Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Jag tror jag måste prata med någonDela
  1. Ofta sätter man upp olika mål
    i terapi.

  2. När jag har skapat relationer
    som fungerar-

  3. -då är jag nöjd
    och känner mig färdig.

  4. När jag går ut varje dag och slutar
    stanna hemma är jag redo att sluta.

  5. Välkommen, Jenny Rickardson.

  6. Du har skrivit "Jag tror
    att jag måste prata med någon"-

  7. -"en guide till terapi".

  8. Varför har du skrivit den här boken?

  9. För att jag som psykolog ofta möter
    vänner och bekanta som frågar:

  10. Hur gör man när man vill gå i terapi?

  11. Vad är skillnaden mellan psykolog
    och psykiater? Ska man äta medicin?

  12. Jag ville svara på vanliga frågor
    som vanligt folk har.

  13. Vad är bra terapi?

  14. En matchning mellan terapiform,
    terapeut och den som söker hjälp.

  15. Det beror på vad man har för problem-

  16. -och på vad man vill ha för mål.

  17. Du skriver att det ska hända nåt
    när man går i terapi-

  18. -annars är det en dålig terapi
    eller en dålig matchning.

  19. Vad är det som ska hända?

  20. Är det nåt konkret,
    eller ska man byta sinnesstämning?

  21. Målet är nån typ av förändring. Vad
    den består i är upp till var och en.

  22. För många som söker hjälp
    är det att bete sig annorlunda.

  23. Många vill känna eller tänka
    annorlunda, vilket är lite svårare.

  24. Att göra mer av det
    vi vill göra i livet är bra mål.

  25. Hur tidigt
    ska en sådan förändring komma?

  26. Svårt att säga. Har man svåra problem
    finns det terapier-

  27. -som tar flera år
    innan det blir bättre-

  28. -men man ska nog känna att det
    är förändring på gång ganska snabbt.

  29. Ofta blir det jobbigare i början.

  30. Man kan bli ledsen för att man tar
    upp problem man inte vill tänka på-

  31. -men efter ett tag
    ska nånting förändras.

  32. Om man harvar på år ut och år in
    och allt är samma ska man byta.

  33. Du sa ju att-

  34. -det kan kännas obehagligt
    under terapin. Varför ska man gå då?

  35. Förhoppningsvis finns det ett mål
    längre fram-

  36. -att det ska bli bättre eller att man
    ska leva sitt liv som man vill.

  37. Livet i sig
    innehåller en massa svårigheter.

  38. Vi kan inte förvänta oss att livet
    är fritt från sorg och bekymmer.

  39. Vi förlorar nån vi älskar-

  40. -blir av med ett jobb,
    eller får kanske ångest.

  41. Det är en del av livet.

  42. Vi försöker undvika det jobbiga,
    och då får vi problem.

  43. När man börjar i terapi försöker vi
    däremot möta svårigheterna-

  44. -och då måste vi faktiskt ha ångest,
    vara ledsna och känna oro.

  45. -Hur känner man igen en bra terapeut?
    -Svår fråga!

  46. Det tycker jag
    att man får bestämma själv.

  47. En del har tydliga idéer att man vill
    prata med en kvinna eller en man-

  48. -eller att det är viktigt
    att nån kan en viss terapiform.

  49. För de flesta är det viktigt att få
    förtroende för den man träffar.

  50. Forskningen visar att kön och
    utbildning spelar liten roll för det-

  51. -utan det är att personen lyssnar
    och att man känner sig förstådd.

  52. Det kan infinna sig ganska snabbt.

  53. Bara att man träffar nån
    som jobbar med terapi är tryggt.

  54. -Vilken sorts terapi ska man ha?
    -Det beror på vilka problem man har.

  55. Och det beror på vad man är för slags
    person, hur man vill jobba.

  56. Det två stora terapiinriktningarna
    i Sverige-

  57. -är antingen KBT
    eller psykodynamisk terapi.

  58. De har olika angreppssätt
    och olika vetenskapliga belägg.

  59. När det gäller ångest, fobier
    och depression-

  60. -och andra vanliga problem har KBT
    starkast vetenskapliga belägg.

  61. Psykodynamisk terapi har belägg
    för personlighetsstörningar.

  62. En del korttidsterapier
    funkar för depression.

  63. Generellt har KBT
    starkare vetenskapligt stöd.

  64. Då jobbar man mer med lösningar
    här och nu-

  65. -och analyserar problemen
    i den nuvarande miljön.

  66. Psykodynamisk terapi jobbar mer
    med barndom, hur minnen påverkar en-

  67. -och ens relationer till föräldrarna.

  68. Det kan vara en smaksak
    för den som söker hjälp.

  69. Om man tittar vetenskapligt
    borde flest söka KBT.

  70. Du beskriver några fallgropar som man
    ska se upp för. Kan du berätta mer?

  71. Ja, om man har väldigt trevligt
    och mysigt med sin terapeut-

  72. -kan det vara ett tecken på...

  73. Eller tvärtom!

  74. Bra terapi kan vara ganska jobbig.

  75. Det kan vara svårt och ledsamt,
    och man kan känna sig ur balans.

  76. Terapi som inte hjälper
    kan tvärtom vara väldigt trevlig.

  77. Det kan vara
    som att prata med en kompis.

  78. Det är inte säkert att den sortens
    samtal hjälper dig framåt.

  79. Det krävs att det är tufft, men vi
    människor är ganska kortsiktiga.

  80. Det är klart att det är trevligare
    att ha det mysigt-

  81. -än att tvingas stanna kvar
    i nåt ångestfyllt och gräva djupare-

  82. -när man vill därifrån
    och inte orkar.

  83. En bra terapeut vågar det.
    Det är skillnaden.

  84. Tar du själv emot klienter i terapi?

  85. Jag jobbar på en smärtmottagning
    på Karolinska.

  86. Vi jobbar med terapiformen ACT.

  87. Jag har terapi i grupp och enskilt-

  88. -med barn och vuxna med smärta
    som sjukvården inte kan ta bort.

  89. Om man känner en diffus vantrivsel
    i livet, ska man gå i terapi då?

  90. Man kan det, om man kan betala själv.

  91. Det bekostar inte
    våra offentliga pengar.

  92. Jag tror-

  93. -att ambivalens kring varför jag inte
    är lycklig när jag har det så bra...

  94. Man kan få ganska mycket stöd av
    en terapeut i att hitta rätt i livet-

  95. -och fundera på hur jag vill leva
    med de förutsättningar jag har.

  96. Det är bra att bolla med ett proffs-

  97. -som inte är känslomässigt engagerad,
    med en utomstående.

  98. Många som har gått i terapi säger
    att det är en omvälvande upplevelse.

  99. På vilket sätt
    kan livet förändras av terapi?

  100. Jag tror
    att livet kan förändras fullkomligt.

  101. Man kan se på sig själv på nya sätt,
    skaffa nya vanor-

  102. -och våga göra saker man inte trodde.

  103. Man kan våga tänka tankar
    som man inte har vågat tänka.

  104. Man kan våga möta svårigheter
    som man inte trodde sig kapabel till.

  105. -Har du själv upplevt det?
    -Jag har gått i terapi själv.

  106. Det var spännande och givande.

  107. Jag omvärderade min relation
    till min bror och mina föräldrar-

  108. -och hur jag beter mig
    i förhållande till dem.

  109. Jag tänker mindre på hur det var
    och mer på hur det är nu.

  110. -Går du i terapi nu?
    -Nej.

  111. Du nämnde att alla inte har råd
    att gå i terapi.

  112. Vad gör man om man inte har pengar?

  113. Det finns landstingsfinansierad
    terapi om man ber om det.

  114. Man kan söka hjälp på vårdcentralen.

  115. De är skyldiga att erbjuda det-

  116. -om personen som söker hjälp har en
    diagnos som depression eller ångest.

  117. Om man inte har en diagnos
    behöver man ofta betala det privat.

  118. Då är det dyrt och är en klassfråga.

  119. Det är få förunnat att kunna betala
    tusen kronor i veckan för terapi.

  120. Det finns internetterapi också.
    Hur kan man komma i kontakt med sån?

  121. Det är olika i olika landsting-

  122. -men det kan man söka
    på sin 1177-sida för sitt län.

  123. Där finns ofta berättat-

  124. -hur man gör
    för att gå i internetterapi.

  125. Alla har det inte, men Stockholm,
    Skåne, Östergötland och Göteborg-

  126. -har stora projekt med internetterapi
    där man får gå väldigt billigt-

  127. -på sina egna villkor hemma
    i stället för på ett sjukhus.

  128. Du skriver
    att en sammanställning visar-

  129. -att det finns fler än 400
    olika terapimetoder i Sverige.

  130. -Varför är de så många?
    -Bra fråga!

  131. Det finns många underkategorier.
    Jag vet inte hur många-

  132. -men olika bokstavskombinationer
    utvecklas hela tiden.

  133. Dels kan terapeuterna
    som jobbar med det-

  134. -känna att de vill göra mer
    av en sak som funkar.

  135. Då utvecklar man en ny terapiform,
    men de gamla finns ju kvar.

  136. En terapiform slutar sällan existera.

  137. Psykoanalys är ovanligt, men det
    finns och har funnits i 100 år.

  138. Det läggs till nya saker hela tiden.

  139. Vi får mer vetenskapliga bevis
    för vad som funkar och hur-

  140. -och vi får fler kombinationer.

  141. Hos en legitimerad psykoterapeut
    eller psykolog vet man vad man får.

  142. Vad är det man vet att man får?

  143. Man får träffa en person som har
    utbildning för att ge psykoterapi-

  144. -som har en teoretisk grund-

  145. -och som har praktisk träning
    och har fått handledning.

  146. Om man går till nån annan har man
    inte koll på personens utbildning.

  147. Det finns ingenstans man kan anmäla
    och man har inga rättigheter.

  148. Om personen beter sig konstigt
    står man ensam.

  149. Konsumentverket eller Inspektionen
    för vård och omsorg hjälper inte då.

  150. Det har kommit fram i media
    att Pia Sundhage-

  151. -har tagit in Mia Törnblom
    som coach för damlandslaget.

  152. -Vad tycker du om det?
    -Det finns många som kan göra det.

  153. Mia Törnblom är inte psykolog
    utan coach.

  154. Pia Sundhage har tidigare samarbetat
    med en som jag har stor respekt för.

  155. Jag hoppas att hon återvänder till
    nån med mer vetenskapliga belägg.

  156. Vad är det för skillnad
    mellan en livscoach och en psykolog?

  157. En livscoach kan vara vem som helst.
    Det kan nån från gatan kalla sig för.

  158. Man säger bara: "Så här funkar jag.
    Därför funkar nog alla andra så."

  159. Det är fritt fram.

  160. -De kan vara jättebra.
    -Absolut.

  161. Man kan ha livserfarenheter som man
    kan dela med sig på ett bra sätt.

  162. En psykolog har fem års utbildning-

  163. -och ett års praktik innan man får
    behandla patienter på egen hand.

  164. Då vet man vad som brukar hjälpa
    människor med den typen av problem.

  165. Man har fått handledning
    i hur man pratar med folk-

  166. -och man kan anpassa sig
    efter den man möter.

  167. En livscoach har många gånger
    en smalare repertoar.

  168. Det behöver inte vara nåt fel
    på den personen-

  169. -men ska man få behandling
    för en psykologisk diagnos-

  170. -ska man ha nån som är legitimerad.

  171. När är man klar med sin terapi?

  172. Ofta sätter man upp olika mål
    i terapi.

  173. När jag har skapat relationer
    som fungerar-

  174. -då är jag nöjd
    och känner mig färdig.

  175. När jag går ut varje dag och slutar
    stanna hemma är jag redo att sluta.

  176. Det är inte alltid man gör det.
    En del terapier pågår ganska länge.

  177. Då är det vagt när man ska avsluta.

  178. Det är vanligt att patienten säger
    att den känner sig klar.

  179. I KBT kommer man överens
    om ett visst antal gånger.

  180. Man vet att vi kommer att träffas
    femton gånger.

  181. Ibland är det fler,
    men ofta är man färdig då.

  182. Ofta är det ett samarbete
    mellan patient och behandlare.

  183. När vi har uppnått målen
    är vi färdiga.

  184. Du skriver att man ska avsluta
    ordentlig. Hur ska man göra det?

  185. Det brukar terapeuten ta hand om.
    Man sammanfattar det man har gjort-

  186. -och pratar
    om vad som har varit verksamt-

  187. -och vad som har funkat
    eller inte funkat så bra.

  188. Man gör en plan för nästa gång
    man blir deppig-

  189. -eller börjar tänka
    på meningen med livet.

  190. Vad ska jag göra då?

  191. Vad ska jag vara uppmärksam på? Att
    jag börjar falla in i gamla vanor?

  192. Vad ska jag göra när det händer?
    Då är man bättre rustad framöver.

  193. Om man har folk i bekantskapskretsen
    som man känner behöver gå i terapi-

  194. -hur får man dem att söka hjälp?

  195. Det är jättesvårt att få nån
    som inte själv vill att söka terapi.

  196. Det funkar sällan att säga
    att nån behöver gå i terapi.

  197. Det brukar bemötas med:
    "Jag mår bra. Skit du i vad jag gör!"

  198. Antingen får man försöka hitta
    ett objektivt sätt.

  199. "Nu åkte du fast för rattfylla."

  200. "Det betyder
    att du dricker för mycket."

  201. Eller att man får nåt annat "bevis"-

  202. -för att det man upplever
    som ett problem är ett problem.

  203. Men inte heller det funkar alltid som
    en knuff att få nån att söka terapi.

  204. Man behöver uppmuntra den personens
    egen vilja att vilja förändra.

  205. Det är knepigt,
    men det finns samtalsmetoder-

  206. -som kan väcka motivation hos en
    person som skulle behöva gå i terapi.

  207. Om man är beredd att prova det
    kan det vara första steget.

  208. Tack så mycket.

  209. Jag åt middag med min familj
    och drack champagne.

  210. Det är nyttigt för många att få
    en överblick över vad psykoterapi är-

  211. -även för läkare och sjuksköterskor.

  212. Vad funkar? Vad kan man få hjälp med?
    Hur söker man?

  213. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jag tror jag måste prata med någon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Rickardsson är psykolog. "Jag tror jag måste prata med någon" varvar fakta och intervjuer med personer som delar med sig av sina erfarenheter av att gå i terapi. Hur hittar man rätt i mängden av terapiformer? Intervjuare: Yusie Rundkvist.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykoterapi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Krigarprinsessorna

17-åriga Vera och 18-åriga Jenny har båda haft en jobbig uppväxt. Deras delade erfarenheter ledde dem till ett mycket speciellt stall i Västmanland. I stallet har de fått hjälp och stöd. Genom att rida och ta hand om hästarna började Vera och Jenny att ta kontrollen över sina liv. Hör historien om hur ett stall med hästar kunde hjälpa två människor att lägga ett smärtsamt förflutet bakom sig.

Fråga oss