Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Transkulturell psykiatriDela
  1. Hamnar man i ett nytt samhälle,
    kan bli delaktig-

  2. -kan gå vidare med sitt liv-

  3. -är det nåt som underlättar för att man
    inte ska utveckla psykisk ohälsa.

  4. Välkommen, Sofie Bäärnhielm.

  5. Du har skrivit
    boken "Transkulturell psykiatri".

  6. -Ja.
    -Vad är transkulturell psykiatri?

  7. Psykiatrin möter
    en alltmer mångkulturell befolkning.

  8. Man möter människor
    som har olika synsätt, olika normer-

  9. -olika värderingar, olika sätt
    att uttrycka psykisk ohälsa.

  10. Just "trans" är att man lägger till för
    att lyfta fram det perspektivet.

  11. Att det finns nånting av kulturmöten-

  12. -i mötet inom
    den psykiatriska vården.

  13. Du säger att andra länder
    är bättre på det här.

  14. Mycket av det du har studerat
    och använder dig av i boken-

  15. -har du sett
    i USA, Kanada, Storbritannien.

  16. Varför är man bättre där?

  17. Det är samhällen som har definierats som
    mångkulturella under en längre.

  18. Kanada och USA
    är ju uppbyggda på migration.

  19. Kanada är i sin konstitution identi-
    fierat som mångkulturellt samhälle.

  20. Så det är frågor som de har behövt
    intressera sig för tidigare än vi.

  21. Samma är det med Storbritannien.

  22. Därför har det skett mer forskning, mer
    metodutveckling, där.

  23. Men nu är det många länder i Europa som
    brottas med den här frågan.

  24. Mycket är på gång. Forskning, ut-
    bildning, kliniskt utvecklingsarbete.

  25. Varför
    har du intresserat dig för det?

  26. För mig började det
    genom att jag arbetade i psykiatrin-

  27. -ute i Rinkeby/Tensta-området. Då tyckte
    jag att jag mötte människor-

  28. -där jag kände att redskapen jag hade
    och teorierna jag hade lärt mig-

  29. -under min specialistutbildning,
    inte var tillräckligt bra.

  30. Då väcktes
    mitt intresse för dessa frågor.

  31. Det var så jag började gå vidare
    för att försöka förstå mer.

  32. -Vad var det som inte fungerade?
    -Ja...

  33. Ett område
    där jag hade svårigheter...

  34. Som psykiater gör man bedömningar och
    diagnostik av psykisk ohälsa.

  35. "Är det
    ett psykiatriskt sjukdomstillstånd?"

  36. "Är det en patient som behöver hjälp?
    Vilken form av hjälp?"

  37. Då kände jag att jag hade svårt att
    värdera det och tolka vad folk sa.

  38. Då tänker jag inte bara på språket.
    Många tolkar är jätteduktiga.

  39. Det var mer
    att det var svårt att förstå:

  40. Pratar den här personen om nånting som
    handlar om nedstämdhet-

  41. -eller som mer handlar om svårigheter i
    den sociala situationen?

  42. Där kom det in svårigheter för mig.

  43. Är det nåt speciellt fall där du vet-

  44. -att där hittade du nyckeln till
    hur du skulle hantera det?

  45. Jag tyckte
    att många gånger gick det bra också.

  46. Jag tänker på ett fall.
    Där var det nog mer frågorna.

  47. Det var i början,
    när jag jobbade som underläkare-

  48. -på Beckomberga i början av 80-talet.
    Väldigt längesen.

  49. Då var det en period som jag mötte många
    patienter från Bangladesh.

  50. Många var inlagda. Man diskuterade: Hur
    ska man tolka det?

  51. Jag mötte en man som låg på en avdelning
    för unga psykospatienter.

  52. Jag märkte att han var otroligt rädd.

  53. Det var en märklig känsla
    att nån var enormt rädd-

  54. -för nånting
    på andra sidan jordklotet.

  55. I min situation var jag inte alls rädd
    utan kunde lufsa därifrån.

  56. Men jag hade jättesvårt att tolka
    vad det handlade om.

  57. Hur kan jag förstå signalerna på
    nån form av ohälsa i mitt mönster?

  58. Vad ska jag skriva i journalen?
    Jag visste inte.

  59. Där var det kanske inte
    att hitta nån nyckel.

  60. Det var mer att hitta frågor.

  61. Senare, när jag har haft tid att lyssna
    på människors berättelser-

  62. -och de har berättat
    med sina ord på sitt sätt-

  63. -har jag fått mer av förståelse-

  64. -så att jag har kunnat översätta till
    min medicinska terminologi-

  65. -och på så vis fått en förståelse, och
    vi har hittat en väg tillsammans.

  66. Mannen från Bangladesh,
    kom du underfund med hans problem?

  67. Nej,
    den gången gjorde jag aldrig det.

  68. Jag var underläkare och det var
    en överläkare som höll i samtalet.

  69. Är det nånting i det här att flytta,
    världen har blivit mindre-

  70. -som gör att risken för ohälsa ökar?

  71. Det verkar vara så,
    om man tittar på en gruppnivå-

  72. -att komma i ett nytt sammanhang,
    i en ny kontext-

  73. -behöva lära sig ett nytt språk,
    möta nya normer...

  74. Det är inte lätt, speciellt om man är
    flykting så att det är ofrivilligt.

  75. Man har svårt att behålla kontakten med
    familjen som man hade tidigare.

  76. Mycket talar för att det på gruppnivå
    belastar den psykiska hälsan.

  77. Du gör i din bok skillnad mellan
    assimilation, integration-

  78. -separation och marginalisering.

  79. I den marginaliserade gruppen
    ökar den psykiska ohälsan.

  80. -Vad betyder orden för dig?
    -Orden betyder att...

  81. Psykisk ohälsa kan handla om att vi har
    en egen sårbarhet av olika skäl.

  82. Men vad som händer
    beror på den miljö som vi hamnar i.

  83. Hamnar man i ett nytt samhälle,
    kan bli delaktig-

  84. -kan gå vidare med sitt liv-

  85. -är det nåt som underlättar för att man
    inte ska utveckla psykisk ohälsa.

  86. Om man däremot hamnar i
    ett utanförskap utan möjligheter-

  87. -och inte kan gå vidare och samtidigt
    inte har ett nätverk runtomkring sig-

  88. -så ökar risken för
    att utveckla psykisk ohälsa.

  89. Det är väl det som orden betyder.

  90. Om man lever marginaliserat
    ser man en större psykisk ohälsa.

  91. Det finns en större risk för
    att utveckla psykisk ohälsa-

  92. -än om man kommer in i samhället.

  93. Finns inte den här förståelsen hos
    vårdpersonal, läkare, sjuksköterskor?

  94. Hur stort är behovet att förstå
    utsattheten hos patienterna ni möter?

  95. Jag tror nånstans
    att det är ganska påtagligt i mötet-

  96. -att man känner av utsattheten
    och att man ser utsattheten.

  97. Det kan vara svårt att hitta vägarna.
    Hur kan jag hjälpa den här personen?

  98. Och man kan ibland
    som vårdpersonal känna-

  99. -att det är lite hopplöst.
    Man tappar själv hoppet-

  100. -när man möter
    människor i svåra situationer-

  101. -om man inte känner att "så här kan vi
    jobba för att hjälpa personen".

  102. "Så här mycket kan vi göra och det kan
    göra personen i ett bättre läge"-

  103. -"att ta i sin situation
    även om den är svår."

  104. Var ser du
    de största bristerna i vården?

  105. Alltså, i mötet. Vad...?

  106. Oj, det var en svår fråga
    om de största bristerna.

  107. En brist som finns
    är litegrann av en kunskapsbrist.

  108. Det är därför jag har skrivit boken.

  109. Just det här att se att det finns...
    Att vara intresserad av-

  110. -att man kan uttrycka
    sin psykiska ohälsa på olika sätt.

  111. Att man kan använda
    många olika ord och bildspråk.

  112. Kroppen kan vara
    ett sätt att förmedla psykisk ohälsa.

  113. Där kan det behövas en kunskap om att så
    här kan det se ut.

  114. Du skriver att man kan säga
    att man har ormar i magen.

  115. Det kan betyda att man mår dåligt. Men
    "fjärilar i magen" är nervositet.

  116. Kan du ge några såna där exempel?

  117. Ja, det är ju ett exempel.
    Om en tolk då direktöversätter-

  118. -och jag hör att nån har ormar i magen,
    kan det låta jättekonstigt.

  119. Men då behöver man en bredare bild av
    den människans berättelse av-

  120. -hur man har det, hur man mår,
    vad som är besvärligt för just mig.

  121. Ett annat exempel som finns i boken, som
    är ett tydligt exempel-

  122. -är när nån pratar om djinner-

  123. -som jag kan tänka låter som
    en psykotisk vanföreställning.

  124. Att tro att djinner
    har en betydelse för hur jag mår.

  125. -Vad är djinner?
    -Djinner är en sorts väsen...

  126. ...som finns inom den muslimska världen,
    men även inom den kristna.

  127. Första gången jag hörde
    en patient prata om djinner-

  128. -så tyckte jag
    att det lät som vanföreställningar.

  129. Men det kan vara så att det är
    en delad föreställning kring sjukdom-

  130. -och vad
    som kan åstadkomma sjukdom.

  131. Där behöver man i vården ha tid och
    möjlighet att lyssna på berättelser-

  132. -och inte vara för snabb att tänka-

  133. -att det är symptom på nånting
    som kan vara en psykossjukdom.

  134. Det kan vara ett sätt att tänka,
    ett sätt att förstå sin omvärld.

  135. Om man hittar ett mönster för hur
    man uttrycker sig runtom i världen-

  136. -finns det då en risk
    att man glömmer individen?

  137. "Den människan kommer därifrån
    och tänker så och uttrycker sig så."

  138. Det tror jag. Därför måste man vara
    väldigt individinriktad.

  139. Man kan komma från olika länder
    och ha olika uppfattningar-

  140. -och olika familjetraditioner,
    olika utbildningar.

  141. Man behöver tänka i individtermer kring
    just den man möter.

  142. "Hur ser det ut för dig?
    Hur tänker du?"

  143. Så att man inte går in i
    nån förenklad stereotypbild-

  144. -av att "så är människor
    som kommer där och därifrån".

  145. Vilken grupp är mest utsatt för psykisk
    ohälsa i dag?

  146. Finns det några generella...?

  147. Man har sett att vara flykting är
    nånting som gör att man blir utsatt.

  148. Det kan både handla om
    att det är en ofrivillig migration-

  149. -och att flyktingar
    har varit med om svåra händelser-

  150. -på vägen till Sverige, innan man kom
    till Sverige och ibland även här.

  151. Så det skulle jag säga
    är en utsatt grupp.

  152. Är man flykting
    och dessutom har en låg utbildning-

  153. -och på så vis har svårare
    att komma in i samhället...

  154. -...då är man extra utsatt.
    -Du talade om en hopplöshet...

  155. ...som vårdpersonal kan känna i mötet
    med människor som mår väldigt dåligt.

  156. Kan du också känna
    att det finns ett förakt tidvis?

  157. Jag tycker att jag har mött
    ganska lite av förakt.

  158. Jag möter mycket vårdpersonal när jag
    föreläser och är på konsultationer.

  159. Jag har inte mött mycket av förakt-

  160. -utan snarare
    att man tänjer sig oerhört mycket.

  161. Att man är väldigt mån om
    att göra gott för den man möter.

  162. Ibland är det svårt att förstå och man
    vet inte hur man jobbar vidare.

  163. Men lite av förakt, faktiskt.

  164. Vi har en fantastisk möjlighet, då
    vi har ett mångkulturellt samhälle-

  165. -och många inom vården har ju
    en annan bakgrund än den svenska.

  166. På vilket sätt underlättar det i
    tolkningen i mötet med de utsatta?

  167. Det hjälper på många olika sätt. Bara
    det med en annan språkkompetens.

  168. Speciellt i akutsituationer
    där det är svårt att få in en tolk.

  169. Sen tror jag att det kan vara
    ett sätt att identifiera sig.

  170. Man ser att andra har lyckats,
    andra har fått ett bra jobb.

  171. Andra har ett viktigt jobb.
    Det tror jag betyder mycket.

  172. Och man kan diskutera med kolleger.

  173. Man kan resonera: "Kan det vara
    på det här sättet att tänka?"

  174. "Framstår normerna
    som nånting som är annorlunda?"

  175. "Kan du hjälpa mig att förstå?"
    Där är de en stor resurs att tillgå.

  176. Vi har män och kvinnor som ligger
    och är apatiska år efter år efter år.

  177. Man kan inte hitta nyckeln till
    hur de ska må bättre.

  178. Resursfrågan är en del.

  179. Dels finns resursfrågan
    inom psykiatrin-

  180. -som jag tycker ändå är en ganska
    pressad och belastad disciplin.

  181. Sen är det jätteviktigt med
    resurser i primärvården.

  182. Att det finns psykiatrisk och
    psykologisk kompetens i primärvården-

  183. -och andra samhälleliga resurser.

  184. Att det finns kunskap och intresse
    i andra delar av samhället.

  185. I socialtjänsten.
    I flyktingmottagandet.

  186. Möjligheten att ha tid att möta en
    människa och prata med en person-

  187. -och lyssna på en berättelse och kunna
    stötta i olika vardagsfrågor.

  188. -Det tror jag är jätteviktigt också.
    -Nyckel är kommunikation, säger du.

  189. Det finns s.k. hälsokommunikatörer nu
    som i större utsträckning används.

  190. Det är spännande för att
    kunna kartlägga hur människor mår.

  191. Vilket är
    ditt första och viktigaste råd-

  192. -till människor
    som jobbar inom vården?

  193. Det är viktigt
    att börja tala om frågorna.

  194. Att prata om sina egna erfarenheter.

  195. Att få tid till att göra det. För tid är
    en tidsbrist inom sjukvården.

  196. Att få sätta ord på sina erfarenheter
    och de problem man möter-

  197. -och resonera kring
    hur man kan lösa problemen.

  198. Ibland uppstår problem av olika skäl-

  199. -och så har man inte tid
    att vrida och vända på dem.

  200. Oftast hittar man lösningar
    om tid finns.

  201. -Så diskussionen är det viktigaste.
    -Tack, Sofie Bäärnhielm.

  202. Jag är ganska lugn
    och söker mig inte till spänning.

  203. Jag tycker om att vara hemma, dricka te,
    läsa och vara i trädgården.

  204. En bok
    som har betydelse för den här boken.

  205. Det var när jag var tonåring. Då läste
    jag "Tjuven" av Göran Tunström.

  206. Jag var förtjust i hans böcker.

  207. När jag läste "Tjuven"
    blev jag lite upprörd.

  208. Han beskrev
    människors livssituation som så svår.

  209. Då tänkte jag i min naivitet:
    "Så kan det inte vara."

  210. Men jag har insett att så kan det vara,
    och mycket värre också.

  211. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Transkulturell psykiatri

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sofie Bäärnhielm är överläkare i psykiatri. "Transkulturell psykiatri" beskriver hur man känner igen psykisk sjukdom trots kulturella skillnader. Många patienter har erfarenhet av krig, tortyr och andra svåra livsomständigheter. Bäärnhielm berättar om kulturella faktorers betydelse för bemötande, diagnostik pch behandling av psykiatriska tillstånd. Intervjuare: Marika Griehsel.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap
Ämnesord:
Psykiatri
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag är Sol, Englas syster

När Sol var 11 år hände det ofattbara, hennes 20 månader yngre syster försvann under en cykeltur för att aldrig komma tillbaka. Det var den 5 april 2008. Systern hette Engla. Fallet med Engla skakade om hela Sverige och fick enorm uppmärksamhet i tv, tidningar och radio. Under veckan som gick, innan man visste vad som hänt, var Sol hemma för att skyddas från all uppståndelse. Hur går man vidare med sitt liv efter en traumatisk upplevelse? I dag kämpar Sol för att inte alltid bara bli bemött som Englas syster.

Fråga oss