Titta

Kvalitet

Kvalitet

Om Kvalitet

Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper.

Till första programmet

Kvalitet : Lappa och lagaDela
  1. Varför gå på yoga
    när man kan lappa och laga?

  2. Här har jag en gammal kemtvättad
    jacka som har hängt här i många år.

  3. Men det är en reva i den, och jag
    vill inte gå runt med trasiga kläder.

  4. Så i dag ska vi fixa med trasiga
    plagg i stället för att kasta dem.

  5. Jag hoppas att det är
    vad jag tror att det är.

  6. -Hej.
    -Camilla? Skriv på här.

  7. Som barn
    ärvde jag kläder av mina bröder.

  8. Då fick man sy in och lappa lite
    för att det skulle sitta bra.

  9. Det skämdes man inte för - så gjorde
    ju alla. Man var rädd om kläderna.

  10. Nu ska vi se
    vad det här är för intressant.

  11. Det här har jag har fått från
    Hallands konstmuseum. Det står:

  12. "Det här är kläder som har burits av
    syskonen Aron och Sigrid Johansson"-

  13. -"som levde i Knäred utanför Laholm
    i början av 1900-talet."

  14. Mycket intressant.

  15. Det här är säkert ett syrat papper,
    som man bevarar såna här kläder i.

  16. Nu ska vi se vad det här är.

  17. Här ser vi en skjorta.
    Titta, vilken fin.

  18. Den här fina skjortan
    har Aron använt-

  19. -mellan 1940 och 1960,
    alltså i 20 år.

  20. Så länge
    behåller vi ju inte kläderna i dag.

  21. Jag tror säkert
    att Sigrid har sytt skjortan.

  22. Om inte annat så har hon lappat den
    noggrant under årens gång.

  23. Det första som går sönder
    på en sån här skjorta är armbågarna.

  24. Där har hon sytt på en stor lapp,
    säkert från en annan skjorta-

  25. -som har gått sönder, som inte
    är värd att spara eller laga.

  26. Den kanske har gått till trasmattor.
    Så här...har hon bytt kragen.

  27. Det här är en helt ny, liten krage.

  28. Hon har gjort ett nytt ok, och det
    ser väldigt prydligt och fint ut.

  29. Det här är ett underbart exempel på
    hur lappat och lagat ska se ut.

  30. Nu för tiden är det svårt att hitta
    sådana här lappade och lagade plagg.

  31. Dem har man kastat. På 60- och
    70-talet åkte de i containrar.

  32. Vackra och fina kläder har man
    sparat, men inte såna här plagg.

  33. Så de är väldigt intressanta.

  34. Nu ska vi... Titta,
    här är hans fina långkallingar.

  35. De hade Kurt Cobain verkligen gillat.

  36. De är grungiga
    så det står härliga till.

  37. Här ser det ut som om hon har lagat
    dem med en gammal undertröja-

  38. -i tjock, ribbad trikå.

  39. Det här är nog från en annan kalsong.
    Vi ska titta på den här lappen.

  40. Här tror jag att en annan gammal
    kalling har fått åka på på insidan.

  41. Verkligen noggrant sytt.
    Först runt hålet, och sen runt hela.

  42. Så den här byxan
    skulle kunna hålla ett bra tag till.

  43. Allt är handsytt,
    och det är också roligt att se-

  44. -hur bra det går
    att sy med nål och tråd.

  45. Och givetvis
    en lapp och lag i rumpan också.

  46. Det ser nästan ut
    som ett modernt konstverk.

  47. De här plaggen
    som man har lappat och lagat...

  48. Det blir som ärr, små sår, rynkor.

  49. Sånt som vi människor också har.
    Tidens tand.

  50. Det tycker jag också om. Jag har
    inget emot att bära lagade kläder.

  51. För god kvalitet är värd att laga.

  52. Mina första vantar, som jag fick
    när jag kom till Sverige.

  53. Mina första vintervantar,
    som jag var mycket stolt över.

  54. Jag kom från Loccum i delstaten
    Niedersachsen i Tyskland.

  55. Där var det ett uppsamlingsläger
    för barn och mammor-

  56. -som hade flytt
    från forna Östtyskland.

  57. Röda korset och Pingstförsamlingen-

  58. -hade en drive där man skickade
    fosterbarn till Sverige-

  59. -för att mammorna
    skulle få en avlastning.

  60. Själv hamnade jag i Robertsfors.

  61. Jag hade aldrig upplevt
    en riktig vinter.

  62. Man förstod inte att man måste
    ha vantar för att åka skidor.

  63. Det som är speciellt med vanten
    är ena tummen.

  64. Jag har tydligen
    bitit och sugit på den-

  65. -för min fostermor
    har lagat den på flera ställen.

  66. Jag använde dem kanske
    som en form av trygghet.

  67. Vi håller på att glömma
    hur det var en gång i tiden.

  68. Att vara flykting
    och komma från ett annat land-

  69. -och inte veta var du kommer.

  70. Det var en enorm känsla
    att bli accepterad för den jag var.

  71. Att slippa dela kläder,
    lokaler och matsal med andra.

  72. Det var bara jag. Så det var
    en fin känsla, måste jag erkänna.

  73. Och känslan finns kvar.
    När man ser de här plaggen-

  74. -så kommer alltid minnena tillbaka.

  75. Här ska vi se ett utmärkt exempel på
    hur lappa och laga kan bli ett mode.

  76. Den här tweedkavajen
    är begåvad med en ärmlapp-

  77. -och ursprunget till det är
    att det har nötts vid armbågen-

  78. -när man har suttit vid skrivbordet.

  79. Det här modet kommer från 20-talet-

  80. -från universitet i England och USA.
    Där gick mest bemedlade människor-

  81. -och då hade man en snygg tweedkavaj.

  82. De håller länge och de är varma. Och
    så har man suttit och gnuggat så här.

  83. Och man kastar inte en kavaj
    i handvävd tweed - det går inte.

  84. Man lappar med en skinnlapp-

  85. -och sen blev det ett mode att se ut
    som en intellektuell. Det är snyggt.

  86. Man kan också se ärmslut
    med skodda kanter i läder.

  87. Ibland i mocka, men läder är bättre.

  88. Ibland kan man även se
    bakre sidan av kragen i skinn.

  89. Det här är ett bra mode, när lappen
    kommer utanpå. Det känns personligt.

  90. Men det här modet hatar jag.

  91. När man köper ett par modejeans
    för 2 900 kronor-

  92. -och man har trasorna på utsidan.
    Det är nåt jävla förakt.

  93. För tänk hur många i världen som
    aldrig har haft hela plagg på sig.

  94. Det är inte så att fingrarna tittar
    ut, som när man har slitit dem själv.

  95. Utan så här jävla fuskigt är det.
    Fina lappar på insidan.

  96. Jag tycker att de skulle sitta på
    utsidan, för då hade jag förstått.

  97. Sen kunde man fylla på med mer lappar
    när de går sönder på riktigt.

  98. Så det här modet
    tycker jag är värdelöst.

  99. Barn är smarta,
    och de kommer på massa olika sätt-

  100. -som man kan ha roligt på.
    Många vuxna har glömt hur det var.

  101. Och det är farligt för ett samhälle.

  102. Virkning ger den bästa strukturen.

  103. Jag skapar hexagoner-

  104. -och en hexagon
    är människans ursprung.

  105. Inom kemin består allt av hexagoner.

  106. Det är lätt att skapa organiska former.

  107. Jag använder nylon 6,6.

  108. Nylon är elastiskt,
    vilket är en fantastisk egenskap.

  109. Och den är stark,
    för jag använder dubbla trådar.

  110. Så den håller för att leka länge i.

  111. Jag sammanfogar mindre sektioner,
    annars blir det för tungt.

  112. Varje sektion väger runt tio kilo.

  113. Själva sammanfogandet är en kamp.

  114. Jag kommer på nya sätt
    varje gång jag skapar ett nytt verk.

  115. Jag letar fortfarande efter nya sätt.

  116. Virkningen görs för hand,
    och jag gör 90 % av arbetet.

  117. Själva virkningen är enkel.
    Det svåra är den fria formen.

  118. Jag har försökt lära upp
    ett antal assistenter.

  119. Men det har varit svårt.

  120. Min make är viktig. Vi har
    arbetat tillsammans i snart 24 år.

  121. Alla våra konstverk är ett samarbete.
    Det är inte ett soloverk.

  122. Han virkar inte, men vi diskuterar
    färgerna och andra detaljer.

  123. Vi samarbetar hela tiden.

  124. Vilken klättrare!

  125. Barn förstår verken direkt. De behöver
    inte läsa nån bruksanvisning-

  126. -för att veta hur man ska göra,
    eller hur man kommer in.

  127. De vet det bara. "Jag gör så här
    och så här, och så hamnar jag här."

  128. Barn gör helt galna saker.
    Sånt som föräldrar helst inte ska se.

  129. De konstverk jag gjorde förut
    interagerade inte med människorna.

  130. Jag kände att nåt saknades. Mitt
    eget intresse var inte tillräckligt.

  131. En vän till mig och jag-

  132. -ställde ut en massa virkade
    och sammanlänkade kuber.

  133. Sen kom två barn dit.

  134. De tittade på dem och hoppade in,
    utan att fråga.

  135. I det ögonblicket...

  136. De hoppade in i hålen,
    och hålen började bölja-

  137. -nästan som linjerna
    i en matematisk graf.

  138. Det var det här jag hade letat efter!

  139. Jag skulle skapa för barnen,
    och jag blev så överväldigad.

  140. Konstverket blev dynamiskt,
    nästan levande.

  141. Vi kommunicerar
    med barnens känslor.

  142. Jag har nog aldrig
    förlorat min barnslighet.

  143. Jag börjar bli en gammal kvinna-

  144. -men jag har fortfarande kvar
    ett barns sinne och kreativitet.

  145. En liten blomma i röven
    kan väl aldrig vara fel?

  146. Åter till min jacka. Jag ska visa
    hur enkelt jag kommer att laga den.

  147. Jag sparar alltid på olika band och
    grejer. Massor med smått och gott.

  148. Bland mina band
    hittade jag ett litet, blankt band.

  149. Då tänkte jag
    att jag på min tråkiga reva här-

  150. -helt fräckt lägger över bandet
    så här.

  151. Jag tänker inte sy på maskin,
    för då går man rakt igenom fodret.

  152. Så jag nålar det här lite snabbt,
    så får vi se.

  153. Då börjar jag helt enkelt
    att sy fast den här för hand.

  154. Man kan sy vilka stygn man vill.

  155. Man ska sy som man syr. Det viktiga
    är att man lappar och lagar.

  156. Man kan inte ha krav på sig själv
    som man inte kan leva upp till.

  157. Det är bättre att börja,
    även om det ser lite halvtaskigt ut.

  158. Sen avancerar man
    allt eftersom man lappar och lagar.

  159. Så det här kommer nog att bli bra.

  160. Då kommer det att se ut så här.

  161. En liten rand -
    ingen kommer att tänka på det.

  162. Nästa gång jag får en reva kan jag
    sy på resten av det här bandet.

  163. Om jag har tur kommer min jacka
    att bli som ett snyggt lapptäcke.

  164. Det är enklare att sy med kort tråd.

  165. Man slipper knutar på tråden,
    och den blir mindre trasslig.

  166. Det är enklare att sy med tunna
    nålar, för de går genom tyget bättre.

  167. Tjockare nålar är tröga.
    Så, nu var det klart.

  168. Nu ska jag prova jackan
    och se hur det känns.

  169. Jag har som sagt använt den mycket.

  170. Ja, det känns mycket bättre.
    Nu har jackan fått ett nytt liv-

  171. -och jag känner
    att jag har varit snäll mot den.

  172. 3.30 - det kan bli bättre. Jag ska
    testa olika märken av ullunderställ.

  173. Ett sånt här plagg, som blir alltmer
    populärt bland vanliga motionärer.

  174. Vi köper dem som aldrig förr,
    och hur är det med kvaliteten?

  175. Vilket underställ är bäst när det
    är kallt ute? Spelar priset nån roll?

  176. Det ska vi, tillsammans med Råd & Rön
    och ett gäng idrottare, ta reda på.

  177. Men nu ska jag springa tre gånger
    i veckan i minst två månader.

  178. Nu ska
    tretton olika underställ testas.

  179. Det viktigaste för mig är att
    understället är varmt, tunt, lätt.

  180. Känns riktigt skönt
    och sitter bra under flytvästen.

  181. Och att det torkar snabbt.

  182. Det ska hålla mig varmt under
    fotbollssäsongen, på försäsongen.

  183. Det ska inte klibba fast på huden,
    för jag svettas ju när jag spelar.

  184. Och stygnen ska inte irritera huden.

  185. Då tappar man koncentrationen.
    Man kan förstöra en hel träning.

  186. Kom igen!

  187. Det ska hålla mig varm
    när jag tränar. Om det är kallt-

  188. -så vill jag kunna känna mig varm.

  189. Ett, upp! Två, upp! Tre, upp!

  190. Dessutom ska det inte lukta svett
    efter första gången-

  191. -utan man ska kunna använda det några
    gånger innan man måste tvätta det.

  192. Vi är femton testpersoner,
    och efter varje pass-

  193. -fyller vi i ett betygsformulär.

  194. Här utvärderar vi
    hur understället funkar och känns.

  195. "Värme och isolering."
    Toppbetyg, en sexa.

  196. "Fukttransport." En femma.

  197. "Känsla mot huden." En trea.

  198. Det här är min utvärdering,
    men vi vill också veta-

  199. -hur stor påfrestning plaggen tål.
    Det görs på ett testlabb.

  200. Visst faller vi ibland för tjusiga
    färgen, mönster och varumärken.

  201. Maskiner däremot, har inga favoriter.

  202. Här testas hållbarheten.

  203. Tyget gnuggas 7 000 gånger
    i ett avancerat rörelsemönster.

  204. En påfrestning som motsvarar
    många väl genomförda Vasalopp.

  205. Nötningen sliter på trådarna för
    att se när, eller om, de går sönder.

  206. Trådar av sämre kvalitet
    kommer att brytas.

  207. De trasiga fibrerna sticker då ut ur
    tyget och bildar lokala nopplandskap.

  208. En viktig egenskap hos ullunderställ
    är uppsugningsförmågan.

  209. Alltså hur väl svett absorberas
    och transporteras bort från kroppen.

  210. Ullen kan ta upp fukt
    både mellan och inuti fibrerna.

  211. Ju bättre kvalitet, desto bättre för-
    måga att hålla kroppen varm och torr.

  212. Efter tio minuter mäts
    hur långt vattnet har klättrat upp.

  213. Ett underställ ska hålla formen.
    Det ska inte deformeras vid armbågen-

  214. -eller gå lätt sönder
    om man fastnar i en trädgren.

  215. Trådarna ska vara starka,
    av samma kvalitet-

  216. -och väl förankrade i varandra.

  217. Kulan belastar trådarna
    i alla riktningar-

  218. -och utsätter tyget
    för maximal påfrestning.

  219. Ju större kraft tyget tål,
    desto bättre är dess slitstyrka.

  220. Förutom att transportera bort fukt
    ska ett bra underställ torka snabbt.

  221. Tyget dränks i vatten, vägs noggrant-

  222. -och läggs in i ett värmeskåp
    för att påskynda torkningen.

  223. Tygbiten tas ut
    och vägs varje kvart i en timme.

  224. Underställen
    har utsatts för tuffa prövningar-

  225. -av både femton hurtiga idrottare
    och åtta finurliga testmoment.

  226. Nu har alla sagt sitt.

  227. Yes! Vi har fått en vinnare.

  228. Den här visar sig vara bäst på att
    transportera bort svett från kroppen.

  229. Den tappar inte formen
    och känns skönast.

  230. 3.17 - inte illa i betongdjungeln.

  231. Vill du veta hela resultatet
    av testet? Gå in på vår hemsida.

  232. Nu vill du väl
    börja använda nål och tråd-

  233. -och renovera dina gamla kläder,
    så jag tänkte ge dig några bra tips.

  234. Rusta dig med ett rejält hemmasykit.

  235. Jag brukar ha mina grejer
    i såna här små trädgårdsväskor.

  236. Väldigt enkelt och bra. Många fack.

  237. Saxar - inga märkvärdigheter.
    En stor och en liten är bra att ha.

  238. Sprätten är en god vän. Att sprätta
    bort blixtlås, knappar och annat med-

  239. -som man kan lappa och laga med.

  240. Lite band och spetsar
    som man kan lägga på revor och hål.

  241. Givetvis trådar.
    Ett gäng knappar, både gamla och nya.

  242. Med ett textillim kan man limma fast
    en tygbit som är svår att nåla.

  243. Så syr man runt när det har torkat.

  244. Knappnålar och säkerhetsnålar.

  245. Ett nålbrev med synålar i.

  246. Påstrykbart vliselin-band
    till fållar-

  247. -och sist men inte minst måttbandet.

  248. Innan du återvinner dina plagg,
    sprätta loss knappar, blixtlås-

  249. -band och muddar. Bra att ha
    när du lappar och lagar.

  250. Och gör hellre
    en halvdan lagning än ingen alls.

  251. Då kan du använda plagget, i stället
    för att det dammar i garderoben.

  252. Missa inte nästa veckas "Kvalitet".

  253. Då drar jag till London
    och tittar på en unik vintagesamling.

  254. Och så går jag på klädauktion.

  255. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lappa och laga

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur det urgamla materialet bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Ämnen:
Miljö, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Beklädnadsindustri, Lagning av kläder, Teknik, Textilier, Textilindustri, Virkning
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Kvalitet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Syjunta

Avsnitt 1 av 8

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Vi får träffa en manlig syjunta och Ricardo lär oss att knyta en fluga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Läder och hårdrock

Avsnitt 2 av 8

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade sövlar skapas i näver.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

I tvättstugan

Avsnitt 3 av 8

Camilla Thulin undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där de kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Köp smart

Avsnitt 4 av 8

Camilla Thulin letar i butiker efter galakläder till de svenska mästarna i Rollerderby. I olika butikskedjor och second hand-affärer mäter, drar och klämmer hon på plaggen och delar med sig av sina bästa köptips. Ricardo Garcia tar oss med till en herrskräddare där han visar hur man hittar en kavaj som sitter som skräddad men är köpt i andra hand. Vi får även se hur nylon tillverkas samt hur man gör en vacker brudkrona av leriga rötter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Hållbart mode

Avsnitt 5 av 8

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Lappa och laga

Avsnitt 6 av 8

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Haute couture på auktion

Avsnitt 7 av 8

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Avsnitt 8 av 8

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvalitet

Läder och hårdrock

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade sövlar skapas i näver.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Restavfall och papper

Papper kan återvinnas upp till sju gånger! Det får vår reporter Kjell Eriksson lära sig av Anna Fråne på IVL Svenska miljöinstitutet. Han träffar också bloggaren Anna Rydne som använder tygblöjor på sina barn för att minska på sitt avfall. Vad händer egentligen med vårt restavfall? Kjell besöker Tekniska verken i Linköping och får se hur en enorm klo lyfter fem ton sopor rakt in i ugnen där de förbränns.

Fråga oss