Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Föreläsningar från 2014 års Polarprissamtal på temat mångfald. Moderatorer: Alfons Karabuda från Skap, samt Polarprisets vd Marie Ledin. Arrangemangets originaltitel: Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2014 : Musik och medkänslaDela
  1. Våra olika syften med vårt arbete
    kan spela en stor roll för resultatet.

  2. Både för individen och för samhället.

  3. Nästa panel har som utgångspunkt
    deltagarnas egna musikprojekt-

  4. -och ska handla
    om medkänsla som drivkraft.

  5. Så vi får återigen
    välkomna Nigel Osborne-

  6. -kompositör och professor
    vid Edinburghs universitet.

  7. Chiara Bombieri-Morales. Hon har
    arbetat med ett Haiti-projekt i USA-

  8. -och planerar nu ett musikprojekt
    för Röda Korsets Ungdomsförbund.

  9. Fanny Hamlin, en ung men erfaren
    artist med artistnamnet Faye.

  10. Hon är mentor i Chiaras musikprojekt.

  11. Pontus de Wolfe, en låtskrivare
    som var med och skrev musiken-

  12. -till Glada Hudik-teaterns
    uppsättning av "Trollkarlen från Oz".

  13. Fredrik Österling,
    chef för Kulturskolan i Södertälje-

  14. -där "El sistema"-modellen används.
    En kör- och orkesterskola-

  15. -där musiken blir ett instrument
    för social och mänsklig utveckling.

  16. Rebecka Törnqvist, sångerska
    som delvis växte upp i Nairobi.

  17. Hon arbetar nu som projektledare för
    El sistema på Kulturskolan i Södertälje.

  18. Välkomna, allihop.

  19. Tack. Den här morgonen
    har artat sig riktigt bra-

  20. -för vi har pratat om
    hur musiken förändrar våra känslor.

  21. Nu ska vi prata om hur musiken kan
    hjälpa folk att förändra sina känslor.

  22. Hur den kan hjälpa nån
    att förstå hur nån annan känner-

  23. -eller hur man påverkar nåns känslor.
    Det handlar om musik och empati.

  24. Peter Sellars och Chuck Berry
    är bra exempel på det.

  25. Jag har arbetat med båda två
    under mitt långa och komplicerade liv.

  26. Peter förvandlar operan till den
    ultimata empatiska musikformen.

  27. Han säger inte åt en
    vad man ska känna.

  28. Han säger:
    "Sätt pekfingret längst ut på bordet."

  29. "Böj på knäna, sträck ut vänsterbenet
    och håll högerarmen under bordet."

  30. "Titta nu på mig och sjung."

  31. Han säger hur man ska stå,
    men han säger inget om musiken.

  32. Chuck Berry är en mardröm, för han
    avslöjar inte tonart eller låt i förväg.

  33. Jag spelade gitarr och fick hoppas på
    att kunna hitta rätt ackord i tid.

  34. Men musiken förmedlar så mycket.
    Utan ord, utan sentimentalitet.

  35. Jag ska snart hålla klaffen.
    Enligt en av evolutionsteorierna-

  36. -hade vi musiken
    innan vi hade språket.

  37. Den musikaliska kommunikationen
    förde vår art framåt.

  38. Till exempel använde vi ljud-

  39. -för att förmedla våra känslor till
    andra. Och det gör vi fortfarande.

  40. Och vi skulle kunna föra
    ett helt samtal på det sättet.

  41. Vi förmedlade våra känslor
    med musikaliska ljud-

  42. -så att de andra medlemmarna
    i detta förtida samhälle-

  43. -skulle få reda på vad folk kände,
    vad de hade för motiv och avsikter.

  44. Då var det lättare att leva tillsammans.

  45. Låt oss nu utforska hur vi lever nu
    utifrån dessa förutsättningar.

  46. Jag skulle vilja fråga medlemmarna
    i vår eminenta panel-

  47. -om deras förhållande till musik
    och empati. Jag börjar med Rebecka.

  48. Hon har genomfört
    en stor musikalisk resa.

  49. Hon är en väldigt känd
    och populär sångerska-

  50. -och hon har sen arbetat med klassisk
    musik och El sistema, ett system-

  51. -som utvecklades i Venezuela
    av en tidigare pristagare, Abreu-

  52. -för gatubarn i Venezuela.

  53. Jag vill ställa en fråga i två delar.
    En fråga handlar om din resa dit.

  54. Övergången mellan popmusik och
    klassisk musik, och vikten av detta.

  55. Och sen effekten på barnen, hur deras
    förståelse och empati har utvecklats.

  56. Kan du berätta lite om det?

  57. Den första delen av frågan
    är omöjlig att ge ett snabbt svar på.

  58. Jag skriver, spelar in
    och framför musik än i dag-

  59. -och jag märker, som man gör när man
    får arbeta med olika sorters musiker-

  60. -att grunden...

  61. Bra musik är bra musik, och man hittar
    den i alla delar av musikvärlden-

  62. -och i och med att Sverige är så litet-

  63. -så kommer man att träffa människor
    som arbetar inom olika områden.

  64. Så jag har haft kontakt
    med den klassiska världen.

  65. Så det har aldrig varit...
    Inte så att jag har blandat genrer-

  66. -men det har aldrig funnits
    en skarp gräns mellan...

  67. Och särskilt när det gäller
    konstmusiken från 1910 och framåt-

  68. -så har man blandat rätt friskt. Jag har
    även fått jobba med stora orkestrar.

  69. Den andra delen av frågan,
    om hur jag började med det här...

  70. Det var faktiskt bara av en slump.

  71. Jag pratade om El sistema
    med en vän-

  72. -och uttryckte min glädje
    över verksamheten i Göteborg.

  73. Jag tyckte att det var intressant,
    för det är en rörelse som måste tolkas-

  74. -efter var man befinner sig,
    och de omständigheter som råder där.

  75. Hur skulle de göra? För det skiljer sig
    ju väsentligt från Venezuela.

  76. I Göteborg har det funnits
    en väldigt stark konstskola-

  77. -ända sen 50- och 60-talet, men
    under de senaste två decennierna-

  78. -har den delvis
    börjat förlora kontakten-

  79. -med sina tidigare enande funktioner.

  80. Jag såg att det fanns en deltidstjänst
    ledig, och tänkte "Varför inte?".

  81. Och sen blev jag förälskad
    i hela grejen.

  82. El sistema-metoden
    utvecklades i Venezuela-

  83. -under helt andra sociala förhållanden.

  84. I Caracas fanns det en hel del
    ganska vilda gatubarn på gatorna-

  85. -och El sistema gav fritidsgårdar
    en möjlighet att låna ut instrument.

  86. Hur fungerar det
    i svenska förhållanden-

  87. -där den sociala situationen
    är lugnare?

  88. Hur kompletterar det
    ett redan bra musikutbildningssystem?

  89. Vad har det för roll?

  90. Tja...

  91. Ni får rätta mig om jag har fel, men...

  92. De kommunala konstskolorna...

  93. För att hårdra det så har det blivit
    en fråga för medelklassen-

  94. -och för barnen-

  95. -som har föräldrar som inser
    vad det här kan betyda för barnet.

  96. Även i Venezuela
    och i andra delar av världen-

  97. -ligger tyngdpunkten inte bara
    på barn som saknar möjligheter.

  98. Det är blandningen som är viktig.
    Barn och föräldrar från olika...

  99. Sverige har blivit
    ett allt mer delat samhälle-

  100. -och det har blivit ett samhälle
    där konstens betydelse generellt sett...

  101. Musiken kan vara en nyckel-

  102. -till en värld av möjligheter-

  103. -men det
    kan vara ganska svårt att ta sig an.

  104. Att förvänta sig att ett barn
    genom en viss konstform-

  105. -och genom möten med andra barn
    under vissa former ska...

  106. Abreu talar om "Den ädla identiteten"-

  107. -och jag tolkar det som att...

  108. Om man kan samlas
    under förhållanden-

  109. -där man förväntas samarbeta
    och göra sitt bästa-

  110. -och komma i kontakt
    med nåt klassiskt och tonalt-

  111. -så tar det fram nåt i en
    som får en känna att man har råd.

  112. Jag pratar inte om pengar,
    utan att man har råd att vara generös-

  113. -samarbetsvillig och så vidare.

  114. För mig är det...
    Det är visserligen en social rörelse-

  115. -men det handlar även
    till hundra procent om musik.

  116. Fredrik, du driver konstskolan
    i Södertälje där det här äger rum.

  117. Rebecka nämnde hur
    de sociala skillnaderna överbryggas-

  118. -och det kanske är speciellt för
    Sverige. Kan du berätta lite om det?

  119. Hur ser du att barnen förstår varandra
    mer som en följd av detta samarbete?

  120. Ser du några tecken på att detta sker
    bland barnen du ansvarar för?

  121. Jag skulle vilja påstå att det sker
    dagligen, på så vis att...

  122. När vi anordnar orkestrar,
    och det gäller inte bara El sistema-

  123. -så kommer 51 procent
    av våra elever från ett annat land.

  124. Det leder naturligtvis till ständiga
    möten från olika perspektiv-

  125. -där musiken är den enande kraften.

  126. Och så blir det
    så snart de börjar på skolan-

  127. -för vi arbetar så att vi inte
    börjar med individuella lektioner-

  128. -utan med grupplektioner. Även
    när det gäller den klassiska musiken.

  129. Vi har naturligtvis alla genrer.
    Men då ser man att det sker.

  130. Musiken har en lösande kraft-

  131. -och den möjliggör förståelse.

  132. Och den klassiska musikens roll?

  133. Om man har en massa barn
    från Afghanistan och Kosovo-

  134. -så borde man kanske spela
    en del musik från dessa länder.

  135. Varför spelar man europeisk, klassisk
    musik, och gör den ett bra jobb?

  136. En mycket bra fråga.
    Jag håller delvis med dig-

  137. -för ett av mina mål
    är att få med även den musiken-

  138. -i vår undervisning.

  139. Men som det är nu-

  140. -så är den klassiska musiken störst
    när det kommer till ett flertal-

  141. -i mitt tycke, universella principer.
    Det är musik, helt enkelt-

  142. -och musiken har en förmåga
    att skapa ett slags utopi-

  143. -var vi än vi är,
    oavsett var vi kommer ifrån.

  144. Och så länge vi har
    den sortens inträdesbiljett-

  145. -till det vi gör så spelar det ingen
    roll om man spelar klassisk musik-

  146. -pop eller punk. Det handlar
    om att samlas som människor.

  147. Precis. Ett annat rättfärdigande
    av den klassiska, europeiska musiken-

  148. -är att den samlar många människor
    i en gemensam övning.

  149. Men inte så många olika kulturer
    i samma utsträckning.

  150. Men på grund av
    den underliga globaliseringen-

  151. -av vår musikkultur så finns ljudet
    från orkestern redan där ute.

  152. Man hör redan stråkar
    i afghansk musik.

  153. Och det finns ett flertal
    symfoniorkestrar i Kosovo.

  154. Så det är nog rättfärdigat,
    men det är en fråga som måste ställas.

  155. I det här fallet tycks det vara befogat.

  156. Man kan även se det
    från den andra sidan.

  157. Om man anser att man ska ha dessa
    stora, viktiga och dyra institutioner-

  158. -vilket jag anser,
    så måste vi borga för-

  159. -att det under
    kommande generationer finns...

  160. Vi måste dra till oss både lyssnare
    och musiker från ett bredare underlag.

  161. Det gäller de stora orkestrarnas och
    den klassiska musikens överlevnad.

  162. Det är en fråga om demokrati.

  163. Och som du nämnde är det världens
    största band, där alla är lika viktiga-

  164. -och man tillsammans
    måste åstadkomma nåt vackert.

  165. Ja, denna sociala förändring
    kanske påverkar även orkestern.

  166. De intressantaste förändringarna
    sker just i det sociala landskapet.

  167. Institutionerna förändras inte -
    de är ganska konservativa-

  168. -men på dessa områden
    kan man faktiskt förändra orkestrarna-

  169. -och infoga kosovanska toner
    i dess musik. Så jag tror att det är...

  170. Alla El sistema-verksamheter i Sverige
    har samarbetat med stora orkestrar.

  171. Vi samarbetade med Filharmonikerna,
    så det finns ett samband.

  172. I Skottland har vi Raploch i Stirling-

  173. -och i Everton finns det ett projekt
    som jag verkligen gillar.

  174. Där har man ett väl fungerande sam-
    arbete med Liverpools filharmoniker.

  175. Nu går vi från klassisk
    till populärmusik.

  176. Jag vill börja med att fråga Chiara
    om ditt arbete med Music in Action.

  177. Du kommer från en popbakgrund.
    Förlåt, en musikbakgrund.

  178. Vad har du att säga
    om dina upplevelser här-

  179. -och vad betyder Music in Action?

  180. Projektet Music in Action
    håller som bäst på att förberedas-

  181. -men tanken bakom det är att arbeta...

  182. När jag växte upp var musik väldigt
    viktigt för mig. Min far är musiker-

  183. -och jag växte upp i en familj
    där musiken alltid var närvarande.

  184. Som tonåring upptäckte jag
    att musiken gav mig en röst.

  185. Den gav mig nåt hålla fast vid när jag
    kände mig avskärmad från världen.

  186. Jag tror att musiken
    kan föra samman människor-

  187. -och jag tror att den även
    kan överbrygga språkbarriärer.

  188. Så mitt mål med projektet är att
    arbeta med en liten grupp ungdomar-

  189. -som kommer från en fattig bakgrund,
    älskar musik och vill hitta sin röst.

  190. Jag ska jobba tillsammans med dem
    under sju till åtta veckor-

  191. -med en workshop inom låtskrivande.

  192. Det kommer att vara mitt team,
    med folk som sysslar med musik-

  193. -såväl som mentorer som kommer
    att arbeta med de här ungdomarna.

  194. De kommer att ge dem råd, stötta dem
    och hjälpa dem med det här projektet.

  195. Strålande.
    Bra att du inriktar dig på det kreativa.

  196. Inget går upp mot att skriva en låt.
    Och den där fokusförskjutningen...

  197. "Jag vill inte skriva egna låtar längre.
    Jag vill skapa musik med andra."

  198. Det är ett slags förskjutning
    som är både kreativ och viktig.

  199. Om vi återvänder till diskussionen
    om empati och självbestämmande-

  200. -så har vi i låtskrivandet
    en enorm smältdegel-

  201. -av personliga erfarenheter,
    tankar och känslor.

  202. Men för det krävs speciella människor,
    så hur har du rekryterat ditt team?

  203. Genom vänner. Fanny
    kommer att vara en av mentorerna.

  204. Hon har sysslat med musik
    i nästan hela sitt liv.

  205. Så det är genom vänner och genom
    arbetet med lokala organisationer.

  206. Mitt mål är att inte bara arbeta
    med missgynnade ungdomar-

  207. -utan det är viktigt
    att ha alla olika...

  208. Folk från olika bakgrund. Man måste
    samla folk från olika bakgrund-

  209. -som sen tillsammans får hitta
    rätt nivå och rätt spelplats-

  210. -så att de kan bidra med sina
    erfarenheter i ett musikprojekt.

  211. Nån kanske inte gillar hiphop och nån
    annan kanske gillar klassisk musik-

  212. -men eftersom de måste samarbeta
    tvingas de korsa musikgränserna-

  213. -för att kunna skapa en helhet.

  214. Ja, och det är ännu en trend. Vi har
    Tinderbox Orchestra i Edinburgh-

  215. -som är ett rock n' roll-heavy
    metal-klassisk musik-folkmusikband.

  216. Och alla är mellan femton och tjugo
    år gamla. Så det finns en dynamik...

  217. Jag tror att kategorierna som
    musikbranschen så länge har försökt-

  218. -pracka på oss av rent kapitalistiska
    skäl, äntligen har brakat samman.

  219. Folk skapar bara musik, helt enkelt.

  220. Tänker ni även använda olika språk? Ni
    har ju en stor invandring i Sverige.

  221. Kommer ni att använda olika språk,
    eller är det svenska som gäller?

  222. Jag pratar inte svenska,
    så då vore jag borträknad redan där.

  223. Det beror på vilken...
    Det beror på vilka ungdomarna är.

  224. Det är mitt första projekt,
    och det är första gången jag gör det-

  225. -så jag vill jobba med en liten grupp
    för att kunna ge alla individuell hjälp.

  226. Det kanske finns nån i gruppen
    som pratar ett språk-

  227. -som ingen annan pratar-

  228. -men de kanske kan göra nåt-

  229. -på sitt språk
    och bidra på sitt eget sätt.

  230. Mitt syfte och mitt mål
    är att alla ska delta-

  231. -på ett
    som de känner sig bekväma med.

  232. Jag tänker inte tvinga nån att göra nåt
    som de inte känner sig bekväma med.

  233. Och om man inte kan kommunicera
    med oss andra-

  234. -för att man inte kan språket så kanske
    man är en fantastisk producent-

  235. -som kan ge oss en annan syn
    på projektet och förmedla-

  236. -hur man skulle kunna göra i stället.

  237. Att man kan plocka bitar
    lite här och där-

  238. -och verkligen ge alla chansen
    på samma villkor.

  239. Strålande. - Fanny, du har haft
    en väldigt framgångsrik musikkarriär.

  240. Varför är du intresserad
    av det här projektet?

  241. Självklart handlar det om
    att jag brinner för musiken-

  242. -och den har varit en del av mitt liv
    sen jag föddes.

  243. Så musiken är...

  244. Att skapa musik är ett sätt att bjuda in
    andra människor till sin värld-

  245. -och ett sätt att uttrycka sina åsikter.

  246. Genom att berätta för andra
    om mina egna erfarenheter-

  247. -när det gäller musik
    och musikskapande-

  248. -kan vi ge oss in i musikens värld
    tillsammans och skapa nåt.

  249. Och jag vill hjälpa folk
    att skapa musik-

  250. -för ibland är det väldigt svårt. Man
    kanske har en massa känslor inom sig-

  251. -som man har svårt att ge uttryck för.

  252. Man blir mer erfaren för varje år som
    går, och jag hoppas kunna hjälpa dem.

  253. Det är intressant, det du beskriver,
    att genom sitt eget arbete-

  254. -bjuda in folk till sitt inre
    för att de ska förstå hur man känner.

  255. Och nu erbjuder du dem att skapa
    en känslovärld som du får beträda.

  256. Mycket intressant.
    Och det är även inte...

  257. Det är inte så krångligt som det verkar.
    Jag skriver ofta låtar med barn.

  258. Ibland barn med stora problem. Och
    det kan räcka med att ge dem olika val.

  259. "Vilken ton ska vi börja med?
    Du får välja."

  260. Och de vet alltid.
    "Och nästa ton? Är det..."

  261. "Eller..."

  262. Och de vet alltid.
    Och med lite tålamod så hittar de...

  263. Det går alltid att lösa, även
    om det inte alltid går som på räls.

  264. Och ofta är det så för mig-

  265. -att jag ofta skapar
    tillsammans med andra människor.

  266. Och allt är ofta väldigt spontant.

  267. På bara tio minuter
    har man skrivit en halv låt.

  268. Det är det som är så bra med musik.

  269. Även om man inte känner
    en social samhörighet-

  270. -när man pratar med varandra,
    så kan det ske när man skapar musik.

  271. Ja, det är lustigt
    hur man skapar ett utrymme-

  272. -för den där samhörigheten.

  273. Två personer i ett rum som ser väldigt
    intima ut gör folk misstänksamma.

  274. Men om man säger att de skapar
    musik så är det helt plötsligt okej.

  275. Så jag säger alltid
    att man måste ha en läkares etik-

  276. -eftersom denna intimitet
    även kräver att man skyddar dem.

  277. Men musiken skapar ett fantastiskt
    utrymme för intimitet och empati-

  278. -som tycks nå väldigt djupt.

  279. Och det spelar ingen roll
    vilket språk man talar.

  280. Jag kan bli lika rörd av en låt
    på franska, som jag inte förstår-

  281. -som av en låt på svenska eller
    engelska. Så med alla dessa språk-

  282. -kan man skapa nåt
    som verkligen tar tag i en.

  283. Man ska inte underskatta folks vilja att
    lära sig andra språk genom musiken.

  284. I Skottland finns det kurser
    som lär ut franska med hjälp av sång.

  285. Det gör eleverna mer motiverade
    än att mala på med verbformer.

  286. Vi sjunger i stället,
    och folk lär sig snabbare.

  287. Nu över till Pontus.

  288. Du sysslar med musikteater,
    som också är inkluderande.

  289. Kan du berätta lite om teatern, och
    om hur detta inkluderande fungerar?

  290. Jag ska börja med att förklara
    för er som inte känner till oss.

  291. Men de flesta känner nog till Glada
    Hudik-teatern, en svensk teatergrupp-

  292. -bestående av
    skådespelare och artister-

  293. -med intellektuella funktionshinder-

  294. -samt av oss med mer normala hinder.

  295. I gruppen har vi bland annat
    folk med Downs syndrom-

  296. -folk med Aspergers syndrom-

  297. -och en rad andra superkrafter,
    som vi kallar dem.

  298. Gruppen har funnits i femton år
    och har vuxit stadigt ända sen starten.

  299. Jag började jobba med dem
    för några år sen-

  300. -när jag och min vän Salem Al Fakir,
    också låtskrivare och kompositör-

  301. -blev ombedda att skriva en musikal-

  302. -efter "Trollkarlen från Oz", men
    iscensatt i ett modernt samhälle-

  303. -med den speciella situationen
    som råder där.

  304. Under det arbetet lärde vi oss
    massor med bra sätt att arbeta-

  305. -med folk som har speciella förmågor,
    och vi lärde känna de rutiner-

  306. -som deras tillstånd kräver att de har.

  307. Det svåra
    var att göra musiken specifik-

  308. -och vara väldigt exakt
    med vad som passade ihop med vem.

  309. Och så är det faktiskt
    med allt låtskrivande.

  310. Man måste lära känna artisten
    som ska framföra låten-

  311. -för att musiken ska fungera.

  312. Men vi fick göra det
    med 20 personer på en gång.

  313. Så det var utmanande, men vissa
    egenskaper hos dem underlättade-

  314. -eftersom de är väldigt uppriktiga
    med vad de förväntar sig av en.

  315. De säger precis vilken sorts musik
    de vill ha. Annars är det bara att dra.

  316. De är aldrig bakis och de
    kommer alltid i tid till repetitionerna.

  317. Så det var en fin upplevelse.

  318. Det är en ynnest
    att få arbeta med dem-

  319. -och det känns bra att Glada
    Hudik-teaterns vision och budskap-

  320. -framförs med musiken som främsta...

  321. Med musiken som främsta plattform.

  322. Och det betonas allt mer nu när vi
    funderar på att turnera utomlands.

  323. En översättning av verket innebär
    att musiken hamnar i första rummet.

  324. Första gången var det den speciella
    pedagogiken eller visionen-

  325. -som hamnade i centrum.

  326. Det fanns två dimensioner
    när det gäller empati och förståelse.

  327. En mellan gruppens medlemmar -
    de med och utan funktionshinder.

  328. Och en mellan gruppen och publiken.

  329. Kan du prata lite om det?
    Hur skapades förståelse-

  330. -inom gruppen-

  331. -och hur skapades den
    gentemot publiken?

  332. Intressant, för det är...

  333. Det är en ganska sluten miljö
    under repetitionerna-

  334. -så de visar publiken
    precis det de vill visa.

  335. På så sätt kan vi överraska folk
    med vårt framförande.

  336. Vi är ute på turné just nu-

  337. -så vi träffar folk över hela Sverige.

  338. Och vi måste hela tiden
    tänka i flera steg.

  339. Vi måste gilla musiken, och den
    måste passa den framförande artisten.

  340. Styckena är skräddarsydda
    för var och en av dem.

  341. Det måste också fungera
    med publiken-

  342. -och med
    publikens uppfattning om dem.

  343. Eller kunskap om gruppen.
    Så det är fascinerande.

  344. Ja, det kan leda till ökad medvetenhet.
    Sverige är ett förgrundsland på det här.

  345. Jag jobbade med gruppen Share Music
    på "Hi-Hat Xpres"-

  346. -där vi använde dansgruppen Spinn, en
    grupp medlemmar ur Share Music-

  347. -och några medhjälpare. Så det var
    tre nivåer som ledde fram till verket.

  348. Men det var väldigt kraftfullt,
    och det var en utmaning för dansarna-

  349. -att arbeta med rullstolar
    på sig, runt sig, under sig.

  350. De visade prov på stor skicklighet,
    och resultatet blev strålande.

  351. Det gäller att skapa en föreställning
    som vem som helst skulle vilja se.

  352. Att det är helt enkelt bra underhållning
    eller intressant konst.

  353. För då kan man verkligen
    utvidga folks medvetande.

  354. Man visar att funktionshinder inte
    är nåt att vara rädd för.

  355. Vi visar att vi inte är så olika ändå,
    och gör folk mer medvetna.

  356. I Storbritannien har vi dansgruppen
    Candoco och även Share Music-

  357. -men inte på samma nivå som här.
    Vi har satsat på bredden-

  358. -medan ni i Sverige har gjort satsningar
    på professionell nivå.

  359. Vi har nu studerat olika områden
    när det gäller musik och empati-

  360. -och sett hur folk
    kan dela erfarenheter genom musiken.

  361. Vi ska snart sluta, men det kanske
    finns tid för några avslutande ord?

  362. Vill nån kommentera
    vår vittomfattande diskussion?

  363. Du var här först.

  364. Jo, det där ni sa om...

  365. I alla aktiviteter med barn inblandade-

  366. -eller människor som inte
    har jobbat i grupp med musik förut-

  367. -så är det viktigt att man inte är
    nedlåtande eller kolonial, som vi säger.

  368. Vi måste vara väldigt försiktiga och
    väldigt medvetna om våra egna motiv.

  369. Varför vi är här och vad vi
    förväntar oss, så att det inte blir...

  370. -Absolut.
    -Det är väldigt viktigt, anser jag.

  371. Rebecka och Fredrik, vi har fått en
    tweet som ni kanske kan kommentera.

  372. Frågan lyder: "Använder ni samma
    metoder, struktur, musik, med mera"-

  373. -"som El sistema i Venezuela?"

  374. Nej. Ja och nej.

  375. El sistema är inte... Hur säger man?

  376. Det är en filosofi,
    och inte en specifik metod.

  377. Den innehåller en del viktiga saker,
    men det som förenar alla El sistema-

  378. -är en särskild intensitet-

  379. -när det gäller synen på orkestern
    och det individuella barnet-

  380. -och det finns en speciell intensitet
    och glädje i det här.

  381. Men vi låter oss naturligt påverkas,
    både nationellt och internationellt.

  382. Nationellt sett har vi ett arkiv med
    musik som vi delar gemensamt på.

  383. Tack. - Nigel, jag skulle vilja avsluta
    med nåt som maestro Abreu sa-

  384. -när jag ställde frågan till honom.
    "Varför använder du klassisk musik?"

  385. Det var den enda musiken som barnen
    från dessa trasiga familjer-

  386. -inte lyssnade på hemma.

  387. Så den klassiska musiken,
    instrumenten, orkestern...

  388. -...blev deras eget.
    -Ett mycket bra svar.

  389. Tack så mycket ska ni ha.

  390. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Musik och medkänsla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om hur man kan stärka människor genom musik. Medverkande: Fredrik Österling, kompositör och rektor vid Kulturskolan i Södertälje; Chiara Bombieri-Morales, musiker och verksam i Music in action; sångerskan Fanny Hamlin; Rebecka Törnqvist, sångerska och projektledare vid Kulturskolan i Södertälje; jazzmusikern Pontus de Wolfe. Samtalsledare: Nigel Osborne, musikterapeut, kompositör och musikprofessor vid Edinburgh University. Moderator: Alfons Karabuda. Föreläsningen var en del i arrangemanget Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan
Ämnesord:
Musik, Musik och samhälle, Musiksociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Den nya Polarprisstatyetten

Konstnären Efva Attling har formgivit Polarprisstayetten. Hon berättar om hur hon tänkt när hon arbetat fram den glasskulptur som pristagarna får. Moderator: Polarprisets vd Marie Ledin. Polar music talks hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Polarpriset - så funkar det

Alfons Karabuda, ordförande i Polar music prize award-kommittén, talar om vikten av att oavbrutet arbeta för sann mångfald inom musiken. Utan mångfald ingen sann yttrandefrihet. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Skapande och kommunikation

Johanna Olsson är utvecklare och researchansvarig på Hyper Island, en skola utan lärare och läxor. Hon pratar om schabloner kring kreativitet: varför har vi dem? Hur går vi förbi dem? Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att ljussätta Lady Gaga och Abba

Patrick Woodroffe har ljussatt London-OS och konserter med artister som Rolling Stones, Abba och Lady Gaga. Han berättar om sitt arbete. Moderator: Mats Jankell. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att kategorisera musik utifrån känslor

Ett samtal om den musikaliska hjärnan. Medverkande: Nigel Osborne, musikterapeut, kompositör och musikprofessor; Martin Ingvar, professor i neurofysiologi. Moderator: Alfons Karabuda. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik i psykoterapi

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Hon menar att musik kan distrahera oss från känslor vi har svårt att hantera eller nå fram till på egen hand, som ilska och sorg. Från Polar music talks som hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Gör historien till hennes

Lina Thomsgård är projektkoordinator på Skap och grundare av Rättviseförmedlingen. Hon menar att mer och mer musik idag görs av kvinnor, men kvinnorna måste släppas in i fler sammanhang. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Om Polarpristagaren Peter Sellars

Wilhelm Carlsson, professor i musikdramatisk gestaltning vid Operahögskolan, berättar hur 2014 års Polarpristagare Peter Sellars styrka är att han provocerar våra känslor. Som regissör får Sellars alla på scen och i orkestern att delta fullt ut. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik och medkänsla

Ett samtal om hur man kan stärka människor genom musik. Medverkande: Fredrik Österling, Chiara Bombieri-Morales, Fanny Hamlin, Rebecka Törnqvist, Pontus de Wolfe. Samtalsledare: Nigel Osborne. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att nå äkta mångfald

Vilket ansvar har skivbolagen att visa på mångfalden i musiken? Med Monica Ekmark, Ametist Azordegan och Niclas Kjellström-Matseke. Moderator: Nisha Besara. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Chuck Berrys arv

Musikern Dave Edmunds, som tog emot Polarpriset å Chuck Berrys vägnar 2014, berättar en rad anekdoter från sina möten och spelningar med rock’n’roll-legenden Berry. Samtalsledare: Jan Gradvall. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Bluesens bebis rock and roll

Billy Altman är curator vid National blues museum i Saint Louis och även kompositör. Tillsammans med journalisten Claes Olson berättar han om bluesens utveckling. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musikbranschens senaste trender

Ett samtal om nya trender. Medverkande: Ted Persson, kreativ chef på Great Work; Per Sundin, vd Universal music, och journalisten Fred Bronson. Föreläsningen var en del i arrangemanget Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Stockholms kulturår 2014-2015

Presentation av Stockholms kulturår 2014-2015 och ett av projekten. Med Lotta Gusterman, projektledare på kulturförvaltningen, och Elisabeth Söder, projektledare för KUL 1415 i skolan. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Överlevnad genom kuratering

Värdet på att producera och skriva musik har snart nått nollvärde. Samtidigt produceras det mer musik än någonsin tidigare. Konsumenten är övermättad med ett överflöd av val. Är kuratering något som konsumenterna kommer att betala för? Ryan Walsh, tidigare Apple Music och numera Floodgate Ventures, berättar. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Polarpriset - så funkar det

Alfons Karabuda, ordförande i Polar music prize award-kommittén, talar om vikten av att oavbrutet arbeta för sann mångfald inom musiken. Utan mångfald ingen sann yttrandefrihet. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.