Titta

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Om Idrottslärarens drömmar och dilemman

Sex program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?

Till första programmet

Idrottslärarens drömmar och dilemman : Kroppens uttryckDela
  1. Schottis, vals och bugg.

  2. Klassiska danser som dansats
    på många idrottslektioner.

  3. I dag finns lärare som utvecklat
    sina danslektioner på nya sätt.

  4. Dansen har en central roll i idrotten
    och kan användas på många olika sätt.

  5. Som social gemenskap eller motion.

  6. Dansen kan också fungera som
    ett kreativt uttryck-

  7. -där eleverna får gestalta
    sina idéer, tankar och känslor.

  8. Amanda heter jag
    och går sista året på GIH.

  9. Jag har dansat
    i stort sett hela mitt liv.

  10. Jag heter Joakim och går på GIH,
    idrottslärarutbildningen.

  11. Jag har väldigt liten erfarenhet
    av dans sen tidigare-

  12. -mest på grundskolan.

  13. Aldrig på fritiden eller nåt sånt.

  14. Så, då sätter vi fart.

  15. Vi intar rummet, som det heter.
    Vandrar på.

  16. Det speciella med expressiv dans är
    att man försöker gestalta nånting.

  17. Var och en utgår ifrån sig själv
    och får lov att hitta egna uttryck.

  18. Det finns inget rätt eller fel sätt
    att utföra rörelsen på.

  19. Det är nåt väldigt naturligt,
    den moderna dansen eller fridansen.

  20. Att kunna uttrycka sig
    genom rörelser-

  21. -både utan och till musik,
    och använda kroppen som redskap.

  22. Det är nånting jag gjort
    både på fritiden och på skolan-

  23. -och som jag kan tänka mig
    att jobba med i skolan.

  24. Fundera på hur det känns...

  25. För mig som är bollspelare
    är det lättare att göra sånt-

  26. -eftersom det känns tryggt.

  27. Det är där jag tror hindret ligger
    för lärare som har bollspelsvana.

  28. Man måste öva så mycket själv
    innan man kan lära ut det.

  29. Nu ska ni tänka att ni har en pensel
    på en kroppsdel.

  30. Den här penseln, eller kroppsdelen,
    ska ni måla ert namn med.

  31. Välj en kroppsdel och måla ditt namn.

  32. Testa lite,
    så kan vi göra det tillsammans sen.

  33. -Snyggt!
    -Det är lite stelt i början.

  34. Jag har inte det här naturligt.
    Det blir lite konstlat.

  35. Jag känner mig obekväm med det.

  36. Det är svårt för mig att uttrycka mig
    så expressivt och fritt.

  37. Jag gillar hellre att röra mig
    till en förbestämd koreografi.

  38. -Det är lättare för mig.
    -Snyggt.

  39. -Kan man få se din också?
    -Ja. Jag använde huvudet.

  40. Det är kul. Det finns många vägar
    att hitta den egna koreografin.

  41. Skulle jag bara säga
    "nu ska ni skapa ett solo"-

  42. -då hade det blivit svårt.

  43. Pröva att gå på linjer.

  44. När du byter riktning
    är det tydligt att du gör det.

  45. Däremot om man lirkar lite grann,
    genom att bara bestämma sig:

  46. Man kan börja på en plats i rummet
    och där hitta olika positioner-

  47. -och sen förflytta sig genom att gå,
    men att gången får utvecklas.

  48. Bara där har man börjat snudda vid
    att skapa sin egen dans.

  49. Hur blir min rörelse i rummet då?

  50. Här märker man att
    det kommer in...många aspekter.

  51. Även det här med tempo märker man.

  52. Om man kanske dansar
    en färdig koreografi-

  53. -som jag leder och du följer,
    då är inte du så blottad.

  54. Då följer du mina rörelser
    och det är inget mer med det-

  55. -men i den expressiva
    blir man lite mer blottad och öppen.

  56. Lite mer naken, skulle jag säga.

  57. Okej. Nu har vi varit inne på...

  58. Det är självförverkligande att dansa.
    Att lära känna sin kropp.

  59. Att kunna släppa lös
    och inte tänka på hur man ser ut.

  60. Det som kan vara problematiskt är
    att alla kanske inte vill skapa.

  61. Alla kanske inte känner sig bekväma
    med sin egen kropp-

  62. -och med sin egen hydda.

  63. Man får bana väg även där
    och låta dem känna sig trygga.

  64. Då har jag en viktig roll som lärare,
    att leda in på den biten.

  65. Inta positionen och stanna där.

  66. Vi är inne på begreppet space.
    Ni kan kombinera en form-

  67. -och vilken nivå i rummet
    du vill ha formen.

  68. Så stannar du på position två
    en stund-

  69. -och så tar du dig till position tre.
    Gå en stund för att hitta den.

  70. Det finns ett motstånd
    för killar att dansa-

  71. -i alla fall på skolan, i den åldern.
    Dans är lite töntigt.

  72. "Även om jag skulle vilja,
    vill jag inte visa det för de andra."

  73. Då gäller det att skapa trygghet.

  74. Visa att jag är trygg och
    att det inte finns rätt eller fel.

  75. Det ska vara fritt och lekfullt.

  76. Pröva flera gånger för att bestämma-

  77. -på vilket sätt du vill lägga
    vägarna emellan dina positioner.

  78. På praktik har jag blivit förundrad
    över hur lite dans man har haft.

  79. Det är så lustigt, för dans är nåt
    som står i läroplanen-

  80. -och är ett moment som ska vara med.

  81. Matematik är inte addition en vecka
    och sen kan man det-

  82. -utan man tragglar
    och hittar vägar att lära sig.

  83. Man kan det, utantill, till slut.

  84. Men med dansen är det inte så.
    Det är nåt man ska hafsa igenom.

  85. Jag måste ju trycka in
    sånt jag tycker är svårt-

  86. -bland annat expressiv dans.

  87. Lär jag mig, då kommer det att bli...

  88. Jag kommer få
    en större variation i mitt yrke.

  89. Även om inte jag kanske är
    den mest kreativa dansaren-

  90. -så tycker jag det är väldigt kul.
    Jag hoppas att man kan få med det-

  91. -till eleverna,
    att de känner rörelseglädjen.

  92. Nu har man utvecklats mycket.
    Inte bara att man känner till det-

  93. -utan även att man har fått verktyg-

  94. -för att didaktiskt och metodiskt
    få med andra i samma moment.

  95. Dansen ska bli kreativ och lustfylld,
    men ska också betygsättas.

  96. Hur går det egentligen ihop?

  97. Läraren Charlotte ska betygsätta
    sina sexor för första gången.

  98. Hur känns det att betygsätta
    nåt de presterar med kroppen?

  99. Jag tycker betyget är jobbigt
    och pratar med mina elever-

  100. -om att jag betygsätter en kunskap,
    inte dem som personer.

  101. Därför är det noga att förklara:
    "Jag tycker om dig som du är."

  102. "När du kommer utanför skolan"-

  103. -"spelar det ingen roll
    hur fort du springer."

  104. De ska få med sig glädjen.

  105. Dagens timme ska handla om dans
    och takt och rytm och så där.

  106. Man kan ta bort ordet dans:
    vi ska skapa rörelse.

  107. Nu kommer de göra en egen rörelse,
    vilket är lite stressande.

  108. Jag försökte tona ner det.

  109. Det kan räcka med att gå.
    Gärna i takt-

  110. -men det viktiga är
    att hitta en övning.

  111. Tänker de på takten går det inte.

  112. Titta... Varsågoda och ta.

  113. Jag tror väldigt mycket handlar om
    säkerhet och självkänsla.

  114. Det är den jag måste ge dem.

  115. -Jag har inte kommit på nåt danssteg.
    -Ta nåt av mina.

  116. Gå. Sidosteg. V-steg.

  117. Fyra steg framåt, fyra bakåt.
    Använd nåt du redan kan.

  118. Du vet när vi gör cowboydansen,
    armkrok...

  119. -Jag tror jag tar fyra...
    -Du kan låna mitt bibliotek.

  120. Det är bara att ta det.
    Det där är ju jättebra.

  121. Är ni klara?
    Då sätter jag på musiken-

  122. -och nu får ni sätta ihop
    era fyra rörelser.

  123. Jag skulle vilja ha en hälsoprofil
    om man ska bedöma idrott.

  124. Att när de går ut nian
    vill de fortsätta idrotta.

  125. Att du har förutsättningarna
    för att hålla dig frisk-

  126. -du har bra kondition, en stark kropp
    och en lust att vilja röra på dig.

  127. Som ett hälsokort.
    "Nu är ni färdiga här."

  128. Det kanske skulle vara bättre.

  129. Som liten tyckte jag det var roligt
    att dansa som Justin Timberlake.

  130. Jag drömde om att bli som honom,
    fast mest på skoj.

  131. När vi skulle ha dans tänkte jag inte
    att det skulle vara svårt.

  132. Jag vet inte vad det var för dans
    och hängde inte med.

  133. Jag kunde absolut inte dansa i takt.

  134. Läraren sa att jag skulle
    titta på henne-

  135. -för att se hur man dansar
    i takt till musiken...

  136. Jag kände allas blickar på mig.

  137. Sen ville hon
    att jag skulle göra som henne.

  138. Jag tyckte alla skrattade
    när jag inte kunde.

  139. Det var sjukt jobbigt.
    Jag ville bara försvinna.

  140. Min lust för att dansa är helt borta.
    Jag vill inte göra bort mig igen.

  141. Det häftigaste tycker jag är
    att eleverna känner:

  142. "Det jag uttrycker med min kropp,
    det är också viktigt."

  143. Inte bara det alla andra gör,
    utan det jag gör är lika viktigt.

  144. Vi hoppade på den här typen av dans
    när vi var på en fortbildning-

  145. -jag och tre kollegor.

  146. Läraren vi hade där arbetade efter
    en teori av en som heter Laban.

  147. Vi blev eld och lågor
    när vi fick vara med där-

  148. -och de experimenterade
    med ljus och musik.

  149. Det ville vi köra med våra elever.

  150. Exemplariskt, Jonathan.

  151. Rudolf Laban var
    både konstnär och koreograf-

  152. -men han utvecklade också en metod-

  153. -för att undervisa dans i skolan.

  154. Man arbetar med rörelseprinciper
    i stället för tekniker.

  155. Till exempel för att skapa
    olika variationer på rörelse-

  156. -så kan man använda begrepp som tid:
    att göra rörelser sakta eller fort.

  157. Man kan använda rummet.

  158. Han talade om det personliga rummet,
    hur jag kan röra mig med min kropp-

  159. -men också om det generella rummet,
    det som vi befinner oss i.

  160. Vi ska dansa i tid
    och börja med slowmotion.

  161. Tänk på
    att ta ut rörelserna långsamt.

  162. Inte bara händerna,
    kanske benen, magen, huvudet...

  163. Det finns inga regler.
    Det är bara att ha kul.

  164. Han säger vad vi ska göra,
    men man uttrycker sig hur man vill.

  165. Man vet att det är dans,
    men det känns inte riktigt som det.

  166. Man lever sig in i det.

  167. Du behöver inte
    vara jätteduktig på dans själv.

  168. Jag tror många idrottslärare tror
    alla elever ska imitera läraren-

  169. -men det är ju eleverna
    som ska dansa.

  170. Det viktiga är att
    skapa förutsättningar för eleverna.

  171. Där tror jag synsättet
    behöver förändras.

  172. Jag frågar mig: är det verkligen så-

  173. -att en lärare i idrott inte kan
    lära ut dans som konstnärlig form?

  174. Vad händer när
    en lärare i idrott och hälsa-

  175. -faktiskt undervisar
    med Laban som metod?

  176. Nu lämnar vi det här
    och går mer till rummet.

  177. Ni ska blunda, slappna av...
    Tänk er att ni ligger i en låda.

  178. Lådan ska ni utforska
    med era händer och fötter.

  179. Den här lådan ni ligger i
    blir större och större.

  180. Jag ser att de har fått större mod.
    De vågar mycket mer.

  181. Man ser eleverna
    på ett helt annat sätt.

  182. De uttrycker glädje och ibland sorg.

  183. Sorgen kan också vara
    helt underbar att se.

  184. "Nu kan jag göra en ledsen rörelse."

  185. Vissa elever har vuxit enormt mycket.

  186. "Det här kan jag. Jag kan dansa!"

  187. "Jag kan uttrycka mig
    och jag får göra det."

  188. Du lär dig olika sätt
    att förklara nånting du vill säga.

  189. Det behöver inte vara att du pratar,
    du kan visa det genom dans.

  190. Du behöver inte säga det.

  191. Som Glenn har sagt ska du känna
    att du verkligen är i den lådan-

  192. -så jag brukar tänka
    att jag är inlåst och vill ut-

  193. -och att lådan blir större,
    när jag tänker att den blir stor.

  194. När jag vill resa mig,
    då blir lådan större.

  195. Innan så dansade jag typ aldrig
    och jag har ogillat det.

  196. Jag tyckte "Nej, jag ska aldrig dansa
    för någon"-

  197. -men nu när vi har Glenn
    har jag fått en annan bild.

  198. Nu kan jag dansa i stan.

  199. Ja, jag vet inte vad man ska säga.
    Det är tårar, nästan.

  200. Jag gillar att man försöker.
    Man rör hela armen...

  201. I den expressiva dansen
    finns en potential-

  202. -där man kan använda dansen
    som språk.

  203. Att kommunicera med varandra
    genom rörelser.

  204. Det vill säga att idéer, tankar
    och stämningar-

  205. -kan uttryckas i rörelser.

  206. Det är också nånting som jag tror
    kan vara betydelsefullt-

  207. -när man diskuterar vad hälsa är.

  208. Dans som expressiv form
    kan vara en del-

  209. -av att förstå hälsa-

  210. -men också att man får
    ett stärkt självförtroende.

  211. Att våga röra sig.

  212. Man får titta på...
    Har de lärt sig stegen?

  213. Det är en bedömningsgrund.

  214. Hur väl följer de takt?
    Har de hittat rytmen?

  215. "Du sträcker inte på fötterna",
    den bedömningen har du inte.

  216. Rör sig elever rytmiskt till musik?

  217. Kravet på bedömning har ökat enormt.
    1990 var det så här mycket.

  218. I dag är det så mycket.

  219. Det är knepigt, rent pedagogiskt,
    att försvara det här.

  220. Hade man gått på strikt resultat:
    hoppa si och så långt och högt...

  221. Det vore lättförståeligt,
    men hade skapat en diskussion.

  222. Ibland känner jag att eleverna känner
    att de blir bedömda-

  223. -så att aktiviteterna stannar av
    när jag närmar mig.

  224. Det tycker jag är snett i ett ämne
    som ska skapa rörelseglädje.

  225. För att få godkänt i idrott
    ska eleven visa-

  226. -att hen kan dansa i takt,
    i alla fall till viss del.

  227. Men hur många sätt kan man dansa på?

  228. Idrottsläraren Eskil
    låter sina elever dansa i rullstol.

  229. I dag ska vi ha
    en form av pionjärslektion-

  230. -i rullstolsdans.

  231. Det ska vara en integrering
    av rullstolsdans bland eleverna.

  232. Vissa elever går,
    vissa sitter i rullstol-

  233. -för att nå ut med budskapet-

  234. -hur det är att anpassa sig
    till en lektion som rullstolsburen.

  235. -Varför gör ni det?
    -Dels har vi nån elev i rullstol...

  236. ...och självklart är det svårare
    för dem att vara med.

  237. Självklart är det svårare för oss
    att anpassa undervisningen till dem.

  238. Vi måste bli bättre på det.

  239. Hur gör man med takt?
    Hur visar man att man håller den?

  240. Ja... När man sitter i rullstol
    kan man visa med händerna.

  241. Man kan visa vilken takt man kör i.

  242. Till exempel kan man svänga i takt
    eller varannan takt.

  243. Sen är de inte vana vid rullstol,
    men målet är att hålla nån takt.

  244. Jag har hört att du är med
    på alla lektioner.

  245. -Har du alltid varit det?
    -Inte de första åren.

  246. -Hur var det då?
    -Att jag inte kunde vara med.

  247. Vi hade en annan idrottslärare.

  248. -Hur tänkte den läraren?
    -Inte alls.

  249. -Vad fick du göra i stället då?
    -Jag fick slippa idrotten.

  250. -Vad tycker du om det?
    -Dåligt. Jag vill också ha idrott.

  251. I och med att du sätts utanför
    är det lätt att du hamnar utanför-

  252. -och att kraven på dig minskar.

  253. Det sopas lite under mattan
    att det går, med modifikation-

  254. -och så bör det inte vara.
    Det bör vara tydligt styrt-

  255. -hur skillnaderna bör anpassas.

  256. Det är lång väg till att ha detsamma
    nedskrivet för funktionshindrade-

  257. -som finns nedskrivet för de barn
    vi har 200 års erfarenhet av.

  258. Ja, där är utmaningen.

  259. Ja, nu kör vi skarpt.
    Nu är det audition!

  260. Hur tänker du
    kring betyg och bedömning?

  261. Om vi utgår från att dansen bygger på
    att de ska röra sig i takt-

  262. -så måste helt enkelt...

  263. Om rörelsen finns där,
    oavsett vilken rörelse det är-

  264. -bara den håller takten,
    så ska vi utgå därifrån.

  265. En elev som sitter i rullstol,
    kan den få högsta betyg i idrott?

  266. Man bör ju kunna få det.
    Det kan man få i andra ämnen.

  267. Det borde man kunna få,
    utifrån ens förutsättningar-

  268. -men jag tror inte det är skapat än,
    detta som de pratar om.

  269. Det är i dansen de estetiska delarna
    av ämnet blir framträdande.

  270. Samtidigt synliggör dansen
    vissa centrala normer.

  271. Hur tillåtet är det, till exempel,
    att killar dansar med varann?

  272. Eller att dansa själv?
    Vad uppmuntrar läraren-

  273. -och vad motarbetar läraren
    i den här formen av dans?

  274. Förutom pardans finns fridansen,
    som kanske är mer öppen-

  275. -för normbrytande handlingar.

  276. Men även där
    är begränsningar möjliga.

  277. En sådan har med bedömning att göra.
    Hur bedömer man fridans?

  278. Vad bedömer man?
    Rytmkänsla, kreativitet?

  279. Hur kreativ får man vara,
    helt enkelt?

  280. Vilka normer får man bryta
    och ändå få högt betyg?

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kroppens uttryck

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det? Vi träffar Amanda och Joakim, som deltar i en delkurs i expressiv dans för blivande idrottslärare. Amanda tror att det kommer att kännas naturligt att använda den sortens dans i skolan. Joakim, som är mer van vid bollsporter tror att det kan bli svårare, men tycker ändå att det ska bli spännande att undervisa i detta.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Dans och lek, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Fridans, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Idrottslärarens drömmar och dilemman

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Avsnitt 1 av 6

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Motvilja och glädje

Avsnitt 2 av 6

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Kroppens uttryck

Avsnitt 3 av 6

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Rummets potential

Avsnitt 4 av 6

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar idrottsläraren Ninni Kysela som varvar roliga lekar med kamratövningar som stärker elevernas känsla av tillhörighet och sammanhållning i undervisningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Avsnitt 6 av 6

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Idrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott varje dag

Vi besöker Ängslättsskolan utanför Malmö, en skola som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Vad innebär det för skolresultaten och vad krävs av pedagogerna för att lyckas skapa lust till rörelse? Möt idrottslärarna Fredrik Pihlqvist och Kristian Persson som motiverar barnen till rörelse som skapar kreativitet.