Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014 : Sex för allaDela
  1. Välkomna till detta seminarium
    som heter "Sex för alla".

  2. Vi ska prata om "Lätta sexboken"
    av Inti Chavez Perez.

  3. Vi ska prata om
    framtidens sexualundervisning.

  4. Och vill du
    presentera dig själv, Inti?

  5. Jag heter Inti Chavez Perez och
    har jobbat med sex & samlevnad-

  6. -ute i skolor, både på
    högstadie- och gymnasieskolor-

  7. -i över tio år.

  8. Jag utsågs också till expert
    i en utredning-

  9. -av jämställdhetsministern, där
    jag jobbat med frågor som rör-

  10. -mäns sexualitet.

  11. Och nu kommer äntligen
    "Lätta sexboken".

  12. Den är nästan som ett manifest-

  13. -över vad jag ser
    för framtida utmaningar-

  14. -i svensk sex och samlevnad,
    och vad jag ser för trender-

  15. -och vad jag ser för möjliga
    lösningar på aktuella problem.

  16. Jag heter Jenny Lindblad och är
    vik. förlagschef på LL-förlaget.

  17. Jag är också bokens redaktör
    tillsammans med Karolina Nenzén.

  18. Och vi ska också
    se på några bilder sen ur boken.

  19. De är ritade av Sara Teleman-

  20. -som också har bidragit mycket
    till den här boken.

  21. Du berättade för mig att du hade
    en vision med den här boken-

  22. -och inte bara en idé.
    Du kallar det för mer än en bok.

  23. Berätta om hur den kom till och
    varför en sån bok behövs i dag.

  24. Det är väldigt tacksamt
    att jobba med sex och samlevnad-

  25. -för målgruppen, alltså ungdomar
    är så himla nyfikna.

  26. De vill veta verkligen,
    och de vill lyssna och höra.

  27. Men det finns
    ett läromedelsproblem-

  28. -som också lärare vittnar om.

  29. De böcker som tar upp sex
    och samlevnad och som når ut-

  30. -till ungdomar, biologiböcker,
    tar inte upp de frågor-

  31. -kring sexualitet
    som ungdomarna bär.

  32. Vad kan det vara för frågor?

  33. Om man tänker på
    hur sexualiteten gestaltar sig-

  34. -i en ungdoms vardag
    så handlar det dels-

  35. -om bilder
    av hur människor ska bete sig-

  36. -efter kön och sexuell läggning.

  37. Såna får vi oss till livs
    genom reklam och tv och medier.

  38. Det handlar om
    pornografiska bilder och filmer-

  39. -främst på internet, och som går
    att se överallt, som på mobilen.

  40. Sexualiteten tar sig uttryck
    i kränkningar också-

  41. -som normaliseras i värsta fall
    i en skolsituation.

  42. Där kan man få höra
    antingen sexistiska kränkningar-

  43. -som hora eller så, och
    också homofobiska kränkningar.

  44. Sen tar sig också sexualiteten
    uttryck i ett sexuellt våld.

  45. Det är tafsningar och
    andra typer av överträdelser-

  46. -mot människors gränser
    som sker i vardagen.

  47. Också onani och lust. Det finns
    många delar av sexualiteten.

  48. Tyvärr är det så att de material
    som ofta kommer ut-

  49. -till svenska skolor
    stannar lite vid...

  50. Man får lära sig
    om reproduktion-

  51. -och om könssjukdomar
    och den typen av frågor.

  52. Men de frågor ungdomarna själva
    bär på är inte riktigt där-

  53. -så det är inte riktigt ett
    ungdomsperspektiv på kunskapen.

  54. Vilka är de vanligaste frågorna?

  55. Du har jobbat i tio års tid
    med de här frågorna.

  56. -Vad vill man veta?
    -Det handlar mycket om kroppen.

  57. De har många olika funderingar
    kring kroppen och normalitet.

  58. De har också frågor
    kring lust och fantasier-

  59. -som kanske känns läskiga
    eller onormala.

  60. Sen är det också så att ungdomar
    har olika erfarenheter-

  61. -och bär på olika verkligheter.

  62. Olika ungdomar
    behöver olika kunskaper.

  63. De ställer lite olika frågor.
    Jag ska ge ett exempel.

  64. När jag pratar med ungdomar
    som har nedsatt rörlighet-

  65. -om sex och samlevnad
    så säger de i stort sett alltid-

  66. -att de känner sig exkluderade
    från undervisningen-

  67. -för att deras frågor inte ryms
    och för att kompetensen saknas.

  68. Vi har ett exempel i boken på en
    som får en annan undervisning.

  69. Han får alltså inte lära sig
    samma saker som klasskompisarna.

  70. -Linus, tänker jag på.
    -Absolut. Det finns olika...

  71. Bland ungdomar
    finns olika kunskapsbehov.

  72. En annan sådan fråga
    är kvinnlig könsstympning-

  73. -som är oerhört vanligt
    i vissa regioner i världen.

  74. Det finns platser där i stort
    sett alla kvinnor och tjejer-

  75. -är könsstympade. Det är ett
    problem att inte det lyfts fram-

  76. -i den gängse informationen
    kring kropp och sexualitet:

  77. De problem som kan uppstå
    efter en könsstympning.

  78. Den vård man kan söka
    och de rättigheter man har.

  79. Det handlar ju om vissa,
    framför allt invandrarflickor-

  80. -från vissa regioner.

  81. För mig handlar "Lätta sexboken"
    om att se till ungdomarna-

  82. -till vad de själva har för
    frågor, och våga se olikheterna.

  83. Och sen tänka att allas frågor
    är lika viktiga.

  84. Alla ska få plats. Det är
    filosofin i "Lätta sexboken".

  85. Varför blev det en lättläst bok?

  86. Hur tänker du? Hur var det
    att skriva lättläst?

  87. Det var jättesvårt,
    men det var en rolig utmaning.

  88. Det finns många utmaningar
    inom sex och samlevnad.

  89. En vanlig sådan
    är att personer som jobbar-

  90. -med flyktingtonåringar upplever
    att det inte finns nåt material-

  91. -som de kan använda.
    Det är för svårt.

  92. Och i det som är lättläst
    har man tummat på kvalitén.

  93. Man har gjort det lätt
    genom att ta bort-

  94. -i stället för att låta
    komplexiteten vara kvar.

  95. En annan grupp är just ungdomar
    som har lässvårigheter.

  96. Jag har ju framför allt skrivit
    böcker för killar förut.

  97. Och det... Det går...

  98. Vad säger man om lässvårigheter?
    Vissa saker kan diagnostiseras-

  99. -men vissa har bara lite svårare
    att ta sig igenom en bok.

  100. Jag ville skriva en bok som kan
    vara en brygga mellan människor.

  101. Jag tänker så här:
    "Tänk om en tonåring"-

  102. -"träffar en annan tonåring
    och den har dyslexi"-

  103. -"och kanske har problem att
    läsa svåröverskådliga texter."

  104. "Tänk att de
    skulle kunna inleda ett samtal."

  105. "Det stod här om gränssättning,
    och då tänkte jag så här."

  106. "Vad tänker du?" Och så kan de
    ha ett samtal kring det.

  107. Så det "Lätta sexboken" gör är
    att den inte segregerar läsarna.

  108. Alltså det är killar och tjejer-

  109. -och de som är transpersoner.
    Det är liksom hetero, homo, bi.

  110. Det är de med funktions-
    nedsättningar och de utan.

  111. Man är på olika nivåer
    i svenska språket.

  112. Många olika ungdomar kan liksom
    få nån form av gemensam grund.

  113. Jag tror att det är viktigt
    i de här frågorna.

  114. Du har också pratat om att det
    finns ett glapp mellan könen-

  115. -att pojkar och flickor
    har olika mycket kunskap.

  116. Och att det skiljer sig
    så väldigt.

  117. -Det hade du också tankar om.
    -Ja.

  118. Framför allt hos killar
    finns det en kunskapsbrist.

  119. Killar vet generellt sett-

  120. -för lite om tjejer.
    Det handlar om allt tjejer gör.

  121. Men det blir
    ett särskilt stort problem-

  122. -när det handlar om tjejkroppen.

  123. När tonårskillar
    lever i ett kunskapsvakuum-

  124. -kring tjejers kroppar,
    så fylls ju det vakuumet-

  125. -med frågor som är obesvarade,
    med fördomar och tabun.

  126. Allt det där byggs upp
    i tystnaden.

  127. Och då är steget sen inte
    så himla långt ifrån att...

  128. Genom en okunskap
    och en tabubeläggning-

  129. -är steget inte så långt ifrån
    att skambelägga en tjejs kropp-

  130. -eller skambelägga
    hennes sexualitet.

  131. Så jag tänker att vi måste
    se på sexism-

  132. -bland annat som ett kompetens-
    problem som vi kan utbilda bort.

  133. Du har sagt att okunskap
    kan vara farligt rentav.

  134. Det är ju ett starkt uttryck.
    Hur tänker du kring det?

  135. Dels handlar det om att om man
    inte vet sina rättigheter-

  136. -då kan man inte ta till vara
    på dem. Det är väldigt vanligt.

  137. Framför allt hos de ungdomar-

  138. -som har det sämst ställt
    i samhället.

  139. De ungdomar
    som har den svagaste kopplingen-

  140. -till kunskap och till makt.

  141. Det är ju de som mest behöver
    veta vad de har för rättigheter-

  142. -gentemot vuxenvärlden
    och gentemot andra tonåringar.

  143. Så att... Det är en sak.

  144. En annan sak är att när ungdomar
    har frågor som inte besvaras-

  145. -så kommer de så klart
    att leta efter svar själva.

  146. Ungdomsbarometern visade att
    ungdomar framför allt frågar-

  147. -på internet hellre än att ta
    reda på information via skolan.

  148. Man går in på olika nätforum
    och skriver frågor-

  149. -och så svarar man
    på varandras frågor.

  150. Och ibland är svaren de får
    fulla med faktafel.

  151. Det kan vara riktigt
    problematiskt. De kan fråga:

  152. "Får man fortsätta ha sex med en
    tjej efter att hon har somnat?"

  153. "Ja, det är klart du får" svarar
    nån, och det är ju inte sant.

  154. Det går ju under våldtäkt
    i svensk lagstiftning.

  155. Jag tycker att när vi
    i vuxenvärlden inte möter upp-

  156. -då skapar vi ett problem-

  157. -där vi inte kan kvalitetssäkra
    den kunskap som ungdomarna får.

  158. Nu skulle det passa bra att du
    läste ett avsnitt ur boken-

  159. -som heter "Ordet ja".

  160. Det finns ett ord som är
    viktigare än alla andra vid sex.

  161. Ordet ja. Två personer ska inte
    ha sex med varandra-

  162. -om inte båda har sagt ja.
    Ett ja gäller bara för stunden.

  163. En person kan säga ja och
    börja ha sex, och sen ändra sig-

  164. -och säga nej. Man måste aldrig
    ha sex. Inte ens om man lovat.

  165. Att säga ja till vissa typer
    av sex betyder inte att säga ja-

  166. -till andra typer av sex.
    Går en person med på att ha sex-

  167. -betyder det inte att den
    ska gå med på att ha sex igen.

  168. Den som sover kan inte säga ja.

  169. Därför får man inte
    ha sex med nån som sover.

  170. Jättefulla eller drogade förstår
    inte alltid vad som händer.

  171. De kan inte heller säga ja
    så man får inte ha sex med nån-

  172. -som är mycket påverkad
    av alkohol eller droger heller.

  173. Den som är rädd menar inte ja
    när den säger ja.

  174. Därför ska man inte ha sex
    med nån som är rädd.

  175. Samma sak gäller
    nån som man har makt över.

  176. En lärare eller tränare ska inte
    be att få ha sex med en elev.

  177. Färdtjänst, hemtjänst
    eller personlig assistent-

  178. -ska inte heller
    be om sex med en brukare.

  179. En människa visar sitt ja
    genom att hålla om, kyssa-

  180. -smeka och hjälpa till
    att ta av kläderna.

  181. En person som ligger still
    deltar inte aktivt.

  182. Då har kroppen
    slutat att säga ja.

  183. Man måste fråga om den andra
    verkligen vill. Är den nervös?

  184. Ta det då lugnare eller vänta
    med sex till en annan gång.

  185. Om du är osäker på vad
    den andra vill, så kan du fråga.

  186. Vi har pratat om att lärare...
    Det finns ett väldigt sug där.

  187. Du har pratat om boken i olika
    sammanhang de senaste dagarna.

  188. Du sa att lärare
    behöver boken i klassrummet.

  189. Vilka fler? Kan föräldrar
    ta hjälp av den här boken-

  190. -för samtal med sina barn?

  191. Den är gjord för att användas
    i olika sammanhang.

  192. Den kan användas i klassrummet
    men också läsas i sovrummet-

  193. -eller på ungdomsföreningen.

  194. Eller i en konfirmationsgrupp.
    Den tar ju också upp religion.

  195. Men jag hoppas att många vuxna
    ska läsa den här boken faktiskt.

  196. "Lätta sexboken" bygger ju
    på ungdomars frågor i dag-

  197. -och på ungdomars
    problemformuleringar i dag.

  198. Jag tror att vuxna
    gör sig betjänta faktiskt-

  199. -av att få veta den bilden
    och få läsa in sig.

  200. Vad är sex och samlevnad 2014
    i Sverige?

  201. Jag tror också att vuxna
    har en hel del att lära sig.

  202. De vuxna som läst den har tyckt
    att de lärt sig nånting nytt.

  203. Boken lanserar också vissa ord-

  204. som är lite nyare.
    Bland annat ordet funkofobi.

  205. Jag är jättestolt
    över att den här boken-

  206. -nog kommer att "sätta" nyordet.
    Jag ska berätta vad det betyder.

  207. Funkofobi är alla de typer
    av nedsättande idéer-

  208. -eller kränkningar som ungdomar
    med funktionsnedsättningar har.

  209. I Sverige har ungdomar
    med funktionsnedsättningar -

  210. -högre risk att råka ut
    för mobbning på skolan.

  211. Vi pratar alltså
    om att det finns nån form-

  212. -av diskriminering faktiskt
    på svenska skolor-

  213. -där olika diagnoser
    används som svärord-

  214. -och där vissa ungdomar
    inte släpps in i gemenskapen-

  215. -på grund av sina kroppar.

  216. Ska vi kunna ta tag i problemet.
    Det står ju i skolans läroplan-

  217. -att vi ska verka
    mot diskriminering.

  218. Då behöver vi ju ett ord för att
    kunna diskutera de här sakerna.

  219. Och handikapprörelsen
    har skapat ordet funkofobi.

  220. Det har inte fått stor spridning
    inom "mainstream"-världen.

  221. Men jag tror att den här boken
    kommer att lyckas etablera den.

  222. Det är ett exempel på att boken
    befinner sig i framkant.

  223. Och det är väldigt spännande.
    Nu sprids det vidare.

  224. I september var du
    på S:t Botvids gymnasium-

  225. -och träffade nyanlända elever
    och vi är så tacksamma-

  226. -för deras medverkan
    till hur boken har utformats.

  227. Det får du också gärna
    nämna nånting om.

  228. Det var väldigt roligt.
    Det är så att "Lätta sexboken"-

  229. -bygger väldigt starkt på
    kontakt jag haft med ungdomar.

  230. Det är alltså
    ungdomars frågeställningar.

  231. Jag har frågat vad man tycker om
    den sex och samlevnad man får-

  232. -och vad man saknar.
    Men manuset har ju också...

  233. Vi har haft referenspersoner
    som fått tycka till om manuset.

  234. Jag är så glad att S:t Botvids
    gymnasiums språkintroduktions-

  235. -program med elever
    som varit kort tid i Sverige-

  236. -att de ville vara med
    så att vi fick feedback-

  237. -från personer som varit
    i Sverige mindre än två år.

  238. Och att deras syn på texten-

  239. -och på vad som borde expanderas
    - att den fick komma med.

  240. Du har ju konkreta exempel
    på vilka ämnen du valde-

  241. -att skriva lite mer om
    efter synpunkterna.

  242. Ja, alltså en sån sak
    var ju myten om mödomshinnan.

  243. Det finns ingen sån kroppsdel
    som heter mödomshinna-

  244. -även om det ännu står i vissa
    biologiböcker på svenska skolor.

  245. Men den existerar alltså inte.
    Den kunskapen är extra viktig-

  246. -om man nyligen har kommit
    från ett land-

  247. -där myten om mödomshinnan
    är starkare än i Sverige.

  248. För här har till exempel RFSU
    arbetat väldigt aktivt-

  249. -med att få bort den här idén
    och den här kroppsdelen.

  250. Så de tyckte
    att jag måste skriva mer om det.

  251. Och jag håller med.
    Det är klart det måste ha mer.

  252. Det måste få ha en egen liten
    semirubrik och så, självklart.

  253. Så att... Ja, det är en sån sak.

  254. Vad har du på gång i framtiden?
    Blir det fler lättlästa böcker?

  255. Nej, nu handlar det om att få in
    idéerna från "Lätta sexboken".

  256. Vi har fått ett otroligt
    stort stöd uppifrån.

  257. Demokratiministern
    Birgitta Ohlsson-

  258. -var med och höll tal
    på boksläppet och har också-

  259. -skrivit öppet och rekommenderar
    alla att läsa "Lätta sexboken".

  260. Vi har fått stöd från LR
    och friskolornas riksförbund.

  261. Alltså från massa olika typer
    av viktiga aktörer.

  262. Jag hoppas att idéerna
    som genomsyrar "Lätta sexboken"-

  263. -ska komma ungdomar till del
    på många olika sätt.

  264. Jag hoppas att många ungdomar
    ska få läsa "Lätta sexboken".

  265. Men de som inte
    har en schysst moster eller så-

  266. -som vågar köpa den här typen
    av böcker och ge bort...

  267. De som inte har en sån
    hoppas jag får träffa lärare-

  268. -på sin skola som läst den, och
    tagit till sig idéerna i den.

  269. Så att de på så sätt
    ändå får det förmedlat till sig.

  270. Tack.
    - Tack för att ni lyssnade.

  271. Textning: Cathrine Comber
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sex för alla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap
Ämnesord:
Sexologi, Sexualitet, Sexualkunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En lärande organisation

Rachel Törnell är utvecklingschef i Alingsås kommun. Här berättar hon om hur man skapar lust att lära i en lärande organisation. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlossningsdepression

Författaren Josefin Branzell Hertz beskriver i romanen ”Eftervärkar” sina erfarenheter av förlossningsdepression. Hon berättar om skammen kring det och om samhällets tillkortakommanden. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Fri Tanke förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Bibelns kulturhistoria

Ola Wikander är religions- och språkvetare och har skrivit boken ”Gud är ett verb”. Han berättar här om hur aktuella tankarna och texterna i Gamla testamentet fortfarande är. Moderator: Stefan Hilding. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Konsumentpsykologi och mannen

Vad påverkas vi av när vi ska köpa saker? Tobias Otterbring forskar i konsumentpsykologi vid Karlstad universitet. Här berättar han om vad män påverkas av vid konsumtion. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 2014. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Korsettflickan

Skolios är en åkomma som innebär att ryggraden kröker sig. Ungefär 3 av 1000 barn som föds i Sverige varje år får skolios. Majoriteten av dem är flickor. I värsta fall måste ryggraden stelopereras. För att stoppa krökningen tvingas många barn och ungdomar bära en korsett 20 timmar om dygnet. En sådan korsett bär 14-åriga Linnea, dag och natt, i skolan och hemma. Men 4 timmar om dygnet får hon lägga korsetten åt sidan och göra det hon älskar allra mest - träna cheerleading.