Titta

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Om Idrottslärarens drömmar och dilemman

Sex program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?

Till första programmet

Idrottslärarens drömmar och dilemman : Rummets potentialDela
  1. All forskning visar
    att barn mår bra av att röra på sig-

  2. -både för hälsan
    och för sin inlärning.

  3. Miljön - var man har sina
    idrottslektioner - spelar också roll.

  4. Påverkar rummet undervisningen mer
    än vad vi tror, och i så fall hur?

  5. Spelar det roll
    om vi är inne eller ute-

  6. -och hur kan lärare utnyttja rummet
    för att variera undervisningen?

  7. Jag brukar påpeka att det är
    värsta hinderbanan här ute.

  8. Man kan göra
    det mesta här ute som inne.

  9. Man klättrar i berg, hänger i grenar-

  10. -hoppar från sten till sten
    och går balansgång på stockar.

  11. Håll in. Våga.

  12. Bra! Supersnyggt! Gå tillbaka.

  13. Vad duktiga ni var.

  14. Okej.

  15. Håll i. Och så ut.

  16. Häpp! Super!

  17. Tre, två, ett... Bra!

  18. I äventyrspedagogik
    jobbar man med kamratövningar-

  19. -och kamratbanor och med äventyr.

  20. Man vill entusiasmera och få med
    barnen via fantasins hjälp.

  21. Först gick jag en kurs på GIH-

  22. -där ett litet moment
    på kursen var...

  23. Jag visste inte vad äventyrspedagogik
    var, men då fick vi ett smakprov.

  24. Vi var några stycken som fick höra
    om utbildningen i Luleå.

  25. Så sökte vi och kom in.

  26. Man var helt uppfylld av alla de
    äventyr som vi hade varit med på.

  27. Sen kommer man hem och ska
    anpassa det till sin verksamhet.

  28. Då fick man skära ner
    och tänka utifrån sig själv.

  29. Vad är äventyrspedagogik för mig?
    Vad kan jag göra?

  30. -Vad heter ni?
    -Rusharna!

  31. -Här har vi...?
    -Flodhästarna!

  32. Om ni lyfter
    på lappen med proteiner...

  33. Ni springer och tar en kon
    och springer till er grupp.

  34. "Jag fick proteiner."
    Då gör ni fem hopp.

  35. Lyfter man på en kon utan nånting
    får man springa tillbaka.

  36. Ni ska alltså samla på koner.

  37. Vitaminer - då gör vi...

  38. Då gör vi tre upphopp.

  39. Vid alla våra lekar brukar vi också
    berätta en liten historia.

  40. Vi på skolan har också förstått
    att nåt inte står rätt till.

  41. Lärare hittades plötsligt
    sovande i lärarrummet.

  42. Jag kände mig trött
    och somnade i tjockmattan.

  43. Lotten somnade över katedern.
    Nånting var inte bra.

  44. Vi ville nästan inte gå till jobbet
    utan vara hemma och ligga i soffan.

  45. Uppdraget är
    att ta reda på vad som har hänt.

  46. Jag tror att fantasin
    har en stark påverkan på en grupp.

  47. Med den kan jag fånga många elever
    som jag inte hade fångat annars.

  48. Vi fick en penna,
    en linjal och en ampull.

  49. Vi fick också bilder på rök-

  50. -och vi tror
    att det är röken som gör oss trötta.

  51. Det här är ute,
    så att det här är ishallen.

  52. -Vi måste vara här, eller hur?
    -Ja, där är vi.

  53. -Så ska vi dit.
    -Är ni beredda?

  54. Varsågoda. Ut och kör!

  55. Här är Ö. Ö6.
    Vem har inte en bokstav?

  56. -Jag är M19. K5.
    -K5, M19, Ö6.

  57. Då är vi klara.

  58. Vi märker att såna här äventyr
    stärker sammanhållningen i klassen.

  59. En grupp
    som man gjort ett äventyr med-

  60. -får man en väldigt stark samhörighet
    med. Det är nåt speciellt.

  61. Om ni ritar in E där då.
    Skriv en kontroll.

  62. -Var det 11 där?
    -Där var 11.

  63. Där var 11 och så var det 14 där.

  64. 11 var röd, eller?

  65. Där satt den.
    Nu drar vi en linje där, då.

  66. Okej, titta här.
    Spännande, spännande.

  67. Samlas lite närmare,
    så har vi kartan i mitten.

  68. Ni kan komma.
    Backa lite, så att alla ser.

  69. Med hjälp av era klurigheter-

  70. -har vi fått nån slags skärningspunkt
    bakom scoutstugan.

  71. Där tror vi att röret finns, som
    sprutar ut gasen som gör oss trötta.

  72. När man kommer fram till området
    måste man vara försiktig.

  73. Det kan vara nån figur där.

  74. Ni är ju bara
    en skolklass som orienterar-

  75. -men datafirman
    kan ju ha fått lite nys-

  76. -om att nån har fått uppgifter om var
    röret sitter. Så var lite försiktiga.

  77. Spring!

  78. Spring!

  79. Ni har lyckats med uppdraget.
    Ni har neutraliserat gasen.

  80. Ni har hittat gasen
    och lagt i ampullen.

  81. Bra jobbat!
    In med händerna. Bästa klassen!

  82. Varför
    ser gymnastiksalen ut som den gör?

  83. Det rektangulära rummet, med
    ribbstolar, mål och linjer på golvet-

  84. -är det anpassat
    efter kursplanens innehåll och mål?

  85. Åsa, du har skrivit om
    vad idrottssalen kommunicerar.

  86. Hur ser den typiska idrottssalen ut?

  87. Det här är en väldigt typisk sal-

  88. -med dels inredning för bollspel-

  89. med linjer på golvet för olika spel,
    och sen basketkorgar.

  90. Ibland finns det
    fotbolls- eller handbollsmål.

  91. Sen finns det gymnastikinredning,
    med ribbstolar, bommar...

  92. Linor finns oftast,
    och romerska ringar.

  93. Det här är en traditionell sal.

  94. Från dem som jag tittade på
    utkristalliserades tre diskurser.

  95. Man kan också säga "dimensioner",
    om man vill ha ett enklare begrepp.

  96. Dels tävlingsdiskursen, där
    bollspelsinredningen visar-

  97. -att rummet kommunicerar att det
    går ut på att tävla och prestera.

  98. Den andra kallar jag
    för övningsdiskursen-

  99. -där budskapet är att öva kroppen
    och lära sig saker.

  100. Den tredje har jag kallat
    för träningsdiskursen.

  101. Det är
    när skolor använder till exempel-

  102. -spinningrum
    och styrketräningslokaler.

  103. Den typen där rummet kommunicerar
    att man ska träna kroppen-

  104. -att träna upp
    kondition, styrka och rörlighet.

  105. Eftersom det är ett skolämne
    är det ett kunskapsämne.

  106. Om fokus i stället hamnar på
    att tävla och prestera-

  107. -att mäta sig
    och vara bäst på nånting-

  108. -eller att träna upp
    kondition och styrka-

  109. -om det enbart handlar om det
    blir det problematiskt-

  110. -för då ställer det sig i vägen för
    kunskapen som ämnet ska förmedla.

  111. Varför ser salarna ut
    på det här sättet-

  112. -om de inte är anpassade
    till undervisningen?

  113. Det är nog olika faktorer.
    Dels tradition-

  114. -en lång tradition av att bollspel
    har dominerat i undervisningen.

  115. I viss mån kan det vara
    en samordningsvinst för kommunen-

  116. -att man kan använda hallen
    även till föreningsidrott.

  117. Vad kan lärarna ta med sig
    från din avhandling?

  118. Det enklaste är att tänka annorlunda-

  119. -kring hur man använder sin sal,
    om den nu ser ut så här.

  120. Golvlinjer behöver inte användas
    som en bollspelsplan.

  121. Det är många lärare redan duktiga på-

  122. -att använda saker för andra saker
    än vad de är till för.

  123. -Vad kan man göra med linjerna, då?
    -Det finns motorikövningar.

  124. Balansera, hoppa över
    eller att lära sig lägesord.

  125. Med mindre barn
    kan man öva bakom och framför-

  126. -och olika uppställningar,
    så det finns jättemycket.

  127. Gör man nånting under skoldagen
    där man får slappna av litegrann-

  128. -och bara fokusera inåt-

  129. -så tror jag att barnen
    ser det som en skön stund på dagen.

  130. Vi börjar från början. Solhälsningen.

  131. Det är nog många som tänker
    att barn inte behöver yoga.

  132. Men för mig är det dels styrka-

  133. -balans,
    som många barn också behöver öva på-

  134. -och smidighet - man blir smidigare.

  135. När vi började-

  136. -var de här svårast att göra.

  137. Men sen blev det mycket lättare.

  138. Jag försöker vara koncentrerad-

  139. -men ibland vinglar jag
    och tappar balansen.

  140. Sen måste jag vända på mig.

  141. Fram med ett ben.

  142. Ner med händerna.

  143. Många tror att barn alltid är mjuka,
    men det är de ju inte-

  144. -utan de behöver sträcka ut
    sin kropp och mjukna upp.

  145. Man gör rörelser
    som man vanligtvis inte gör.

  146. Och helt rak i armarna igen.
    Bra!

  147. Yoga är väldigt kul.

  148. Man blir väldigt stabil.
    Man får bra balans.

  149. Man tänker mycket på
    att man ska vara lugn.

  150. Man är i gång...

  151. Man helt enkelt... Man är lugn.

  152. Och sen lyfter ni upp.
    Och så ner med låret.

  153. Försök och sträcka på er.

  154. Bra. Då går vi över till båten.
    Vi sätter oss ner.

  155. Man får hela gruppen att göra samma
    rörelser, så det blir en gruppkänsla-

  156. -jämfört med ett bollspel
    där man springer omkring-

  157. -och inte
    har fokus på alla samtidigt.

  158. I yogan vet alla var alla står.

  159. Man har
    en helt annan känsla för gruppen.

  160. Det finns en koncentration i yogan
    som inte finns i nånting annat.

  161. Inte ens i dans, för där finns
    musiken som vi fokuserar på.

  162. Här är det helt tyst.

  163. Det är bara en rörelse som görs
    likadant av alla samtidigt.

  164. Jag försöker göra övningar
    som alla barn ska klara av.

  165. Det är meningen att man ska lyckas.

  166. Men var och en
    gör sina egna övningar-

  167. -och kämpar
    så bra hon eller han kan.

  168. Det är inget som nån annan
    nånsin har kommenterat.

  169. Ingen säger:
    "Det där borde du ha gjort bättre."

  170. Utan var och en
    är fokuserad på sin egen övning.

  171. Det är en aktivitet
    där man också vilar-

  172. -och avslutar gärna hela yogapasset
    med att totalt göra en avslappning.

  173. Att ligga och göra ingenting
    tycker barnen är fantastiskt skönt.

  174. Lär man barnen det här nu har de
    nytta av det resten av livet.

  175. Man känner
    att man får tillbaka livsenergi.

  176. Man orkar leva och göra
    allt som man har runtomkring sig.

  177. Yogan hjälper oss att göra det.

  178. Vad är friluftsliv - natur-
    upplevelse, motion eller avkoppling?

  179. Definitionen har varierat.

  180. Undervisningen i skolan
    börjar för hundra år sen.

  181. Med hopp om kroppslig och själslig
    hälsa blir friluftslivet viktigare.

  182. På 40-talet får skolan
    obligatoriska friluftsdagar.

  183. Men det är först på 50-talet
    friluftslivet blir nåt eget-

  184. -och kunskap om hur vi tar hand om
    naturen ingår i 80-talets kursplan.

  185. Eleverna
    ska känna ansvar för naturen.

  186. Men friluftslivet
    har svårt att hitta sin form.

  187. Ska det vara exklusiv upplevelse,
    utomhusaktivitet-

  188. -eller nära möte med naturen?

  189. Klara, färdiga...

  190. -Vad är så speciellt med salen?
    -Om man tittar sig omkring...

  191. ...så är det pelarna
    man slås av i första hand.

  192. "Hur kan man ha idrott
    med två stora balkar mitt i salen?"

  193. Jag tänker att man kan göra allt
    som man kan göra i en vanlig sal-

  194. -trots den annorlunda formen.

  195. -Vad kommunicerar det här rummet?
    -Det är ganska neutralt...

  196. ...utan linjer
    och med annorlunda form.

  197. Många väggar är helt rena.

  198. Basketkorgarna kommunicerar tydligt
    tävlingsaspekten.

  199. Och sen
    har vi ribbstolar, bommar, linor-

  200. -som kommunicerar
    en övningsdimension.

  201. Meningen är
    att man ska öva kroppens förmågor.

  202. Man kan ha ett par basketkorgar till,
    för att få en större spelplan-

  203. -men varför inte ha
    fem korgar på den väggen-

  204. -för att förstärka övningstanken-

  205. -att en elev ska stå och öva
    och kasta mot korgen.

  206. Det är inte spelet
    som är själva syftet.

  207. Man behöver anamma idrottens metodik
    innan man går på själva produkten.

  208. Men det är lättare att slänga ut
    en boll än att organisera metodik.

  209. Eleverna förväntar sig
    att det ska bli match.

  210. Majoriteten vill tävla så,
    men man måste inte göra det.

  211. I kursplanen
    står det inget om bollspel.

  212. Varför finns de här momenten med
    så mycket i undervisningen?

  213. Det handlar om tradition:
    Ämnet har sett ut så tidigare.

  214. Delvis handlar det om
    lärarnas bakgrund.

  215. Många är skolade
    inom föreningsidrotten-

  216. -och ser det som en naturlig del
    av att röra på sig.

  217. Elevernas förväntningar spelar in.
    Många är engagerade i tävlingsidrott-

  218. -och förväntar sig samma
    i skolidrotten.

  219. Tror du att såna här rum
    inkluderar fler elever?

  220. Chansen är större
    att inkludera så många som möjligt.

  221. Det är inte givet här
    vad kroppsrörelse ska gå ut på.

  222. Det här rummet
    är neutralt och mer öppet-

  223. -för läraren att tänka annorlunda
    än tävlingsaktiviteter.

  224. Tittar man på kursplanen
    finns det inte en optimal sal-

  225. -utan det optimala är
    att man varierar.

  226. Och kursplanen fokuserar på
    allsidiga rörelser i olika miljöer.

  227. Välkomna till idrotten.

  228. Vi börjar med "capture the flag" och
    sen kör vi fyra redskapsstationer.

  229. Ena laget där, andra där.

  230. Jag heter Ingegerd Ericsson och har
    varit idrottslärare i mer än 25 år.

  231. Det var som hand i handsken
    att få vara med i Bunkefloprojektet-

  232. -där barnen skulle ha
    idrott och hälsa varje skoldag.

  233. Så. Fyra dit, fyra dit.

  234. Vi ville undersöka
    om barnens motorik är påverkbar-

  235. -om man i skolan kan påverka
    elevernas motoriska utveckling.

  236. Hur viktigt är det att i skolan
    ge barnen motoriska förutsättningar?

  237. Metoden i delstudien
    som jag är involverad i-

  238. -handlade om att ha en grupp elever
    med idrott och hälsa varje skoldag-

  239. -plus extra motorisk träning
    för dem som behövde det.

  240. Sen hade vi en kontrollgrupp som hade
    skolans två vanliga idrottslektioner.

  241. Vi har följt de här 150 barnen-

  242. -genom hela skoltiden
    och upp till och med årskurs 9.

  243. Om man står still tre sekunder utan
    att flytta fötterna går man vidare.

  244. Klarar man inte av det försöker
    man igen tills man klarar hoppet.

  245. Jag har de här tre gånger i veckan.

  246. Sen har de två tillfällen utöver det
    utomhus med sin klasslärare.

  247. Det hade känts konstigt
    att ha dem en gång i veckan-

  248. -för om man jobbar med teman i ett
    par veckor hinner man inte mycket.

  249. Man snuddar litegrann vid ytan
    på själva ämnet.

  250. Och så gör du en framåtvolt.
    Ett, två, tre.

  251. Velko!

  252. Det var spännande att se
    att efter ett år-

  253. -kunde vi visa att barnens
    balans och koordinationsförmåga-

  254. -var väldigt mycket bättre-

  255. -jämfört med dem
    som hade idrott två timmar i veckan.

  256. Det har också
    med vakenhetsgraden att göra.

  257. Om du rör din kropp kan du
    höja vakenhetsgraden i hjärnan-

  258. -vilket kan påverka
    koncentrationsförmågan.

  259. Tillsammans med självtilliten
    som vi upplever att barnen får-

  260. -när de känner sig trygga i sin kropp
    tänker många elever-

  261. -att "jaha, kunde jag lära mig
    den motoriska färdigheten".

  262. "Gick det så bra kanske jag
    kan lära mig andra nya saker."

  263. De får en större tilltro till
    sin förmåga att lära sig saker.

  264. Bra. Du har blivit bättre på det här.

  265. Forskning visar-

  266. -att klyftan mellan
    fysiskt aktiva och passiva ökar.

  267. De som rör sig mycket
    rör sig allt mer-

  268. -medan de som nästan inte
    rör sig alls blir fler och fler.

  269. Om inte skolan tar tag i det här-

  270. -är det stora risker att
    den negativa utvecklingen fortsätter.

  271. För bara i skolan
    kan vi nå alla barn.

  272. Det man gör mer
    blir man duktigare på, givetvis.

  273. Har vi mer fysisk aktivitet, då
    kommer man längre och lär sig mer.

  274. Och det man blir duktig på
    tycker man oftast är kul.

  275. Visionen som jag har arbetat med sen
    jag började med Bunkefloprojektet-

  276. -är att det här ska nå ut
    till alla skolor i Sverige.

  277. En timme rörelse varje skoldag
    är min vision.

  278. Man ska inte underskatta rummets
    betydelse för idrottsämnet.

  279. Vanligtvis pågår lektionerna i hallar
    avsedda för vissa typer av sporter-

  280. -och vissa typer av prestationer.

  281. "Friluftsliv" kan betyda olika saker.

  282. En aspekt är att det är en slags
    fostran i en traditionell svenskhet-

  283. -där de naturromantiska svärmerierna
    återskapas mellan generationerna.

  284. Ämnet blir mer intressant-

  285. -om man i stället för
    att snegla på de här gamla anorna-

  286. -skapar fler kreativa rum,
    inomhus eller utomhus-

  287. -där skolämnet idrott och hälsa
    skulle kunna...befinna sig.

  288. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rummets potential

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar Ninni Kysela, idrottslärare på Bromma enskilda skola i Stockholm, som varvar fantasifulla och spännande uppdrag med kamratövningar och roliga lekar i undervisningen. Genom sitt arbetssätt stärker hon klassens sammanhållning och elevernas känsla av tillhörighet.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Idrottslärarens drömmar och dilemman

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Avsnitt 1 av 6

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Motvilja och glädje

Avsnitt 2 av 6

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Kroppens uttryck

Avsnitt 3 av 6

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Rummets potential

Avsnitt 4 av 6

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar idrottsläraren Ninni Kysela som varvar roliga lekar med kamratövningar som stärker elevernas känsla av tillhörighet och sammanhållning i undervisningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Avsnitt 6 av 6

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hellre uppkopplad än avkopplad

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott, hälsa och normer

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.