Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014 : Konformism är vår fiendeDela
  1. Hej, allihop.

  2. Jag är stolt över att vara här.

  3. Jag är mamman här.
    Jag har inget ansvar.

  4. Bara för den här föreläsningen.
    Det är jättebra.

  5. Jag vill slå an en sträng.

  6. Hitta en ton
    med den första föreläsningen.

  7. Tonen blir om variation, olikheter...

  8. Det blir om lärande,
    det blir om mångsidighet...

  9. Det handlar om design.
    Sex väldigt starka ord.

  10. Bakom dem finns ett sjunde.

  11. Det kan vara ett ord ni aldrig hört.

  12. Jag ska göra mitt bästa
    under den här halvtimmen med tiden.

  13. Jag ska introducera ett nytt koncept-

  14. -som jag tycker att vi behöver
    för att gå framåt.

  15. För 27 år sen grundade jag Certec.

  16. Jag var ledare i 22 år och nu
    har jag varit pensionär i fem år.

  17. Det är en speciell känsla.

  18. Mina fingeravtryck, fotavtryck
    och hjärnavtryck finns kvar.

  19. Det mest imponerande
    är att de inspirerar mig i dag.

  20. Den här konferensen inspirerar mig-

  21. -med de två orden
    kreativitet och mångfald.

  22. Jag ser att några antecknar.
    Allt finns tillgängligt sen.

  23. Om ni inte har tid att skriva
    så kan ni bara slappna av.

  24. När man har gamla insikter
    och får nya insikter-

  25. -kommunicerar de på ett sätt
    som inte innebär ren tillsats.

  26. Det innebär att de hindrar varandra.
    Det blir till något mycket klarare.

  27. Det är ett nytt tankemönster med
    erfarenhet från många situationer.

  28. Jag håller mig till kreativitet
    och mångfald.

  29. De förlitar sig båda två mycket
    på en generös ande.

  30. Jag blev glad i morse när jag såg att
    vi inte skulle prata om en mångfald.

  31. Det finns redan mycket mångfald
    i det här rummet.

  32. Så många mångfalder
    kan hjälpa oss att bli generösare.

  33. Det jag vill prata mest om
    i den här föreläsningen-

  34. -är konvivialitet.

  35. Hur många har hört det ordet förut?
    Ja.

  36. Ni som inte hört det
    ser att ni inte är den enda.

  37. Jag vill inte anklaga er,
    utan få med er i konvivialitet.

  38. Jag ska försöka göra det
    steg för steg.

  39. Förebilden för konvivialitet för mig
    är Nelson Mandela.

  40. Det här är hans staty, 20 meter hög.

  41. Jag står nära hans vänstra fot.

  42. Ni kan se dimensionerna.

  43. Nära statyn står...

  44. ...förordet
    till Sydafrikas konstitution.

  45. Båda avtäcktes en dag efter
    att han begravts förra december.

  46. Jag ska läsa upp en del
    av vad som står i förordet:

  47. "Vi, Sydafrikas folk, erkänner
    orättvisorna i vår historia."

  48. "Hedrar de som lidit
    för rättvisa och frihet i vårt land."

  49. "Respekterar de som arbetat
    för att utveckla vårt land."

  50. "Sydafrika tillhör alla invånare.
    Vi är gemensamma i mångfald."

  51. Där är den första grundtanken.

  52. "Gemensamma i mångfald."

  53. Vi är inte så lika utan så olika
    att vi kan vara gemensamma i detta.

  54. Sen har vi kreativitet. Det står:

  55. "Förbättra invånarnas livskvalitet
    och befria allas potential."

  56. Befria potential
    står nära att främja kreativitet.

  57. Det står: "Lägg grund för ett
    demokratiskt och öppet samhälle"-

  58. -"där regeringen bygger på folkets
    röst och alla är lika inför lagen."

  59. Om förordet bara inkluderat det här-

  60. -hade det inte inkluderat mångfald
    och kreativitet. Det gör det nu.

  61. Nu till universell design, design
    för alla och inkluderande design.

  62. De har olika historia,
    koncept, kontext och tänkesätt.

  63. De kan vara annorlunda men siktar på
    att öka konvivaliteten i livet.

  64. Det är en samtidig förekomst
    av mig och oss.

  65. De två orden
    speglas i bilden till höger.

  66. Konvivialitet kommer från
    latinets "com" som betyder "med"-

  67. -och "vivere" som betyder "leva".

  68. Konvivialitet står för
    gemenskapen vid en måltid.

  69. När Clinton träffade Arafat och Rabin
    skilde sig deras kläder åt-

  70. -men deras mat var utvald
    för att vara densamma för alla.

  71. För konvivialitetens skull.

  72. När ni nästa gång
    vid en designprocess säger:

  73. "Ska vi ta lite kaffe?
    Vill ni följa med på lunch?"

  74. Tänk på det en gång till då.

  75. Vi tror att det är praktiskt,
    men det kan betyda något annat.

  76. Vi kanske omedvetet
    tror på sidoeffekten-

  77. -att måltiden öppnar alla sinnen.

  78. Det ger konvivialitet
    i designprocessen.

  79. Det finns många här från Finland.

  80. Pasi Falk
    har skrivit "The Consuming Body".

  81. Den har hjälpt mig att inse hur vi
    öppnar våra sinnen vid måltider.

  82. Om konvivialitet bara handlat om att
    äta skulle jag inte pratat om det nu.

  83. Innan vi går vidare
    vill jag bara säga-

  84. -att jag vill att ni tittar efter
    konvivialitet under konferensen.

  85. Se om ni kan spåra det-

  86. -eller om ni tror
    att det inte finns med.

  87. Ni kan hitta det både i upptäckande
    och i rättfärdigande.

  88. Upptäckande-
    och rättfärdigandekontext-

  89. -finns i all forskning.

  90. Om konvivialitet är frånvarande,
    vagt eller torftigt-

  91. -kan vi verkligen
    designa universellt då?

  92. Finns universell design-

  93. -om konvivialitet och generositet
    inte finns? Det tror inte jag.

  94. Louis Pasteur forskade mycket.

  95. Han var en väldigt framgångsrik
    forskare.

  96. Han sa: "Slumpen gynnar
    det förberedda sinnet."

  97. Om man är förberedd
    kan man dra mer fördel från slumpen-

  98. -än om man inte är förberedd.

  99. Om man gör konvivialitet
    till ett medvetet koncept-

  100. -kan man märka dess närvaro
    eller frånvaro.

  101. Man kan utveckla det.

  102. Samtidigt kan man bestämma sig.
    Vad föredrar man?

  103. Föredrar man att jobba
    i situationer utan konvivialitet?

  104. Eller går man i väg och säger:
    "Jag föredrar det andra"?

  105. Jag tror att rätt tid
    för konvivialitet är just nu.

  106. Det beror på vår jords situation.

  107. Mänskligheten
    har alltid jobbat med uteslutande.

  108. Nu ska vi jobba med medräknande.
    Vi har inget annat val.

  109. Det är en annan föreläsning.
    Jag pratar inte om det.

  110. När Ivan Illich på 1970-talet
    försökte introducera konvivialitet-

  111. -genom boken "Tools for Conviviality"
    gick det inte så bra.

  112. Han skrev att vi använder
    inte bara våra verktyg för att jobba-

  113. -men också för mänsklig samlevnad
    och för samarbete.

  114. Verktyg för konvivialitet
    är ett bra uttryck.

  115. Andra har fortsatt: psykologer,
    antropologer, utvecklare...

  116. På nätet
    finns runt 30 000 referenser-

  117. -till konvivialitet
    på Google Scholar, till exempel.

  118. Det är inte så mycket. Det blir
    nog mer om ett, två eller fem år.

  119. Då kan vi se hur siffran har höjts.

  120. Jag ska visa ett exempel
    man inte hittar på Google Scholar.

  121. Det är en avhandling
    från designskolan här.

  122. Den har skrivits av Anna Persson.
    - Är du här, Anna?

  123. Där! Ställ dig upp, Anna.

  124. Hon skrev sin avhandling om:

  125. "Kärlek and Industrial Design:
    I'm choosing my life."

  126. Hon ville inte skriva
    "Love and Industrial Design."

  127. "Kärlek" är svenska för "love".

  128. Anna tycker att "kärlek"
    är något annat än "love".

  129. Det var ett tidigt verk
    i den riktningen.

  130. Det finns många mer
    om man bara letar efter dem.

  131. Det är viktigt. Med konvivialitet kan
    man söka fördelar, inte nackdelar.

  132. Inte antirasism, antidiskriminering,
    antimobbning utan positiva sidan.

  133. Det är nära Bubers "Jag och Du",
    det är nära empati-

  134. -men det lägger tyngd
    på olikheter och mångfald-

  135. -istället för likheter
    och likformighet.

  136. Det gör skillnad.

  137. Det står för en miljö
    med tillit och fördomsfrihet.

  138. Känns det att vi är glada
    att ni är här? Det är vi.

  139. Det har inget behov av försvar,
    hemligheter, rationalisering...

  140. Inget inblandande av drivkrafter
    som antagonism eller hämnd.

  141. Det är speciellt med konvivialitet.

  142. Det överlever inte
    om det är tyst eller tystat.

  143. Det måste uttrycka sig
    om och om igen.

  144. Det kan finnas närvarande
    på individnivå och på systemnivå.

  145. I mänskliga sektorn
    där folk jobbar med och för andra-

  146. -kan universell design
    inte bara framställas med lagar-

  147. -infrastruktur och produkter.

  148. Det finns ett uppenbart behov
    av verktyg för konvivialitet.

  149. Jag ska försöka placera konvivialitet
    på stora skalor.

  150. Den största skalan jag kan tänka mig
    är den mellan krig och fred.

  151. Konvivialitet står såklart närmare
    fred än krig.

  152. Jag hör till dem som tror
    att fred aldrig kan skapas ur krig.

  153. Fred behöver fred för att födas.

  154. Det kan också använda konvivialitet
    som moderkaka.

  155. Det är en anledning
    till att jobba för konvivialitet.

  156. Ett närmare exempel
    är att arbetet för tillgänglighet-

  157. -har växt när vi
    söker efter universell design.

  158. Tillgänglighet är viktigt
    men vi bör inte bara fokusera på det.

  159. Vi bör fokusera
    på universell design.

  160. Jag försöker placera
    konvivialitet här.

  161. Konvivialitetdesign,
    design för konvivialitet.

  162. Jag vet inte vilken sida
    om universell design det ska sitta.

  163. Konvivalitetsdesign
    kommer nära universell design.

  164. Det kan också vara på utsidan.
    Jag vill diskutera det med andra.

  165. Nu vill jag göra det
    lite mer praktiskt.

  166. Jag kan inte göra det på riktigt
    men jag kan göra det med en modell.

  167. Jag ska tala till modellen
    av P-O Hedvall.

  168. Han introducerade en
    akvititetsdiamant i sin avhandling.

  169. Hans avhandling
    finns tillgänglig på internet.

  170. Jag har den här, så att ingen kan
    säga att de inte hört talas om den.

  171. Aktivitetsdiamanten
    är väldigt speciell.

  172. Det står att om man jobbar med
    människor finns alltid ett subjekt.

  173. Det subjektet vill göra någonting.
    Det vill få resultat.

  174. Ibland kan vi göra det själva.

  175. Ibland måste vi jobba med andra
    för att nå våra mål.

  176. Ibland vill vi göra det
    genom att använda teknologi.

  177. Om man inte tittar på subjekt, objekt
    och miljön...

  178. Titta istället på linjerna.

  179. Jag och P-O tror att det är linjerna
    som är det viktigaste.

  180. I alla linjer finns det spänningar.

  181. Spänningarna
    är vad som driver på utvecklingen.

  182. Nu ska jag försöka illustrera det.

  183. Inte med digital presentation
    men med stora saker.

  184. Som spelkorten
    i "Alice i Underlandet".

  185. Jag ska ha kort och försöka
    illustrera vad det handlar om.

  186. Nu är det svårt för er därborta.

  187. Det här ska stå på scen.
    Alla kan titta på det efteråt-

  188. -men på det första kortet
    står det bara "jag".

  189. Symbolerna står på BLISS-språk.

  190. Det här är "jag". Det är en person.

  191. För att kunna agera
    måste personen ha ett verb.

  192. Verbet är "vill".

  193. Det står också i BLISS, såklart.
    Nu står det "jag vill".

  194. Här har vi banden.

  195. Så om jag börjar jobba med det här-

  196. -kan jag koppla ihop dem.
    Nu står det "jag vill".

  197. Om jag lyckas får jag ett resultat.
    Ett utfall.

  198. Det är den ideala situationen.
    Nu kan jag hantera det här själv.

  199. Jag är en ensam person.
    Jag ville göra det och det kunde jag.

  200. Men oftast blir det inte såhär.

  201. Nu ska jag titta på nästa.

  202. Trodde ni att det var enkelt
    att vara forskare?

  203. Jag är fysiker i grunden.

  204. Jag är van vid mer komplicerat
    än det här, hoppas jag.

  205. Om jag behöver hjälp...

  206. Ett gammalt sätt att jobba
    har varit med "de andra".

  207. Man försöker att få hjälp.

  208. Jag vill fortfarande få resultat.

  209. Sen går jag igenom de andra.

  210. Jag kommer till mitt "vill".

  211. Kanske alla är nöjda då.

  212. Om det inte handlat om
    ostördhet, integritet, etc.-

  213. -hade det kunnat vara bra.

  214. Numera har vi ett val till.

  215. Det här är det sista.

  216. Jag kunde ha bett om hjälp.

  217. Men det är jag för stolt för.

  218. Här står det "det andra".

  219. Det betyder inte en person.
    Det betyder alla föremål-

  220. -och allt som vi designat,
    våra byggnader, etc.

  221. Om vi inte klarar oss själva...

  222. ...kan man göra såhär istället.

  223. Till exempel
    använder jag mina glasögon.

  224. Jag skulle inte accepterat
    att någon sagt:

  225. "Du behöver inga glasögon,
    jag kan läsa för dig."

  226. Det skulle varit hemskt om de sagt:

  227. "Du får inte göra så med teknologi.
    Du måste göra på mänskligt sätt."

  228. Om ni tycker
    att det här är svårt nog-

  229. -ska jag introducera
    det sista bandet.

  230. Det går mellan alla människor-

  231. -som vill hjälpa de andra.

  232. Så blir det.
    Det funkar. Och det andra.

  233. Här finns det mycket spänningar
    hela tiden.

  234. Det finns många som tror
    att vi måste arbeta genom varandra.

  235. När vi försöker
    använda teknologi istället-

  236. -finns det desperation
    och ibland inte konvivialitet.

  237. En sak jag är helt säker på-

  238. -är att man alltid
    måste mäta resultatet här.

  239. Det är från resultatet
    av vad jag vill göra-

  240. -som jag kan utvärdera
    om det fungerar eller inte.

  241. Om resultatet är bra är det bra.

  242. Då kan vi gå vidare.

  243. Det är därför vi jobbar
    med digitala redskap. Det är lättare.

  244. Jag går vidare. Universell design,
    inkluderande design, design för alla.

  245. De har två ansikten,
    precis som guden Janus.

  246. Ett är riktat mot det absoluta
    och obestridliga:

  247. Normer, regler, lagar.

  248. Användare kan involveras
    i processerna-

  249. -men alldeles för ofta
    bara på förbestämda sätt-

  250. -genom tydliga testprotokoll.

  251. Användarimprovisering anses
    som misslyckande och förbjuds ibland.

  252. Det finns uttryck om det här.
    Ett är "You man, be human".

  253. Den bästa designen
    för långverkande utvecklande design-

  254. -och livskvalitet kan inte bygga
    på uteslutande av individualitet.

  255. Mänsklig kraft att improvisera,
    utveckla och lära sig måste finnas.

  256. På kort sikt kanske beroende
    av normer verkar framgångsrikt.

  257. Men på lång sikt då?

  258. Situationer förändras,
    folk förändras, kulturer förändras.

  259. Det finns en individuell
    långverkande utveckling-

  260. -åt båda håll
    mot inlärd hjälplöshet.

  261. Om jag lär mig hela tiden att det
    inte spelar någon roll vad jag gör-

  262. -får jag ändå inget resultat.

  263. Sen är det inlärd hjälplöshet.

  264. Om det å andra sidan
    finns sedvanlig framgång...

  265. Om man vänjer sig...
    Vi kan hata den här byggnaden-

  266. -men vi klarar av den under tre dagar
    om vi har kreativitet och mångfald.

  267. Det måste vara bättre
    men om man får sedvanlig framgång-

  268. -så är du en annan person nästa gång
    du försöker och nästa gång.

  269. Jag håller med Daniel Kahneman:

  270. Mannen som skrev boken
    om att tänka snabbt och långsamt.

  271. Det finns ingen homo oeconomicus.

  272. En rent rationell människa
    finns inte.

  273. Han utvecklar det så övertygande
    att jag tycker att vi måste tänka:

  274. "Vad använder vi
    när vi tänker snabbt?"

  275. Det gör vi nästan jämt.

  276. Det är känslor, känslor, känslor.

  277. Känslorna får smak-

  278. -från om vi är vana vid
    att lyckas fånga något eller inte.

  279. Edward Steinfeld, är du här?

  280. Där är du. Bra.

  281. Jag har haft roligt-

  282. -och det har varit bra att läsa
    din bok om universell design.

  283. Jag ska citera dig
    och Jordana Maisel.

  284. Ni skriver:
    "Universell design är en process"-

  285. -"som ger kraft till en mångfaldig
    befolkning genom förbättring"-

  286. -"av mänsklig prestanda,
    hälsa och socialt deltagande."

  287. Det går inte utan förordningar-

  288. -och systematisk utveckling
    av riktlinjer.

  289. Min poäng är att det inte
    går att lyckas utan konvivialitet.

  290. Det behövs också.

  291. Nu vill jag gärna veta
    att ni alla har hört Cliff Richard.

  292. Vi är många generationer här
    från olika kulturer-

  293. -men när jag förberedde föreläsningen
    hörde jag hela tiden inom mig:

  294. "Det finns inom oss alla
    att vara visa."

  295. Det upprepades och upprepades.
    Ni kan lyssna på Spotify senare.

  296. Vad han försöker säga
    är att potentialen finns där.

  297. Alla har potential,
    men vi måste befria den.

  298. För att befria den
    måste vi respektera olikheterna.

  299. Det handlar inte om likheter
    utan olikheter och mångfald.

  300. Vi ska erkänna
    rätten för alla att bidra.

  301. Om vi inte har rätt att bidra,
    varför ska vi då leva?

  302. Då får man sedvanlig framgång
    istället för inlärd hjälplöshet.

  303. Nu ser jag fram emot-

  304. -utgivningen av "Tools for
    Conviviality in Universal Design".

  305. Jag hoppas att den täcker
    processerna och resultaten.

  306. När jag sen läser handlingarna
    från konferensen-

  307. -ska jag leta efter korn
    av konvivialitet.

  308. Jag tror att de redan finns där.
    Tack så mycket.

  309. Översättning: Emilia Carlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konformism är vår fiende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss