ville ha med dem som...

  133. Jag ville bara visa er dem.

  134. I vår utbildning,
    som jag snart ska prata lite mer om-

  135. -fokuserar vi mycket på lek-

  136. -och det finns säkert många experter
    på området här i dag-

  137. -så jag går inte in närmare på det.

  138. Men...

  139. Här har vi några exempel
    på studenternas arbeten.

  140. Det här är en annan sak
    som man kan prata ganska länge om.

  141. Det jag har sagt hittills kan få det här
    att låta ganska konstigt.

  142. Det finns en marknad
    för pedagogiska leksaker-

  143. -och som jag ser det handlar det
    om ett felriktat engagemang.

  144. Det finns inga pedagogiska leksaker.

  145. Vi har föremål och leksaker som kan
    användas i pedagogiska situationer-

  146. -men om det finns
    pedagogiska leksaker-

  147. -så finns det även
    opedagogiska leksaker.

  148. Det vill säga leksaker som inte kan
    användas i pedagogiska situationer.

  149. Och det tror jag inte på.

  150. Det här hittade jag häromdagen,
    och jag tyckte att det var lite kul.

  151. Ännu ett exempel på felriktat
    engagemang, skulle jag kalla det.

  152. Jag förstår varför man har gjort så här,
    men hur som helst...

  153. Några ord om utbildningen och...

  154. Vi startade den för 4-5 år sen-

  155. -och vår studierektor Carl-Johan Skogh
    sitter där borta i hörnet.

  156. Jag tänkte bara i korta ordalag-

  157. -berätta
    varför vi startade utbildningen.

  158. Det har med min egen bakgrund att
    göra. Jag gick på skolan på 90-talet.

  159. Under mitt examensarbete formgav
    jag lekmöbler, och jag fick jobb-

  160. -på ett forskningscenter
    som forskade på lek och leksaker.

  161. Dagen efter min examen började jag
    jobba på det här forskningscentret-

  162. -och det var toppen. Jag jobbade med
    människor från vitt skilda områden.

  163. Pedagoger, sociologer,
    psykologer, och så vidare.

  164. Alla var intresserade av samma sak
    som jag, men de visste mycket mer.

  165. Jag var väldigt privilegierad,
    för jag var den enda formgivaren.

  166. Min roll var att använda deras
    forskning och deras kunskap-

  167. -och det är just därför
    jag berättar det här.

  168. Det blev grunden
    till startandet av den här utbildningen.

  169. Vi ville ge studenterna tid-

  170. -att öva på hur man använder
    kunskaper från olika områden.

  171. Det är en formgivarutbildning
    på avancerad nivå.

  172. Och denna fokus på barnperspektivet
    är rätt unikt i världen.

  173. Det finns ett par utbildningar som
    fokuserar på formgivning av leksaker-

  174. -men de tycks fokusera
    på själva produkten.

  175. Det gör inte vi,
    utan vi fokuserar på kunskapen-

  176. -och försöker förse studenterna
    med nya glasögon att se igenom.

  177. Sen kanske de skapar samma sorts
    produkter, men inte nödvändigtvis.

  178. Det är en multidisciplinär utbildning.

  179. Man söker till utbildningen
    med sitt eget intresse-

  180. -så om man
    är intresserad av produktdesign-

  181. -så fortsätter man jobba med det
    under utbildningen.

  182. Det här har jag redan pratat om.

  183. De jobbar med många olika saker,
    och i takt med att studenterna-

  184. -för med sig sina egna intressen
    blir den här listan längre för varje år.

  185. Slutligen några fler studentarbeten.

  186. Det här är från... Vad hette han?

  187. Yu-Nun Lin skapade ett slags scen-

  188. -för upphittade saker från naturen.

  189. Här kan man visa upp dem
    på ett vacker och lekfullt sätt.

  190. Här har vi ett verk av Emma-

  191. -som jag tycker är väldigt modigt.
    Det är en bild från en barnbok.

  192. Hon gjorde den i form av en Ipad...

  193. En e-bok, eller vad det kallas.
    Till Ipad, i alla fall.

  194. Den är vackert melankolisk-

  195. -och det ligger nåt sorgset
    över boken-

  196. -både när det gäller
    handlingen och bilderna.

  197. Här har vi ett annat exempel.

  198. Det var ett samarbete mellan två
    studenter, Eva-Johanna och Sara-

  199. -och de arbetade med stadsbiblioteket
    i Malmö, en stad i södra Sverige.

  200. De fick i uppgift att skapa-

  201. -en helt ny avdelning för "tweens",
    såna som inte är tonåringar ännu-

  202. -men som inte ser sig som barn.

  203. Sara och Eva-Johanna
    formgav hela inredningen-

  204. -och de skapade en hemsida
    för att upplevelsen på biblioteket-

  205. -skulle kunna fortsätta på internet.

  206. Här ser vi fler bilder därifrån.

  207. Bygget är klart,
    och det fungerar jättebra.

  208. Det här är en skulptur
    som jag tror var tänkt att vara med här.

  209. Den är gjord av en före detta student,
    Karl-Johan Ekeroth.

  210. Det är ett verk
    som påminner om en skulptur.

  211. Det är ett slags
    interaktiv ljudskulptur.

  212. Man talar i ena änden,
    och sen modifierar man ljudet i realtid-

  213. -genom att klättra eller trycka
    på knappar. När man klättrar på den-

  214. -så ändras tonläget
    på ljudet som skapas.

  215. Vi jobbar mycket med utställningar.
    Den här gjorde vi-

  216. -på designmuseet i Göteborg.

  217. Hela utställningen baserades på-

  218. -FN:s barnkonvention.

  219. Studenterna fick välja en artikel-

  220. -som de fick tolka och förvandla till
    ett interaktivt verk för utställningen.

  221. Här ser vi några exempel.
    Det här är Emma Österman.

  222. Som ni ser
    så skrattar barnen-

  223. -åt folk på utsidan.
    Det var riktigt kul.

  224. Det var allt. Jag tog nog lite
    för mycket tid i anspråk, men... Tack.

  225. Nu kanske jag
    sätter press på studenterna-

  226. -men jag undrar om några av er-

  227. -skulle kunna säga nåt om
    utställningen vi befinner oss i nu?

  228. Det vore kul att höra er berätta-

  229. -om hur ni har närmat er uppgiften.

  230. Kan ni samsas om en mikrofon?
    Var snälla och presentera er. Tack.

  231. Hej på er. Jag vill börja med
    att tacka er för att ni kom.

  232. Det här är jättestort för oss.
    Jag heter Elina.

  233. -Jag heter Marthe.
    -Jag heter Ida.

  234. Ni sitter just nu
    mitt i vår utställning.

  235. Det som står längs väggarna kommer
    att bli en interaktiv utställning-

  236. -över hela rummet.

  237. Som man ska kunna leka med.
    Som redan har sagts-

  238. -så började vi med en lista på
    föremålen i huvudutställningen.

  239. Vår uppgift var att parafrasera dessa-

  240. -och det tog vi
    som att vi skulle-

  241. -ta reda på
    varför sakerna skapades just då.

  242. Varför, hur och...

  243. Och sen använda det för att skapa
    en ny leksak eller lekföremål-

  244. -som besökarna kan leka med.

  245. Jag inspirerades
    av bildandet av Barnens ö-

  246. -och andra barnkolonier på 20-talet.

  247. De bildades
    för att arbetarfamiljernas barn-

  248. -hade en sån dålig livskvalitet-

  249. -så de fick komma
    till de här kolonierna-

  250. -för att få äta lite bättre
    och komma bort från allt elände.

  251. Jag tyckte att det var bra,
    för det är nåt vi kan använda i dag-

  252. -eftersom barnen inte är ute
    så mycket som vi skulle vilja.

  253. Så jag gjorde ett spel
    som man kan spela-

  254. -för att utforska sin omgivning
    på ett lekfullt sätt.

  255. Man får kort med instruktioner
    om hur man utforskar.

  256. Jag arbetade med en intervju
    med Olof Palme från Barnjournalen.

  257. Det slog mig hur öppen den
    politiska diskussionen var i videon-

  258. -och jag fick en känsla av att vi är
    rädda för att prata politik med barn.

  259. Så jag använde illustrationer
    för att skapa-

  260. -en situation för såna samtal,
    som kan hjälpa oss att ta reda på-

  261. -vad politik kan vara, och hur man
    pratar om det mänskliga samspelet.

  262. Vi har en katalog där alla föremål
    vi har valt ut står med-

  263. -så ni kan läsa om dem där.

  264. Det är allt från sälungen
    som ni ser här-

  265. -som blev väldigt speciella kläder
    till Barbiedockorna.

  266. Carl Larssons föremål
    och bilderböcker.

  267. Vi har två olika resultat från det.

  268. Ni kan se er omkring och läsa
    på skyltarna för att se alla föremål.

  269. Behöver ni fler exempel? Jag kan
    berätta om mitt bidrag. Lådorna.

  270. De är inspirerade av BB-paketet
    man får i Finland.

  271. Kela-boxen.

  272. Jag är väldigt abstrakt,
    så jag tog bara lådorna.

  273. Tanken är att barnens fantasi
    kan skapa så mycket mer än vi kan-

  274. -så en låda kan vara ett flygplan,
    en båt, en hatt eller vad som helst.

  275. Barnen får använda sin fantasi-

  276. -i stället för att vi
    ger dem alla verktyg.

  277. Vi ser fram emot utställningen-

  278. -och det är kul med en utställning
    där man kan använda föremålen-

  279. -för barnen måste få interagera
    med sakerna för att kunna förstå dem.

  280. Vi har mycket att lära av barnen,
    så det är fantastiskt att vara här.

  281. Tack ska ni ha,
    och tack till alla talare.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Utbilda framtidens formgivare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johnny Friberg är grundare av den världsunika utbildningen "Child Culture Design" på HDK, Högskolan för design och konsthantverk, vid Göteborgs universitet. Här berättar han om vad som gör utbildningen unik samt visar exempel från sina elevers arbeten. Vi får också höra några av eleverna berätta om sina tankar och sitt arbete med att skapa design för barn. Inspelat den 9 maj 2014 på Vandalorum i Värnamo. Arrangör: Museum Vandalorum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Barnkultur, Design, Högskolan för design och konsthantverk, Högskolor, Undervisning, Utbildning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nordisk design för barn

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Barnets århundrade

Elna Svenle, chef och curator på museum Vandalorum, inleder seminariet med att referera till Ellen Keys ”Barnets århundrade”. Idén till seminariet och utställningen kommer ursprungligen från en utställning på Museum of Modern Art i New York. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Design för barn under mer än ett sekel

Hur kommer det sig att det just nu finns ett sådant starkt intresse för barn och design? Professor Ning de Coninck-Smith, expert på barndomens historia, framhåller det intressanta i att de nordiska länderna alltid varit progressiva i sin tänkande kring design och arkitektur för barn. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Nordisk design påverkar internationellt

Juliet Kinchin, författare och curator, berättar om den omtalade utställning på temat barn och design som ägde rum på MoMA i New York under 2012. Kanske har vi först nu förstått att det finns en stark synergi mellan modern design och barn, menar Kinchin. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Svenska träleksakers historia

Träleksaker för barn har alltid haft en stor plats i svensk designhistoria. Designhistorikern Hedvig Hedqvist berättar om en utveckling som startade under första hälften av 1900-talet. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Om en banbrytande utställning

År 1978 fylldes konstmuseet Louisiana i Danmark av skulpturer och installationer skapade av och för barn. Intendenten Kjeld Kjeldsen berättar om utställningen ”Barn är ett eget folk” som blev omtalad i hela världen. Inspelat den 9 maj. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Utbilda framtidens formgivare

Johnny Friberg berättar om den världsunika utbildningen "Child Culture Design" på HDK, Högskolan för design och konsthantverk, vid Göteborgs universitet. Vi får också höra några av eleverna berätta om sitt arbete med att skapa design för barn. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Annorlunda arkitektur för och med barn

I samarbete med skolbarn har den norska arkitektbyrån Helen & Hard skapat en lekmiljö med material från de stål- och plastindustrier som präglar Värnamo med omnejd. Genom de annorlunda lekredskapen får barnen en konkret inblick i de lokala företagens tillverkning, menar arkitekterna Siv Helene Stangeland och Reinhard Kropf. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Ett samtal om design för barn

Vad menar vi när vi pratar om nordisk design för barn? Och är vi i Norden bättre på design för barn jämfört med andra länder? Seminariets föreläsare diskuterar tillsammans med publiken. Moderator: Ning de Coninck-Smith. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fartdåren från Öjebyn

Ungefär var femte elev hoppar av gymnasiet. Sjuttonåriga Riwer från Öjebyn utanför Piteå valde att avsluta sina studier. Det blev för mycket för honom och nu letar han efter något annat att göra. Samtidigt som hans kompisar är i skolan är han ute och åker moppe eller tittar på tv-serier. Men Riwer har större planer än så. I väntan på livet fyller han sin vardag med att mecka och drömma om sin EPA-traktor.

Fråga oss