Titta

Hur Sverige styrs

Hur Sverige styrs : Att rösta vid valDela
  1. Jag har fått brev om att rösta-

  2. -för att jag är 18 år, folkbokförd
    i Sverige och svensk medborgare.

  3. Jag måste ha med legitimation,
    och det kan vara:

  4. Id-kort, körkort eller pass.

  5. Här står vilken lokal jag går till.

  6. Min mamma är från Norge, men är
    folkbokförd här, så hon får rösta.

  7. Det hade hon fått även om hon var
    från Island eller nåt annat EU-land.

  8. Bara hon är folkbokförd och bor här.

  9. Hon får rösta i valen till
    landstings- och kommunfullmäktige.

  10. Men om hon var från ett land
    utanför EU-

  11. -hade hon varit tvungen att ha bott
    i Sverige i tre år innan.

  12. Om jag är tvungen att jobba på
    valdagen, kan jag rösta i förväg.

  13. Då går jag till en röstlokal
    på en skola eller i kommunhuset.

  14. Men om jag sitter i fängelse-

  15. -eller rentav ligger på sjukhus?
    Hur ska jag då rösta?

  16. Hallå? Hallå?

  17. Hallå! Då kan du rösta genom bud.

  18. Du får då beställa budröstmaterial
    från valmyndigheten.

  19. Du lägger dina röster
    i respektive valkuvert inför budet-

  20. -och ett vittne som ser vad du gör.

  21. Sedan lägger du valkuverten
    i ett ytterkuvert-

  22. -på vilket du fyller i uppgifter som
    intyg på att allt har gått rätt till.

  23. Budet lämnar sedan din röst.

  24. Mer information om hur man går
    tillväga finns hos valmyndigheten.

  25. Det är mycket att hålla reda på.
    Men tänk om jag ångrar min röst?

  26. Hur gör jag då?

  27. Om du har förtidsröstat, är det lätt.

  28. Då går du bara till röstlokalen
    på valdagen och röstar igen.

  29. Men om du ångrar dig efter att ha
    röstat i vallokalen, är det för sent.

  30. Du vet att det även finns kyrkoval?

  31. Och om du tillhör samerna som bor på
    vissa platser i de svenska fjällen-

  32. -så finns det val till Sametinget.

  33. Det här kan bli för mycket.

  34. Ja, det gäller att tänka till
    ordentligt innan du röstar.

  35. Börja fundera på
    vilket parti som passar dig bäst-

  36. -och ta reda på vilka representanter
    som står dina värderingar närmast.

  37. Fundera, och jämför partierna.

  38. Det är bäst att göra det i god tid
    innan det är dags för att rösta.

  39. Då slipper du ta beslut på valdagen.

  40. -Hallå!
    -Hej! Är du här?

  41. -Jag kollar dig. Jag skojar!
    -Det är mycket att tänka på.

  42. Så är det alltid, men om fyra år
    har du säkert koll på läget.

  43. Valkuvert.

  44. Röstsedlar för olika partier
    till val i riksdagen.

  45. Röstsedlar för olika partier
    till val i landstingsfullmäktige.

  46. Röstsedlar för olika partier
    till val i kommunfullmäktige.

  47. Det finns även röstsedlar som det
    inte står nåt på, som är helt tomma.

  48. På den tomma sedeln kan du skriva dit
    det parti som du vill rösta på.

  49. Om du inte skriver nåt partinamn,
    blir din röst ogiltig.

  50. Denna sedel använder du om du t.ex.
    vill lägga en röst på ett parti-

  51. -som du tycker har bra åsikter, men
    som inte finns i kommunfullmäktige.

  52. Du kan rösta på det partiet
    och se om fler tycker som du-

  53. -och då kanske det partiet
    kommer in i kommunfullmäktige.

  54. -Har du bestämt dig?
    -Ja.

  55. -Varför har du så många röstsedlar?
    -För att det ska vara hemligt.

  56. Därför har jag
    tagit flera röstsedlar.

  57. Jag röstar på parti i valet till
    riksdag och landstingsfullmäktige.

  58. Till kommunfullmäktige kryssar jag en
    person som jag hoppas hamnar först.

  59. Ja, så kan man också göra.

  60. Bara lägga rösten på ett parti
    eller personrösta.

  61. Om man röstar på ett parti accepterar
    man partiets ordning av kandidater.

  62. Jag ska personrösta i alla tre valen.

  63. Min granne röstar blankt
    för han gillar inga partier.

  64. -Men då räknas inte hans röst.
    -Jag sa det, men han ville rösta.

  65. Han kanske kan bilda ett eget parti.
    Det får alla som har rösträtt.

  66. Jag kan föreslå det,
    så får vi se om fyra år.

  67. Det här är en lista
    som heter röstlängd.

  68. Det är en lista över alla som
    har rösträtt i det aktuella området.

  69. När man har röstat, prickas det av.
    Då har man röstat färdigt.

  70. Gul.

  71. Vit.

  72. Blå.

  73. Tack.

  74. På kvällen stänger oftast
    vallokalerna klockan åtta.

  75. Efter några timmar kommer en prognos:

  76. En uppskattning på
    hur folk har röstat.

  77. Man kan uppskatta hur många röster
    respektive parti kommer att få-

  78. -i valen till kommunfullmäktige-

  79. -landstingsfullmäktige och riksdagen.

  80. För att komma in i riksdagen måste
    partier få mer än 4 % av rösterna.

  81. Den spärren gör så att det inte blir
    för många små partier i riksdagen.

  82. Vid valet till kommunfullmäktige
    finns inte den spärren.

  83. Dagen efter valdagen
    och efter rösträkningen-

  84. -räknar man rösterna en gång till.

  85. Det är en kontrollräkning av den
    första räkningen från dagen innan.

  86. Det är den slutgiltiga räkningen
    som ger det slutgiltiga svaret på-

  87. -hur många procent röster
    partierna och kandidaterna fick-

  88. -vid valen till kommunfullmäktige-

  89. -landstingsfullmäktige
    och riksdagen.

  90. Vi lever i en demokrati
    där alla som har rösträtt-

  91. -har rätt att få uttrycka sin åsikt.

  92. Det är de folkvalda representanterna
    från hela Sverige som styr landet.

  93. De sitter i riksdagen och beslutar i
    många viktiga frågor som berör alla.

  94. Tänk att man inte får ångra sig.
    Nu är det slutgiltigt.

  95. Ja. Jag tänkte på vilka val vi har-

  96. -förutom landstingsfullmäktige,
    kommunfullmäktige-

  97. -riksdagen och Europaparlamentet.
    Visst finns det fler val?

  98. I historieböckerna
    har jag läst om folkomröstningar-

  99. -om ifall vi skulle ha kvar kärnkraft
    och om vi skulle gå med i EU.

  100. -Jag har hört att samerna har val.
    -Ja, och det finns kyrkoval.

  101. Det finns extraval och omval.

  102. -Jag vet inte hur det går till.
    -Vad är extraval?

  103. När det har varit val till riksdagen-

  104. -föreslår talmannen en statsminister
    som riksdagen ska godkänna.

  105. Om riksdagen inte godkänner förslaget
    fyra gånger i rad-

  106. -så blir det extraval,
    vilket sker inom tre månader.

  107. Sedan första januari 2011
    kan det även ske extraval-

  108. -i kommun-
    och landstingsfullmäktige.

  109. Det är mycket att hålla reda på.

  110. Ja, men regler är regler
    och de är till för att följas.

  111. Omval sker
    om Valprövningsnämnden upptäcker-

  112. -att det inte
    har gått rätt till vid valet.

  113. Då kan nämnden fatta beslut om omval.

  114. Sker kyrkoval också vart fjärde år-

  115. -precis som val till kommun- och
    landstingsfullmäktige och riksdag?

  116. Ja, det sker vart fjärde år, men
    inte samma år som riksdagsvalen-

  117. -utan det sker 2013,
    2017, 2021, o.s.v.

  118. Och vem som får rösta i
    de olika valen skiljer sig också åt.

  119. Ska du rösta i kyrkovalet måste du på
    valdagen vara sexton år eller äldre-

  120. -och vara medlem i Svenska kyrkan.

  121. Svenska kyrkan
    ansvarar för kyrkovalet.

  122. Vilka krav finns det
    för att få rösta i Sametinget?

  123. Och vilka år är det val?

  124. Sametinget har val
    samma år som kyrkovalen.

  125. För att få rösta ska man vara
    minst 18 år och svensk medborgare.

  126. Sedan ska personen nån gång
    ha pratat samiska i hemmet-

  127. -eller ha föräldrar
    som pratar samiska-

  128. -eller ha en förälder
    som står eller har stått-

  129. -på en röstlängd till sametinget.

  130. Varför har vi folkomröstningar?
    Riksdagen är folkets representant-

  131. -men ändå genomförs folkomröstningar.
    Varför?

  132. I Sverige kan folkomröstningarna
    vara nationella-

  133. -eller kommunala -
    bara för en kommun.

  134. Det kan vara en fråga där riksdagen
    känner att folket bör få säga sitt.

  135. I kommunen kan det vara
    på initiativ från många på orten.

  136. Om många i kommunen
    kräver folkomröstning-

  137. -så brukar kommunfullmäktige
    gå med på det.

  138. Folkomröstning är så nära vi kommer
    direkt demokrati.

  139. Då får alla rösta,
    inte bara ledamöterna i riksdagen.

  140. Ja, för i Sverige
    har vi indirekt demokrati.

  141. Eller snarare
    representativ demokrati.

  142. Vi väljer partier och kandidater-

  143. -som ska representera våra åsikter
    i en mängd olika frågor.

  144. Kandidaten får ett förtroende av oss
    eftersom vi har röstat på den.

  145. -Tack för all information. Hej då.
    -Hej då.

  146. -Adjö med er.
    -Hej.

  147. Nu ska jag göra ett direktval. Jag
    ska bestämma vad jag ska äta i kväll.

  148. -Okej.
    -Ha det så bra.

  149. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att rösta vid val

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur går det till att rösta? Vad ska man tänka på som förstagångsväljare? På teckenspråk.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier, Teckenspråk
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sveriges politik, Val (statsvetenskap)
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur berättar man att man är homosexuell?

Sjuksköterskan Matias Garzon svarar på frågan: "Hur berättar jag att jag är homosexuell?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Afghanistans dansande pojkar

Av de ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2016 var nästan en tredjedel från Afghanistan. Det kan finnas många skäl till att afghanska pojkar flyr. En orsak kan vara fenomenet bacha bazi och sexuella övergrepp i hemlandet, där pojkarna kan kidnappas eller säljas av sina föräldrar. Pojkarna kläs i kvinnokläder och tvingas dansa på fester. Efteråt händer det att männen bjuder på pojkarna som måste följa med den högstbjudande hem, där de ofta blir utsatta för våldtäkt. Många känner skam över det och vill själva inte berätta vad de varit med om.

Fråga oss