Titta

UR Samtiden - The conference 2014

UR Samtiden - The conference 2014

Om UR Samtiden - The conference 2014

Konferens med fokus på innovativa idéer, design och kultur i framkant. Tankespåren växlar mellan de globala flyktingströmmarna, gammal hederlig kreativitet och hur robotar och algoritmer underlättar vårt dagliga liv. Inspelat på Slagthuset i Malmö 19-20 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2014 : Tiden är i upplösningDela
  1. Okej...

  2. Jag vill ha er hjälp. Det är dags
    för den första programpunkten-

  3. -och jag vill förstås att det här rummet
    är bättre än de andra.

  4. De ska få höra att det är magiskt här.

  5. Så ställ er upp.

  6. Och visa er uppskattning-

  7. -och säg "god morgon" och "hej"
    och ropa och klappa-

  8. -så att Eva känner sig hemma
    här i Malmö.

  9. -Okej, är ni redo?
    -Ja!

  10. Rubriken är "Tiden är i upplösning",
    och talaren är ingen mindre än:

  11. Eva Hoffman!

  12. Tack.

  13. Jösses.

  14. Jag hoppas
    att jag kan leva upp till det.

  15. Förlåt att jag är sen,
    jag var säker på att vi började 11.30.

  16. Det visar vikten av att hålla ordning
    på den externa, kronologiska tiden-

  17. -men jag ska inte prata om det i dag.

  18. Det är roligt att vara här.

  19. Och för nån som har levt merparten av
    sitt liv före den digitala tidsåldern-

  20. -är det ett också ett intressant,
    stort äventyr.

  21. Mitt ämne i dag är-

  22. -hur den digitala tidsåldern
    har påverkat vår tidsuppfattning...

  23. Hur vi upplever tiden och lever i den,
    och hur vi konstruerar den inom oss-

  24. -i kroppen, tankarna och vårt inre liv.

  25. Under större delen av historien före
    Einstein såg man tiden som nåt givet-

  26. -det mystiska elementet som vi lever i-

  27. -och som vi inte kan förändra eller
    dekonstruera annat än i fantasin.

  28. De senaste årtiondena
    har vår levda tid ändrat karaktär-

  29. -på sätt som förr skulle ha betraktats
    som science fiction.

  30. Det tycks starkt påverka frågor om
    vilka vi är och hur vi upplever tiden-

  31. -från enstaka ögonblick i livet
    till hela vår livstid.

  32. Vår manipulation av tiden
    har gått i två olika riktningar:

  33. Vi förlänger tiden
    med hjälp av bioteknik-

  34. -och vissa forskare försöker
    förlänga livslängden.

  35. De tror att vi realistiskt sett
    kan bli 200 år.

  36. Tiden blir virtuell
    och inte bunden till en viss plats.

  37. För det första
    lever vi i 24-timmarssamhället.

  38. Det finns ingen time-out-

  39. -beträffande vad som finns tillgängligt
    - eller krävs av oss.

  40. Och alla tidszoner
    är tillgängliga för oss hela tiden.

  41. Jag fick erfara det nyligen.

  42. Jag ringde en journalistvän,
    som jag trodde befann sig i London.

  43. Men han var i Peshawar, och bakom
    honom utvecklades ett mindre uppror.

  44. Jag klev in ett mikrosegment
    av nån annans historia-

  45. -utan att kunna veta
    vad som hände före och efter.

  46. Men de största förändringarna
    beror förstås på den digitala tekniken.

  47. Vi omges allt mer av digital teknik,
    och det får djupgående konsekvenser-

  48. -för hur vi förhåller oss till tiden
    och för vår inre tid.

  49. Datorer och andra digitala apparater
    har ingen naturlig temporalitet.

  50. När det gäller deras processer handlar
    det om ofattbart korta nanosekunder-

  51. -och de får oss att göra saker under
    kortare tid och mer fragmentiserat.

  52. Digital teknik är så genomträngande,
    så mediet blir en del av budskapet.

  53. Budskapet
    handlar om hastighet, antal och yta.

  54. Vi förväntar oss
    att maskinerna svarar omedelbart.

  55. Vi sätter stort värde på snabbhet.

  56. Snabbt är vackert, och tolerans
    för väntetider är en bristvara.

  57. När jag först använde datorer
    minns jag att jag väntade på-

  58. -att en dator skulle utföra nåt, och
    det kunde ta mer än femton sekunder.

  59. Jag knäppte med fingrarna och tänkte
    att människans tid har förändrats.

  60. Det här är välbekant
    och självklarheter för er-

  61. -men det kan vara intressant att belysa
    och försöka förstå det uppenbara.

  62. Vi får en överväldigande mängd
    information, underhållning-

  63. -och andra stimuli,
    som finns tillgängliga hela tiden.

  64. I det avseendet
    stämmer det att vi har brist på tid.

  65. Vi kan aldrig hinna med allt
    eller ta igen det som vi missar-

  66. -inte ens det
    som rör oss personligen.

  67. Tänjer vi på
    våra temporala gränser?

  68. Finns det naturliga gränser
    för människans tid - vår inre tid?

  69. Det ville jag utforska
    i min lilla bok om tid.

  70. Jag har bara skrivit en bok om tid
    men böcker om andra ämnen också.

  71. Svaren är komplicerade,
    som man kan förvänta sig.

  72. På varje nivå hos människan, biologisk,
    mental och psykologisk-

  73. -är levd tid nåt högst formbart.

  74. Olika kulturer konstruerar tiden på
    olika sätt och upplever dess gång olika.

  75. Jag märkte det när jag emigrerade från
    Polen till Kanada, och sen till USA-

  76. -under kalla kriget.

  77. Polen var ett land
    med ekonomisk stagnation.

  78. Folk var mycket medvetna
    om sitt förflutna, i synnerhet kriget-

  79. -men det var en kultur som värdesatte
    förtrolighet och möten i vardagen-

  80. -och samtal långt in på natten runt det
    berömda östeuropeiska köksbordet.

  81. Man uppskattade de speciella
    ögonblicken och upplevelserna.

  82. När jag flyttade till USA flyttade jag
    till ett land med stark högkonjunktur.

  83. Man var helt inriktad på framtiden
    och tänkte mycket lite på det förflutna.

  84. Tid var pengar,
    och folk arbetade mycket hårt.

  85. Tiden användes inte bara mer effektivt
    där, det var också mer stressigt.

  86. Jag lärde mig mycket av
    amerikanernas sätt att hantera tiden.

  87. Man måste hantera tiden
    och hantera sig själv i tiden-

  88. -men den andra kulturens sätt att
    konstruera tiden har också ett värde-

  89. -och bör inte glömmas bort.

  90. Det finns en formbarhet, men på varje
    nivå finns gränser för vår temporalitet-

  91. -som vi tänjer eller överträder,
    och vi får betala ett högt pris.

  92. Flexibiliteten och begränsningarna
    märks kanske tydligast inom biologin.

  93. På ett sätt skiljer vi oss
    från alla andra djurarter:

  94. Vår livscykel
    - födelse, reproduktion och död-

  95. -regleras mindre av biologin-

  96. -jämfört med hur det är
    för alla andra levande varelser.

  97. Deras tid för reproduktion och
    deras livslängd är mer förutbestämda.

  98. Vi ändrar alltid vår omgivning,
    avsiktligt eller av en slump.

  99. Det har förändrat
    vår långsiktiga temporalitet.

  100. Människans livslängd
    har ökat under seklerna.

  101. Enligt de siffror vi har, var medellivs-
    längden under forntiden 25 år.

  102. I dag är den snabbast växande gruppen
    i den utvecklade världen-

  103. -hundraåringarna.

  104. Men kroppen har sina fysiologiska
    faser och rytmer som inte kan tänjas.

  105. Man tror att den naturliga gränsen
    för hur gamla vi kan bli är 116 år.

  106. Det är ganska bra, men inte 200 år-

  107. -som vissa forskare har satt som mål.

  108. Om hjärtat slår för fort eller långsamt
    får vi en hjärtattack eller dör.

  109. Drömmilen var under fyra minuter. Det
    har förbättrats med några sekunder.

  110. En mile på två minuter är omöjligt-

  111. -om vi inte opererar in chip
    om ger oss superkrafter-

  112. -om vi inte blir robotmänniskor
    i stället för de människor vi är i dag.

  113. Och dessutom är vi,
    som alla andra arter på vår planet-

  114. -anpassade till
    en 24-timmarscykel med dag och natt.

  115. Om vi försöker bryta det påverkas
    våra kroppar och sinnen negativt.

  116. Som alla däggdjur
    behöver vi perioder av sömn.

  117. Som hos andra däggdjur regleras
    det här av växlingar i metabolismen.

  118. Minsta bakterie
    har den här fantastiska mekanismen-

  119. -den biologiska klockan.

  120. Det är inte bra att sova på dagen
    och vara vaken på natten.

  121. Det hänger samman med
    melatoninutsöndringen under dygnet.

  122. Ni kanske känner till melatonin
    som ett botemedel mot jetlag.

  123. Det finns naturligt i kroppen och
    varierar med mängden dagsljus.

  124. Nattarbetare drabbas
    oftare av sjukdomar, som cancer.

  125. Läkare som har många nattpass
    begår oftare misstag-

  126. -samma sak gäller piloter
    som ofta flyger på natten.

  127. Sömn är viktigt för kroppen och även
    för tankeförmågan och psyket.

  128. Man har sett att under djupsömnen-

  129. -sker korta utbrott av hjärnvågor,
    så kallade sömnspindlar.

  130. Under de utbrotten av aktivitet
    sorteras intrycken under dagen.

  131. De ordnas, ordnas om och bearbetas.

  132. Det är då som erfarenheter
    lagras i minnet.

  133. Om vi lär oss en ny färdighet-

  134. -som att åka rullskridskor
    eller spela ett instrument-

  135. -på dagen och inte sover efteråt
    går färdigheten förlorad.

  136. Om vi får en god natts sömn
    behåller vi färdigheten.

  137. Det verkar stämma
    med vad psykoanalysen säger:

  138. När vi sover och är omedvetna
    bearbetar vi mycket av våra känslor.

  139. Speciellt beträffande biologin
    kan man inte överlista tiden.

  140. Om vi inte tillåter oss att slösa bort
    den ibland eller ta en time-out-

  141. -slår det tillbaka på oss själva
    och vi kommer till skada.

  142. Något oväntat visar det sig
    att även i vårt medvetande-

  143. -kan man observera
    mätbara parametrar.

  144. Inom det banbrytande
    området neurovetenskap har man sett-

  145. -att fastän tankar tycks gå med ljusets
    hastighet eller på nolltid-

  146. -tar de faktiskt tid, mätbar tid.

  147. I jämförelse med vad som händer
    i kosmos, och i partiklar och ljus-

  148. -är hjärnan långsam.

  149. Om vi försöker pressa våra hjärnor
    att bli snabbare-

  150. -blir de mindre effektiva, det är en
    av de paradoxala sakerna med tid.

  151. Det ser man när man undersöker
    "multitasking", som är populärt i dag.

  152. Multitasking går ut på
    att göra flera saker-

  153. -ofta med digitala apparater
    inblandade-

  154. -under en viss tid-

  155. -så att effektiviteten
    i varje givet ögonblick ökar.

  156. Men de som ägnar sig åt multitasking
    är sämre på problemlösning-

  157. -än de som inte brukar multitaska.

  158. Förklaringen är den här:
    Att växla mellan olika aktiviteter-

  159. -kräver fler kemiska och neurologiska
    processer, och det tar extra tid.

  160. Om hjärnan tvingas att växla mellan
    olika slags intryck alltför snabbt-

  161. -utför man varje uppgift sämre,
    och varje uppgift tar längre tid.

  162. Och multitasking
    kan ju leda till olyckor.

  163. Det är inte tillrådligt
    att sms:a när man kör bil.

  164. Så kroppen och medvetandet verkar
    ha inbyggda temporala begränsningar.

  165. Att trotsa dem
    är förenat med fara.

  166. Hur är det med våra subjektiva
    upplevelser och inre liv?

  167. Finns det liknande oskrivna lagar där?

  168. Där är det mycket svårare
    att se mätbara tecken på det.

  169. Men på ett vardagligt plan vet vi nog-

  170. -att tidsuppfattningen hänger samman
    med känslor av njutning och smärta.

  171. Tiden går fort när man har roligt-

  172. -och tiden går långsamt
    när man oroligt väntar på ett besked.

  173. Mer extrema exempel visar att psykiska
    sjukdomar stör tidsuppfattningen.

  174. Om man har en djup depression tycks
    tiden gå långsammare än normalt.

  175. I maniska tillstånd
    rusar den bara i väg.

  176. Schizofrena kan få
    en extremt förvrängd tidsuppfattning.

  177. Jag läste om en schizofren patient
    som hade behandlats i en månad-

  178. -men han trodde
    att det bara hade gått en dag.

  179. Sjukdomstillstånd
    kan ge oss ledtrådar till det normala.

  180. En typisk störning för vår tid
    är uppmärksamhetsstörning, ADD.

  181. Den är så vanlig
    att den ibland kallas en kulturell stil.

  182. Den innebär extrem otålighet-

  183. -splittrad uppmärksamhet
    och svårigheter med att vänta.

  184. Men bortsett från störningar från
    psykiska sjukdomar kan man undra-

  185. -hur vår strävan efter snabbhet
    och vår fragmentisering av tiden-

  186. -påverkar våra inre upplevelser, vår
    förståelse av oss själva och världen-

  187. -våra relationer med andra
    och våra inre liv.

  188. Om en tanke tar mätbar tid-

  189. -så tar utvecklandet av en idé eller
    en kreativ impuls, eller introspektion-

  190. -längre tid
    och kräver större koncentration.

  191. För att avrunda:

  192. Vår känsla av själv beror också på
    hur vi förstår yttre upplevelser-

  193. -hur vi kopplar det förflutna till nuet-

  194. -och hur vi tolkar våra minnen och
    sätter dem i relation till vilka vi är.

  195. Allt det här tar inte bara tid,
    utan en annan slags tid-

  196. -då vi kan låta tankarna vandra
    och flyga i väg-

  197. -och låta en slumpmässig tanke
    leda till en annan.

  198. Neurovetenskapen talar om
    aktiv och passiv uppmärksamhet.

  199. Vid passiv uppmärksamhet kan man
    låta tankarna vandra och dagdrömma.

  200. Då sker skapande,
    och man får insikter.

  201. För att summera:

  202. Den digitala tekniken
    har gett oss underbara saker.

  203. Jag är lika beroende av Internet
    som vem som helst.

  204. Vi har fått möjligheter till kontakter-

  205. -ett utökat medvetande,
    nya sorters varseblivning-

  206. -och möjligheter till skapande och lek.

  207. Twitter och SMS ger möjligheter
    till att utveckla nya uttrycksformer-

  208. -men de används ofta rutinmässigt.

  209. Om vi använder alla våra erfarenheter-

  210. -och vårt sätt att hantera tiden
    till vardags-

  211. -för att anpassa oss till den digitala
    tiden - den instrumentella tiden-

  212. -riskerar vi att förlora rikedomen,
    densiteten och intensiteten-

  213. -hos våra upplevelser,
    allt det som gör dem värdefulla.

  214. Ibland måste vi dra ur kontakten
    och koppla ner-

  215. -för att inte tappa förmågan att uppleva
    våra upplevelser - att uppleva våra liv.

  216. När vi köpslår med tiden vore det
    ironiskt om vi fick betala det priset.

  217. Tack.

  218. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tiden är i upplösning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Eva Hoffman bjuder på filosofiska betraktelser över hur vi människor hanterar tid i vår samtid. På nätet handlar nästan allt om med vilken hastighet vi kommunicerar. Tiden blir allt mer virtuell. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Metafysik, Tid, Verklighetsuppfattningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Tiden är i upplösning

Författaren Eva Hoffman bjuder på filosofiska betraktelser över hur vi människor hanterar tid i vår samtid. På nätet handlar nästan allt om med vilken hastighet vi kommunicerar. Tiden blir allt mer virtuell. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

En ny syn på tid

Erin Moore är UX-designer på Twitter. Hon menar att vi måste utforma produkter som får människor att må bra och inte enbart känna sig effektiva. Tidens tempo förändras hela tiden beroende på hur vi mår. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Att lära genom bilder

Ed Cooke har skapat Memrise, en träningsapp för hjärnan. Här går han igenom några grundprinciper som kan komma till användning om man vill träna upp sin minneskapacitet. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Hur vi ska förstå data

Sarah M Watson forskar kring hur vi förstår data och algoritmer. Hon menar att vi måste ha ett nyfiket men betydligt mer kritiskt förhållningssätt till teknologi och de sajter och appar vi använder varje dag. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Internets fysiska struktur

Konstnären Ingrid Burrington berättar om internets fysiska struktur. Hon menar att det är viktigt för alla att förstå vilka fysiska kablar och satelliter som får sajter som Facebook och Google att fungera. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Att koda är konst

Mattan Griffel var tvungen att på egen hand lära sig programmering för att kunna förverkliga sina idéer. Han menar att kodaren är vår tids konstnär och att det är viktigt att alla lär sig programmera. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Unika röster på nätet

Kevin Allocca är trendanalytiker på Youtube. Han ger exempel på extremt framgångsrika virala videos, snuttar som ofta är ämnen för vårt dagliga samtal med andra människor. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Fånga publiken

Scott Cohen är grundare av distributionsföretaget The Orchard. Han pratar om hur vi ser på berättelser och information idag. Det råder stor konkurrens om publikens uppmärksamhet. Hans tips: portionera ut dina tankar bit för bit och låt din publik bli beroende av dig. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Ett levande arkiv

Evan Sandhaus är arkivchef på New York Times, en tidning som funnits sedan 1851. Han berättar om de viktigaste sätten att hitta läsvärde och sammanhang när tidningen öppnat sina anrika arkiv. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Så berättar du bäst

Brian Reed är en av producenterna till radioserien This American Life. Här berättar han om hur en vardagsbetraktelse kan förvandlas till en spännande historia. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Den riktigt nära framtiden

Jill Nussbaum arbetar med interaktionsdesign på den digitala byrån Barbarian i New York. Hon menar att de bästa historierna finns i den nära framtiden, en era där människor möter design som gränsar till science fiction. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 20 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Nya berättelser, nya världar

Nonny de la Peña arbetar med multimediajournalistik inom spelvärlden. Med hjälp av exempel från händelser i fånglägret i Guantánamo och kriget i Syrien rekonstruerar hon verkliga händelser i en virtuell värld. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

En smartare verklighet

Teknologentusiasten Nell Watson menar att maskiner snart kommer att ersätta människan på alla nivåer i samhället. Amir Rubin visar hur spel och appar kommer att integreras med verkligheten. Dessa två spaningar följs av en frågestund. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 20 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Smarta telefoner för äldre

Clara Gaggero Westaway berättar om ett projekt som hon arbetat med för att designa mobiltelefoner för äldre. En serie intervjuer gav henne insikt i hur de äldre tänkte om drömmar och funktionalitet. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 20 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

I fokus: en inkodad humanism

Nell Watson är teknologentusiast och vd för holländska innovationsföretaget Poikos. Hon menar att robotar i vår vardag inte behöver vara någon skräckvision. De kan hjälpa oss att förstå oss själva. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 20 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2014

I fokus: så blir apparna smartare

Amir Rubin är en av grundarna till teknologiföretaget Paracosm. Han föreläser om en ny generation appar, som kommer att kunna interagera med omgivningen och användaren med hjälp av 3D-skanning. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 20 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.