Titta

UR Samtiden - Expedition till Antarktis

UR Samtiden - Expedition till AntarktisDela
  1. Vi är intresserade
    av Antarktis flytande glaciärer.

  2. Jag ska berätta vad det är,
    hur de fungerar-

  3. -och hur de ändrar sig
    med klimatförändringarna.

  4. Här är en karta över Antarktis.

  5. Antarktis delas i två av bergskedjan
    Transantarktiska bergen.

  6. Den lilla rutan
    är där vi har vårt fokus.

  7. Där har vi varit med isbrytaren Oden
    fyra gånger-

  8. -och två gånger med isbrytaren Araon.

  9. Strecken visar Odens rutt
    under de fyra första åren.

  10. Här är en bild
    på gänget som var med i år.

  11. Vi är tre svenskar och en amerikan.
    Resten är våra partners från Korea.

  12. Här har vi lagt upp
    alla nya instrument-

  13. -som vi har köpt in tillsammans.

  14. Här är en bild på Koreas isbrytare.

  15. Jag visar den för att det är typiskt.
    Det här är deras hemsida.

  16. Inte ett ord är på engelska,
    och så var det även ombord.

  17. Det var koreanska skyltar på allt-

  18. -från nödföreskrifter
    till tvättmaskiner-

  19. -så vi var ganska utlämnade.

  20. Detta är en ny isbrytare, en del av
    Koreas enorma satsning på forskning.

  21. Fem procent av BNP går till forskning
    och mycket går till polarforskning.

  22. De har byggt den här nya isbrytaren
    som hade jungfruresa 2011.

  23. Det är världens näst starkaste
    konventionella isbrytare.

  24. Oden är den starkaste.

  25. En amerikansk och en brittisk klarar
    också av att ta sig in här.

  26. Jag ska berätta om hur det fungerar.

  27. Det finns två olika sorters is.

  28. Det första man ofta tänker på
    är havsis-

  29. -som är fruset havsvatten.

  30. Sen finns det isberg
    som är fruset färskvatten.

  31. Isberg är en del av en glaciär som
    har brutits loss och hamnat i havet.

  32. Detta isberg
    är oregelbundet och inte så stort.

  33. Det har varit en tid i vattnet-

  34. -och hunnit brytas sönder i smådelar
    och vändas nångång.

  35. Närmare glaciärerna ser isbergen ut
    så här. De är mer fyrkantiga.

  36. Det är för att de kommer från
    det här, en flytande glaciär.

  37. På bilden står pingvinerna
    på havsis som det har snöat på.

  38. Där inne är det glaciär.

  39. Ofta ser man också öppet vatten inne
    vid kusten, en så kallad polynia.

  40. I Antarktis upprätthålls de av vinden
    som blåser undan isen hela tiden.

  41. Det är vanligt med såna områden.

  42. Det ser väldigt konstigt ut när man
    stångar sig in med isbrytaren-

  43. -och havet öppnar sig med Antarktis
    kontinent långt bort i fjärran.

  44. Polyniorna
    är väldigt produktiva områden

  45. Under havsis finns inget solljus, så
    där är det svårt för växter att växa.

  46. Där är gott om näringsämnen, så när
    solen kommer till finns mycket mat.

  47. Då tenderar det att bli mycket liv.

  48. Det är först och främst alger
    och även små zooplankton och krill-

  49. -samt djur som äter krill,
    som pingviner och valar.

  50. Här är en teckning av hur det
    fungerar med flytande glaciärer.

  51. Här inne är Antarktis kontinent.

  52. Där inne snöar det mycket, men det
    smälter aldrig. Det är alltid minus.

  53. Det bara snöar, och snön packas på
    tills det blir is.

  54. Det är som när man kramar en snöboll
    till is.

  55. Isen fortsätter växa tills det blir
    en backe och den börjar röra sig.

  56. Det enda håll den kan röra sig
    är ut mot havet.

  57. När det når kusten flyter det.

  58. Det här är ju färsk is,
    och här ute har vi saltvatten.

  59. Det ni har sett på foto är is
    som flyter 100 meter över havsbotten.

  60. Det finns en punkt
    som kallas grundlinje-

  61. -där isen möter havsbotten.

  62. Det här är vad man ser ovanifrån.
    Det är fullt med is.

  63. Transantarktiska bergen
    delar av ismassan-

  64. -till väst-
    och östantarktiska inlandsisen.

  65. Den östantarktiska
    är mycket tjockare.

  66. Där finns Lake Vostok där det är
    flera tusen meter tjock is.

  67. Här i Västantarktis har vi mätt-

  68. -att glaciärerna smälter
    allt snabbare just nu.

  69. Då är det kanske lätt att bli rädd-

  70. -men man ska veta att vi inte
    har kunnat mäta det så länge.

  71. De första mätningarna är från de
    tidiga satelliterna, max 20 år.

  72. De var inte så bra. Nyare satelliter
    på 5-10 år är mer pålitliga.

  73. Man ska veta att det vi ser
    är ett ögonblick i jordens historia-

  74. -om man jämför med
    inlandsisvariationer och istider.

  75. Om man tog bort isen
    skulle det se ut så här.

  76. Det blå är under vatten,
    och det gröna är över.

  77. Om man skulle ta bort all is
    skulle en stor del vara öar.

  78. Det är ganska djupt
    under det västantarktiska istäcket.

  79. Det här området heter Amundsenhavet.

  80. Det är öppningen
    in till den djupaste delen.

  81. Här finns mycket is bundet som ligger
    på havsbotten under havsytan.

  82. Här mäter man en snabb avsmältning.
    Det är snabbast i världen just nu.

  83. Ismängden här är tillräcklig-

  84. -för att öka det globala
    vattenståndet med 3-4 meter-

  85. -om man skulle smälta det.

  86. Det är starka motiv att forska här
    och förstå hur det fungerar-

  87. -trots att det är svårtillgängligt
    och dyrt.

  88. Det är dyrt att ta sig dit och att
    tillverka instrument som klarar det.

  89. Men det finns lite mätningar.

  90. Jag är oceanograf,
    och vi mäter här ute.

  91. Glaciologer har flygplan, helikoptrar
    och bandvagnar och mäter uppifrån.

  92. Vi mäter här utifrån.

  93. I tillägg
    till att det bryts av isberg-

  94. -försvinner inlandsisen för att
    det cirkulerar in varma havsströmmar-

  95. -under glaciärerna.

  96. De varma havsströmmarna
    är också väldigt salta.

  97. Det vattnet ligger på botten
    och är tungt.

  98. Det kan drivas in under glaciärerna.

  99. När det kommer i kontakt
    med glaciären smälter den.

  100. Då blir strömmen kallar och färskare
    och därmed lättare.

  101. Det är som en värmepump.

  102. När det kommer i kontakt blir det
    lättare och är en egen cirkulation.

  103. När man ser de här stora ismängderna-

  104. -är man orolig
    för att det man ser är början på...

  105. När det väl har börjat äta sig in
    under botten kan det accelerera.

  106. Då mäter man genom att
    skicka ner saker och spara data.

  107. Här är en CTD,
    vårt vanligaste instrument.

  108. Det mäter salthalt, temperatur,
    djup och syrgashalt.

  109. Den gula grejen är en ADCP,
    en strömmätare-

  110. -ett akustiskt instrument
    som mäter strömhastighet.

  111. Här förbereder vi att skicka ner den
    med vinsch i en kran.

  112. Då kommer data direkt upp till båten
    genom vajern.

  113. Om man gör många CTD-kast får man
    en bild av hur strömmarna ser ut.

  114. Här ser ni båten,
    och här är djup och avstånd.

  115. Man skickar ner CTD:n, och då vet men
    hur temperaturen ser ut på en punkt.

  116. Sen gör man samma sak igen
    och får ett tvärsnitt.

  117. Så här skulle det se ut om man kunde
    se temperatur och salthalt-

  118. -och stod vid kusten och tittade ut.

  119. Vi ser varmt och salt vatten
    som åker in mot kusten.

  120. Ett annat sätt att mäta
    är att placera ut autonoma mätriggar.

  121. Det är små instrument
    som man sätter i strömmens väg.

  122. De kan stå ute i flera år,
    och då får man årstidscykler.

  123. När man mäter med båten
    är det bara en enda gång.

  124. De här kan mäta en gång i kvarten
    så att man får hela året.

  125. Här är en karta
    på hur en sån är uppbyggd.

  126. Det är en tyngd i botten som består
    av fyra hopsvetsade järnvägshjul.

  127. I toppen sitter en flytboj
    och mellan dem är en lina.

  128. Där har man satt fast instrument som
    mäter salthalt, temperatur och ström.

  129. Jag har några såna här.
    Ni kan gärna skicka runt dem.

  130. Precis såna har vi i Antarktis.

  131. Oj! Den var tung.

  132. Det är inga konstigheter.

  133. Det är bara en avancerad termometer
    som kan mäta länge, spara data-

  134. -och klara högt tryck
    och låga temperaturer.

  135. Här ser ni ett exempel på sån data.

  136. Här har vi tid. Det är dagar.

  137. Här är djup. Det är 500 meter djupt,
    och instrumenten är på 300 meter.

  138. Från botten och upp till 300 meter.

  139. Vi vågar inte gå upp till ytan
    eftersom det kommer isberg.

  140. Om de får tag i dem kan de svepas
    med, så vi håller oss på 300 meter.

  141. Här är temperatur och hastighet.

  142. Man ser
    att det kommer varmt vatten i pulser.

  143. Jag kan visa vikten av långa
    tidsserier. Det här är fyra år.

  144. Om man tittar på de första 2-3 åren
    kan man se somrarna.

  145. Då ser man en tydlig årstidscykel
    med maxtemperatur på sommaren.

  146. Fjärde året händer nåt annat.

  147. Det gick in i en ny regim
    där temperaturen sjönk abrupt-

  148. -och svängningarna blev starkare.

  149. Vi tror att det är
    en annan strömregim där nere.

  150. Det kan hänga ihop med El Niño
    eller andra klimatindex.

  151. Jag kan avsluta med ytterligare
    ett sätt som man kan mäta det på.

  152. Det är att skicka in nåt under.

  153. Det är för farligt
    att skicka in människor-

  154. -men man kan skicka
    en obemannad ubåt, en AUV.

  155. Det är enda sättet att mäta
    hur det ser ut här under.

  156. Det kommer man inte åt
    med riggar eller båt.

  157. Dem kan man utrusta med ekolod
    som tittar uppåt och neråt-

  158. -och få en bild av hur isen
    och botten är strukturerad.

  159. Man kan utrusta med salinitetsmätare,
    temperaturmätare och kamera-

  160. -så att man får en bild
    av det marina livet.

  161. Jag tror att tiden var ute där.

  162. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Expedition till Antarktis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Wåhlin är forskare i oceanografi. Hon berättar om arbetet med att ta reda på hur Antarktis glaciärer beter sig och påverkas av vattenströmmar och temperaturskiftningar. Tuffa yttre förhållanden ställer stora krav på de mätningar som görs djupt ner i havet och delvis under glaciärer. Inspelat på Göteborgs stadsbibliotek den 25 april 2014. Arrangör: Göteborgs universtitet.

Ämnen:
Geografi > Polarområdena
Ämnesord:
Antarktis, Exogena processer, Geologi, Glaciärer, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kärlek i det könsskeva Kina

Kina har världens mest könsskeva befolkning med miljontals "frånvarande" kvinnor. Obalansen påverkar såväl mäns möjligheter att bilda familj som vilka normer och praktiker som gäller kärlek, intimitet och familjebildning. Lisa Eklund, fil dr och universitetslektor i sociologi, redogör för forskningen på området och visar på de komplexa sociala processer som både påverkar och påverkas av den demografiska obalansen. Inspelat på Lunds universitet den 8 maj 2017. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

En vandring i Surbullestan

Stadsbilden i Norrköping dominerades under 1800-talet av textilfabrikerna längs Motala ström. Vi visas runt i staden av Anette Kindahl, intendent vid Norrköpings stadsmuseum, som berättar om industrialismens genombrott, om miljön i staden och på fabrikerna, och om Moa Martinson som skrivit tre böcker om sin uppväxt där. Vi får också veta hur det kom sig att Norrköping kallades Surbullestan.