Titta

Retorikmatchen 2014

Retorikmatchen 2014

Om Retorikmatchen 2014

Elever i årskurs sex tävlar i retorik. Det handlar om att göra sin röst hörd och att ta sig tid att lyssna på vad andra säger. Äran, en guldmikrofon och 10 000 kr till klasskassan står på spel. Programledare: Nassim Al Fakir.

Till första programmet

Retorikmatchen 2014: Slutaudition, del 1 av 2MaterialDela
  1. I retorikmatchen i dag:

  2. Ni är de bästa retorikerna.
    Kör hårt nu.

  3. Vi vill ha giftfri mat på vår skola.
    Nej, på alla skolor.

  4. Tänk på ett budskap.
    Det är allt vi kan minnas.

  5. Är det nåt ni vill förändra?

  6. Ni undrar vad vår lösning är.
    Jo, elevskåp i korridoren.

  7. Snyggt att ni använder
    det fysiska rummet.

  8. Att bli mobbad är ett problem
    för 130 000 barn i Sverige.

  9. Jag tänker att talet är...

  10. UR presenterar...

  11. ..."Retorikmatchen".

  12. Det ska bli så kul.
    Vi kör gasen i botten.

  13. Det känns roligt och spännande
    inför tävlingen.

  14. Jag tvivlar inte på att vi är
    toppkandidater i "Retorikmatchen".

  15. Det känns spännande att vara här.

  16. Jag är jättetaggad.

  17. -Välkomna in.
    -Det är kul att få chansen.

  18. De andra lagen är bra,
    men vi är bättre.

  19. Vi är bäst.

  20. Hej och välkomna till slutaudition
    i "Retorikmatchen" 2014.

  21. Tack.

  22. -Känns det bra?
    -Ja!

  23. Ni som är här har kämpat hårt-

  24. -och gång på gång visat
    att ni är bra på att hålla tal.

  25. Ni är de bästa retorikerna
    i årskurs sex just nu.

  26. Några som håller med är juryn.

  27. Frida, Ellinor och Jonathan,
    ni har valt deltagarna.

  28. Hur känns det att se dem?

  29. Vi är stolta att ni är här
    och ser fram mot att höra er.

  30. Det som står på spel är UR:s
    retorikpris, Guldmikrofonen-

  31. -och även 10 000 kronor
    som går till hela klassen.

  32. I dag är det slutaudition,
    och ni är tio lag.

  33. Men när det är över
    ska det vara åtta lag kvar.

  34. Så två lag måste lämna oss.

  35. Varje lag håller ett tal.

  36. Ni har en chans att övertyga juryn om
    att få gå vidare.

  37. Hur känns det? Maximus från
    Engelbrektskolan i Borås?

  38. Det är väldigt nervöst.

  39. -Vad gör du åt nerverna?
    -Koncentrerar mig.

  40. Oliver från Svartbjörnsbyns skola
    i Boden.

  41. Talet ni ska hålla
    har hela klassen hjälpt till med.

  42. -Hur har samarbetet gått till?
    -Alla har plockat bra grejer...

  43. ...och sen satte vi ihop det
    till ett tal.

  44. -Var det enkelt?
    -Ja, det var det.

  45. Vad skönt att du känner dig trygg.

  46. Mina från Kroksbäcksskolan
    i Malmö, har du stöd från klassen?

  47. Verkligen. De visar
    att just vi ska vara här.

  48. De visar stöd,
    och vi känner oss trygga.

  49. Härligt. Man ska peppa sig själv.
    Känner ni andra att det är okej?

  50. Vad skönt. Vi har lottat
    själva talarordningen.

  51. Först ut är...

  52. ...Snösätraskolan från Stockholm.

  53. Bråtenskolan i Karlskoga.

  54. Sen kommer Engelbrektskolan
    i Borås.

  55. Gruvrisskolan från Falun.

  56. Helenelundsskolan, Sollentuna.
    Svartbjörnsbyns skola, Boden.

  57. Kungsklippeskolan från Huddinge.

  58. Kroksbäcksskolan från Malmö.

  59. Musikugglan från Karlskrona
    och Styckåsskolan från Arvika.

  60. Julia från Snösätraskolan.
    Hur känns det att vara först?

  61. -Bra men lite pirrigt.
    -Finns det fördelar med att börja?

  62. Ja, det går över snabbare.

  63. Det kanske är fördelar.

  64. Sharafat från Styckåsskolan,
    ni är sist ut.

  65. Kommer ni lyckas
    hålla nerverna i styr?

  66. Jag tycker det är bättre att vara
    sist så man hinner tänka igenom.

  67. Perfekt. Det finns fördelar
    och nackdelar med allt.

  68. Nu får ni förbereda det sista
    innan talen.

  69. Men glöm inte bort att ni är
    de bästa. Jag tror på er alla.

  70. -Är ni redo?
    -Ja!

  71. Då kör vi.

  72. Lagen ska hålla tal om nåt
    de vill förändra i sin närmiljö.

  73. De har valt ämne
    och till vilka de riktar sig.

  74. Jonathan,
    vad är ett förändringstal?

  75. Det är framtidens tal. Det handlar om
    hur framtiden ska se ut.

  76. Varför krävs en förändring?
    Vad är problemen vi vill förändra?

  77. Så det är väldigt argumenterande,
    den mest argumenterande talformen.

  78. Ellinor och Frida,
    vad tittar ni på? Hur bedöms det?

  79. Förhållningssätt till målgruppen
    är viktigt.

  80. Har de anpassat argumenten
    efter personerna de pratar till?

  81. Man måste tala från och till hjärtat.
    Det kallas för pathos.

  82. Vi tittar på det.
    Når de oss till hjärtat?

  83. Första skolan är Snösätraskolan
    från Stockholm.

  84. Vi heter Julia och Omar
    och tävlar för det gänget.

  85. Omar är lite blyg-

  86. -men när det har gått lite tid
    så är han självsäker.

  87. Han är inte så flamsig
    utan rätt seriös och det är bra.

  88. När Julia står på scen
    vet man att hon klarar sig.

  89. Hon har bra ögonkontakt
    och kroppsspråk.

  90. Hon tappar inte fokus
    och är bra på att samarbeta.

  91. Snösätraskolan!

  92. Julia och Omar,
    vad vill ni förändra?

  93. -Vi vill ha elevskåp i korridoren.
    -Varför vill ni ändra till det?

  94. Det är bättre och säkrare.

  95. Okej. Vilken är er målgrupp?

  96. Skolledningen och lärarna.

  97. Det känns att ni har full koll.
    Kör hårt nu.

  98. -Vi har lösningen på...
    -Ett: Bättre ordning.

  99. Två: Hur vi förebygger
    och förhindrar stölder.

  100. Tre: Hur vi håller rent
    och snyggt i närmiljön.

  101. Till sist, det kanske viktigaste.

  102. Hur vi förhindrar
    en typ av mobbning.

  103. Ni undrar vad vår lösning är.
    Jo, elevskåp i korridoren.

  104. Bättre ordning: Mina saker finns på
    en plats, i tryggt förvar.

  105. Stölder: Det finns inget att stjäla.
    Allt är i tryggt förvar.

  106. Rent och snyggt:
    Kläderna hålls rena och fräscha.

  107. Ingen sparkar runt dina skor.
    Allt finns i tryggt förvar.

  108. Mobbning: Det här är ett papper.

  109. Det är fortfarande ett papper,
    men skrynklorna går aldrig bort.

  110. Så är det med oss. Blir vi mobbade
    går ärren aldrig bort, men...

  111. Ingen skulle fått
    skorna bortsparkade-

  112. -sina kläder nedsmutsade
    eller sina saker stulna.

  113. Allt finns i tryggt förvar
    i elevskåpen.

  114. Vi behöver elevskåp nu.

  115. Vad duktiga ni var. Ni har anpassat
    er bra till målgruppen.

  116. Vi tjatar mycket om det.

  117. Era argument ska anpassas
    till de ni pratar till.

  118. Det har ni gjort. Ni pratar om
    ordning, säkerhet och trygghet.

  119. Jag tror att en skolledning skulle
    känna att argumenten nådde fram.

  120. Jag tänker att det är snyggt
    med rekvisita.

  121. Att ni knycklar ihop pappret.
    Det blir en liknelse.

  122. Retorik är mer än ord. Snyggt att ni
    använder det fysiska rummet.

  123. Det tar jag med mig.

  124. Jag instämmer. Men det
    är ändå ett förändringstal.

  125. Då måste man slå an till pathos,
    till åhörarnas känslor.

  126. Och det kommer lite sent.

  127. Mobbningen är det starkaste
    pathosargumentet-

  128. -rent och snyggt är viktigt,
    men där hajar man till.

  129. Och det kom ganska sent.
    Man får känsla för det på slutet.

  130. Jag skulle trycka på det tidigare,
    om jag ska säga nåt kritiskt.

  131. Men på det stora hela
    var talet fantastiskt.

  132. Juryn sa att vi var bra, fast vårt
    starka argument kom lite sent.

  133. Jag är nöjd med att jag inte var
    nervös och att det var roligt.

  134. Vi tyckte att allt var bra.

  135. Nästa lag är Bråtenskolan
    i Karlskoga.

  136. Vi heter Linnéa och Oscar,
    och vi tävlar för det gänget.

  137. Oscar är modig.
    Han står upp för sin åsikt.

  138. Han bryr sig inte om
    vad andra tycker.

  139. Linnéa är jättebra
    på att läsa tal och hon är modig.

  140. Hon har sin egen åsikt.

  141. Bråtenskolan!

  142. Oscar och Linnéa, välkomna.
    Vad vill ni förändra?

  143. Vi vill förändra skolmaten.

  144. -Okej. Varför då?
    -Det är gifter och besprutat.

  145. -Vem vänder ni er till?
    -Ansvariga kommunpolitiker.

  146. Då fattar vi. Kör i gång.

  147. Vi barn är framtiden.

  148. En dag tar vi över samhället.
    Ni håller nog med.

  149. Men vill ni göra nåt
    för framtiden? För oss?

  150. Vi växer, går i skolan,
    utvecklas varje dag.

  151. Så vi behöver mat, riktig mat,
    utan gifter och bekämpningsmedel.

  152. Alla barn bör få god och sund kost i
    skolan. Dags för förändring.

  153. Vi vill ha egenodlad potatis-

  154. -grönsaksland
    och morötter i långa rader.

  155. Vi vill ha en skolgård
    där höns sprätter.

  156. Vi vill ha bröd
    bakat av riktigt mjöl.

  157. Vi vill ha mjölk från friska kor.

  158. -Men vem ska rensa ogräs?
    -Vi, så klart.

  159. -Mata hönsen och mjölka kossorna?
    -Vi, så klart.

  160. Vi är framtiden.

  161. Giftig mat gör oss sjuka.
    Har ni råd att inte lyssna?

  162. Vi vill ha giftfri mat på vår skola.
    Nej, på alla skolor.

  163. Tack för oss.

  164. Imponerande språk i talet.

  165. Det märks att ni har jobbat med
    detaljer och då skapas förtroende-

  166. -när man lyssnar på er.

  167. Det är fullt med stilfigurer.
    Jag hann knappt anteckna alla.

  168. Men anaforer, exempla,
    ett correctio i slutet-

  169. -när ni säger: "Förresten,
    det ska gälla alla."

  170. Det höjer nivån lite grann.

  171. Ni ska få lära er ett begrepp
    som heter budskapsdisciplin.

  172. Er tes är att ni vill ha
    en giftfri skolmat.

  173. Men samtidigt hör vi om närodlat
    och förändringar på skolan.

  174. Man ser att talet
    har två olika budskap.

  175. Men tänk på ett budskap,
    det är allt vi kan minnas.

  176. Det kan ni ta med er i framtiden.

  177. Det var två saker som var
    särskilt bra. Bilden i mitten...

  178. "Egenodlad potatis. Grönsaksland
    och morötter i långa rader."

  179. "Höns som går runt och sprätter."
    Det skapar bilder.

  180. Med retorik skapar man "in-head"-
    bilder inte overheadbilder.

  181. Jag ser verkligen hönsen.

  182. Det är jättebra att ni tar ansvar.
    Ni säger tillsammans:

  183. "Vi ska göra det."
    Det blir en återkommande ramsa.

  184. Ni visar att ni vill ta ansvar.
    Bra jobbat.

  185. Tack.

  186. Juryn sa att talet var riktigt bra.
    Vi hade retoriska figurer.

  187. De tyckte att det var jättebra.

  188. Vi ska förbättra budskapet och inte
    gå in på två olika budskap.

  189. -Vi ska rikta in oss på ett.
    -Vi ska förbättra det.

  190. Vi går nog vidare
    eftersom juryn sa-

  191. -att vi skulle tänka på det
    till framtiden. Det lät som det.

  192. Här är Engelbrektskolan
    från Borås.

  193. Vi heter Matilda och Maximus,
    och vi tävlar för den klassen.

  194. Matildas förmågor i retorik
    är att hon kan prata lugnt-

  195. -hon är inte stressad
    och har bra kroppsspråk.

  196. Maximus starkaste sidor
    är att han går in i rollen-

  197. -som han har när han pratar.
    Han blir en annan person.

  198. Han har även bra kroppsspråk
    och pratar tydligt.

  199. Engelbrektskolan!

  200. -Vad vill ni förändra?
    -Mobbning.

  201. Tungt ämne. Varför valde ni det?

  202. Därför att en i högstadiet
    har blivit mobbad.

  203. Okej. Vem riktar ni er till?

  204. Målgruppen är årskurs
    tre till sex och lärare.

  205. Okej. Då säger jag: Kör hårt.

  206. Jag har tröttnat
    på hur det är mitt ibland oss.

  207. Att bli mobbad är ett problem
    för 130 000 barn i Sverige-

  208. -enligt Barnombudsmannen.

  209. Ingen ska gå till vår skola
    med en klump i magen.

  210. Öppna dina ögon och ditt hjärta.
    Det får inte vara så för nån.

  211. Mobbning är svårt att prata om. Hur
    är det då att drabbas?

  212. Av elaka ord blir det ärr.
    Som en kniv som skär i dig.

  213. Den som mobbas är ofta annorlunda.

  214. Men vem utgår man i från?
    Vem bestämmer vem som är normal?

  215. Är vi inte alla olika?
    Vem är perfekt.

  216. -Svaret är enkelt. Ingen.
    -Börja med det lätta.

  217. -Säg hej.
    -Fråga hur nån mår.

  218. -Fråga om nån vill vara med.
    -Det är vårt ansvar.

  219. Omtanke är gratis men värt liv.

  220. -Bemöt andra som du vill bemötas.
    -Det är ditt val.

  221. Vi har redan valt.

  222. Ni har manus,
    men ni använder dem knappt.

  223. Ni hade kunnat slänga bort dem.

  224. Ni tar stort anspråk.
    Mobbning är tungt.

  225. Men ni ger tre enkla saker
    att förändra. Det var snyggt.

  226. Det är bra att ni har kollat
    hos Barnombudsmannen.

  227. 130 000 barn,
    och du understryker det.

  228. Jag skulle vilja ha en jämförelse.

  229. Typ:
    "Lika många som bor i vår kommun."

  230. "Det är vår skola gånger fyra."
    Då förstår man bättre.

  231. Det tycker inte jag.

  232. Det var fantastiskt och skapade
    ett starkt ethos för er.

  233. De har gjort research och tagit reda
    på siffrorna.

  234. Det var bra.

  235. Jag vill också säga
    att det är logoscentrerat.

  236. Man tänker på logiken i talet.
    Det är strukturerat.

  237. Med er synk och ert framträdande
    kände jag även pathos.

  238. Tack.

  239. Juryn sa att det var bra.
    Vi hade med logos och pathos.

  240. Vi använde kroppsspråk
    och strukturerade talet bra.

  241. Vi är mest nöjda med att ha klarat
    det utan att flippa ur.

  242. -Jag var nöjd med allt.
    -Vi gjorde allting bra.

  243. Det är dags
    för Gruvrisskolan från Falun.

  244. Vi heter Malte och Tindra,
    och vi tävlar för de här.

  245. Malte är bra på att använda
    sitt kroppsspråk.

  246. Han brukar vara lugn och då
    känner jag att det ska gå bra.

  247. Tindra är bra
    på att memorera kort.

  248. Man känner sig lugn av det.

  249. Jag behöver inte vara orolig.
    Om jag klarar mig så är det lugnt.

  250. Gruvrisskolan!

  251. Malte och Tindra,
    vad handlar talet om?

  252. Vår skolgård.

  253. -Är det nåt ni vill förändra?
    -Ja, hela skolgården.

  254. Vem riktar ni er till?

  255. Vi riktar oss
    till kommunalpolitiker.

  256. Jag säger varsågod.

  257. Tänk dig hundra barn,
    en jätteparkering-

  258. -en lerpöl till fotbollsplan
    och en gräsligt, gnisslande gunga.

  259. Skulle du som barn vilja leka här?

  260. Vår skolgård är en katastrof
    som inte uppmuntrar till lek.

  261. "Hitta på en lek", kanske du tänker,
    men det saknas miljöer.

  262. Många sitter med mobilen
    och riskerar trötthet-

  263. -nackskador och mobbning.
    En förändring måste ske.

  264. Dessutom vill vi vara förebilder för
    de mindre genom att leka.

  265. Man är bara barn en gång.
    En förändring måste ske.

  266. Du har väl hört
    om Pisa-undersökningen?

  267. Barn behöver röra sig för att orka
    och prestera bättre.

  268. En förändring måste ske.
    För allas vår framtid-

  269. -små, stora och hela samhället,
    hoppas vi att ni hjälper oss-

  270. -få en roligare, rörligare rast.

  271. Malte och Tindra,
    ni är allitterationernas mästare.

  272. Jag gillar inledningar,
    och ni gör det jättebra.

  273. Ni kastar oss in
    med era bilder.

  274. Ni talar om hundra barn
    och en jätteparkering.

  275. Där kunde ni ha pausat lite mer.

  276. Då skulle vi ha sett bilderna.
    Snyggt.

  277. Om man vill förändra nåt ska man
    vända sig till rätt målgrupp.

  278. Då är det mycket att tänka på,
    kanske kostnaden för det.

  279. Ni har några argument
    om hälsa där ni breddar lite.

  280. Men de kunde ni bygga ut mer.

  281. En kommunpolitiker tänker kanske att
    det är jobbigt.

  282. Ni kunde pusha lite hårdare.

  283. Det var jättebra att ni tog upp
    mobilerna. Ni har säkert hört det.

  284. Jag har sagt det flera gånger,
    så det var ett bra motargument.

  285. Jag tror att vuxna känner igen
    det. Superbra. Ni har övat mycket.

  286. Men Malte, du pratar lite fort
    och du har mycket att säga.

  287. Om du tar det lugnare
    får vi med oss det.

  288. Juryn sa att vi skulle ta upp
    vad som behövs för förändringen.

  289. Vi skulle tala långsammare.

  290. Jag är nöjd med vår insats.
    Det har gått bra.

  291. -Men det är pirrigt nu.
    -Vi är nöjda oavsett hur det går.

  292. Sist ut i dag är Helenelundsskolan
    från Sollentuna.

  293. Vi heter Moa och David
    och tävlar för det här gänget.

  294. Moa är duktig på att få med publiken
    när hon talar.

  295. Hon är duktig med kroppen
    och väldigt självsäker.

  296. Jag tror att vi går långt.

  297. David använder kroppsspråket-

  298. -och är bra framför kameran
    och pratar tydligt.

  299. Han är beredd att gå
    hur långt som helst.

  300. Helenelundsskolan!

  301. David och Moa,
    vad ska ni förändra?

  302. -Skolmaten.
    -Varför vill ni det?

  303. Den är inte så god
    som den borde vara.

  304. Många elever ogillar den.

  305. Vem riktar ni er till?

  306. -Kommunen.
    -Perfekt. Då kör vi.

  307. I dag är det vår tur
    att uttrycka vår och andras åsikt.

  308. Vi ska prata om ett problem
    som gått för långt: skolmaten.

  309. I vår ålder växer man mycket,
    och då är maten viktig.

  310. Många elever äter inte skolmaten.

  311. Missnöje med skolmaten är ämnet som
    oftast tas upp på klassråd.

  312. Men problemet är
    lika mycket vårt fel.

  313. För det finns elever
    som inte ens smakar maten.

  314. Det är ingen enkel nöt att knäcka.

  315. Vårt förslag är att låta eleverna
    driva restaurang på skolan.

  316. Vi är tacksamma för att få mat.
    Måltiden hör till utbildningen.

  317. Men ni kan låta oss lära
    genom att ta ansvar.

  318. Tillsammans skapar vi gemenskap
    och förutsättningar för lärande.

  319. Så kära kommun,
    lägg skolmaten i våra händer.

  320. För min framtid, din framtid
    och för allas framtid.

  321. Lyssna på våra åsikter, för på en
    mätt mage sitter ett glatt huvud.

  322. Väldigt sant.

  323. Snyggt tal. Eftersom ni pratar
    till en målgrupp-

  324. -som är politiker
    som har mycket att tänka på-

  325. -så är det viktigt
    att ni visar er ansvarstagande.

  326. Att ni är villiga
    att gå halva vägen.

  327. Det gör ni genom att resonera
    och visa att ni vill ta ansvar.

  328. Ni erkänner även att elever inte
    smakar på maten.

  329. Det skapar välvilja
    hos åhörarna för er.

  330. Så det var himla snyggt.

  331. Jag tänker på framförandet.

  332. Det känns levande och ni känns
    bekväma på talargolvet.

  333. Men i händerna är det samma sak
    som händer flera gånger.

  334. Där kan man variera lite mer.

  335. Jag vill berömma för frihet från
    manus. Det märks att ni har övat.

  336. Det sitter i kroppen och i stegen
    och i ryggen. Bra gjort.

  337. Jag vill ge beröm för slutet.
    "För vår framtid, för er framtid"-

  338. -"för allas framtid."
    Figuren heter översatt stegring.

  339. Det går från det lilla
    till det stora. Bra.

  340. Ska man påverka ska man alltid
    tänka som målgruppen tänker-

  341. -när de hör förslaget.
    Ni föreslår en restaurang.

  342. Hur mycket tid
    tar det från undervisningen?

  343. Kommer ni att klara av det?
    Blir det bättre mat?

  344. Sånt kan man bemöta och tänka på
    när man ska påverka.

  345. -Jäklar, vad duktiga ni är.
    -Bra jobbat.

  346. Tack.

  347. Juryn sa att vi ofta
    gjorde samma rörelse.

  348. -De tyckte att vi var duktiga.
    -Och att vi gick runt.

  349. Jag var nöjd med att allt gick bra
    den här gången. Jag sa rätt.

  350. Jag trodde att jag skulle
    glömma bort allt.

  351. Men det gick ganska bra,
    och jag var inte så nervös.

  352. Vi hamnar nog i topp.

  353. Vi har sett fem tal
    och ska se fem till nästa vecka.

  354. Juryn, vad har ni att säga?

  355. De var så duktiga.
    Vi är inspirerade-

  356. -och motiverade.
    Det var fantastiskt.

  357. Vi förstår inte hur nästa fem
    ska toppa det här.

  358. Det går inte.

  359. Vi får se då. -
    I "Retorikmatchen" är tala guld.

  360. Nästa vecka i retorikmatchen:

  361. Kära skolledare och politiker.
    Vi har nåt viktigt att berätta.

  362. Det är dags för krafttag.

  363. Vi vill att alla elever i Blekinge
    skolor får ekologisk mat.

  364. Vår fotbollsplan är grå och hård.
    Vi vill ha en grön och mjuk plan.

  365. Vi vill vara med och påverka
    vår framtid eftersom den är vår.

  366. -Har vi ett resultat?
    -Jag tror det.

  367. Ni...är de två lag...

  368. ...som vi...

  369. Textning: Katarina Pellijeff
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Slutaudition, del 1 av 2

Avsnitt 2 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tio utvalda lag från hela Sverige i årskurs 6 samlas i Stockholm för att tävla om att bli bäst på att tala och lyssna. På spel står titeln "UR:s retorikpris", 10.000 kronor till klassen och guldmikrofonen.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Retorikmatchen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Kvalet

Avsnitt 1 av 10

1 500 elever i årskurs sex från hela Sverige tävlar om att bli bäst på att tala och lyssna. Den första utmaningen är att övertyga juryn om att man ska få gå vidare till slutaudition. Endast de bästa retorikerna tar sig vidare. Programledare: Nassim Al Fakir.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Slutaudition, del 1 av 2

Avsnitt 2 av 10

Tio utvalda lag från hela Sverige i årskurs 6 samlas i Stockholm för att tävla om att bli bäst på att tala och lyssna. På spel står titeln "UR:s retorikpris", 10.000 kronor till klassen och guldmikrofonen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Slutaudition, del 2 av 2

Avsnitt 3 av 10

Vilket lag i årskurs 6 blir bäst på att tala och lyssna? På spel står titeln "UR:s retorikpris", 10.000 kronor till klassen och guldmikrofonen. Åtta lag går vidare och två lag måste tyvärr lämna tävlingen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Kvartsfinal 1

Avsnitt 4 av 10

I den första kvartsfinalen ställs Kungsklippeskolan i Huddinge mot Bråtenskolan i Karlskoga. Det är en tuff kamp där endast de bästa retorikerna tar sig vidare till semifinal.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Kvartsfinal 2

Avsnitt 5 av 10

I den andra kvartsfinalen ställs Styckåsskolan i Arvika mot Gruvrisskolan i Falun. Det är en tuff kamp där endast de bästa retorikerna tar sig vidare till semifinal.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Kvartsfinal 3

Avsnitt 6 av 10

I den tredje kvartsfinalen ställs Kroksbäcksskolan i Malmö mot Svartbjörnsbyns skola i Boden. Det är en tuff kamp där endast de bästa retorikerna tar sig vidare till semifinal.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Kvartsfinal 4

Avsnitt 7 av 10

I den fjärde kvartsfinalen ställs Musikugglan i Karlskrona mot Engelbrektskolan i Borås. Det är en tuff kamp där endast de bästa retorikerna tar sig vidare till semifinal.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Semifinal 1

Avsnitt 8 av 10

I den första semifinalen gör Kungsklippeskolan i Huddinge och Styckåsskolan i Arvika upp om en finalplats. Endast de bästa retorikerna tar sig vidare till final. Gäst: Yankho Kamwendo, programledare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Semifinal 2

Avsnitt 9 av 10

Kroksbäcksskolan i Malmö och Musikugglan i Karlskrona gör upp om den sista finalplatsen. Gäst i dagens program är Ylva Hällen, programledare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Final

Avsnitt 10 av 10

Efter en lång kamp är det nu dags för finalen då det ska avgöras vilket lag som har de bästa retorikerna i årskurs 6 just nu. 1500 sjätteklassare sökte, två lag återstår. Det står mellan Kungsklippeskolan i Huddinge och Musikugglan i Karlskrona.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2014

Semifinal 2

Kroksbäcksskolan i Malmö och Musikugglan i Karlskrona gör upp om den sista finalplatsen. Gäst i dagens program är Ylva Hällen, programledare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnens romanpris 2014

Augustinatt

Barnjuryn i Karlstad diskuterar ”Augustinatt” av Maud Mangold. Boken handlar om Nora som en kväll hör ett konstigt ljud i trädgården. Under ett äppelträd hittar hon ett bylte med ett spädbarn. Det är i alla fall vad Nora tror när hon bär in byltet i huset. Programledare: Ylva Mårtens.

Fråga oss