Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Föreläsningar från 2014 års Polarprissamtal på temat mångfald. Moderatorer: Alfons Karabuda från Skap, samt Polarprisets vd Marie Ledin. Arrangemangets originaltitel: Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2014 : Att kategorisera musik utifrån känslorDela
  1. Tror ni att ni vet vilken musik
    som är er favoritmusik? Tänk om.

  2. Efter flera års studier av musikens
    djupare påverkan på människor-

  3. -kan det visa sig att era hjärnor-

  4. -i själva verket
    har helt andra preferenser än ni.

  5. Vi säger välkommen till Martin Ingvar-

  6. -professor i integrativ medicin och
    ledamot i World Childhood Foundation.

  7. Han har precis avslutat en utredning
    om skolbetyg och inlärningsmål.

  8. Tack.

  9. Och Nigel Osborne, kompositör och
    professor vid Edinburghs universitet-

  10. -som med stor framgång bedriver
    musikterapi för traumatiserade barn.

  11. Varmt välkommen.

  12. -Trevligt att träffas. Välkommen.
    -Tack.

  13. Vi ska tala om hjärnan och musik.

  14. Jag ska börja med en protest.

  15. Vi hörde just om motsägelsen
    att hjärnan kanske inte tycker som vi.

  16. Jag trodde att hjärnan var du.

  17. Därför kan den också vara en paradox.
    Ibland hyser vi motstridiga känslor.

  18. Ibland säger vårt undermedvetna:
    "Det här är stimulerande"-

  19. -medan vårt medvetande säger:
    "Det där gillar jag inte."

  20. Den motsägelsen finns i oss alla.

  21. Man lägger fem år på utbildningen och
    ägnar resten av livet åt att sabba den.

  22. Precis. Man måste glömma allt.

  23. Jag har varit professor i musik
    men går nu tillbaka till rock.

  24. -Jag ska på turné om några månader.
    -Underbart.

  25. Så... Glöm allt.

  26. En av anledningarna
    till att musik tilltalar oss är rytmen.

  27. Rytm är förutsägbart.
    Man vet när nästa del kommer.

  28. Det tilltalar våra långsamma hjärnor.

  29. Era mobiltelefoner
    går med ljusets hastighet-

  30. -men era hjärnor
    är mycket långsammare.

  31. Man måste tänka innan man behöver
    resultatet av tankearbetet-

  32. -och musikens naturliga struktur
    tillåter oss förutsäga fortsättningen.

  33. -Men saken är att vi oftast har fel.
    -Ja.

  34. -Så vi...
    -Det är bra.

  35. Oförutsedda händelser stimulerar oss.
    Vi kan se tiden på två sätt.

  36. Ett, ett, ett, ett...
    Ett evigt ögonblick.

  37. Ett, två, tre, fyra... Tiden går.

  38. Det är en intressant paradox.
    Det är ett långsamt system-

  39. -men det stöds av den snabbaste delen
    i hjärnan, hörselcortex.

  40. Ljudet är hjärnans snabbaste system.

  41. Det stammar från
    vår tidigaste utveckling.

  42. Amöban som rörde sig
    i takt med havsströmmarna-

  43. -reagerade på vibrationer
    på samma sätt som vår trumhinna.

  44. Vår förståelse av ljud
    är ett uråldrigt mysterium.

  45. När man väl har sett
    den symfoniska skönheten-

  46. -hos ett fiskstim...
    "Fiskstim", på svenska.

  47. De har inte mycket till hjärna,
    och ändå rör de sig i perfekt harmoni.

  48. Man inser att rytmgeneratorerna har
    del i allt som genererar en handling.

  49. Det är som med nejonögon, som man
    forskat framgångsrikt på i Sverige.

  50. Interneuroner
    kontrollerar fiskens rörelser-

  51. -på samma sätt
    som när människor går.

  52. Därför är stegen, musiken och rytmen
    sammanlänkade i våra kroppar.

  53. Det finns berömda tänkare i världen.

  54. En av dem sa:

  55. "Man förstår inte en dikt
    genom att analysera"-

  56. -"det bläck med vilket den är skriven."

  57. Det finns en global förståelse för
    att musik påverkar människan.

  58. Kan du inte berätta lite
    om ditt projekt-

  59. -och tanken bakom: "Om du vill förstå
    ett system är det bäst att skapa ett.

  60. Jag ska ta fem minuter i anspråk
    för att berätta en rätt lång historia.

  61. Arrangörerna har bett mig berätta den.

  62. Jag skapade en modell genom
    mitt arbete med traumatiserade barn.

  63. Första bilden, tack.

  64. Jag påbörjade projektet av en slump
    när jag jobbade i Bosnien på 90-talet.

  65. Jag försökte få slut på kriget,
    men kom ingenstans med det.

  66. I Sarajevo såg jag barnens misär -
    granater, prickskyttar och matbrist.

  67. Tillsammans med några vänner
    funderade jag på vad vi kunde göra.

  68. Vi började med musikworkshops
    i källare, där barnen var säkra.

  69. Vårt enda mål var att avleda barnen.

  70. Då kom det som återstod
    av hälsomyndigheterna och sa:

  71. "Vi gillar er terapi." Han använde det
    ordet, inte vi, men vi tog det till oss.

  72. Vi spred programmet med målet
    att finnas i varje skola och barncenter.

  73. När kriget slutade 1994 kunde vi
    i Mostar bygga upp verksamheten-

  74. -genom att rekrytera soldater,
    rockmusiker, klassiska musiker-

  75. -ja, alla som ville få utbildning i vår
    metod att hjälpa barn med musik.

  76. Hoppa fram lite.

  77. Det tog oss runt om i världen till
    Kosovo, Tjetjenien, Afrika och Asien.

  78. Ni ska få se ett filmklipp för att visa
    atmosfären i Mostar efter kriget.

  79. I Mostar är de goda tiderna tillbaka.

  80. Man har fått tillfällig respit från
    det tragiska och komplicerade kriget-

  81. -som slitit sönder barnens liv.

  82. En festival man kallar "Happy Street"
    ska ge Mostars barn glädjen tillbaka.

  83. -God dag, barn.
    -God dag!

  84. I centrum för Osbornes arbete
    står Bosniens skolor, så som den här.

  85. Ingen av barnen
    hade sett en dockteater förut.

  86. Staden ligger isolerad i bergen
    en bit ifrån Mostar.

  87. Musiklärare kommer varje vecka
    som en del av den nya läroplanen.

  88. Dockorna är en bonus.

  89. God dag! Hej!

  90. Tack.

  91. Vi lärde oss av detta och var senare
    tvungna att utvärdera vad vi gjorde.

  92. Vi hade stort inflytande på barnen, och
    senare visade forskning vid Harvard-

  93. -att 95 % av barnen
    var traumatiserade.

  94. Vi tittade på fysiska, psykiska
    och sociala vägar att hjälpa barnen.

  95. Ett exempel är... - Nästa bild, tack.

  96. Här är ett exempel från Uganda-

  97. -där metoden användes i flyktingläger
    och läger för före detta barnsoldater.

  98. Vi tittade på nervsystemet och hjärtat.

  99. Trauma i barndomen gör att hjärtat
    slår i snitt sju slag mer per minut.

  100. Musik kan reglera hjärtrytmen.
    Det är enkelt.

  101. Vi kan även reglera andningsrytmen.
    Man bortser ofta från detta.

  102. Traumatiserade barn har ofta problem
    med andningen och musik kan hjälpa.

  103. Musik reglerar systemet automatiskt-

  104. -och när man sjunger
    motionerar man systemet.

  105. Vi kunde börja med något sånt här.

  106. Och nästa gång...

  107. ...använde vi andningen
    för att öka kapaciteten.

  108. Traumatiserade barn far hit och dit.

  109. ADHD är en komorbid diagnos.

  110. Vi försöker ta vara på det och är
    grymma på trummor, som i Uganda...

  111. Vi lockar dem med bra musik
    och hjälper dem lugna ner sig.

  112. Om de är tillbakadragna-

  113. -så använder vi oss av dämpad,
    lugn musik.

  114. Vid stress skjuter kortisolnivån i taket
    för att sedan bli för låg.

  115. Återigen kan musiken hjälpa.

  116. Den ligger på samma våglängd
    som våra kroppar.

  117. Jag är intresserad av
    två av hjärnans delar.

  118. Den ena märker man aldrig. Den är vår
    privata, våra önskningar och vår kultur.

  119. Den andra är universell. Det pågår
    en kamp mellan dessa två delar.

  120. Jag skapade en datormodell av den
    för att kunna förutse-

  121. -hur ett musikstycke kan påverka
    våra neurofysiologiska funktioner.

  122. Det var mina fem minuter.

  123. Vi behåller bilden i några sekunder-

  124. -så ska jag ställa några frågor på den
    efteråt.

  125. Men det viktiga här
    är att det du säger är, i princip-

  126. -att hjärnan existerar bara för musik.

  127. Det är glädjande.

  128. När man lär sig mer om musik-

  129. -och lär sig mer om att skapa musik
    eller bara spela ett instrument-

  130. -så förändras hjärnan
    i allra högsta grad.

  131. Det finns gott om data som har visat-

  132. -att det inte bara är där uppe i toppen
    man förändras när man spelar gitarr-

  133. -utan man spelar de reaktionsmönster
    och associationer som musiken ger.

  134. Ett av de mest klassiska studierna
    inom området-

  135. -använde sig av "vanlig musik"-

  136. -på människor helt utan
    musikutbildning och för experter.

  137. Det visade sig
    att aktiveringen var global-

  138. -och mycket av den gick rakt in
    i känslocentra på de icke utbildade.

  139. Samtidigt triggade den i högre grad den
    analytiska sidan-

  140. -hos musikutbildade.

  141. Musikförståelsen är uråldrig-

  142. -och föregick absolut talet
    i evolutionen. Den sitter djupt.

  143. I en modell måste man använda sig
    av hjärnstammen, hjärnans äldsta del.

  144. Den delen av hjärnan
    har sofistikerad tonartsbestämning.

  145. Den innehåller mycket
    som resten av hjärnan förfinar-

  146. -men råmaterialet
    ligger djupt i våra hjärnor.

  147. Vi motiverar varandra
    genom meningsfullt ljudutbyte.

  148. Kan vi få lite ljus på publiken?

  149. Vi ska göra ett rytmtest med publiken.

  150. Om jag rör huvudet så här,
    och ni tittar på mig och gör likadant.

  151. Fortsätt röra era huvuden precis så
    i samma rytm som jag.

  152. Försök nu röra huvudet
    i en annan rytm-

  153. -dock inte i motsatt rytm-

  154. -och fortsätt titta på mig
    i er egen rytm.

  155. Ni märker hur svårt det är.

  156. Sådana...

  157. Både rytmgeneratorerna
    och hjärnans vilja att kopiera-

  158. -är båda kopplade till...

  159. ...vår mest grundläggande del
    av hjärnan, hjärnstammen.

  160. Jag försökte göra det dubbelt så snabbt
    och sedan tre mot två av dina.

  161. Dessa enkla proportioner
    finns i vår neuroanatomi. 1:2, 2:3...

  162. Samma system bygger harmonier.

  163. Den dolda koden i rösten fungerar med
    samma principer som huvudrörelsen.

  164. De harmoniska proportionerna
    ligger djupt i vårt medvetande-

  165. -och de gamla grekerna hade rätt i
    att det hade med universum att göra.

  166. Det är en grundläggande energi.

  167. Automatiken i rytmen gör det möjligt för
    oss att gå och prata samtidigt-

  168. -trots det faktum att vi är män.

  169. -Inte fullt lika bra som kvinnor.
    -Nej, de är bättre på att vända sig.

  170. Och på att dansa. Men du har rätt.

  171. Vi har en polyrytmisk förmåga också.

  172. Vi kunde ställa tvåor mot treor och har
    många neurala oscillatorer i oss.

  173. Folk frågar ofta varför afrikanska barn
    är så duktiga på komplexa rytmer.

  174. Det har inte med genetik att göra-

  175. -utan det faktum
    att mödrarna bär sina barn på ryggen-

  176. -och när de arbetar och rör sig
    gör de det i polyrytmer.

  177. Barnen lär sig detta
    och får det i sig på kulturell väg.

  178. Det aktiverar system
    som finns inom oss alla.

  179. Med nog mycket tid på mammas rygg
    kunde vi alla bli rytmiska genier.

  180. Det är lite sent för mig.

  181. Men det är en fin tanke,
    särskilt i dessa dagar.

  182. Sista frågan.

  183. En av musikens största välgärningar-

  184. -är att den för människor samman
    på ett kulturellt och socialt plan.

  185. Nuförtiden
    blir musiken alltmer personlig.

  186. Man pluggar in sina hörlurar
    och går runt och bara stirrar.

  187. Så ser de ut.

  188. Är inte det en av de få dåliga sakerna
    med den moderna teknologin?

  189. Ja och nej.
    Det finns en gruppupplevelse.

  190. När du njuter av en låt tänker du på
    dem som gjort den för din skull.

  191. De är närvarande, och deras energi
    stimulerar dina neuroner.

  192. Svaret är att teknik är bra-

  193. -så länge vi balanserar det med
    levande musik i sociala situationer.

  194. Om vi håller dem vid liv
    är det ingen fara.

  195. -Och du går tillbaka till livemusiken?
    -Ja, just i detta nu.

  196. -Tack. Jag tror vår tid är slut.
    -Tack.

  197. Tack, Martin och Nigel.
    Vi har en fråga om det du sysslar med.

  198. Frågan är
    om det här är det nya systemet-

  199. -som redan används inom många
    områden. "Kanske gillar du det här?"

  200. Kan det användas i större skala?

  201. Vi förutsäger allas kroppsliga-

  202. -och känslomässiga respons på musik,
    oavsett kultur.

  203. Jag kan förutspå hur publiken
    skulle reagera på kinesisk musik.

  204. Det handlar inte om
    vad man gillar eller ej.

  205. Det är en ny,
    känslomässig kodning av hjärnan.

  206. Fascinerande. Tack så mycket.

  207. -Tack, Nigel.
    -Tack.

  208. Översättning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att kategorisera musik utifrån känslor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om den musikaliska hjärnan. Medverkande: Nigel Osborne, musikterapeut, kompositör och musikprofessor vid Edinburgh university; Martin Ingvar, professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet. Moderator: Alfons Karabuda från Skap. Föreläsningen var en del i arrangemanget Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Hjärna, Musik, Musikpsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Den nya Polarprisstatyetten

Konstnären Efva Attling har formgivit Polarprisstayetten. Hon berättar om hur hon tänkt när hon arbetat fram den glasskulptur som pristagarna får. Moderator: Polarprisets vd Marie Ledin. Polar music talks hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Polarpriset - så funkar det

Alfons Karabuda, ordförande i Polar music prize award-kommittén, talar om vikten av att oavbrutet arbeta för sann mångfald inom musiken. Utan mångfald ingen sann yttrandefrihet. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Skapande och kommunikation

Johanna Olsson är utvecklare och researchansvarig på Hyper Island, en skola utan lärare och läxor. Hon pratar om schabloner kring kreativitet: varför har vi dem? Hur går vi förbi dem? Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att ljussätta Lady Gaga och Abba

Patrick Woodroffe har ljussatt London-OS och konserter med artister som Rolling Stones, Abba och Lady Gaga. Han berättar om sitt arbete. Moderator: Mats Jankell. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att kategorisera musik utifrån känslor

Ett samtal om den musikaliska hjärnan. Medverkande: Nigel Osborne, musikterapeut, kompositör och musikprofessor; Martin Ingvar, professor i neurofysiologi. Moderator: Alfons Karabuda. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik i psykoterapi

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Hon menar att musik kan distrahera oss från känslor vi har svårt att hantera eller nå fram till på egen hand, som ilska och sorg. Från Polar music talks som hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Gör historien till hennes

Lina Thomsgård är projektkoordinator på Skap och grundare av Rättviseförmedlingen. Hon menar att mer och mer musik idag görs av kvinnor, men kvinnorna måste släppas in i fler sammanhang. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Om Polarpristagaren Peter Sellars

Wilhelm Carlsson, professor i musikdramatisk gestaltning vid Operahögskolan, berättar hur 2014 års Polarpristagare Peter Sellars styrka är att han provocerar våra känslor. Som regissör får Sellars alla på scen och i orkestern att delta fullt ut. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik och medkänsla

Ett samtal om hur man kan stärka människor genom musik. Medverkande: Fredrik Österling, Chiara Bombieri-Morales, Fanny Hamlin, Rebecka Törnqvist, Pontus de Wolfe. Samtalsledare: Nigel Osborne. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att nå äkta mångfald

Vilket ansvar har skivbolagen att visa på mångfalden i musiken? Med Monica Ekmark, Ametist Azordegan och Niclas Kjellström-Matseke. Moderator: Nisha Besara. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Chuck Berrys arv

Musikern Dave Edmunds, som tog emot Polarpriset å Chuck Berrys vägnar 2014, berättar en rad anekdoter från sina möten och spelningar med rock’n’roll-legenden Berry. Samtalsledare: Jan Gradvall. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Bluesens bebis rock and roll

Billy Altman är curator vid National blues museum i Saint Louis och även kompositör. Tillsammans med journalisten Claes Olson berättar han om bluesens utveckling. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musikbranschens senaste trender

Ett samtal om nya trender. Medverkande: Ted Persson, kreativ chef på Great Work; Per Sundin, vd Universal music, och journalisten Fred Bronson. Föreläsningen var en del i arrangemanget Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Stockholms kulturår 2014-2015

Presentation av Stockholms kulturår 2014-2015 och ett av projekten. Med Lotta Gusterman, projektledare på kulturförvaltningen, och Elisabeth Söder, projektledare för KUL 1415 i skolan. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning i rummet

Det ljudande stadsrummet

Lars Jonsson är lärare i ljudgestaltning och ljudproduktion vid Linköpings universitet och berättar om vad ljudlandskap är och om hur olika ljud kan påverka oss. Han berättar om studier av ljudet i en shoppinggalleria och om olika försök att förbättra ljudmiljöer genom att lägga till nya ljud. Inspelat den 29 mars 2016 på Vallabiblioteket i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.