Titta

Kvalitet

Kvalitet

Om Kvalitet

Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper.

Till första programmet

Kvalitet : I tvättstuganDela
  1. Att tvätta
    kan vara en omtumlande upplevelse.

  2. Vi svenskar tvättar lika mycket som vi
    duschar och är renlighetsfixerade.

  3. Nere i tvättstugan
    ser jag många söndertvättade plagg.

  4. Jag brukar råda människor att lukta.
    Titta, Musse luktar väldigt mycket.

  5. Lukta på plaggen.
    Luktar det illa tvättar man dem.

  6. Luktar det inte nåt
    behöver man inte det.

  7. Så vi ska lukta lite här.

  8. Han vill äta på strumporna.
    Det var inte så bra.

  9. Man kan också använda sig av vädring.

  10. Här är ett typiskt plagg
    som man vädrar efter en fest.

  11. En underbar paljettopp. Snygg.

  12. Den behöver man inte tvätta.
    Häng ut och vädra i fuktigt väder.

  13. Jag har plagg
    som inte har tvättats på tjugo år.

  14. Ull...ut med det. Häng ut kappan,
    handstickade tröjor, kashmirplaggen.

  15. Första gången jag såg jackan
    hade den coolaste tjejen den på sig.

  16. Det var kärlek vid första ögonkastet.
    Jag kände att den jackan...

  17. Jag kan nästan inte leva
    utan en sån vacker jacka.

  18. Hon hade köpt den
    på det finaste varuhuset.

  19. Vi var en ganska fattig familj.
    Min mamma var ensamstående.

  20. Jag minns tydligt att när jag kom in där
    och hon såg min glädje...

  21. Hon tog ett beslut att köpa jackan.

  22. Jag delades nästan inombords,
    för jag visste att vi inte hade råd.

  23. Varje gång jag har den på mig känner jag
    fortfarande stor tacksamhet.

  24. Jag vet att det inte var möjligt.

  25. Då måste jag tillägga att jag har haft
    jackan varje vinter sen dess.

  26. Nu är jag 38 år,
    så det var en bra investering.

  27. Sen ska man inte glömma
    att skötselråden i plaggen-

  28. -och se hur man tvättar.
    Det är intressant.

  29. Jag tittar också alltid vad plagget
    innehåller, materialets komposition.

  30. Om det är polyester/lycra, viskos/lycra
    eller bara bomull.

  31. Det finns en mängd olika material.

  32. I den här röda klänningen...
    Titta, etiketten har färgats röd.

  33. Jag som är rotar i second hand
    ser många plagg som ser usla ut.

  34. Här är ett typexempel. Vi ser knappt vem
    bilden föreställer: Madonna.

  35. Så här BORDE Madonna se ut
    om man tänker på hennes liv.

  36. Såna plagg kan räddas. Rädda dem från
    början genom att vika dem ut-och-in.

  37. Då håller de längre. Likaså jeans,
    om man vill behålla färgen.

  38. Då kan man göra så här. Men nu är det
    modernt med trasiga, utslitna jeans.

  39. Det är väldigt konstigt, tycker jag.

  40. Guttasjön är en fin sjö och
    jag tycker om att sitta här och ro.

  41. Under ytan finns nåt annat. Det är en av
    Sveriges mest förorenade bottnar-

  42. -och innehåller
    nästan alla miljögifter.

  43. De här gifterna i vattnen runt Borås-

  44. -är ett arv
    från den svenska textilindustrin.

  45. Stora mängder färger
    och kemikalier förbrukas.

  46. Två man portionerar ut lämpliga doser i
    respektive förbrukare.

  47. Färgerna tillreds i färgköket.

  48. Färger blandas med lämpliga kemikalier
    till härliga tygfärger-

  49. -som både till utseende och konsistens
    påminner om fruktkrämer.

  50. När färgningen var klar
    rann det bara ut.

  51. Det var en ovanligt röd färg i ån
    den dagen.

  52. Jag hade kameran med mig,
    så jag tog ett kort.

  53. Vad som fanns i ån då är svårt
    att säga. Man såg ju att det kom.

  54. Det var...alla färger.
    Alla regnbågens färger.

  55. Idag är såna utsläpp otänkbara
    i Sverige.

  56. Industriavloppen
    går till reningsverk-

  57. -och de farliga kemikalierna
    har fasats ut.

  58. När vi var som bäst
    var vi världsledande-

  59. -när det gällde att byta ut farliga
    kemikalier i textila produkter.

  60. Marknaden kunde inte belöna oss
    för det arbetet-

  61. -och många företag
    kunde inte vara kvar.

  62. Många företag som hade kommit långt.

  63. Det gick som det gick
    med teko-industrin.

  64. Klädproduktionen sker i dag
    nästan uteslutande i låglöneländer.

  65. Ingen har varit här
    och undersökt vattnet.

  66. Ni är de första som kommer hit.

  67. Vattnet är alltid smutsigt
    och det rinner vatten här hela tiden.

  68. Ibland tänker jag
    att de flesta kläder idag importeras-

  69. -från Sydostasien,
    Indien, Bangladesh.

  70. Det är ironiskt.
    Vi köper billiga kläder-

  71. -men nånstans får folk betala med
    sin livsmiljö och sitt dricksvatten.

  72. Kemikalierna
    drabbar inte enbart Asien.

  73. Genom importen får vi tillbaka några av
    de farliga ämnen som vi fasade ut.

  74. Vi kan se på en vanlig tröja som
    man använder till vardags. Bomull.

  75. Dels kan kemikalier finnas i tyget-

  76. -från färgning
    eller tidigare tvättning.

  77. Sen finns ofta tryck på tröjor
    och de görs av plast-

  78. -men kemikalier
    gör plasten väldigt mjuk.

  79. En del mjukgörare
    är hormonstörande kemikalier-

  80. -som kan lämna plasten och vi exponeras
    för när vi använder tröjan.

  81. Vi har ju kläder på oss i princip dygnet
    runt från den dag vi föds.

  82. Den yta som vi exponeras för
    i de här kemikalierna är stor-

  83. -och exponeringen sker hela tiden.

  84. Varken inköpare eller konsumenter-

  85. -att VETA vilka kemikalier
    den här skon eller tröjan innehåller.

  86. Vi har nog världens starkaste
    kemikalielagstiftning.

  87. Men den är fokuserad
    på kemikalier i flaskor och burkar.

  88. Som man traditionellt
    tänker på kemikalier, så här.

  89. Reglerna för kemikalier-

  90. -som kommer via varor är mycket svagare
    och närmast obefintliga.

  91. Klädernas komplexa leveranskedjor-

  92. -att inte ens klädföretagen
    är säkra på kläderna innehåller.

  93. För att ta reda på det
    anlitar de kontrollföretag.

  94. Det skrämmande är att
    upp till 30 procent av det vi testar-

  95. -inte lever upp till kraven vad gäller
    miljö- och hälsofarliga ämnen.

  96. Det är en bråkdel av de tusentals ämnen
    som kan finnas i ett plagg-

  97. -som faktiskt är reglerade och
    som vi får i uppdrag att leta efter.

  98. När det visar sig att nåt innehåller
    för mycket av nån skadlig kemikalie-

  99. -betyder inte det
    att varan dras tillbaka.

  100. Det är upp till det företaget.
    Vi anmäler inte.

  101. Kemikalierna i våra kläder räcker
    knappast för att ge oss levercancer-

  102. -göra oss sterila
    eller skada våra barn.

  103. Men hela cocktailen av farliga ämnen i
    samhället kan leda till just det.

  104. Ändå fortsätter de skadliga kemikalierna
    att användas.

  105. Det är förfärligt och cyniskt.

  106. Industrin har kunskaper för att kunna
    hantera det här mer ansvarsfullt.

  107. Det finns alla möjliga ämnen
    i de här bottnarna.

  108. Hundratals ton metaller.
    Jättemycket dioxiner, DDT...

  109. Dieldrin, ett bekämpningsmedel
    som man använde som malmedel.

  110. Hållbarhetstänket
    borde komma in när vi köper kläder.

  111. Vi kanske bör betala mer och använda
    mindre kläder. Ha bättre kvalitet.

  112. De här plaggen ska inte tvättas ihop.

  113. En vanlig T-shirt
    och en polyester-sammetsklänning-

  114. -som förmodligen är överfärgad.

  115. Färgen är stark
    eftersom den fäster på plast.

  116. Tänk hur fint den suger in
    i en levande hud.

  117. Som sagt,
    förtvätta gärna alla färgglada plagg.

  118. Nu ska vi göra nåt som är lätt hänt.
    Titta! Vi ska se vad som händer.

  119. Då ska vi läsa på förpackningen
    hur mycket tvättmedel man behöver.

  120. Det är mjukt vatten här i Stockholm och
    det...

  121. -Ursäkta, har du bokat?
    -Hur så?

  122. Skulle jag stå här
    om jag inte har bokat tid?

  123. -Men jag har ju bokat.
    -Gå och läs ordentligt.

  124. Jävla tvättpoliser. Usch.

  125. Här har vi då...

  126. ...mjukt vatten och till det mjuka
    vattnet ska vi ha trettio milliliter.

  127. Fatta hur mycket man sparar på miljön
    om man läser rätt.

  128. Jag är dålig
    på att läsa bruksanvisningar.

  129. Jag har förstört många tekniska prylar,
    men jag har lärt mig.

  130. Man blir vis när man blir äldre.

  131. Nu ska jag hälla i det här. Så.

  132. Halv...och så.

  133. Här är en sidenblus som jag har fått.

  134. Det är ett tunt silke, som chiffong.

  135. När man får fläckar på den
    är siden svårt.

  136. Ibland går fläckarna aldrig bort.

  137. Vi ska göra ett experiment på den.

  138. Det är synd, för blusen var nog dyr-

  139. -men ibland måste man våga lite
    och tro på sina egna knep.

  140. Det kanske går åt helvete.
    Den som lever får se.

  141. Hemma hos oss serveras inget rödvin
    överhuvudtaget p.g.a. fläckrisken.

  142. Titta, vad snyggt. Det är
    nästan som konst. Lite anti-mode.

  143. Jag avskyr den här äckliga lukten:
    Gammal rödvinsfylla.

  144. Riktigt vidrigt. Usch!

  145. Slipsen har varit bortglömd
    det senaste decenniet-

  146. -men verkar nu göra comeback.

  147. Enkelknuten är nåt som alla kan lära sig
    och funkar i alla lägen.

  148. Men hur får man rätt längd
    på slipsen? Det finns en tumregel.

  149. Är man lite kort bör spetsen
    på det smala bladet ligga vid naveln.

  150. Är man lite längre, ca 180 cm, bör det
    ligga mellan naveln och bröstet.

  151. Hur knyter man? Ta det breda bladet och
    vira det, ett helt varv-

  152. -runt det smala bladet.
    Fångar upp, genom det stora hålet...

  153. ...och ner genom det lilla hålet.

  154. Dra upp litegrann...och färdigt.

  155. Knuten är så enkel att man kan knyta den
    när man springer till bussen.

  156. Det gäller att attackera fläckarna
    på en gång när de väl är där.

  157. Helst ska man inte gnugga in saltet-

  158. -men vad kan man göra med denna
    fyllkaja? Nu blev det så illa.

  159. Först sköljer jag ur
    och ser vad som händer.

  160. Det händer nåt med färgen.

  161. Nu blev det
    den nya modefärgen "nude".

  162. Vi provar med galltvålen igen,
    ser om det händer nåt.

  163. Gud vad intressant.
    Vattnet blev blått.

  164. Nu fick den en ny färg.
    Modefärgen "ostron".

  165. Pulvertvättmedel.

  166. Det här blir ännu konstigare. Grön.

  167. Bäst att jag tar
    det flytande tvättmedlet här.

  168. Ytterst märkligt.

  169. Nu blev det nog ljusare.

  170. Det kanske ska stå så här en stund?

  171. Så får vi se om det händer nåt mer.

  172. Så. Då får den stå så.

  173. Jag tycker om att jobba här.

  174. För förut var jag arbetslös, och så
    frågade de om jag ville jobba här.

  175. Sedan gillar jag jobbet
    för att det är roligt.

  176. Batik är bra
    för att det skapar arbetstillfällen.

  177. Det är en indonesisk textilkultur-

  178. -som finns med
    på Unescos kulturarvslista.

  179. Batik är till och med mer känt
    internationellt än Indonesien som land.

  180. Målet för studion-

  181. -är att skapa arbetstillfällen
    för kvinnor i Pejeng.

  182. Det är bra,
    för de kan inte jobba utanför byarna.

  183. De måste laga mat och ta hand
    om barn, och de är redan gamla.

  184. Det är också svårt
    att bli accepterad i en annan by.

  185. Därför måste de jobba i den här byn.

  186. Vår produktion är speciell,
    för vi gör all batik med naturfärger.

  187. Vi använder indigo
    och andra naturfärger.

  188. Ur de här bladen
    utvinner man färgen indigo.

  189. Indigo är en så kallad kypfärg,
    som inte är löslig i vatten.

  190. För att få fram färgen
    måste man lösa den i nåt basiskt.

  191. Sen tillsätts ett reduktionsmedel
    för att få bort all syra.

  192. Det ger vätskan
    en svagt gulaktig ton.

  193. När tyget sen möter syret i luften-

  194. -träder den blå färgen fram
    och är nu permanent.

  195. Färgprocessen har varit känd länge.

  196. Fynd visar att indigofärgade plagg-

  197. -användes i Egypten redan 2 500 f.Kr.

  198. Naturliga växtfärger förstör inte miljön
    och alla växter odlas i vårt närområde.

  199. Processen är enkel.

  200. Det är bara vitt tyg som rengörs,
    täcks med vax och sedan färgas.

  201. Sedan täcks det åter med vax
    och färgas igen.

  202. Antal lager beror på
    hur många färger man vill ha.

  203. Det är så här man lägger på vaxet.

  204. Det ska täcka
    så att färgen inte går igenom.

  205. Den här tar två veckor att göra.

  206. Om det är svårt? Ja, det är svårt.

  207. Men jag tycker att det här är roligt.

  208. Titta. Det var ju inte så kul.
    Det blev som jag trodde.

  209. Folk snackar skit och klagar på grannar
    som inte passar tiderna-

  210. -men jag älskar min tvättstuga.

  211. Tänk så många arbetstimmar vi sparade
    när tvättstugan introducerades.

  212. Hur det har varit en plats
    för kvinnor att utbyta husmorstips.

  213. Nä, den svenska tvättstugan
    är värd en upprättelse.

  214. Såna här plagg
    brukar jag hänga på galge.

  215. Annars blir det fula märken
    som vi inte vill ha.

  216. De är svåra att få bort
    med strykjärn och allt.

  217. Och så har vi sidenblusen-

  218. -som faktiskt blev ren
    efter min knasiga behandling.

  219. Jag rekommenderar inte att hälla rödvin
    över sin finaste sidenblus-

  220. -och försöka ta bort det.
    Men det gick ju bra.

  221. Jag är ganska förvånad själv.

  222. Ofta måste man försöka med flera olika
    medel tills fläckarna går bort.

  223. Och här gick det ju faktiskt bort.

  224. Här får du tips
    om hur du tar hand om din tvätt:

  225. 1. Använd inte för mycket tvättmedel.

  226. 2. Förtvätta alla plagg så slipper du få
    färg och kemikalier på kroppen.

  227. 3. Lukta på plagget.
    Det kanske inte behöver tvättas.

  228. Punktmarkera fläckar med flytande
    tvättmedel så går de bort lättare.

  229. Och häll inte rödvin
    på dina finaste kläder.

  230. Du kanske aldrig får bort fläckarna.

  231. Nästa vecka hjälper jag SM-mästarna i
    rollerderby som ska på en stor gala-

  232. -att hitta kläder av hög kvalitet.

  233. Svensktextning: Teresa Landström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

I tvättstugan

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Camilla Thulin guidar oss genom tvättstugans värsta fällor och undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Beklädnadsindustri, Föroreningsfrågor, Miljöfrågor, Miljöförstöring, Naturvetenskap, Teknik, Textilier, Textilindustri, Tvätt
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Kvalitet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Syjunta

Avsnitt 1 av 8

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Vi får träffa en manlig syjunta och Ricardo lär oss att knyta en fluga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Läder och hårdrock

Avsnitt 2 av 8

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade sövlar skapas i näver.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

I tvättstugan

Avsnitt 3 av 8

Camilla Thulin undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där de kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Köp smart

Avsnitt 4 av 8

Camilla Thulin letar i butiker efter galakläder till de svenska mästarna i Rollerderby. I olika butikskedjor och second hand-affärer mäter, drar och klämmer hon på plaggen och delar med sig av sina bästa köptips. Ricardo Garcia tar oss med till en herrskräddare där han visar hur man hittar en kavaj som sitter som skräddad men är köpt i andra hand. Vi får även se hur nylon tillverkas samt hur man gör en vacker brudkrona av leriga rötter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Hållbart mode

Avsnitt 5 av 8

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Lappa och laga

Avsnitt 6 av 8

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Haute couture på auktion

Avsnitt 7 av 8

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Avsnitt 8 av 8

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvalitet

Hållbart mode

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Kemikalier

Kemiska ämnen kan antingen utvinnas ur naturen eller tillverkas, och används till mängder av bra saker som vi har användning för i vår vardag. Men ämnena kan också orsaka skador på både människor och miljö. Kjell Eriksson besöker bloggaren Anna Rydne som har bestämt sig för att leva så kemikaliefritt som möjligt. Han träffar även inspektören Frida Ramström på Kemikalieinspektionen, och så får Clara Lidström, känd som Underbara Clara, i uppdrag att rädda jorden på 60 sekunder.

Fråga oss