Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : PillerparadoxenDela
  1. Hjärnan vill upprätthålla "homeostas",
    det vill säga normalfunktion.

  2. Det beskrivs också som att hjärnan
    utvecklar "oppositional tolerance".

  3. I forskningen kan man se...

  4. Varför blir resultatet kronisk sjukdom,
    eller dåligt på andra sätt?

  5. Man tror nu
    att läkemedlen orsakar förändringar-

  6. -som är motsatsen till
    det de skulle behandla.

  7. -Välkommen, Robert Whitaker.
    -Tack för att jag fick komma.

  8. Du har skrivit boken "Pillerparadoxen"
    eller "Anatomy of an Epidemic".

  9. Du har ett alarmerande budskap.
    Du skriver nämligen-

  10. -att ökningen av
    psykiska sjukdomar idag-

  11. -delvis orsakats av de psykotropiska
    medel som finns på marknaden.

  12. Det är en allvarlig anklagelse.

  13. Det har skett en stor ökning
    av antalet människor-

  14. -som invalidiseras
    på grund av psykisk sjukdom.

  15. De senaste 20 åren har man sett
    en tre- eller fyrfaldigad ökning-

  16. -i antalet människor som invalidiseras.

  17. Det gäller även Sverige.
    Även här ökar invalidiseringar.

  18. Det jag undersöker är om vår
    omfattande användning av läkemedel-

  19. -på nåt sätt eldar på ökningen. Jag
    tycker att bevisen för det är tydliga.

  20. Du menar att ökningen beror på
    läkemedlen som psykiatriker förskriver.

  21. Ökningen i antal människor som
    invalidiseras p.g.a. psykisk sjukdom...

  22. Beror den ökningen till viss del på
    hur vi behandlar lindrigare problem?

  23. Då har vi gjort
    frågeställningen snävare.

  24. Nåt som har blivit en allmän sanning
    om psykisk sjukdom-

  25. -är att den orsakas
    av en kemisk obalans i hjärnan.

  26. Du skriver att det inte alls stämmer.
    Varför då?

  27. Jag skriver så
    för att det inte stämmer alls.

  28. Det intressanta är-

  29. -att teorin om för lågt serotonin vid
    depression blev omodern för 25 år sen.

  30. Idag hävdas det
    av ledande psykiatriker i USA.

  31. En av våra mest välkända psykiatriker,
    Ronald Pies, säger:

  32. "Historien med 'kemisk obalans'
    är ett slags modern myt."

  33. "Den teorin har aldrig framförts
    av väl insatta psykiatriker."

  34. Det skrev han i USA:s psykiatriförbunds
    tidning Psychiatric Times.

  35. Jag skrev det
    för att forskningen visar det.

  36. Åtminstone i USA medger forskare
    att det visade sig inte stämma.

  37. Varför har vi sagts att kemisk obalans
    finns? Har man medvetet ljugit?

  38. Enligt Ronald Pies
    har psykiatriker aldrig hävdat det.

  39. Läkemedelsföretagen
    drog den historien.

  40. I USA har vi reklam
    som riktar sig direkt till konsumenten.

  41. I tv-reklam kan de säga att en
    medicin kan åtgärda kemisk obalans.

  42. Det är helt sant
    att läkemedelsindustrin-

  43. -använde den historien
    för att sälja fler läkemedel.

  44. 1998 skrev jag en artikelserie om hur
    läkemedel kurerar kemisk obalans.

  45. Jag minns att jag mot slutet av
    arbetet frågade en av forskarna:

  46. "Var finns forskningen som visar
    att det finns en kemisk obalans?"

  47. Jag glömmer aldrig svaret:
    "Vi har aldrig bevisat det."

  48. "Vi använder metaforen
    för att förklara för patienter"-

  49. -"varför läkemedlen är bra."

  50. Jag blev väldigt överraskad
    över det svaret.

  51. Det fanns forskning
    som tydde på att det fanns.

  52. Men de fann inte att deprimerade
    hade låg serotoninhalt i hjärnan.

  53. Och problemet är att de inte
    informerade oss om det fyndet.

  54. De informerade inte allmänheten om
    att hypotesen visade sig inte stämma.

  55. Även om det inte existerar nån
    kemisk obalans, som vissa hävdade-

  56. -så hjälper medicinerna folk.
    Är inte det bra nog?

  57. Absolut, om forskningen visade
    att det hjälper folk på längre sikt.

  58. Det kvittar om den kemiska obalansen
    regleras eller ej.

  59. Men vad säger forskningen om hur
    SSRI, serotoninåterupptagshämmare-

  60. -påverkar folk på lång sikt?

  61. Forskningen visar
    att på kort sikt är de till hjälp-

  62. -och på längre sikt kan de vara
    till hjälp för många människor-

  63. Men förbättrar de resultatet
    på lång sikt, i det stora hela?

  64. För att besvara den frågan
    måste man veta-

  65. -hur många som naturligt
    tillfrisknar från depression.

  66. Forskningen visar-

  67. -att på lång sikt ökar antidepressiva
    medel risken för invalidisering.

  68. Många klarar sig bra med medicinerna.
    Det vi pratar om är på gruppnivå.

  69. Och med tanke på att så många
    människor återhämtar sig naturligt...

  70. Man ser
    ingen förbättring på lång sikt.

  71. Ska det då inte finnas såna mediciner?

  72. Jo, absolut. De kan vara
    ett användbart medicinskt verktyg.

  73. Men vi måste använda läkemedlen
    i enlighet med det forskningen visar.

  74. Och det forskningen visar
    är att det är effektivt på kort sikt-

  75. -och vissa är hjälpta av dem
    även på lång sikt.

  76. Men vi måste vara
    medvetna om nackdelarna.

  77. Det är svårt att sluta med medicinering
    eftersom hjärnan har anpassat sig.

  78. Och om man
    tittar på resultaten i stort-

  79. -förbättrar antidepressiva medel
    inte depressionen på lång sikt.

  80. Istället går depressionen
    åt ett mer kroniskt håll.

  81. Informationen borde diskuteras öppet
    och påverka användandet av medlen.

  82. Om det skedde skulle de användas
    med mycket större urskiljning.

  83. Istället för att ge medlen till alla
    skulle man individanpassa det.

  84. Du skriver också att medicinerna,
    och inte bara de antidepressiva-

  85. -faktiskt orsakar kemisk obalans.

  86. Att vissa problem som vi trodde
    att vi hade, orsakas av medicinerna.

  87. Så är det. Det har också
    börjat diskuteras i forskarkretsar.

  88. Det är lätt att förstå. Om man får en
    medicin som ökar serotoninaktiviteten-

  89. -kommer hjärnan, som är ett
    enastående neuroplastiskt organ-

  90. -att kompensera för
    den medicinens närvaro.

  91. Om medicinen
    ökar serotoninaktiviteten-

  92. -kommer hjärnan
    att minska sin egen serotoninaktivitet.

  93. Ironiskt nog blir det så
    att hjärnan gör att kroppen-

  94. -blir mindre "serotonin-känslig".

  95. Ett välkänt faktum bland forskare är...

  96. Hjärnan vill upprätthålla "homeostas",
    det vill säga normalfunktion.

  97. Det beskrivs också med termen
    "oppositional tolerance".

  98. Inom forskningen ser man-

  99. -att de försöker förklara varför vi
    ser dåliga effekter på lång sikt.

  100. De arbetar nu efter teorin
    att hjärnan orsakar förändringar-

  101. -som är motsatsen till
    det de skulle behandla.

  102. Du säger att så är fallet,
    men det skapar inga rubriker.

  103. Varför är det inte stora nyheter?
    Det du säger är ju allvarligt.

  104. Medicinerna som skulle åtgärda
    problemet i hjärnan orsakar svåra...

  105. Det är det ironiska.

  106. Hypotesen är att depression
    beror på lågt serotonin.

  107. De finner inte att omedicinerade
    deprimerade patienter har det.

  108. De får medicin och det orsakar istället
    det medicinen skulle åtgärda.

  109. -Det är en skrämmande upptäckt.
    -Ja, det borde bli stora rubriker.

  110. Ja, det borde det bli.
    Varför blir det inte det?

  111. Jag tror att det är för att det hotar
    en stor industri och en yrkeskår.

  112. På 1980-talet sa USA:s psykiatrikerkår:

  113. "Vi ska se dessa psykiska problem
    som medicinska åkommor."

  114. "Sen börjar vi medicinera, nästan
    som vid smittsamma sjukdomar."

  115. 20 år senare möter de bevis
    på att fler får kroniska symptom-

  116. -och att tillstånd förvärras hos vissa.

  117. De har inte ens nån kemisk obalans,
    och medicinen orsakar förändringen.

  118. Om ledande psykiatriker gör det känt-

  119. -vad händer då
    med det rådande vårdparadigmet?

  120. Då ifrågasätter vi det.
    Det är svårt för en yrkeskår-

  121. -som har ett gott renommé
    och en viss plats i samhället-

  122. -att byta till en hållning
    som är så olik den de tidigare haft.

  123. Du får det att låta
    som en ondskefull konspiration-

  124. -som tvingar oss att äta mediciner
    som vi inte behöver.

  125. Jag tror inte
    att det är en ondskefull konspiration.

  126. Men visst styr finansiella intressen
    vad som blir allmänt känt.

  127. Att läkemedelsföretag inte
    uppmärksammar dåliga effekter-

  128. -kan vi förstå.
    Så går det helt enkelt till.

  129. När det gäller läkare
    finns det två delförklaringar.

  130. Om jag är läkare och ger psykofarmaka
    till patienter, så blir de ofta bättre.

  131. Och så ser jag att om de slutar tvärt
    med medicinen blir de ofta sämre.

  132. Enligt min erfarenhet fungerar alltså
    medicinen, och slutar de blir de sämre.

  133. Det är så vi behandlar information.

  134. Men nu finns det
    annan forskning som visar-

  135. -att på lång sikt
    förvärrar vi bara patientens tillstånd.

  136. Läkaren upplever inte det.

  137. Hen har inte längre erfarenhet av
    depressionens naturliga förlopp.

  138. Det är väldigt svårt att ändra sig
    på grundval av forskningen-

  139. -när den verkar motsäga
    ens kliniska erfarenheter.

  140. Den andra saken är denna:
    Om man vill hjälpa människor-

  141. -och man får den informationen. Vad
    gör man istället? Man vill ju hjälpa.

  142. Om nån har problem och man vet
    att medicinen kan hjälpa...

  143. Säger man då: "Om två år
    kanske det inte är bra"? Det är svårt.

  144. Åtminstone på engelska använder vi
    begreppet "kognitiv dissonans".

  145. Vårt sätt att förstå världen-

  146. -är att välja ut
    information som stödjer det vi gör.

  147. Finns information som motsäger det
    vi gör, vill vi gärna bortse ifrån det.

  148. Det är det som pågår inom yrkeskåren.

  149. Man vill bortse ifrån
    upprörande information.

  150. En väninna fick två allvarliga psykoser
    De förstörde hennes liv.

  151. Nu är hennes enda hopp att litiumet
    hon får ska förhindra återfall.

  152. Skulle du säga
    att hon inte ska ta medicinen?

  153. Jag skulle aldrig ge medicinska råd.
    Jag är inte läkare.

  154. Mitt angreppssätt är journalistens:
    "Vad säger forskningen?"

  155. Ett välgrundat beslut, baserat på en
    diskussion mellan läkare och patient...

  156. Får hon litium, sa du?

  157. Litium har en helt egen historia.

  158. Om man slutar med litium
    är risken för återfall hög.

  159. Vissa studier visar att när man väl
    börjat med litium ökar återfallsrisken.

  160. Det är ett svårt beslut.
    Men diskussionen som måste föras-

  161. -är vilka långsiktiga effekter
    vi får av litium-

  162. -och vad som händer
    när folk slutar med mediciner.

  163. -Det är ett svårt beslut för patienten.
    -Otroligt svårt!

  164. Idag diagnostiserar vi sånt som förr
    var "normalt" som psykisk sjukdom.

  165. Som med barn. Varför gör vi det?

  166. Förr var de "svåra"
    - idag har de en diagnos.

  167. En anledning till att vi ser
    mer psykiska sjukdomar-

  168. -är att vi har utvidgat
    definitionen av vad som anses "sjukt".

  169. -Varför blir det så?
    -Det finns ett kommersiellt intresse.

  170. -Att sälja mediciner?
    -Om vi tar SSRI i USA som exempel...

  171. Prozac kom 1987 och i början
    av 1990-talet säger tillverkarna-

  172. -att vuxenmarknaden verkar mättad.
    Kan vi se nån ny marknad?

  173. De ser barn
    som en outnyttjad marknad.

  174. Förr såg man barns humörsvängningar
    som självreglerande.

  175. "Det är sånt som händer.
    Det går över."

  176. Man kan kartlägga att pengar
    går från läkemedelsföretag-

  177. -till vissa psykiatriker i USA-

  178. -som tänker om gällande depression
    hos barn. Nu säger de att det finns.

  179. Sen får de betalt för
    att utföra tester-

  180. -som visar att antidepressiva medel
    är effektiva. Men:

  181. I testerna fann man inte
    att SSRI var effektiva på barn.

  182. Men det faktumet
    blev inte känt förrän 2002.

  183. Det visar
    att det finns en kommersiell påverkan.

  184. Vad tror du om framtiden? Du målar
    upp en dyster framtid i boken.

  185. En del av det dystra är att man
    patologiserar barn. Det är allvarligt.

  186. Många barn får en diagnos.
    Är det nyttigt?

  187. Jag vet inte
    vad jag tror om framtiden.

  188. I USA finns en underström
    som ifrågasätter denna sjukvård.

  189. De ifrågasätter diagnoserna
    och om det är bra att medicinera barn.

  190. -Samtidigt ökar det.
    -Det gäller även i Sverige.

  191. I USA tar 1 av 5
    psykofarmaka varje dag.

  192. Men hur vill du att
    den psykiatriska vården ska förändras?

  193. Vad skulle vara en bra förändring,
    tycker du?

  194. Jag skulle vilja att man återupptäcker-

  195. -sånt som naturen
    och historien lär oss.

  196. Går man tillbaka i historien
    ser man att människan är bra på-

  197. -att återhämta sig från
    depressiva episoder-

  198. -och t.o.m.
    maniska och psykotiska episoder.

  199. Om vi kan tillhandahålla sånt som
    vi alla behöver för att må bra...

  200. Tak över huvudet, mat, hjälp att finna
    mening med livet, motion, bra diet...

  201. Om vi koncentrerar oss på
    sånt vi behöver för att må bra-

  202. -och sen använder medicin
    med större urskiljning...

  203. Det tror jag vore
    en stor förbättring av systemet.

  204. Håller du med om att det finns
    anledning för vissa att ta medicinerna?

  205. Ja, man ska använda medicinerna med
    urskiljning, inte sluta med dem helt.

  206. Just nu har vi problem med
    att alla får samma behandling-

  207. -och vi tittar inte tillräckligt
    på effekterna på lång sikt.

  208. Dessutom
    medicinerar man för lättvindigt.

  209. Lindriga problem medicineras och
    patienternas liv tar en annan riktning.

  210. Utan medicinering hade problemet
    antagligen försvunnit av sig självt.

  211. Och när det gäller barn:
    Förr "växte de upp".

  212. Tack, Robert Whitaker.
    Det var en bra avslutning.

  213. HUR FIRADE DU ATT DU
    HADE BLIVIT KLAR MED BOKEN?

  214. Vi kan väl säga
    att jag drack ett glas gott vin.

  215. VAD SKULLE DU GÖRA ISTÄLLET
    OM DU SKULLE BYTA YRKE?

  216. Kanske nåt som är lite mer äventyrligt,
    på vissa sätt.

  217. Nåt som tog mig till
    mer extrema och obekväma miljöer.

  218. VEM SKA LÄSA DIN BOK?

  219. Jag tänkte mig faktiskt
    själva psykiatrin.

  220. Samtidigt är många i den gruppen
    självklart väldigt kritiska till boken.

  221. Men en mycket tillfredsställande sak
    är att jag upprepade gånger-

  222. -har ombetts
    att tala inför psykiatriker.

  223. Men jag tycker att alla i samhället
    borde läsa den och börja diskutera-

  224. -om vi
    skulle göra saker på ett annat sätt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Pillerparadoxen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Robert Whitaker skriver i "Pillerparadoxen" om att läkemedel som ges mot våra vanligaste psykiska åkommor inte har de positiva effekter som ofta hävdas. Tvärtom, menar han, kan långvarig medicinering förvärra symptomen och orsaka nya. Detta trots att psykiatrin och läkemedelsindustrin menar att medicinerna bara blir bättre och bättre. Robert Whitaker intervjuas av Bodil Appelquist.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Farmakologi, Läkemedelsbiverkningar, Läkemedelsindustri, Medicin, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykiska sjukdomar, Psykofarmaka
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Idun och diagnosen

År 2014 hade var tionde ungdom mellan 13 och 17 år i Stockholm kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. För många startar en allmänpsykiatrisk utredning som för vissa leder till en diagnos. Kan man lita på att man får rätt diagnos? Vi träffar Idun som är 16 år och väntar på att få en diagnos av barn- och ungdomspsykiatrin. Frågorna längs vägen är många. Idun har alltid känt sig annorlunda och har inom sig ett mentalt rum som delas med tre andra personer, Columbus, Saga och Vanja.

Fråga oss