Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014 : Att befinna sig där läsarna ärDela
  1. Välkomna till "Att befinna sig
    där läsarna är".

  2. Jag heter Johanna Koljonen och
    ska hålla i det här samtalet.

  3. Jag är kritiker och författare
    och jobbar även i en annan roll-

  4. -i det här projektet som vi
    kommer att prata lite om i dag.

  5. Med mig på scenen har jag
    de två huvudupphovsmännen-

  6. -till denna bokserie och värld
    som vi ska prata om i dag.

  7. Mats Wänblad och Lena Ollmark.
    - Välkomna.

  8. -Tackar.
    -Tack.

  9. Ni får berätta lite kort om er.
    Sen pratar vi om böckerna-

  10. -och sen vidgar vi ut därifrån.
    Vi börjar med Lena.

  11. Jag heter Lena Ollmark och jag
    är författare och journalist.

  12. Jag skriver även filmmanus och
    har jobbat med filmatiseringen-

  13. -av bland annat
    Sven Nordqvists bok om Nasse-

  14. -och Sandbergs böcker
    om spöket Laban.

  15. De har jag varit med om
    att göra om från bok till film.

  16. Det är spännande och hänger ihop
    med det vi pratar om i dag.

  17. Men mest älskar jag att skriva
    spökhistorier som Krabbsjögrund.

  18. Jag har faktiskt gjort tvärtom.
    Jag gjorde om "Hjärnkontoret"-

  19. -till böcker så jag har jobbat
    åt andra hållet i stället.

  20. Jag är författare och har
    skrivit pinsamt många böcker.

  21. Både läromedel, faktaböcker
    och barn- och ungdomsböcker.

  22. Och jag är ute i skolor och har
    skrivkurser och träffar klasser.

  23. I dag ska vi prata om det jag
    kallar för Krabbsjögrunds värld-

  24. -men som började
    som böckerna om Karl Dymling.

  25. Kan ni berätta lite för de
    som kanske inte har läst dem än?

  26. Ja, det började med att Mats
    och jag hade jobbat ihop förut.

  27. Vi gjorde faktiskt en bok
    av en tv-serie tillsammans.

  28. -Det var det första vi gjorde.
    -Just det.

  29. Men Mats skulle skriva
    spökhistorier. Det var klart.

  30. Och han plockade in mig
    för att ha nån att leka med.

  31. Så vi... Nu vet inte jag
    om jag får berätta för Mats-

  32. -hur allting började.

  33. Egentligen var det så, om jag
    rättar dig redan från början-

  34. -att jag fick frågan om jag
    ville skriva spökhistorier.

  35. Jag hade aldrig gjort det
    så jag drog in dig-

  36. -för jag visste att du jobbat
    med spökhistorier och kunde det.

  37. Och där startade det ju.
    Jag tog in dig som expert.

  38. Inte bara lekkamrat
    utan expert också.

  39. Vi visste att vi ville skriva
    om en liten stad.

  40. Det skulle utspela sig
    i en liten stad vid en kust-

  41. -så vi sökte en kuststad och
    gick omkring i den lilla staden.

  42. Och Mats började berätta för han
    hade varit i en sån som barn.

  43. Han berättade de spökhistorier
    de hade berättat för varann.

  44. Och jag sprang och antecknade
    medan han pratade och pratade.

  45. Och på den promenaden... Det var
    Halloween och det var spöklikt-

  46. -i den nedbommade sommarstaden.
    Då kom idén till Krabbsjögrund.

  47. Krabbsjögrund är en kuststad
    där allt är vackert om sommaren.

  48. Alla äter glass
    och solar och badar.

  49. Men på vintern, när alla åker
    därifrån, är det inte samma sak.

  50. Det handlar om Karl Dymling
    som är där på somrarna-

  51. -med sin morfar och mamma
    som kommer därifrån.

  52. Och nu är han tillbaka på hösten
    när det inte är lika roligt.

  53. Och det som händer är att Karl,
    i sin roll att komma utifrån-

  54. -till staden som han inte har
    bott i, så ser han också saker-

  55. -som de i staden
    försöker trycka ner.

  56. Gamla hemligheter som dyker upp
    och kommer upp till ytan.

  57. Och det är bokstavligen
    gamla hemligheter i bygden.

  58. Tragedier till exempel som
    man har förtigit eller avund-

  59. -och lögnaktigheter.
    Ganska konkreta hemligheter.

  60. Men de tar också en form...
    för det är ju spökhistorier-

  61. -så hemligheterna... Rätta mig
    om ni tycker jag har fel.

  62. Jag tolkar det som att hemlig-
    heterna tar form som spökena.

  63. Det är inte nödvändigtvis så
    att ett mord som måste hämnas-

  64. -eller så utan det är mer
    att sanningen ska fram.

  65. Någon behöver vittna om det som
    hänt och det är Karl Dymling.

  66. Och det är jobbigt
    om man är en liten kille-

  67. -att tvingas ta på sig det här
    att man ser de här spökena.

  68. Han är ju
    en mycket motvillig huvudperson.

  69. Han dras hela tiden in
    och drabbas ju av spökerierna.

  70. Han vill inte vara spökdeckare
    utan det är högst motvilligt.

  71. En rolig sak med hela bokserien
    är att vi har en grundhistoria-

  72. -med Karl Dymling som råkar ut
    för massa saker i Krabbsjögrund.

  73. Men det han råkar ut för
    berättas ofta i en spökhistoria-

  74. -som egentligen kan utspela sig
    var som helst.

  75. Men spökhistorierna är nycklar
    till det han själv råkar ut för.

  76. Det gör att man kan skrämmas
    på väldigt många olika sätt-

  77. -i den här staden Krabbsjögrund.

  78. "Spökskeppet Vallona",
    den första boken-

  79. -kommer med största sannolikhet
    att bli en familjefilm snart.

  80. Det är spännande. Det finns
    en regissör och finansiering-

  81. -så det ser ut som att
    nästa år... Man vågar inte lova-

  82. -men högst sannolikt så blir det
    stor premiär om ett år ungefär.

  83. Hur började det projektet?
    Vilket år kom "Vallona" ut?

  84. Oj, det minns inte jag.
    Är det nån från förlaget som...

  85. Det är många år sen i alla fall.

  86. Men filmprojektet har hållit på
    i gissningsvis åtta år kanske.

  87. Och nånstans på vägen
    växte det ut till det-

  88. -som med ett trendord
    kallas transmediaprojekt.

  89. Man undrade om man inte
    kunde ta den här världen-

  90. -den här orten med alla personer
    och alla berättelser-

  91. -och all den rika historien
    bakåt i tiden som ni har skapat-

  92. -och tillåta läsare
    och deltagare-

  93. -att utforska den här världen
    på olika sätt.

  94. Och nu så kommer första filmen
    och hemsidan krabbsjögrund.se-

  95. -som innehåller mycket av
    det rika materialet om världen.

  96. Och dessutom jobbar vi alla tre
    med ett appspel.

  97. Det är ett digitalt spel
    men det har texten i fokus-

  98. -så det är nära läsandet
    i upplevelse fortfarande.

  99. Resan har tagit jättelång tid.
    Jag har jobbat med det i ett år-

  100. -och det känns experimentellt.
    Det är otroligt frustrerande.

  101. Man gör nåt, men så inser man
    att det var en dålig idé.

  102. Det tar lång tid. Att finansiera
    en film tar också tusen år.

  103. Hur har det varit för er? Ni var
    ju nånstans i början av serien.

  104. Så säger nån att de ska göra
    en film. Sen går det jättelänge.

  105. Så säger de att de ska utveckla
    världen, och det går jättelänge.

  106. Hur har den upplevelse-resan
    varit för er?

  107. Framför allt har den varit
    väldigt abstrakt. Det har...

  108. Vi har diskuterat och haft möten
    då vi fått höra-

  109. -om alla olika delar och vi har
    skrivit saker till saker.

  110. Fast i alla fall för mig
    har det känts-

  111. -som man inte riktigt har fattat
    vad slutgrejen ska bli.

  112. Man tycker man fattar på mötet
    när man får reda på det.

  113. Och sen går det ett tag och
    så hinner det bli abstrakt igen.

  114. Det går framåt i ryckvisa steg-

  115. -och hela tiden
    så är man själv lite...

  116. Från början tyckte jag det...
    Vi skrev ju manuset till filmen-

  117. -efter vår egen bok,
    och det är ju en utmaning.

  118. Att överföra från andra medier
    är nog enklare att göra-

  119. -med andras "darlings"
    än sina egna faktiskt.

  120. Men det blev ju
    som ett träningsläger för oss-

  121. -i att våga böja och bända
    på våra historier.

  122. För en sak
    med att skriva för olika medier-

  123. -är att alla berättelser
    har olika effekt i olika former.

  124. Du kan inte skrämmas i en bok
    på samma sätt som i en film.

  125. Det går inte att skriva "Bu" och
    så blir det läskigt i en bok.

  126. Man får tänka om. Att ha skrivit
    filmmanuset har hjälpt oss-

  127. -att kanske kunna våga vara
    lite friare inför att jobba-

  128. -med speltanken. Ja...

  129. Känns den här situationen som ni
    är i: att man är i en process-

  130. -med jättemånga människor
    och plötsligt kommer det in-

  131. -nån jävla journalist som jag
    och säger:

  132. "Det spännande i den här världen
    är den moraliska komplexiteten"-

  133. -"i Krabbsjögrund
    och vi ska jobba med det."

  134. Känner ni inte er tafsade på?
    Jag får dåligt samvete.

  135. Jag är rädd när jag presenterar
    nånting som vi har skapat.

  136. Vi är ju smickrade
    att du ser helheten.

  137. Men det har hänt att vi haft de
    inne i projektet som inte...

  138. Jag ska inte säga att de inte
    förstått vad vi håller på med.

  139. Men när de är med och jobbar
    har det skenat i väg-

  140. -och landat
    utanför vårt projekt.

  141. Och det viktiga är ju att allt
    hänger ihop, har samma själ-

  142. -berättar samma historia
    och bygger på samma principer.

  143. Och ibland när man sitter med
    ett nytt medium får man idéer-

  144. -och så plötsligt
    är grundhistorien bara borta.

  145. Och det har ju hänt
    och det är problematiskt.

  146. Egentligen inte grundhistorien
    utan det universum som finns.

  147. Det är saker som bryter
    mot grundprinciperna-

  148. -som att Karl Dymling inte vill
    bli utsatt för det här.

  149. Då kan man inte föra in några
    som vill leta efter spöken-

  150. -för i den här världen
    är spöken nånting man undviker.

  151. Man söker inte upp dem
    utan man vill bort från dem.

  152. Eller som att resten av staden
    får reda på att det spökar.

  153. -Nej, det går ju inte heller.
    -Det funkar inte.

  154. För det är en realistisk svensk
    samtida ort. Det skulle bli...

  155. Det beror på
    vad man menar med realism.

  156. Jo, men det är en plats där
    det finns kommunala byggnader-

  157. -och skolor i mexitegel
    och vanliga erfarenheter.

  158. Men grundtanken är...
    Det händer konstiga saker-

  159. -men efteråt ska alla kunna tro
    att de nog såg fel.

  160. Alltså att det bara är
    ett psykologsikt spöke.

  161. Och att människor
    vill behålla hemligheterna.

  162. Om man har bott på en liten ort
    delar vi nog den erfarenheten-

  163. -att det är väldigt viktigt
    att den där ytan hålls.

  164. Å ena sidan har man
    en hög tolerans för bydårarna-

  165. -för man har ju
    de grannar man har.

  166. Samtidigt så är det viktigt-

  167. -att berättelsen om vilka vi är
    som kollektiv upprätthålls.

  168. Det är stora frågor för...
    Böckerna är väl från 9 år.

  169. Och filmen blir nog en
    äventyrsfilm för hela familjen.

  170. Och spelet kanske är
    för en lite äldre målgrupp.

  171. Just nu är det väldigt läskigt.

  172. Så jag känner att det ska vara
    15 års åldersgräns på det här.

  173. Men det betyder väl att moderna
    9-åringar tycker att det passar.

  174. Det brukar vara så.

  175. Förutsättningarna är olika när
    man skriver för olika medier.

  176. En sak vi har kämpat med mycket
    är idén om vad som är i fokus.

  177. Vi har ju landat med att
    det är orten och dess historia-

  178. -och berättelserna i kollektivet
    som är världen vi berättar om.

  179. Karl Dymling som figur fungerar
    väldigt bra i en äventyrsserie-

  180. -för han har... Du sa tidigare
    att han är lite Tintinartad.

  181. Eller som Hugh Grant
    i en romkom: egenskapslös.

  182. Man får liksom
    projicera vad man vill.

  183. Det var tanken från början.
    Han skulle vara väldigt neutral-

  184. -så läsaren skulle kunna läsa in
    sig: "Tänk om det här var jag".

  185. Men nåt sker när man
    överför till film för där-

  186. -krävs det mer karaktär
    av en karaktär.

  187. På film ska man vara
    kapten Haddock från början.

  188. -Han får ju inte vara tråkig.
    -Nej, så då byggde vi ju på...

  189. Man kan vara hemlig.
    Det är ju användbart.

  190. Det är en annan sak, ja.

  191. När ni är ute och träffar
    unga människor, läsare-

  192. -det ni får höra när ni talar
    om läsande och böcker-

  193. -bekräftar det den hotbild
    som vi hör i media varje dag-

  194. -att läsandet bland unga är nån
    slags utrotningshotad kultur?

  195. Vi vet ju att unga fortfarande
    läser mer än nån annan grupp.

  196. Samtidigt sägs det att läsningen
    håller på att försvinna-

  197. -läsningen av böcker specifikt.

  198. Jag skulle säga ja och nej.

  199. I biblioteken hör jag om det
    men inte i klasserna jag är i.

  200. Ibland känns det som fusk
    att jag skriver spökhistorier.

  201. För när jag kliver in och har
    en spökhistoria att erbjuda...

  202. Alltså, de tycker inte
    att det är tråkigt.

  203. Det är blandat. Men samtidigt
    vet jag ju att det är så.

  204. Men ingen har sagt nej
    till en spökhistoria.

  205. När jag är bokad till klasser
    blir det ju en lite skev bild-

  206. -för man bokas ju av nån som är
    väldigt intresserad av böcker.

  207. De klasserna brukar jobba mycket
    med böcker och läsning och så.

  208. Jag tror
    att det är en väldigt...

  209. Risken är väl lite
    att man pratar så mycket om det-

  210. -att det blir så.

  211. Till slut blir det konstigt att
    läsa för det gör ingen tydligen.

  212. Det är tydligen förbjudet för
    pojkar att läsa. Det oroar mig.

  213. -Berätta nu inte för pojkarna.
    -Nej, säg inte så.

  214. När det gäller appen händer det
    att man träffar finansiärer-

  215. -som säger: "Fint. Nu gör vi
    en app som involverar läsning."

  216. Då kanske vi kan få människor
    som spelar att vilja läsa.

  217. Det är lite farligt. Folk verkar
    vänta på en frälsare-

  218. -att nån ska lösa problemet när
    det är ett samhälleligt problem.

  219. Visst ska berättelserna finnas
    på alla plattformar.

  220. Men om vi gör ett spel
    där man följer ett mysterium-

  221. -och läser historiska dagböcker,
    polisrapporter och dokument-

  222. -och får följa en spökhistoria
    i olika tidsspann-

  223. -genom att läsa den text
    som vi jobbar med...

  224. Det kommer ju att tilltala
    den typ av barn som vi alla var-

  225. -som läste mysterieböcker och
    älskade idén om gamla dokument.

  226. En särskild typ. De är många men
    inte ointresserade av böcker.

  227. Men man vill ju inte fokusera på
    att "det här är läsning!".

  228. Det ska ju vara underhållning.
    Det är ju ett spel.

  229. Så fort man plockar in en moral
    så är det klart man springer.

  230. Det är ju som
    "frukt är godis". Nej!

  231. Det är gott,
    men det är inte det.

  232. Vi pratade om det
    och sa att det kanske rentav-

  233. -är så att man snarare lockar...
    att det blir tvärtom.

  234. Bokläsare börjar spela också
    och det kanske inte är bra.

  235. Djupt omoraliskt. Jag tänker
    att frukt är inte godis-

  236. -men choklad är bra för hälsan.

  237. Att vi jobbar på den fronten,
    rikedomen i det här.

  238. Tiden närmar sig sitt slut
    och jag har många frågor kvar.

  239. Men om vi tar den här.

  240. Under projektets gång...
    Serien är ju nu avslutad.

  241. Men nu får ni jobba med den här
    historien igen på olika sätt.

  242. Jag hoppas att böckerna med sina
    underbara omslag får nytt liv-

  243. -eller ett till, för det har
    kommit nya barn sen den kom ut-

  244. -i och med filmen. Har det
    förändrat er som författare-

  245. -att veta att ni nu
    jobbar på en bokmarknad-

  246. -där de andra plattformarna
    har en sån vikt?

  247. Har det förändrat ert skrivande?

  248. Jag tror inte det.
    Jag tror att jag...

  249. Jag ser det mer som att jag
    är leverantör av berättelser.

  250. Det är jag bra på. Jag kan hitta
    på och utveckla berättelser.

  251. Sen, vilken plattform det tar
    är inte så blodigt egentligen.

  252. Berättelser och text behövs.
    Vilken plattform du än har-

  253. -så behövs det olika texter.

  254. Så jag tror att mitt jobb
    är i grunden detsamma-

  255. -oavsett vilken form det får.

  256. Sen är det väldigt roligt-

  257. -om det växer över sina breddar
    och hittar nya vägar.

  258. Det innebär ju
    att universumet blir större.

  259. Jag kan inte annat än hålla med.

  260. Jag började med tecknade serier
    och sen blev det tecknad film-

  261. -och sen blev det böcker. Det är
    berättelserna som är kärnan.

  262. Det är det som är kul.
    Det är väldigt roligt-

  263. -att lära sig hur man berättar
    i nya former på nya språk också.

  264. Om vi skickar en hälsning till
    de som jobbar med ungas läsande:

  265. Ska man vara rädd för de här
    skärmarna som finns överallt?

  266. Ska man se dem som ett hot?
    Hur viktig är den fysiska boken?

  267. -Det är en jättesvår fråga.
    -Får jag svara om 30 år?

  268. Ja. Jo, men det är lite så.

  269. Jag vacklar för jag tycker boken
    är ett fantastiskt medium.

  270. Jag älskar böcker själv,
    men man måste väl också se-

  271. -att det kanske inte ser ut så
    nån gång i framtiden.

  272. Under överskådlig tid tror jag
    absolut det kommer att vara så.

  273. Jag tror på underhållande vägar
    in i läsningen, utan pekpinnar.

  274. Men jag har ingen lösning mer än
    att försöka ignorera problemet-

  275. -och bara skriva
    och jobba och läsa.

  276. Jag tänker att när man
    pratar om berättelseuniversum-

  277. -så sägs det ofta
    på ett manipulativt sätt.

  278. Som att nu ska nånting skrivas
    som kan säljas på många sätt.

  279. Det jag lärt mig i vårt projekt
    är att så behöver det inte vara-

  280. -utan det är ju en term för en
    värld man har blivit lite kär i.

  281. Det är en form av fiktion där
    man vill vara inne och hålla på.

  282. Man vill veta vad som hände före
    och vad som kommer efter-

  283. -och kanske skriva nånting själv
    till och med.

  284. Det har jag fått göra med er.
    Det är jag glad för.

  285. Nu är vår tid slut. Tusen tack.

  286. Jag ska tipsa
    om Krabbsjögrund.se

  287. -och leta också på Facebook.
    Det är tidiga dagar.

  288. Men nu är ni först ut med
    att veta vad vi håller på med.

  289. -Tack så mycket.
    -Tack själv.

  290. Textning: Cathrine Comber
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att befinna sig där läsarna är

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författarna Lena Ollmark och Mats Wänblad samtalar om interaktiva barnböcker tillsammans med journalisten Johanna Koljonen. De resonerar kring hur expanderade barnböcker kan konkurrera med dataspel, mobiltelefoner och appar. Johanna Koljonen har skapat dataspel till deras bok som handlar om Karl och Sara som utsätts för mystiska spökäventyr i sommarlovsstaden Krabbsjögrund. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Natur & Kultur.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Svenska > Läsning, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Barnböcker, Digitala medier, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lägg undan mobilen och läs

Hur kan vi hjälpa barn och unga att läsa och skriva? Samtal om Berättarministeriets metoder och hur en skrivarkurs kan genomföras. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Sven Hagströmer, Martin Widmark, Johan Unenge och Melis Yorulmaz. Moderator: Bodil Unenge. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Bonnierförlagen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Den konstnärliga bilderboken

Samtal mellan författare och illustratörer om vikten av att våga experimentera och utveckla det konstnärliga uttrycket i bilderböcker. Medverkande: Per Gustavsson, Anna Höglund och Ulf Stark. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Natur & Kultur, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Global migration och nationalism

Tre författare i samtal om nationalstaten, nationalism, antirasism och migrations- och integrationspolitik. Medverkande: Erik de la Reguera, Kristina Ohlsson och Lawen Mohtadi. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur, och Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

E-bokens fram- och baksida

Många framhåller e-bokens positiva sidor, men det talas inte lika mycket om nackdelarna. Med Ann Steiner, forskare, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggarföreningen, Gunnel Stjernvall, Kungliga biblioteket, och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Kulturrådet och Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Botar tillväxt fattigdom?

I boken ”De fattigas manifest” ifrågasätter prästen Francisco van der Hoff Boersma tillväxt som en självreglerande väg till ett bättre liv för alla. Han samtalar med Anna Borgeryd, författare och företagare, samt generaldirektören Per Molander. Moderator: Kenneth Hermele. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Se människan/Svenska kyrkan, Sackeus och Weyler förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlåtelse och försoning

Kan allting förlåtas? Desmond Tutu och hans dotter Mpho har skrivit boken "Förlåtelse - den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld". Tillsammans med tidigare ärkebiskopen KG Hammar diskuterar de hur man uppnår förlåtelse och försoning. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Libris och Se människan/Svenska kyrkan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Det ser PG Gyllenhammar och Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson och Pehr G Gyllenhammar har som få andra haft inflytande över det svenska samhället. I var sin bok har de nu gett sin syn på samhället och sakernas tillstånd. De möts i ett samtal med journalisten Björn af Kleen. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Albert Bonniers förlag och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Kärlek, pengar och svek

Författaren Klas Östergrens nya roman "Twist" handlar om bland annat kärlek, pengar och svek. Tre teman som påstås ingå i de romaner som räknas till stor romankonst. Här samtalar han med Yukiko Duke. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Tove Jansson 100 år

Vem var egentligen Tove Jansson? Bakom rollen som Muminförfattare finns så mycket mer. Tove Janssons släkting Sophia Jansson, författaren Sara Bergmark Elfgren och litteraturprofessor Boel Westin samtalar med förläggaren Helen Svensson. Moderator: Janina Orlov. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Schildts & Söderströms, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Flickbilden i fantasy

Kvinnliga huvudpersoner är vanliga i den nya ungdomsfantasyn. Men hur har kvinnobilden förändrats i fantasylitteraturen? Samtal med författarna Sara Bergmark Elfgren, Maria Turtschaninoff och Mats Strandberg. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat 27 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Berghs förlag, Rabén & Sjögren och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Berättelser om Breivik

Genusforskaren Mia Eriksson har närstuderat och analyserat hur författare och journalister har beskrivit Anders Behring Breivik, hans personlighet och hans terrordåd. Hon har också undersökt vad berättelserna gör med oss läsare. Hon berättar vad hon kommit fram till i sina studier. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Makadam förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.