Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014 : En gång kriminell...Dela
  1. Okej.

  2. Välkomna till publiken, tv-tittarna,
    Jens Lapidus och Katarina Wennstam.

  3. Tack.

  4. Rubriken är:
    En gång kriminell, alltid kriminell?

  5. Man ställer sig den frågan
    när man läser era romaner.

  6. Man får många frågor.

  7. Man tänker: offer eller förövare?

  8. Hämndens betydelse och rättsväsendet.

  9. Ni återkommer till det.
    Det kan samtalet handla om.

  10. Jag heter Camilla Kvartoft och har
    jobbat på SR och SVT i många år.

  11. Jag intervjuade dig för 12 år sen
    när din första reportagebok kom.

  12. "Flickan och skulden" handlade om
    samhällets syn på våldtäkter.

  13. Sen blev det fler romaner,
    den senaste är "Skuggorna".

  14. -Du återkommer till samma tema.
    -Jag ger mig inte.

  15. Det handlar om mäns övergrepp på
    kvinnor och samhällets fördomar.

  16. Varför tar du fortfarande upp frågan?

  17. Tyvärr är det ett stort problem som
    man kan göra och skriva mycket om.

  18. "Skuggorna" handlar om hämnd-

  19. -och består av 10-15 års research.

  20. Jag har sett när jag jobbar
    med mäns våld mot kvinnor...

  21. ...att det väcker ett stort raseri
    bland allmänheten.

  22. Jag möter det när jag föreläser.
    Det är starka reaktioner.

  23. Folk vill slänga dem i fängelse
    och hugga av könsorganet.

  24. Nej, det kan vi inte
    i ett fungerande rättsamhälle.

  25. Jag har kritiserat rättsväsendets
    skuldbeläggande av sexbrottsoffer.

  26. Men jag tror på rättsapparaten.
    Den ska sätta straffen.

  27. I boken finns ett tankeexperiment
    om vad som skulle hända-

  28. -om människor tar lagen i egna
    händer. Det sker mer och mer.

  29. Jens ser nog det i sitt jobb.
    Det blir vanligare-

  30. -att den här typen av hämndaktioner
    äger rum.

  31. Den mest kända är fallet med Göran
    Lindberg, förra länspolismästaren-

  32. -där en hallick kastades från en
    balkong av pojkvännen till en tjej-

  33. -som han hade utsatt för övergrepp.
    Det existerar.

  34. Jag driver tankeexperimentet
    ett antal varv till.

  35. Det får du berätta om.
    Det är spännande.

  36. Jens... Du slog igenom 2006
    med "Snabba cash".

  37. En av Sveriges mest sålda böcker
    de senaste åren. Är det 600 000?

  38. -Betydligt mer.
    -Ännu fler?

  39. -Det närmar sig miljonen.
    -Är det så?

  40. Nu har du lämnat Stockholm noir
    och startat ett nytt projekt.

  41. Detta är första delen: "VIP-rummet".

  42. Varför lämnade du den framgångsrika
    Stockholm noir-serien?

  43. Det kan man ju fråga sig.

  44. Jag är oerhört principfast och viker
    aldrig från min utstakade väg.

  45. Skämt åsido.

  46. Hela Stockholm noir-trilogin kom till
    som en reaktion på många saker.

  47. Det är min terapeutiska process
    av upplevelser i rätten.

  48. Det är en glad övning inspirerad
    av amerikanska författare-

  49. -och en reaktion på svensk och
    skandinavisk kriminallitteratur.

  50. Jag tog koncepten från skandinaviska
    deckare och gjorde tvärtom.

  51. Då fick man "Snabba cash". I vanliga
    deckare är det alltid en polis...

  52. ...så jag ville inte ha nån.
    Och mord är inte huvudbrottet, o.s.v.

  53. Språket är på ett visst sätt
    och jag ville ha en helt annan prosa.

  54. Och i detta ingår det
    att bryta lite mot konventionen-

  55. -att skriva många böcker i en serie.
    Men jag vill inte skriva fler.

  56. Då blir det löpande band-produktion.

  57. Det var ett smärtsamt uppbrott. Jag
    har hållit på med dem i sju år...

  58. ...och levt med karaktärerna.
    Men jag måste hålla fast vid det.

  59. Nu går du vidare. Sammanfatta
    vad det nya projektet handlar om.

  60. Det går ut på
    att skriva lite mer traditionellt.

  61. Det handlar om
    privata brottsutredare.

  62. Huvudkaraktären Teddy
    har suttit på anstalt i åtta år-

  63. -dömd för grov kriminalitet.

  64. Han tvingas samarbeta med juristen
    Emilie från en advokatbyrå i stan-

  65. -för att lösa en kidnappning.

  66. Temat är fortfarande Stockholms
    undre värld och kriminalitet.

  67. Det är fortfarande
    en samhällsskildring.

  68. Temat på det grundläggande plan
    handlar om två individer-

  69. -som samarbetar för att lösa brott.

  70. Vi stannar där lite.

  71. Jag upplever att man får mer sympati
    för kåkfararen Teddy-

  72. -än vad man får för den unga
    advokatkarriäristen Emilie.

  73. Jag har hört det förut.

  74. Jag vet inte varför. Jag har också
    hört från folk att hon är på pricken-

  75. -som deras kollega på byrån.

  76. Hon är den mest verklighetstrogna.

  77. Men det säger kanske nåt
    om litteraturens kraft att...

  78. ...förföra oss. Jag tycker inte så.

  79. Jag tycker hon är sympatisk. Hon är
    fångad i ett sätt att se sig själv-

  80. -och sin omgivning
    som hon inte reflekterar över än.

  81. -Det kan komma i framtida böcker.
    -Du skapar en bredare bild av Teddy.

  82. Man följer med hem till hans pappa-

  83. -och hör om familjen och uppväxten.
    Det känns viktigt att förklara honom.

  84. Ja, eftersom han är dömd
    för grov kriminalitet. Det är min...

  85. Jag återkommer alltid
    till kriminella.

  86. Men jag ser världen
    utifrån deras perspektiv.

  87. Därför vill jag att läsare
    känner med eller förstår dem.

  88. Som försvarsadvokat
    träffar du folk som dem.

  89. Det ligger nära sättet
    jag tänker som försvarsadvokat.

  90. Relativt ofta förnekar de inte brott,
    eller så gör de det-

  91. -men man inser att bevisningen
    mot dem är stark.

  92. Då lyfter man fram andra saker.

  93. I Sverige har vi inte
    karaktärsbevisning.

  94. I USA kan man kalla tio vittnen som
    säger att personen är schyst-

  95. -och inte kan ha gjort det.
    Men så gör vi inte i Sverige.

  96. Så när jag i böckerna
    säger att de är schysta-

  97. -det får man inte säga i domstolen.

  98. Vi ska utveckla det. Men vi ska också
    berätta om handlingen i din roman.

  99. Det är kvinnor som väljer att hämnas-

  100. -på ett speciellt sätt. Berätta.

  101. Den handlar om en hämnarliga
    som ger sig ut på turné.

  102. De söker upp män som kränkt kvinnor
    på mer eller mindre allvarliga sätt.

  103. De har med sig domslutet-

  104. -och gör mot mannen
    till punkt och pricka-

  105. -det han har utsatt
    sin exfru eller flickvän för.

  106. Inte ett slag, spark eller örfil mer.

  107. De iscensätter det vi känner igen
    från Gamla Testamentet-

  108. -öga för öga, tand för tand,
    lem för lem, sår för sår.

  109. Det går tillbaka till Hammurabis lag
    som är ännu äldre än GT.

  110. Det är en typ av straff-

  111. -som mänskligheten har haft längre-

  112. -än sättet vi straffar på i dag, där
    vi inte hugger av handen på tjuvar.

  113. Det är dömda män
    som har avtjänat sina straff.

  114. -Sen söker kvinnorna upp dem.
    -Och straffar dem igen.

  115. Då handlar det om att
    återskapa smärtan och rädslan.

  116. De får smaka på sin egen medicin
    och förstå kvinnornas utsatthet-

  117. -och känna smärtan. Men kvinnorna vet
    att det inte blir på samma sätt.

  118. En kvinna blir misshandlad
    av nån hon älskar eller har älskat.

  119. De kanske har barn. Hon kanske är
    ekonomiskt beroende av honom.

  120. Men de försöker skapa nåt.

  121. De intellektualiserar hämnden. De har
    tänkt sig och målat upp hämnden.

  122. De har olika erfarenheter
    och är inte solklara offer.

  123. De har sett det i sin närhet
    eller i sina yrkesroller.

  124. Jag försöker också göra... Hämnd
    är ett av litteraturens äldsta teman.

  125. Vi ser ofta
    personer som slår tillbaka.

  126. Men jag tycker att
    det blir för enkelt.

  127. Som när Lisbeth Salander hämnas
    på våldtäkten, och alla jublar.

  128. Och sen är scenen slut. Men det är
    fascinerande att fortsätta-

  129. -fundera på vad som skulle hända
    om ett gäng skulle göra så här.

  130. Vad skulle konsekvenserna bli?

  131. De har intellektualiserat det, men
    det blir blodigare och jobbigare.

  132. Vad händer i samhället? Polisens
    presskonferens är talande.

  133. De uppmanar män att vara försiktiga-

  134. -och inte gå själva i mörka parker
    eller ta med främmande kvinnor hem.

  135. Det var väldigt roligt att skriva.

  136. Konceptet är intressant.

  137. Jag känner igen att sexualbrott-

  138. -skapar oerhört mycket känslor.

  139. I min bok "Aldrig fucka upp" har jag
    också delvis anammat konceptet.

  140. En kille vars mamma misshandlas får
    en lista på män från en kvinnojour-

  141. -som han söker upp på det här sättet.
    Men det är inte den bärande storyn.

  142. Sen misshandlar han dem.
    Men det händer ändå sällan.

  143. Att gå från intellektualiserandet
    till handling är intressant-

  144. -och är mer komplicerat...
    än vad det låter som.

  145. Därför är kriminalitet
    sällan hämndbaserad i Sverige.

  146. Det finns enstaka fall.
    Du nämnde ett.

  147. För några år sen var det
    en svartsjuk tyska som hämnades.

  148. Hämnd är sällan motiv i Sverige.

  149. Det är en sak att tänka på vad man
    vill göra, men få tar steget.

  150. Det intressanta
    med kvinnorna jag har mött-

  151. -är att de sällan
    sätter hämnden i verket.

  152. Det här med att hugga av könsorgan,
    o.s.v. möter jag väldigt sällan-

  153. -hos kvinnorna,
    som bara vill överleva.

  154. När de har gjort det
    ser de att hämnden är skadlig.

  155. Jag citerar ofta en kvinna som jag
    intervjuade i "Flickan och skulden".

  156. Jag frågade henne tio år senare:

  157. "Vill du inte hämnas på mannen
    som gjorde så mot dig?"

  158. Då sa hon: "Titta vad jag har.
    Jag har två barn, ett toppenjobb"-

  159. -"man och hus. Jag har allt.
    Jag är lycklig. Det är min hämnd."

  160. "Han vet det.
    Det är en ännu större hämnd."

  161. Mannen som gjorde det här har inte
    allt. Han är ganska misslyckad.

  162. Det är intressant
    att de som fantiserar om nätterna-

  163. -och uttalar sig om dödsstraff
    och mäns våld mot kvinnor-

  164. -sällan är kvinnorna själva,
    utan de som är runt omkring.

  165. Jag kommer ihåg "Aldrig fucka upp"
    och att det är sonen till mamman...

  166. -...som ger sig ut på hämndturné.
    -Du behandlar också hämnd i din bok.

  167. Absolut. Utan att gå in på handlingen
    finns temat i "VIP-rummet".

  168. Det handlar om en kidnappning som
    inte bara har kommersiella motiv.

  169. Hämnden finns där. Det är ett
    uråldrigt tema i kriminallitteratur.

  170. Men i verkligheten är det ovanligt.

  171. Är den inte vanlig i gangstervärlden?

  172. Där är den uttryck
    för en kodex eller lag-

  173. -inte så känslomässigt baserad.
    Det är mer:

  174. Golar du så händer det här.
    För annars funkar inte det systemet-

  175. -som bygger på att man håller munnen
    stängd när man sitter hos polisen.

  176. Vilket jag säger åt mina klienter
    att göra.

  177. Det kan vara att nån är upprörd
    för att nån tjallade.

  178. Men för det mesta är det bara
    att systemet är uppbyggt så.

  179. Den känslomässiga hämnden
    är inte så vanlig.

  180. Men det ni beskriver i böckerna-

  181. -är ju en hämnd som sköter sig själv.

  182. Rättsväsendet skipar inte rättvisan.

  183. Det du beskriver i din bok
    är provokativt-

  184. -eftersom de själva inte har utsatts.

  185. De påverkar dessutom
    samhällsdebatten.

  186. Ser du ett sånt scenario
    att kvinnor blir så frustrerade-

  187. -och att rättsosäkerheten är så stor?

  188. Det är ju en roman
    och ett tankeexperiment.

  189. Man ska vara medveten om
    att ilskan som finns-

  190. -mest är tankar och planer
    som inte sätts i verket.

  191. Men jag kan ändå se under mina 15 år
    som kriminaljournalist-

  192. -att det är vanligare.
    Vi hade den här ligan som lurade män-

  193. -som trodde att de skulle köpa sex
    men i stället rånades av två killar.

  194. En kille slogs ihjäl
    när det gick över styr.

  195. Man kan se
    i synen på rättsväsendet-

  196. -att folk känner stor frustration
    över just det sexuella våldet-

  197. -och vissa mäns
    fysiska våld mot kvinnor.

  198. Många känner att rättsväsendet
    inte räcker till.

  199. Det är många våldtäktsmål-

  200. -som inte slutar
    i fällande dom, o.s.v.

  201. Jag låter en straffrättsprofessor
    i boken säga-

  202. -att samhället
    har de brottslingar det förtjänar.

  203. Jag vill släppa ner boken i en sån
    tanke. Är det ett framtidsscenario?

  204. Kanske inte på samma planlagda sätt,
    men man ska ta det på allvar-

  205. -hur stark frustrationen är.
    Diskrepansen mellan rättsapparat-

  206. -och rättsmedvetandet
    är allvarlig.

  207. Känner du igen frustrationen, Jens?

  208. Ifrågasätts rättsväsendet mer?

  209. I nån mening ifrågasätts det inte
    tillräckligt mycket.

  210. Men vi har absolut sett en debatt-

  211. -som har uppkommit ofta
    efter friande våldtäktsdomar.

  212. Det följs av en kraftig debatt
    som lägger sig-

  213. -och sen blossar upp igen
    när det kommer ett till mål.

  214. Jag vet inte
    om det var så för 10-15 år sen.

  215. Men det verkar ha blivit mer.

  216. Varje gång en friande dom kommer-

  217. -så blir det en kraftig debatt.
    Men man måste även fråga sig-

  218. -om varför debatten ska vara
    så kraftig i just dessa mål.

  219. Vi måste titta på rättssystemet
    i sin helhet.

  220. Principerna måste gälla för alla mål.

  221. De flesta håller med. T.ex. hellre
    fria än fälla, rätten till försvar-

  222. -rätten att ställa frågor
    och korsförhöra vittnen.

  223. Det är grundläggande och gäller
    enligt Europakonventionen-

  224. -och alla västerländska demokratier.
    Det vore intressant att se-

  225. -om det är nåt specifikt som är fel
    eller om det är just i dessa mål.

  226. Varför bara i dessa mål?
    Vi blir så rasande-

  227. -över att det kan ske ostraffat.

  228. Men kritiken mot rättssystemet
    tycker jag inte har blivit starkare-

  229. -p.g.a. debatterna.
    Våra principer orubbliga.

  230. Tycker du att våldtäktslagen ska
    skärpas eller är det bra som det är?

  231. Det ska inte vara en samtyckeslag,
    för då blir det omvänd bevisbörda.

  232. Det är teknikaliteter, men jag läste
    en debattartikel av en känd advokat-

  233. -som ofta är målsägandebiträde.
    Hon skrev:

  234. "Vi måste ställa frågan 'varför
    försäkrade du dig inte om ett ja'."

  235. Straffrättsligt
    är det omvänd bevisbörda.

  236. Du måste bevisa att du fick ett ja.
    Nu blir det väldigt tekniskt.

  237. Att bevisbördan ligger på åklagaren
    är en grundläggande princip.

  238. Du ska inte bevisa
    att du inte har begått ett brott.

  239. Man måste fundera på
    vad man gör med principerna.

  240. Jag blir också bedrövad när jag ser
    hur domare har resonerat ibland.

  241. Men vi har ändå principerna.

  242. Man vill lätt ställa
    såna frågor till dig.

  243. Du är advokat, du är journalist.
    Ni är framgångsrika författare.

  244. Man märker i era böcker att ni
    plockar in från era andra världar.

  245. En fråga om miljöbeskrivningar.

  246. I din bok finns SVT:s nyhetsredaktion
    med, där du har jobbat.

  247. Det är en hyllning till åren på SVT,
    som jag kan sakna-

  248. -även om jag tycker om
    att skriva på heltid.

  249. Man kan sakna pulsen.
    Du har ju hur det är.

  250. Det är ju nästan magiskt.

  251. Man vill inte att elände ska hända-

  252. -men om det händer vill man jobba då.
    Så funkar man som journalist.

  253. Sen är du även i polisen värld och
    straffrättsprofessorn i Uppsala.

  254. Det är mycket resonemang om juridiska
    frågor. Hur mycket research gör du?

  255. Just i "Skuggorna" är det ganska lite
    research innan skrivandet-

  256. -för att det är 15 års research.

  257. Jag sitter på en faktabank
    om mäns våld mot kvinnor-

  258. -som är större än vad som är nyttigt
    för en människa ibland.

  259. Så det är
    en ständigt pågående research.

  260. Även fast det är fiktiva böcker,
    det har ju inte hänt-

  261. -vill jag ha en bas, och jag jobbar
    fortfarande journalistiskt.

  262. Apropå att jag saknar journalistiken.

  263. Jag har turen
    att när jag gör researchen-

  264. -kunna gå in i journalistrollen. Jag
    gör intervjuer, går på rättegångar-

  265. -gräver ner mig i domstolsbeslut,
    och bygga upp en bas.

  266. Sen släpper jag det och skriver.

  267. -Går du på rättegångar?
    -Ja.

  268. Det är roligt, för att det är
    tråkigare än folk tror.

  269. Just därför är det roligt. Folk har
    vissa föreställningar om-

  270. -att det är så spännande.

  271. Du beskriver stekarmiljöer
    på Östermalm och advokatbyråer-

  272. -men också förortsgäng
    och kriminalitet.

  273. Hur mycket känner du de världarna?

  274. Både begränsat och väl.

  275. Jag är nyfiken
    och har stora ögon och öron.

  276. Jag skriver ner saker hela tiden-

  277. -små tankar och idéer
    i svarta böcker.

  278. Om jag hör nåt kul
    skriver jag ner det.

  279. Hör jag ett visst uttryck
    eller ser en klädsel...

  280. Alla de sakerna. Så jag känner
    världarna väl på researchplanet.

  281. Men jag är inte i dem själv.
    Jag lever inte i dem.

  282. Jag sitter inte på anstalt.
    Jag har ingen paradvåning.

  283. Jag är som en dokumentärfilmare som
    är nära, men har ett annat syfte-

  284. -vilket är att skildra. Lite lömsk.

  285. Jag tycker att jag gör det bra.

  286. För att jag inte är en del av det
    själv. Det är svårt att se annars.

  287. -Men den flotta advokatbyrån...
    -Jag är inte längre.

  288. Jag skriver inte om medelklassen
    eller en försvararbyrå.

  289. Där är jag själv.
    Och inte heller om småbarnsåren.

  290. Det gör jag kanske om tio år,
    när mina barn är vuxna.

  291. -Man måste ha distans till det.
    -Vad vill du säga om...

  292. ...miljön som Emilie rör sig i och
    karriärshetsen på advokatbyrån?

  293. Som läsare verkar det inte vara
    ett åtråvärt ställe att jobba på.

  294. -Vad vill du säga om det?
    -Jag tycker att såna arbetsplatser...

  295. ...som banker, riskkapitalistfirmor
    och managementbyråer är osvenska.

  296. Vi har en stark arbetslagstiftning,
    med kollektivavtal-

  297. -överenskommelser
    och hyfsade arbetstider, o.s.v.

  298. Men på de arbetsplatserna
    finns inte det här.

  299. Det finns små öar
    i Stockholm, Göteborg och Malmö-

  300. -där man har andra regler för-

  301. -vad som räknas som en hel arbetsdag,
    vad som gäller för VAB, o.s.v.

  302. Det är mycket mer amerikanskt och
    brittiskt. Det ville jag skildra.

  303. Miljön som du skildrar är nästan lika
    skrämmande som den kriminella.

  304. Den är så skadlig,
    och de ser det inte själva.

  305. Den är kul att lyfta fram. Jag vill
    öppna dörrar till dolda världar-

  306. -och släppa in läsaren i miljöer man
    inte kommer in i, ex. advokatbyrån.

  307. Det är fantastiska arbetsplatser,
    fullt av smarta människor.

  308. Temat är "En gång kriminell,
    alltid kriminell?"

  309. Måste det vara så?

  310. Vi börjar med dig.

  311. Absolut inte.

  312. Men det är svårt för många
    av mina yrkeskriminella klienter-

  313. -att komma tillbaka till
    och skaffa sig en tillvaro som är-

  314. -lycklig och inte kriminell.

  315. Vissa är dömda för värdetransportrån
    och sitter många år i fängelse.

  316. De inser att de inte kan fortsätta
    eftersom det tar så många år-

  317. -och de hamnar utanför.
    Men ändå går det inte riktigt.

  318. Det blir lite småbrott och problem.

  319. Din karaktär Teddy
    kommer ut ur fängelset-

  320. -och vill starta ett laglydigt liv.

  321. Han är stark i den övertygelsen.

  322. På gränsen till otrovärdig
    tycker jag i efterhand.

  323. Han vill inte ens
    ta emot svarta pengar.

  324. Det finns ju inte.

  325. Om man varit yrkeskriminell
    är det väldigt svårt.

  326. Många blir missbrukare.

  327. Många får problem med
    försäkringsbolag, Skatteverket...

  328. Det tar inte slut. Man börjar inte
    på noll när man kommer ut.

  329. I boken säger nån: "Du börjar på
    -100, med skulder, hål i cv:t"-

  330. -"inget körkort. Var ska du få jobb?
    Hur får man bostad?"

  331. Om man inte har tre miljoner
    till en bostadsrätt.

  332. Bostadsförmedlingen går inte,
    för ingen vill hyra ut-

  333. -till nån som inte kan uppvisa
    inkomster de senaste åren.

  334. Du försvarar killarna
    och vet hur svårt det är.

  335. Du kan förutspå hur det går.
    Hur känns det?

  336. Ja... Hur menar du? Att tänka på hur
    det går eller att försvara?

  337. Du får en relation till dem-

  338. -och känner kanske att det vore bra
    om det gick bra för dem.

  339. Jag har tyvärr sällan fortlevande
    kontakt med gamla klienter.

  340. Dels är det så många, dels är jag
    försiktig med privata kontakter-

  341. -med en viss typ av klienter.

  342. En kille ville bjuda mig
    på sitt bröllop.

  343. Jag sa: "Tyvärr. Jag är glad att du
    ringde, men jag kommer inte."

  344. För jag kan inte ha
    en privat relation med klienter.

  345. Så jag följer sällan upp
    hur det har gått.

  346. Häromdagen ringde en syriansk kille
    som sa att han var ute nu-

  347. -och frågade om jag ville ses.

  348. Han jobbade som dörrvakt
    nära mig på söder-

  349. -och då gick jag dit och snackade.

  350. Han hade blivit pappa
    och lugnat sig.

  351. Men jag gör det sällan.

  352. Vad tänker du om temat?

  353. Jag har skapat
    karaktärer som sätter sig över lagen.

  354. Jag försöker beskriva
    problematiken och lockelsen.

  355. De söker upp dömda män.

  356. Där är det just detta-

  357. -att många män sitter inne
    för kvinnofridsbrott-

  358. -kan komma ut och hata kvinnor
    lika mycket som innan. Ibland mer-

  359. -för att det finns en bitterhet.

  360. Min tanke om vad som skulle kunna
    sätta igång tjejerna är-

  361. -Anders Eklund, som mördade Engla-

  362. -och hade många domar bakom sig
    och suttit inne för sexualbrott-

  363. -innan han begick två mord.
    Det är tydligt att samhället-

  364. -inte lyckas nå vissa män.

  365. Det blir spännande att höra vad du
    tycker om straff kontra morot.

  366. Hur når man fram till de
    som inte vill bli nådda?

  367. Man kan sitta av ett långt straff-

  368. -och aldrig tvingas ändra
    sin kvinnosyn.

  369. Det funderar jag kring.
    Hur är männen som kommer ut-

  370. -om de inte har tagit tag i orsaken
    till varför de slår och våldtar.

  371. Det är väldigt svårt.

  372. -Vad saknas?
    -Man kan inte slå dem i huvudet...

  373. ...och säga:
    "Nu måste du bli feminist."

  374. -Det funkar aldrig.
    -Hur kan samhället förändra dem?

  375. Jag kan inte se lösningen.

  376. Jag har sett positiva exempel.
    Jag har mött dömda våldtäktsmän-

  377. -efter att de suttit av sina straff.
    Man har nått fram till unga killar.

  378. Det är fascinerande.
    "En riktig våldtäktsman"-

  379. -bygger på intervjuer med dömda
    våldtäktsmän som gjort en resa.

  380. Men de var unga och dömdes till vård.

  381. Man jobbade aktivt med kvinnosyn
    och empati för att nå fram till dem-

  382. -så att de förstod vad
    de hade utsatt tjejen för.

  383. Jag fick träffa killarna flera gånger
    och kunde följa deras resa.

  384. I början snackade de bara om
    tjejens klädsel-

  385. -hur hon hade lockat på dem
    och de skyllde på henne, o.s.v.

  386. Men senare pratade de om
    hur hon hade gråtit-

  387. -och medgav att de visste att de hade
    utsatt henne för nånting.

  388. Det låg flera lager bak.
    De ville inte vara våldtäktsmän-

  389. -för de är samhällets mest hatade.

  390. De hade bara legat med en tjej
    som efteråt sa att hon inte ville.

  391. Men efter några år hände nånting.

  392. Jag vet inte om det är stor skillnad
    på att nå unga eller äldre förövare.

  393. Det du säger är intressant.
    Jag kan säga så här:

  394. Folk erkänner ofta i rättssalen
    när det är stark bevisning.

  395. Jag har aldrig
    hört nån erkänna våldtäkt.

  396. Det är den enda brottstypen.

  397. Grov kvinnofridskränkning
    kan folk erkänna.

  398. Men aldrig våldtäkt.

  399. Jag har folk som erkänt
    barnpornografi, men aldrig våldtäkt.

  400. Det är ett skambrott. Som Katarina
    säger, ingen vill vara våldtäktsman.

  401. Det erkänns aldrig. Om man inte
    erkänner kan man inte bearbeta det.

  402. Man förnekar det även för sig själv.

  403. Processen är svår. Jag har inte
    funderat över unga lagöverträdare.

  404. Det handlar om synen på manlighet. I
    Tumba-målet var det nio misstänkta-

  405. -men det visade sig att en av
    killarna inte haft sex med kvinnan.

  406. Han riskerade hellre ett åtal än att
    erkänna att han inte fått upp den.

  407. Han hade varit i rummet med tjejen
    och bara tittat på henne.

  408. Sen sa han till polarna
    att han hade satt på henne.

  409. Det säger nåt om skammen.
    Våldtäkt är ett skambrott.

  410. Men är också en skam
    att inte kunna leverera.

  411. Man har en syn på hur killar
    funkar sexuellt, som är skadlig.

  412. En fråga som ni väcker
    är vem som är offer och förövare.

  413. Många gånger är det samma person.

  414. Det finns hos dig. Är det så?

  415. Är det din erfarenhet
    att den kriminelle är ett offer?

  416. Ja, det skulle jag vilja säga.

  417. Jag vet inte alltid.
    Man pratar inte alltid om uppväxten.

  418. Men när man gör det eller om
    utredningar läggs fram i rätten-

  419. -slås jag ofta av att det är så.
    Uppväxten har inte varit bra.

  420. Socialtjänsten har varit inblandad.
    Det har funnits varningssignaler.

  421. Jag hade en väldigt ung kille för
    några år sen som var åtalad för-

  422. -bl.a. tortyr och mord.

  423. Och han...

  424. Vi pratade inte om hans bakgrund.

  425. Men jag stötte på socialsekreteraren
    som skulle utreda honom.

  426. Då sa hon mellan raderna
    att han och hans mamma-

  427. -hade varit här sen han var åtta år.

  428. Det har varit jätteproblem
    hela resan.

  429. Man inser att inget
    föds ur tomma intet.

  430. Det är tragiskt. För att förhindra
    såna saker måste man börja tidigt.

  431. Är det viktigt att ge den bilden
    av kriminalitet?

  432. Dina karaktärer har gjort hemska
    saker men man får en förståelse.

  433. Det är det enda mitt skrivande
    handlar om, förutom att underhålla.

  434. Mitt syfte är underhållning...

  435. ...och att ge en djupare människosyn.
    Det är inte svart och vitt.

  436. Ingen är fördömd för evigt
    om de begår ett brott.

  437. De är människor.
    Det finns alltid mer komplexa...

  438. ...mer komplexa lager i människan.
    Det är intressant att berätta om det.

  439. För mig har det alltid varit så
    att jag skapar gärningsmän-

  440. -som tillhör samhällets mest hatade.

  441. Det mest intressanta
    är att göra dem sympatiska.

  442. Min första bok handlar om en advokat
    som köper sex. Ofta säger läsare-

  443. -att det obehagligaste
    är att man tycker om honom.

  444. Då har jag lyckats göra
    det jag ville.

  445. Detta är själva knäckfrågan i synen
    på kriminalitet och kriminella.

  446. Man ska göra skillnad
    på människa och gärning.

  447. Jag tycker också att det är väldigt
    svart eller vitt många gånger...

  448. ...hur man målar upp
    gärningsmannen i deckare.

  449. Det blir väldigt svartmålat.

  450. Medan jag har samma upplevelser
    som Jens.

  451. Jag har intervjuat gärningsmän.

  452. Jag har också problem i början med
    att de var trevliga.

  453. Folk tyckte att det var fel
    att jag skrev om det.

  454. Att de var duktiga på att laga lax
    eller spela gitarr, o.s.v.

  455. Men det är ju så.
    Det är viktigt att visa att-

  456. -man inte kan se
    vem som är våldtäktsman.

  457. Han är inte satan, som kommer
    förgripa sig på alla tjejer-

  458. -eller att det är hans livsbana.
    Det är en människa.

  459. I "Skuggorna" försöker jag skildra
    det som sker med tjejerna.

  460. De här killarna har utsatt tjejer
    för fruktansvärda saker.

  461. Men när de blir utsatta
    för samma sak-

  462. -när de gråter och ber om nåd,
    är de i första hand människor.

  463. De är både offer och gärningsmän.

  464. Jag vill säga nåt om
    sexualbrottsligheten.

  465. Mina huvudpersoner mördar, utför
    bankrån, knarkar och säljer kokain.

  466. Men de är aldrig sexualbrottslingar.
    Det är märkligt. Jag är nog feg.

  467. I en scen i "Aldrig fucka upp"
    vill Mahmud-

  468. -ha analsex med en kvinna som inte
    vill, och då gör han inte det.

  469. Jag hade kunnat låta honom göra det,
    men hur hade läsarna reagerat?

  470. Det är skillnad mellan att begå mord
    och sexualbrott. Konstigt.

  471. Varför har du ingen sån karaktär?

  472. Jag tror inte att jag skulle kunna...

  473. Jag vill inte säga det
    som försvarsadvokat-

  474. -men det är svårt att vara positiv
    till en sån karaktär.

  475. Nu ska vi avsluta.

  476. Era romaner når en stor publik.
    Hur mycket samhällsdebattörer är ni?

  477. Du vill ge en bredare bild
    av de kriminellas värld.

  478. Hur mycket vill du påverka läsarna-

  479. -och kanske t.o.m. kriminalpolitiken?

  480. Jag är inte så aktiv,
    mina böcker är mitt inlägg.

  481. Ibland skriver jag saker om
    narkotikapraxis och sånt-

  482. -som är mer tydlig debatt.

  483. Jag har ett inlindat, inte så tydligt
    budskap i mina böcker mer än att...

  484. ...det är fint att vara humanist.

  485. Är underhållning viktigare?

  486. Ja. Jag skriver böcker
    jag själv vill läsa.

  487. Ja, annars skjuter man sig i foten-

  488. -om man inte skriver
    läsbara och spännande böcker.

  489. Jag vill att mina böcker ska smaka
    gott men lämna en bitter eftersmak.

  490. Det ska vara just...

  491. Det ska underhålla även när
    fruktansvärda saker skildras.

  492. Men jag är tydlig med att jag vill
    efterlämna nåt hos läsarna.

  493. Jag är antitesen till "feelgood".

  494. Det är mycket "feelbad".

  495. Man lämnar kvar nånting. Jag har
    lyckats nå en annan läsekrets-

  496. -än med "Flickan och skulden", även
    om den fick ett stort genomslag.

  497. Jag når ytterligare en läsekrets
    som inte hade läst faktaböcker.

  498. Det är en ynnest.
    Det är fantastiskt att få göra det.

  499. Tack så mycket. Ni har väckt tankar
    när jag har läst era böcker.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En gång kriminell...

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jens Lapidus och Katarina Wennstam samtalar utifrån sina böcker om hur svårt det är att lämna ett kriminellt förflutet. I Jens Lapidus roman "Vip-rummet" har Teddy bestämt sig för att hålla sig på rätt sida om lagen. I Katarina Wennstams "Skuggorna" ser sig brottslingarna mer som rättsinstans, där ett avtjänat straff inte alltid ses som ett avslut. Samtalsledare: Camilla Kvartoft. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 2014. Arrangör: Albert Bonniers förlag och Wahlström & Widstrand.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Brott i litteraturen , Litteraturvetenskap, Straffade
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lägg undan mobilen och läs

Hur kan vi hjälpa barn och unga att läsa och skriva? Samtal om Berättarministeriets metoder och hur en skrivarkurs kan genomföras. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Sven Hagströmer, Martin Widmark, Johan Unenge och Melis Yorulmaz. Moderator: Bodil Unenge. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Bonnierförlagen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Den konstnärliga bilderboken

Samtal mellan författare och illustratörer om vikten av att våga experimentera och utveckla det konstnärliga uttrycket i bilderböcker. Medverkande: Per Gustavsson, Anna Höglund och Ulf Stark. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Natur & Kultur, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Global migration och nationalism

Tre författare i samtal om nationalstaten, nationalism, antirasism och migrations- och integrationspolitik. Medverkande: Erik de la Reguera, Kristina Ohlsson och Lawen Mohtadi. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur, och Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

E-bokens fram- och baksida

Många framhåller e-bokens positiva sidor, men det talas inte lika mycket om nackdelarna. Med Ann Steiner, forskare, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggarföreningen, Gunnel Stjernvall, Kungliga biblioteket, och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Kulturrådet och Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Botar tillväxt fattigdom?

I boken ”De fattigas manifest” ifrågasätter prästen Francisco van der Hoff Boersma tillväxt som en självreglerande väg till ett bättre liv för alla. Han samtalar med Anna Borgeryd, författare och företagare, samt generaldirektören Per Molander. Moderator: Kenneth Hermele. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Se människan/Svenska kyrkan, Sackeus och Weyler förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlåtelse och försoning

Kan allting förlåtas? Desmond Tutu och hans dotter Mpho har skrivit boken "Förlåtelse - den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld". Tillsammans med tidigare ärkebiskopen KG Hammar diskuterar de hur man uppnår förlåtelse och försoning. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Libris och Se människan/Svenska kyrkan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Det ser PG Gyllenhammar och Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson och Pehr G Gyllenhammar har som få andra haft inflytande över det svenska samhället. I var sin bok har de nu gett sin syn på samhället och sakernas tillstånd. De möts i ett samtal med journalisten Björn af Kleen. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Albert Bonniers förlag och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Kärlek, pengar och svek

Författaren Klas Östergrens nya roman "Twist" handlar om bland annat kärlek, pengar och svek. Tre teman som påstås ingå i de romaner som räknas till stor romankonst. Här samtalar han med Yukiko Duke. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Tove Jansson 100 år

Vem var egentligen Tove Jansson? Bakom rollen som Muminförfattare finns så mycket mer. Tove Janssons släkting Sophia Jansson, författaren Sara Bergmark Elfgren och litteraturprofessor Boel Westin samtalar med förläggaren Helen Svensson. Moderator: Janina Orlov. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Schildts & Söderströms, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Flickbilden i fantasy

Kvinnliga huvudpersoner är vanliga i den nya ungdomsfantasyn. Men hur har kvinnobilden förändrats i fantasylitteraturen? Samtal med författarna Sara Bergmark Elfgren, Maria Turtschaninoff och Mats Strandberg. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat 27 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Berghs förlag, Rabén & Sjögren och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Israels första och enda serietecknare?

Varför är Rutu Modan nästan ensam som serieskapare i Israel? I ett samtal med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, berättar Rutu Modan om inspirationskällor, hur hon leker med judiska stereotyper och använder riktiga skådespelare i sitt serieskapande. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.