Titta

UR Samtiden - För miljön i tiden

UR Samtiden - För miljön i tiden

Om UR Samtiden - För miljön i tiden

Miljön har varit ett område som kung Carl XVI Gustaf varit starkt engagerad i under sina 40 år som regent. Miljöarbetet har utvecklats mycket under dessa decennier. Från ett fokus på skog och mark till hållbar utveckling. Johan Rockström, Sofia Jannok, Anders Wijkman, Mattias Klum, Åsa Domeij och Birgitta Dahl är några som talar om sitt arbete i närvaro av kronprinsessan och kungaparet. Moderatorer: Lena Endre och Johan Kuylenstierna. Inspelat i november 2013. Arrangör: Kungliga dramatiska teatern.

Till första programmet

UR Samtiden - För miljön i tiden : Miljöarbetet på 00- och 10-talenDela
  1. Välkomna tillbaka till vår tidsresa.

  2. Vi är inne i det nya millenniet
    och har landat på Arktis.

  3. Nordpolen. - Vad säger du, Johan?

  4. Är det så att Arktis nästan har
    blivit en symbol-

  5. -för hela miljöförstöringen?

  6. Så kan man säga.
    Jag hade turen att få tillbringa-

  7. -en sommar 1991 i Arktis.

  8. Redan då kunde man se förändringarna.

  9. Jag mötte också isbjörnar
    på lagom avstånd.

  10. Det är snabba förändringar. Vi ser
    hur havsisar och glaciärer smälter.

  11. Vi ser hur politiken påverkar.

  12. Ryska flaggan finns på botten i dag
    under nordpolen.

  13. Med en internationell flagga
    och tre miljoner namnunderskrifter.

  14. Vi ser hur det påverkar
    människor i hela regionen.

  15. Ekonomi, naturresurser, och
    hållbarhet kommer ihop i Arktis.

  16. Och i Antarktis.

  17. Med denna inledning ska vi be
    att få hälsa Johan Rockström.

  18. Du är professor i miljövetenskap och
    chef för Stockholm Resilience Center.

  19. Utnämnd till miljömäktigast
    i Sverige i dag.

  20. Hur vill du beskriva
    var vi befinner oss?

  21. Aldrig har jorden förändrats så
    snabbt som under de senaste 40 åren.

  22. I slutet av 1950-talet gick vi in i
    den stora accelerationen.

  23. Ni kan välja vilken parameter
    som helst från biosfären.

  24. Det rör sig långsamt till 1950-talet,
    sen startar hockeyklubbsmönstren.

  25. Från utsläpp
    till förlust av mångfald.

  26. Vi har gått från en liten värld
    på en stor planet till tvärtom.

  27. Vi har gått in i en ny geologisk era:
    antropocen.

  28. Sju miljarder människor gånger
    den industriella metabolismen.

  29. Vi utgör i dag
    en geologiskt förändrande kraft.

  30. Vi håller på att slå i taket
    för planetens ekologiska stabilitet.

  31. Vi är den första generationen att
    veta att vi kan påverka stabiliteten.

  32. Och vi är nog den sista
    som kan göra nåt positivt åt det.

  33. Aj. Ja... Ni förstår
    vad vi har framför oss.

  34. Du brukar visa en ekvation-

  35. -som handlar om natur,
    människa, pengar.

  36. Kan du visa den? Den ger
    en så bra bild av hur det fungerar.

  37. Gärna. Den moderna definitionen
    av hållbar utveckling-

  38. -har varit att
    försöka minska miljöpåverkan.

  39. Vi har definierat tre pelare.
    Den ekologiska, sociala-

  40. -och den ekonomiska.
    Den modellen fungerar inte i dag.

  41. Det har blivit en Musse Pigg-ekonomi.

  42. Ekonomin har utvecklats på bekostnad
    av det sociala och naturliga.

  43. I antropocen ska ekonomin
    tjäna samhället-

  44. -och operera
    inom planetens säkra gränser.

  45. Det är vår stora utmaning.
    Det spännande med den här modellen-

  46. -är hur den förändrar vår världsbild.

  47. Från i dag där vi tror att vi kan ha
    tillväxt utan gränser-

  48. -till en modell där vi kan ha
    tillväxt, men inom planetära gränser.

  49. Det tål att tänka på
    att miljön kommer före ekonomin.

  50. Det skulle vi verkligen vilja se.

  51. Jag skulle vilja fråga dig-

  52. -vad det krävs av samhället, av oss
    för att vi ska komma dit?

  53. Den här modellen
    går att omvandla till praktik.

  54. I dag pratar man om
    att sätta globala hållbarhetsmål-

  55. -inom vilka vi kan ha
    tillväxt och välfärd.

  56. Ta exemplet vatten. Vetenskapen kan
    peka på den maximala mängden vatten-

  57. -som vi kan konsumera hållbart
    för att säkra biologisk mångfald.

  58. Om man sätter den gränsen
    kan vi sen sätta sociala mål.

  59. Sen använda ekonomin
    för att producera mat smart-

  60. -och säkra vatten
    i alla våra ekosystem.

  61. Det är som att spela fotboll.

  62. Man kan inte ha Zlatan på en spelplan
    om man inte vet var gränsen går.

  63. Vi forskare kan fungera som domare.
    Är bollen utanför plan blåser vi.

  64. Inom spelplanen kan man spela
    korpfotboll eller vara en virtuos.

  65. -Den modellen representerar det här.
    -Jag undrar ändå: Hur ska vi göra?

  66. Du säger att vi som mänsklighet
    måste göra så här.

  67. Men vilka är "vi" i sammanhanget?

  68. Om vetenskapen är domare
    i den här matchen-

  69. -sätter politikerna spelreglerna.

  70. Men vi i salen spelar på plan.
    Vi är ett världslag.

  71. Nu måste vi bli planetära förvaltare.

  72. Det går inte längre bara
    att tänka globalt och agera lokalt.

  73. Den här modellen innebär att vi bara
    har kvar en viss mängd kol och kväve.

  74. Då måste det fördelas rättvist.
    Återigen är Sverige landet-

  75. -som kan visa att man kan ha välfärd
    inom planetära gränser.

  76. Ett annat engagemang från allmänheten
    krävs kanske.

  77. Annars klagar vi bara på
    politikerna som inte gör nåt.

  78. Engagemanget kan komma naturligt av
    att det här inte blir en återgång-

  79. -till nåt slags grottliv.
    Det är ingen börda.

  80. Det är ett hälsosammare,
    mer demokratiskt-

  81. -häftigare samhälle och värld
    som vi i så fall rör oss inom.

  82. Det handlar om att respektera
    planetens gränser-

  83. -utnyttja våra ändliga resurser
    effektivare-

  84. -och vårda vår skönhet i naturen.

  85. Du pratar om politik. Det vore
    trevligt att välkomna Isabella Lövin.

  86. -Tack.
    -Du är EU-parlamentariker.

  87. Och författare.

  88. Vi är nästan alla ense om
    att det är stora frågor att ta tag i.

  89. Ett alarmerande behov av förändring.

  90. Hur uppnår vi förändring
    och hur kan politik göra skillnad?

  91. Politik kan göra stor skillnad,
    det är en personlig erfarenhet.

  92. Jag gick in i miljöfrågorna
    som matskribent-

  93. -och kom in på frågan
    om utfiskningen.

  94. Det har lett mig in i politiken.

  95. Man frågar sig ofta det här när vi
    vet så mycket, vi vet allihop-

  96. -hur illa det står till med haven
    och med klimatfrågan.

  97. Men varför förändras inget?

  98. Jag tror att det som saknas
    lite grann-

  99. -är att var och en känner
    att man ska göra nåt.

  100. Jag menar inte bara det individuella
    att rädda världshaven vid fiskdisken.

  101. Det kan faktiskt bara rädda
    en liten bit.

  102. Kanske 40 procent.
    Sätta tryck på företagen.

  103. Vill man ha de stora förändringarna
    är det politiken som kan förändra.

  104. Med klimatångest
    kan vi inte rädda världen.

  105. Med ny klimatpolitik
    kan vi rädda världen.

  106. Med ångest över de utfiskade haven
    kan vi inte rädda haven-

  107. -men med en ny fiskeripolitik.

  108. Det har vi fått på plats i EU
    och ska börja gälla nästa år.

  109. Vi får nog höra mer om den sen.

  110. När du kom till EU som politiker-

  111. -vad har varit de största hindren för
    att få den politiska förändringen?

  112. Allt hänger ihop.

  113. Det handlar om att andra politiker
    i andra EU-länder-

  114. -ska känna att det finns
    ett folkligt tryck.

  115. Det är korta mandatperioder
    och problemen-

  116. -sträcker sig över mycket längre tid.

  117. Men på kort sikt ser man
    kanske negativa resultat ibland.

  118. Man måste kanske begränsa yrkesfisket
    under några år-

  119. -innan man ser återhämtningen.
    Där finns det ett motstånd.

  120. Människor måste visa att man vill
    att politikerna tar de långsiktiga-

  121. -lite jobbiga besluten
    för allas vår framtid.

  122. Naturen fungerar inte
    på fyraåriga mandatperioder-

  123. -utan på lite längre håll.

  124. Du är också författare.

  125. Du hade en debattartikel
    i DN senast i dag.

  126. Du har skrivit en bok om Östersjön
    som fick stort genomslag.

  127. Varför fortsatte du inte författa,
    utan gick in i politiken?

  128. Kan man som författare inte påverka
    på samma sätt som du ville?

  129. Båda sakerna är lika viktiga.
    Men nån måste också vara...

  130. Jag hörde en fotbollsliknelse nyss.

  131. Nån måste vara på planen
    och ta bollen när bollen passas.

  132. De som kan passa bollen är opinions-
    bildare, organisationer o.s.v.

  133. Men från insidan kan man lägga
    de konkreta förslagen.

  134. Driva dem och det behövs också.

  135. Jag hade
    väldigt blygsamma förhoppningar-

  136. -när jag började skriva
    om miljöfrågor.

  137. Jag var jätteglad
    för varje liten förändring.

  138. Men i politiken kan man se till
    att man får globala regler.

  139. Det blir olagligt att överfiska.
    Det är fantastiskt.

  140. Alla måste förstå
    att politiker har den makten.

  141. Det är inte lätt
    att få ett globalt klimatavtal.

  142. Men det är på den nivån
    som de besluten måste fattas.

  143. Sen kan alla dra sitt strå
    till stacken och klimatbanta.

  144. Men jag är rädd för att folk blir-

  145. -deprimerade av det här och ger upp.
    Vi ska inte ge upp.

  146. Alla exempel
    från tidigare talare här-

  147. -som visar vad folkrörelser
    och politiken kunnat förändra.

  148. Vi måste alla jobba gemensamt-

  149. -för att slippa det här oket och
    i stället känna hopp inför framtiden.

  150. Tack, Isabella Lövin.

  151. Då ska jag be att få hälsa
    Klas Eklund välkommen på scen.

  152. Klas, du är ekonom med lång nationell
    och internationell erfarenhet.

  153. På Johan Rockströms bild
    hamnade du lite intryckt i mitten.

  154. Hur känns det?

  155. Det är nu som styckets skurk
    kommit upp på scen.

  156. Ekonomen, räknenissen. Fy och usch.

  157. Fast...jag tycker inte att vi
    ekonomer behöver vara skurkar.

  158. Ja, det har funnits
    en felaktig logik. Men det är så här-

  159. -att ska politiken fungera
    krävs ekonomiska styrmedel.

  160. När ni fattar beslut
    handlar det ofta om ekonomi.

  161. Jag finns nog på den goda sidan.

  162. Men de ekonomiska styrmedel
    som jag vill ha-

  163. -kanske inte alltid fungerar
    riktigt som folk tror.

  164. Naturvårdsverket undersöker varje år-

  165. -vad folk tycker om klimatproblem.

  166. Fyra av fem brukar säga
    att de är oroliga.

  167. De vill dra sitt strå till stacken
    t.ex. genom att betala mer-

  168. -för ekologiska varor och produkter.

  169. -Och... Det låter väl bra?
    -Ja...

  170. -Nej.
    -Nähä. Nej.

  171. På ekonomen reser sig håret av fasa.

  172. Jag får ståpäls av skräck över hela
    kroppen. Det ska vara tvärtom.

  173. De miljövänliga varorna
    och tjänsterna ska vara billiga.

  174. De som förstör klimat
    ska vara dyra.

  175. Rättar man till prissystemet
    på det viset-

  176. -drar plånboken och samhällsintresset
    åt samma håll.

  177. Då får vi bett i det hela.
    Har jag rätt eller har jag rätt?

  178. Du har dessutom
    naturvetenskapligt stöd.

  179. Anledningen till att den ohållbara
    konsumtionen är billigare-

  180. -är att planeten inte skickat in
    fakturor till ekonomin.

  181. Nu börjar fakturorna komma. Sandy
    kostar New York 20 miljarder dollar.

  182. Arktis avsmältning riskerar att kosta
    60 triljarder dollar.

  183. En subvention gör det billigare.

  184. Det kan vi rätta till genom att ändra
    priser, skatter och avgifter.

  185. -Och politikern också!
    -Hur har ni tänkt göra det här?

  186. Det är du som ska lägga...

  187. Det här är viktigt.
    Alla behövs skulle man kunna säga.

  188. Om man skulle ersätta
    din ungdoms paroll-

  189. -med en modern
    skulle den låta ungefär så här:

  190. Ekonomer, företagare, innovatörer-

  191. -miljövänner och politiker,
    förenen eder!

  192. Hur ser du på det internationella
    arbetet, Isabella?

  193. Kan du ge ett exempel på ett område-

  194. -där naturen får styra ekonomin?

  195. Ja, det är...
    Inte just i dag, kan jag säga.

  196. Men nu har vi åtminstone inom EU
    bestämt oss för en ny fiskeripolitik-

  197. -som ska respektera
    vad naturen kan producera.

  198. Forskarna ger oss
    hållbara kvoter för nästa år.

  199. Vi får inte besluta om kvoter
    som går över det.

  200. På så sätt kan vi njuta av
    fisken i havet-

  201. -som är en förnyelsebar resurs
    som inte tillhör fiskeindustrin.

  202. De passar inte riktigt in
    i ekonomiska modeller.

  203. Ju mer man investerar i fiske,
    desto mer fisk får man inte.

  204. Utan mindre fisk i havet
    ju fler båtar man har.

  205. Här måste vi rätta mun
    efter matsäck.

  206. Från och med nästa år i Europa
    tillämpar vi en sån politik.

  207. I USA och Australien gör man det
    redan. Men globalt finns mycket kvar.

  208. Vad då? Jag tänker rent konkret.

  209. De flesta känner nog:
    "Jaha, de gör en sån kvot"-

  210. -"och sen är det anarki när
    fiskebåtarna åker runt i alla fall."

  211. Vad kan vi konsumenter göra
    till exempel?

  212. Kan vi hjälpa till
    i ett sånt beslut?

  213. Man kan fortsätta
    sätta tryck på handlarna-

  214. -på sina ICA-affärer
    och allt det där.

  215. Men fiskepolitik är så komplicerat.

  216. Jag vill inte lägga all börda
    på konsumenterna.

  217. Det här är
    en extremt global verksamhet.

  218. Fisk är en av världens mest
    internationellt handlade varor.

  219. Över halva jordklotet består av
    internationellt vatten.

  220. Vi måste ha mycket mer
    globalt samarbete än i dag-

  221. -för att kontrollera allt som fiskas
    utanför utvecklade länders vatten.

  222. Utvecklade länder har
    förhållandevis bra kontroll.

  223. Då kan man tänka sig utvecklings-
    länder och den blå ytan på kartan-

  224. -som är internationellt vatten. Vi
    måste sätta mer tryck på politiker-

  225. -att se till att vi bevarar det här.
    Det inkluderar Arktis.

  226. Det inkluderar områdena i Stilla
    havet där det flyter plastskräp.

  227. Vi har stora globala utmaningar
    där vi måste samarbeta.

  228. EU är en bra plattform för det.

  229. Vi ska utnyttja EU
    så mycket som möjligt-

  230. -genom vår regering
    och våra EU-parlamentariker-

  231. -att jobba med de här frågorna.

  232. Tack Johan Rockström,
    Isabella Lövin och Klas Eklund.

  233. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Miljöarbetet på 00- och 10-talen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arktis har blivit en symbol för nutida klimatförändringar. Vi ser hur isarna smälter, vattnet stiger och politiken förändras. Vilket i sin tur förändrar villkoren för hela jordens befolkning, säger Johan Rockström, miljöprofessor. I samtalet deltar också Isabella Lövin (MP), EU-parlamentariker, och ekonomen Klas Eklund. Moderatorer: Lena Endre och Johan Kuylenstierna. Inspelat i november 2013. Arrangör: Kungliga dramatiska teatern.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
2000-talet, 2010-talet, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - För miljön i tiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För miljön i tiden

Miljöarbetet på 70-talet

Bekämpningsmedlet hormoslyr användes på 70-talet. Det var en annan tid, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna. I detta samtal om miljöarbetets utveckling deltar också Sofia Jannok, nordsamisk sångare och kompositör och miljödebattören Anders Wijkman. Inspelat i november 2013. Arrngör: Kungliga dramatiska teatern.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För miljön i tiden

Miljöarbetet på 90-talet

Vem är det som kan genomföra en verklig förändring? Är det USA:s president? Svaret är du och jag, menar Åke Persson, på 90-talet ansvarig för hållbarhet i Borlänge. I samtalet deltar ockå fotografen Mattias Klum. Inspelat i november 2013. Arrangör: Kungliga dramatiska teatern.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För miljön i tiden

Miljöarbetet på 00- och 10-talen

Arktis har blivit en symbol för nutida klimatförändringar. Vi ser hur isarna smälter, vattnet stiger och politiken förändras. Vilket i sin tur förändrar villkoren för hela jordens befolkning, säger Johan Rockström, miljöprofessor. I samtalet deltar också Isabella Lövin (MP), EU-parlamentariker, och ekonomen Klas Eklund. Inspelat i november 2013. Arrangör: Kungliga dramatiska teatern.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För miljön i tiden

Miljöarbetet nu och framtidens matbord

Vi har världsklass både på den svenska djurhållningen och på att ha en låg klimatpåverkan. Det menar Elisabeth Gauffin, ekologisk lantbrukare och ordförande för Krav. Hon samtalar med miljöprofessorn Johan Rockström och Åsa Domeij, tidigare miljöpartistisk politiker, idag hållbarhetschef på Axfood. Inspelat i november 2013. Arrangör: Kungliga dramatiska teatern.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.