Titta

UR Samtiden - Drottning Kristinas återkomst

UR Samtiden - Drottning Kristinas återkomstDela
  1. Jag ska anknyta till titeln.

  2. Hoppas att ni inte stämmer mig
    för falsk marknadsföring.

  3. Det är inte en saga.
    Det är nåt väldigt annorlunda.

  4. Sagor tänker man sig ofta som kampen
    mellan ont och gott, svart och mitt–

  5. –men det här handlar mer
    om politik utan romantik.

  6. Det är intressant ändå.

  7. Det är inte Kristina som person
    som är det allra viktigaste–

  8. –även om hon är en fascinerande och
    kul gestalt att ha med i källorna.

  9. Det blir liksom färgfilm
    när hon dyker upp.

  10. Hon har alltid intressanta citat.

  11. Historien om Kristina som själv-
    förverkligar sig i en manlig värld–

  12. –är intressant, men det är inte det
    som föredraget ska handla om.

  13. Det är snarare som i modernare sagor–

  14. –där det kan handla om lite mindre,
    som Hoberna hos Tolkien–

  15. –nämligen de ofrälse stånden
    som får en stor roll också.

  16. Ni får gärna gå eller stämma mig.
    Det är inte riktigt som en saga.

  17. Det är baserat på en sann avhandling.
    Eller en sannolik avhandling.

  18. Det är min avhandling,
    "De ofrälse och makten".

  19. Den tar upp Kristina
    och många andra liknande fall.

  20. Jag tittar på
    hur 1600-talets riksdag fungerade–

  21. –och resonerar kring hur
    parlamentarisk demokrati utvecklades.

  22. Den går att få tag på gratis
    som PDF-fil–

  23. –via Stockholms Universitets
    biblioteks hemsida.

  24. Man kan tyvärr inte
    låna den på biblioteket.

  25. Kanske för att den liknar en
    fiskpinneförpackning från 80-talet.

  26. Först vill jag prata om de problem
    jag funderar kring–

  27. –och som har lett till avhandlingen:

  28. Förr i tiden fanns det väldigt mycket
    iögonfallande ojämlikhet–

  29. –som byggde på vad man var född till.

  30. Det är svårt för oss i dag
    att förstå och acceptera.

  31. Det har triggat mig.
    Accepterade man det här eller inte?

  32. De ojämlikheter jag funderar på är
    politiska och juridiska rättigheter.

  33. Varför acceptera
    att nån har mer politisk makt?

  34. Varför kan adeln som är 0,5 procent
    av befolkningen ha mer makt–

  35. –än
    90 procent av befolkningen – bönder.

  36. Det finns olika förklaringar
    till att det har varit så.

  37. En förklaring är att de underordnade
    är indoktrinerade att godta det.

  38. Man basunerade ut det via
    predikstolar och kunglig propaganda–

  39. –för att få oss att tro
    att det är okej.

  40. En annan variant är
    att man inte accepterar det–

  41. –men låtsas att acceptera det
    för att inte råka illa ut.

  42. Det kunde vara farligt
    att göra motstånd.

  43. Det finns olika mellanvarianter,
    men jag förenklar lite.

  44. Det här fotot har jag tagit själv.
    Jag hittade inte bilden på nätet.

  45. Jag fotograferade
    ett avhandlingsomslag.

  46. Här är de fyra stånden: Adelsmannen
    bär en romerskliknande rustning.

  47. Och en borgare, en bonde
    och en biskop.

  48. De står och svär sin ed
    på lagboken och Bibeln.

  49. Det ser ut som om de hämtar styrka
    ur lagboken och Bibeln också.

  50. Under 1600-talet hade de
    fått allt mer att säga till om–

  51. –och blivit mer vana politiker,
    även om kungen var dominerande.

  52. När det inte fanns en myndig kung,
    som när Kristina var omyndig–

  53. –och när Karl XI var det, som
    riksdagen flyttade fram positionerna.

  54. En rekapitulation
    av Sveriges stormaktstid:

  55. Så här stor var stormakten
    när den var som störst.

  56. 1660 hade man blivit av med Bornholm
    och Trondheims län. Resten var kvar.

  57. Det hade vunnits till priset
    av hundra års kontinuerligt krig.

  58. Riksdagen hade med lock och pock
    fåtts att gå med på–

  59. –att bevilja manskap och resurser.

  60. Massor av unga män som försvann
    och aldrig kom tillbaka.

  61. Kungamaktens argument för detta
    var dels skydd av religionen.

  62. Att skydda protestantismen.
    Och dels inrikes säkerhet.

  63. Det är bättre att möta fienden i
    Nordtyskland än i Småland, sa man.

  64. Det startades av Gustav II Adolf, som
    kallades "ett protestantiskt helgon"–

  65. –även om det inte finns helgon
    i protestantismen.

  66. Erövraren som satte igång
    stormaktstiden, och Kristinas far.

  67. På propagandamyntet
    bär han en sköld med kors.

  68. Han är som en korsfarare
    som besegrat en hög med katoliker.

  69. En hjältegestalt
    på en propagandamedalj.

  70. Kungarna var de mest drivande
    i krigen.

  71. Lite för att det var de
    som fick såna medaljer.

  72. Gustav Adolf fick tillnamnet
    "den store" av riksdagen.

  73. Det fanns mycket ära och prestige
    för kungarna att vinna.

  74. Nu tänkte jag gå till mina små hober,
    då.

  75. De ofrälse stånden.
    Till en början borgare och präster.

  76. Olof Thegner, borgarståndens talman,
    en riktig "rags-to-riches"-historia.

  77. Han började som bondson och slutade
    som baron och landshövding.

  78. Länge var han borgmästare i
    Stockholm. Inflytelserik och duktig.

  79. Där är Johannes Terserus,
    biskop i Åbo och Linköping–

  80. –en färgstark typ
    som skrev dagbok från riksdagen.

  81. En sak som inte uppmärksammats
    så mycket är–

  82. –att den viktigaste alliansen
    i riksdagen var borgare och präster.

  83. Deras allians kunde knyta till sig
    antingen adeln eller bönderna–

  84. –och få majoritet, även om man inte
    visste om man kunde få majoritet.

  85. Man visste inte om tre stånd kunde
    rösta ner det fjärde–

  86. –speciellt om det var adeln.
    Var tre myror fler än en elefant?

  87. Men 1675
    var det de här två grabbarna–

  88. –som genomtrumfade riksdagens
    första granskning av regeringen.

  89. Ett parlamentaristiskt genombrott.

  90. När det blev krig,
    krävde man att få granska de akter–

  91. –som förmyndarregeringen hade lämnat
    efter sig angående kriget.

  92. Ingen hade hört talat om nåt sånt.
    Det var ofrälse stånd som gjorde det.

  93. Den tredje myran är bondeståndet.

  94. Det var unikt att ha bönder
    på en så hög beslutande position.

  95. Porträttet visar en talman
    för bondeståndet–

  96. –från 1686 års riksdag.

  97. Det är lite svårt att tolka in
    det här porträttet, tycker jag.

  98. Vissa menar
    att han ser underdånig ut–

  99. –andra att han ser knipslug ut.
    Bondslug, kanske.

  100. Han ser lite ut som en hipster
    från Södermalm också.

  101. Men ofta spelade man underdånig–

  102. –då det var farligt
    att stöta sig med makten.

  103. Man låtsades ofta vara dummare
    än man var.

  104. Men ibland höll man mass-
    demonstrationer utanför Riddarhuset.

  105. Det visar hur präster, borgare och
    bönder kompletterade varandra.

  106. Bland präster och borgare var många
    lärda, kunde det politiska språket–

  107. –medan bönderna representerade
    massan av skattebetalarna–

  108. –och underlag för armén. De tre
    blev en ganska stark allians.

  109. Trots den breda representationen
    i riksdagen–

  110. –har man mest sett det som en kamp
    mellan adel och kungamakt.

  111. Här är Karl XI i unga år
    med ett lejon–

  112. –och Carl Gustaf Wrangel
    som bland annat byggde Skokloster.

  113. Vissa menar att adeln och kungamakten
    gemensamt sög ut bönderna.

  114. Det ligger mycket i det,
    men det finns en lucka.

  115. Man har inte tittat på vilken roll
    de ofrälse stånden har spelat.

  116. Man har utgått ifrån
    att det funnits en kärleksrelation–

  117. –mellan bönderna och kungamakten.

  118. Det har funnits bland historiker
    av alla ideologiska färger.

  119. Karl XII:s likfärd, som ni
    alla känner igen, visar enheten:

  120. Det enkla folket som samlas
    kring den döde kungen.

  121. Men det fanns naturligtvis
    en allians.

  122. Kungen och de ofrälse
    var allierade mot adeln–

  123. –när det gällde
    att ta igen kronans gods.

  124. Men det är bara i ekonomiska
    sammanhang man tittar på det.

  125. Jag har försökt att titta på–

  126. –huruvida de ofrälses politik
    stämmer in med olika ideologier.

  127. Den ena är patriarkalism:
    vördnad för överheten, lyda kungen.

  128. I utbyte mot
    att man lyder kungamakten–

  129. –kan kungamakten visa sig god
    mot de bugande undersåtarna.

  130. Under Karl XI:s envälde
    var det väldigt mycket så.

  131. Han accepterade inte
    att nån gjorde intrång på hans sfär.

  132. Men han var snabb att ge
    om folk bugade och visade respekt.

  133. Den andra ideologin är att härskarnas
    makt ska begränsas genom lagen.

  134. Riksdagen ska kontrollera
    att kungen följer lagen.

  135. Det är i svensk historia
    förknippat med adeln:

  136. Att det är adelns ideologi,
    inte de ofrälses.

  137. En tredje variant är att det finns
    inslag av båda ideologierna.

  138. Nu ska vi prata om när drottning
    Kristina kom till Sverige 1660.

  139. Skälet till att jag
    valde just den händelsen är att...

  140. För att få reda på vad underordnade
    personer tycker om överordnade–

  141. –är det inte lämpligt att bara titta
    på de vördnadsfulla artigheterna.

  142. När drottning Kristina regerade–

  143. –hade hon så mycket makt
    att det var farligt att trotsa henne.

  144. Men hur såg det ut när hon inte
    hade så mycket makt?

  145. Det är det som kan avslöja vad man
    har för relation till kungamakten.

  146. Jag har tittat på ett liknande fall
    med en hertig Adolf Johan–

  147. –och det är ungefär samma resultat.

  148. När Kristina regerade
    sågs hon som en skicklig regent.

  149. Hon spelade ut adeln
    och de ofrälse mot varandra.

  150. Men hon avgick frivilligt 1654,
    och vad händer då?

  151. Hon abdikerar
    och konverterar till "Antikrist".

  152. Det är det som alla protestanter
    tycker. Det värsta man kan göra.

  153. Kommer ni ihåg medaljen med Gustav
    Adolf och de döda katolikerna?

  154. Nu är det Kristina som knäböjer
    framför påven Alexander.

  155. Hon tar namnet Kristina Alexandra
    efter påven–

  156. –som att hon är Alexanders dotter
    snarare än sin fars dotter.

  157. Det protestantiska "helgonets" dotter
    byter sida.

  158. Prästerskapet i Sverige
    kan inte vara nöjda med sig själva.

  159. Det är de som har predikat för henne–

  160. –och så fort hon kommer utomlands
    konverterar hon till katolicismen.

  161. Det händer även andra saker.

  162. Det här är brynjan på hennes
    underlydande Monaldesco–

  163. –som förrådde hennes planer
    på att bli drottning av Neapel.

  164. Då dömde hon Monaldesco till döden,
    och man skulle sticka ihjäl honom.

  165. Men han bar den här brynjan,
    så det blev en utdragen avrättning–

  166. –tills man till slut fick hål
    på brynjan.

  167. Man blev oroliga för att hon skulle
    bete sig så när hon kom till Sverige.

  168. Och hur bra ser det ut att vår
    drottning tar livet av italienare?

  169. Det som gjorde att Kristina
    kunde leva utomlands var–

  170. –att hon fick en abdikationsrecess.

  171. Det gav henne skatteintäkterna från
    Gotland, Öland, Ösel och Norrköping.

  172. Där fick hon tillsätta och avsätta
    kyrkliga och civila ämbetsmän.

  173. Biskopen i Visby stift
    hette superintendent–

  174. –och den hade hon rätt
    att tillsätta själv.

  175. Här börjar man ana oråd nu
    när hon är katolik. Hur ska det bli?

  176. Det som stödjer hennes agerande
    mot Monaldesco var–

  177. –att hon endast var ansvarig
    inför Gud, enligt recessen.

  178. Hon har rätt att "nyttja den frihet
    som Oss efter Naturen tillstår".

  179. Kristina har en speciell natur
    som monark–

  180. –som gör att hon har rätt att bete
    sig som andra inte kan.

  181. Det enda hon lovar är
    att inte verka mot Sveriges välfärd.

  182. Att godkänna recessen var ett villkor
    för att bli kung i Sverige.

  183. När det blev tronskifte,
    måste den nya monarken svära–

  184. –att hon eller han
    godkänner Kristinas recess.

  185. Hon hade förstås en stark position
    när hon förhandlade fram det–

  186. –eftersom hon ännu var drottning.

  187. 1660, när hon kom till Stockholm,
    var Sveriges läge kritiskt.

  188. Karl X hade precis dött
    efter ett helt liv i krig.

  189. Men en vinter i Göteborg blev för
    hård. Han dog av lunginflammation.

  190. En fyraåring var den enda
    arvsberättigade i kungahuset:

  191. Karl XI. Ingen visste
    vad som skulle hända om han dog.

  192. Det hade varit mycket bråk
    mellan adel och ofrälse.

  193. Man visste inte hur man skulle styra
    riket med förmyndarregering–

  194. –och många långa krig
    hade utmattat riket.

  195. Kristina kom till Sverige för att
    vara med på Karl X:s begravning.

  196. Under krigen hade underhållet från
    Ösel och Norrköping minskat.

  197. Hon ville kolla att stålarna kom
    och att man höll fast vid recessen–

  198. –som nästan var som en grundlag.

  199. Så här såg slottet ut som brann ner
    i Stockholm 1697.

  200. Det här är målat 1661.

  201. Här fanns rikssalen–

  202. –där de fyra stånden samlades
    vid högtidliga sammankomster.

  203. I vanliga fall satt de utspridda
    i Gamla stan.

  204. Prästerna i Storkyrkan,
    borgarna i nuvarande Nobelmuseet–

  205. –bönderna på Själagårdsgatan
    och adeln på Riddarhuset.

  206. De skickade delegationer
    som rantade omkring i gränderna där–

  207. –för att prata med varandra.
    Vad tyckte man om att Kristina kom?

  208. Först var man orolig och tänkte:
    "Det kan inte bli bra."

  209. Men i riksrådet som regerade fanns
    en som hette Schering Rosenhane–

  210. –som tyckte: "Det är ingen fara. Bara
    hon tycker att underhållet är okej."

  211. Man var rädd för att hon skulle bli
    arg och börja läcka statshemligheter.

  212. Det här var bara sex år senare.

  213. Hon visste massor om alla
    Sveriges försvarsanstalter och sånt.

  214. Så det var farligt
    att stöta sig med henne.

  215. Det är rådets politik.
    Inte stöta sig med Kristina.

  216. Kristina skriver ett memorial där hon
    begär att recessen ska bekräftas–

  217. –och att hennes konvertering inte ska
    spela nån roll för recessen.

  218. Hon anar oråd. Alla stånd utom
    prästerna tycker: "Okej, då."

  219. "Hon kan väl få stålarna
    från Norrköping."

  220. Men när det gäller prästerna...
    De blir upprörda över–

  221. –att Kristina firar
    öppen katolsk gudstjänst i Stockholm.

  222. Terserus skrev att de skjuter salut
    när Kristina kommer–

  223. –"så att jorden darrade och fönstren
    i staden skakade sönder".

  224. Apokalypsen är här. Kristina och
    hennes munk har öppna gudstjänster.

  225. Sen skrev han
    om de där gudstjänsterna:

  226. "Många gick dit av nyfikenhet och
    föll på knä tillika med de andra."

  227. Antikrist håller på
    att nästla sig in i riket...

  228. Prästerna var skraja för det här.

  229. Prästerna har med goda skäl "dålig
    press" i historien vid den tiden.

  230. Dels var man kungamaktens
    propagandister som stod för krig.

  231. Man hjälpte kungen
    att skriva ut soldater.

  232. Man var drivande i häxprocessen.

  233. Man vill ha dödsstraff för saker som
    äktenskapsbrott. Det drev de igenom.

  234. De var ett ganska hårdfört gäng–

  235. –och ville stoppa all annan religion
    än den lutherska läran.

  236. Den allra buttraste gubben var
    Johannes Lenaeus. Han var 86 år.

  237. Man har i princip två linjer.

  238. Ett: "Vi går till Kristina
    och predikar."

  239. "Då vill hon nog omvända sig."
    Det tyckte hon inte var en bra idé.

  240. Lenaeus anklagar henne rakt ut–

  241. –för att vara en spion för påven.
    Tänk hur hon måste ha reagerat.

  242. "För bara sex år sen hade
    den farbrorn varit djupt underdånig."

  243. "Nu skäller han
    och kallar han mig spion."

  244. Man trodde att påven kunde ge
    förlåtelse om hon förrådde sitt rike.

  245. "Ändamålet helgar medlen."
    Det där jesuitiska...

  246. Det finns inget som
    tyder på att Kristina var ute efter–

  247. –att göra Gotland, Ösel
    och Öland katolska alls.

  248. Men hon ville nog gärna
    ha gudstjänsten.

  249. Hon hade ju rätt till att göra det.

  250. När Lenaeus anklagar henne öppet för
    att försöka göra alla till katoliker–

  251. –då sa Kristina: "Jag känner Påven,
    Herre, bättre än I."

  252. "Han skulle icke vilja giva
    för alla Edra Själar fyra Daler."

  253. Så mycket för det.
    Hon blev rejält ilsken.

  254. Ett viktigt skäl till upprördheten...

  255. Hon omvände sig inte
    till protestantismen.

  256. Hon skulle få utse
    kyrkliga ämbetsmän–

  257. –och de trodde att katolicismen
    skulle nästla sig in den vägen.

  258. Man sa till regeringen
    att man måste göra om recessen.

  259. Regeringen säger okej,
    ni är experter.

  260. Det är nästan som en statlig
    utredning: Är recessen laglig?

  261. Då är den här mannen,
    Olaus Laurelius...

  262. Ni kanske kan ana er till vilket mode
    som gällde för präster. Skägg.

  263. Man tar fram olika argument för
    att recessen inte ska gälla.

  264. En viktig sak är att Kristina
    inte bara är ansvarig inför Gud–

  265. –utan är skyldig att svara för rikets
    råd och ständer för sina aktioner.

  266. Kristinas ser sig som om hon är från
    Krypton och alla andra från jorden.

  267. Prästerna håller inte med. De ser det
    som ett kontraktsförhållande–

  268. –där kungligheter också ska hålla sig
    till lagar och förordningar–

  269. –och svara inför riksdagen
    – för prästerna själva, helt enkelt.

  270. Det är ett konstitutionalistiskt
    inslag i prästernas argumentation.

  271. Det här säger man som en allmän
    princip, inte bara angående Kristina.

  272. Man hade aldrig vågat säga det
    till nån monark som satt på tronen.

  273. Sen börjar man prata med andra stånd.

  274. Här utvecklar prästerna
    lite av en heroisk självbild.

  275. Det här är en känd episod
    från medeltidens historia–

  276. –när kejsar Henrik IV
    av det tysk-romerska riket–

  277. –knäböjer för påven Gregorius VII.

  278. Påven har bannlyst honom och Henrik
    får gå genom snön till Canossa.

  279. Grevinnan Matilda
    var härskarinna över Canossa.

  280. Han fick då tigga om påvens nåd.

  281. Det var så man tänkte sig:

  282. Även monarker var tvungna att lyda
    under den högre härskaren–

  283. –som prästerna var talesman för.

  284. Inför ständerna tar man upp många
    fall med otrogna härskare i Sverige–

  285. –och hur prästerna
    har slagits för att rena läran.

  286. Man går flera gånger till Kristina
    för att försöka omvända henne.

  287. Terserus skrev att Kristina grät,
    föll på knä framför prästerna–

  288. –och bönföll om att få sin recess.
    Jag tror inte ett skvatt på det.

  289. Johannes Terserus skrev det som ett
    brev till sitt eget stifts präster–

  290. –och han ville nog spela Allan
    för sitt eget prästerskap.

  291. Men bilden är det viktiga. Prästerna
    såg sig själva som den sanna tron–

  292. –som monarkerna borde lyda.

  293. På bilden är Gregorius mycket större
    än lille Henrik.

  294. Det fanns en sån skillnad.

  295. Bönderna, borgarna och adeln sa:
    "Ni är ju de religiösa experterna."

  296. "Vi är beredda
    att lyssna på det här."

  297. Borgarna formulerar målkonflikten,
    vad det här stod emellan.

  298. Dels tyckte man
    att Kristina borde belönas–

  299. –för att hon har
    haft ett så milt regemente–

  300. –och Vasaätten
    hade gett så bra härskare.

  301. Men säkerheten... Att släppa in
    katolicismen i landet var inte bra.

  302. Säkerhetsargumentet
    var kanske trots allt viktigare.

  303. Här pratar man internt, man försöker
    inte smöra för Kristina.

  304. Alla ansåg att hennes regering var
    bra. Men det finns viktigare saker.

  305. Bönderna är oroliga för inbördeskrig.

  306. De har ju fått stå för allt manskap
    under så lång tid–

  307. –och var inte sugna på mer krig.

  308. De var skraja för att Kristina
    skulle gifta sig med en katolik–

  309. –och skaffa barn, så att Gotland
    och Norrköping blev katolska län.

  310. Nu visste alla att Kristina inte hade
    några tankar på att gifta sig–

  311. –så det var lite långsökt.

  312. Man har också visat
    att man lyssnar på prästerna–

  313. –och tycker att det är synd–

  314. –att hon lämnat religionen hennes far
    kämpade för "som en ärlig herre".

  315. Det kan leda till själarnas undergång
    om katolicismen kommer in.

  316. Så man lyssnar på prästerna–

  317. –men är mer inne
    på säkerhetsargumentet.

  318. Religionen är kopplad
    till säkerheten–

  319. –men etablerandet
    av en främmande makt i Sverige...

  320. Adeln är också med,
    men när man sen pratar inför rådet–

  321. –börjar man tycka
    att det nog inte är så farligt.

  322. Man enas om att en sak ska ändras:

  323. Hon ska inte få tillsätta
    superintendenter eller präster.

  324. Så måste man ändra på recessen.

  325. Det sker också för att hon gått med
    på att inte ha öppna gudstjänster–

  326. –efter påtryckningar från präster.

  327. Prästerna vill inte ge sig.
    De sätter hälarna i backen.

  328. De vill att även civila ämbetsmän
    ska tillsättas av regeringen–

  329. –och man vill omvända henne igen.
    Då säger rådet nej:

  330. "Hon blir arg
    och det blir mer problem."

  331. Man anspelar på avrättningen
    av Monaldesco–

  332. –och hur farligt det kan vara
    att ge henne fria tyglar.

  333. Man trycker också att även kungliga
    är ansvariga inför människor.

  334. Rådet försöker övertala dem. Där
    dyker det upp att Kristina är kvinna.

  335. De säger: "Hon är kvinna,
    hon kan inte leda nån armé."

  336. Det tror jag inte
    att prästerna köpte.

  337. Hon kunde ju anställa nån
    att leda hennes arméer.

  338. Märkligt nog verkar det inte vara
    en uttalad faktor i det hela.

  339. Till slut får prästerna ge med sig.

  340. Sen går de till Kristinas rum för att
    lämna över den ändrade recessen.

  341. Kristina tar emot dem och säger:

  342. "Ni ska få ett brev
    som tecken på min tacksamhet."

  343. Men när man öppnar brevet,
    visar det sig–

  344. –att Kristina säger upp abdikationen,
    plötsligt.

  345. Man har brutit mot recessen.
    Ryktet har nått henne om–

  346. –att man ska ändra på tillsättningen
    av kyrkliga ämbetsmän.

  347. Det viktiga för henne är
    att hon ska få underhållspengarna–

  348. –men det är en kränkning av hennes
    kungliga status som nog känns starkt.

  349. Det inkräktar på hennes status och är
    ett brott mot det ingångna avtalet.

  350. Dessutom är det
    ett farligt prejudikat.

  351. Tummar man på det nu,
    kan det gälla underhållet nästa gång.

  352. Det fanns goda skäl för henne
    att försöka hålla kvar recessen.

  353. Hon lämnar in det här med sitt
    kungliga sigill. "I'm back!"

  354. Hon menar att
    om den fyraårige kungen skulle dö–

  355. –skulle hon ha rätt att vara med och
    bestämma om vem som blir nästa kung.

  356. Hoppsan. Men det får motsatt effekt.

  357. Hon kanske hade hoppats att man
    såg henne som supermänniska–

  358. –men alla enas direkt mot Kristina–

  359. –och man lämnar tillbaka brevet.
    "Vi har inte tagit emot det."

  360. "Vi annullerar mottagandet av det."
    Hon blir arg och säger–

  361. –att Gud och hela världen
    ska stödja henne.

  362. Man pratar nästan som om man tänker
    sätta henne i arrest.

  363. Det är nåt man diskuterar
    i mer eller mindre förtäckta ordalag.

  364. Precis som prästerna har tjatat om–

  365. –får hon skriva under en försäkran
    på att hon har avsagt sig kronan.

  366. Hon ska bara tillsätta lutheraner,
    och inga kyrkliga ämbetsmän.

  367. Det får inte ske nån katolsk mission,
    och ingen kan ge henne dispens.

  368. Hon kan inte gå till påven och säga:
    "Det är okej."

  369. På det sätter har prästerna vunnit
    en seger.

  370. Kristina får sina underhållspengar–

  371. –och det sägs att hon utesluts
    från tronföljden.

  372. Man vill ge henne en känga
    om vad man ska kalla henne.

  373. "Fordom Sveriges drottning" blir det.
    Man föreslår "drottning Kristina"–

  374. –men Magnus Gabriel De la Gardie
    menar att det var för taskigt.

  375. Hon blir jättearg om man bara skriver
    "drottning Kristina".

  376. Till skillnad från vad man trott var
    det alltså de ofrälse–

  377. –som ofta var hårdast mot
    drottningen, medan la Gardie...

  378. De hade nog ingen kärleksrelation,
    men de var väldigt nära.

  379. Sen hade han fallit i onåd,
    kan man säga.

  380. Flera forskare menar att det var
    la Gardies sätt att ta hämnd–

  381. –men det visar sig
    att han var en återhållande faktor.

  382. Det här visar att det fanns olika syn
    på kungamakten och kungligheter.

  383. Här var det Kristina som hade
    den patriarkaliska synen.

  384. Hon blev offer
    för sin egen propaganda.

  385. Det var nästan bara honom som gick på
    att hon var av en särskild natur.

  386. De ofrälse såg relationen med de
    kungliga som en kontraktssituation.

  387. Välviljan är inte för att hon är
    speciell, utan har gjort bra saker.

  388. Om hon hade gjort dåliga saker,
    skulle hon inte vara värd underhåll.

  389. Här har jag skrivit väldigt mycket.

  390. Det är alltså en målkonflikt
    med borgarna.

  391. Man var tvungen att välja mellan
    lojalitet och det här med säkerhet.

  392. Man valde säkerhet i det här fallet.
    Det måste inte vara så i alla fall.

  393. Maktsituationen spelar också in.

  394. När Kristina satt vid makten
    och förhandlade om recessen–

  395. –hade hon en starkare position än
    1660, då hon inte hade formell makt.

  396. Det var mer tomma tunnor som
    skramlade när hon kom med hotet–

  397. –om att säga upp abdikationen.

  398. En annan slutsats man kan dra är–

  399. –att religion var nånting
    som engagerade folk–

  400. –och som furstarna inte
    skulle ha rätt att bestämma över.

  401. För att slutligen återknyta
    till inledningen.

  402. Det är omöjligt att se att Kristina
    lyckats indoktrinera sina undersåtar–

  403. –till att hon är
    av en särskild natur.

  404. Men det behöver inte vara så
    i alla fall.

  405. Men jag tror att det lönar sig...

  406. Om man hittar sätt att komma åt vad
    underordnade själva har ansett–

  407. –så kommer man se att de har strävat
    efter makt och inflytande själva.

  408. Rojalism är förstås nåt som finns.
    Det finns fortfarande.

  409. Det är inte så att prinsessan
    Madeleine har nån maktsituation–

  410. –att tvinga oss
    att bry oss om hennes bebis.

  411. Det finns nåt djupare där
    som definitivt har funnits.

  412. Rojalism i äldre tider kan man nog
    tolka som att man ofta trodde–

  413. –att kungen och drottningen
    ville samma sak som man själv ville.

  414. Man har sett i studier av Ryssland
    under tsartiden–

  415. –att de livegna bönderna
    tillskrev tsaren sina egna åsikter.

  416. De utgick ifrån
    att tsaren tyckte som de.

  417. En annan sak dök även upp
    under Kristina-förhandlingarna:

  418. Det är alltid de onda rådgivarnas
    fel. Den högst upp verkar bra...

  419. Enligt prästerna
    måste nån ond rådgivare–

  420. –ha fått henne
    att säga upp abdikationen.

  421. Det fortsätter även i modern tid.

  422. Man sa i Nazityskland
    och Stalins Sovjet:

  423. "Om bara Hitler visste"...
    och "Om bara Stalin visste"–

  424. –"vad hans underhuggare förstör för
    oss." Underhuggarna får skulden–

  425. –medan den i toppen kommer undan.

  426. Varför lydde folk?
    Det är svårt att veta–

  427. –men det var svårt att organisera
    kollektivt handlande mot överheten.

  428. Även om bönderna var fler–

  429. –så var det svårt att vara den första
    som sprang emot beväpnade styrkor.

  430. Då skulle man ju dö.

  431. Det är svårare än man tror
    att organisera kollektivt handlande.

  432. Det är nog den största förklaringen
    till den stora ojämlikheten då.

  433. Tack för mig.

  434. Textning: John Ottosson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Drottning Kristinas återkomst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Joakim Scherp är forskare i historia vid Stockholms universitet. Han föreläser här om när Drottning Kristina återvände till Sverige efter att ha abdikerat sex år tidigare, år 1654. Hur blev hon bemött när hon inte hade kvar någon formell makt och dessutom konverterat till katolicismen? Inspelat 22 februari i Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Stormaktstiden
Ämnesord:
Biografi, Kristina, drottning av Sverige, 1626-1689
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Ryssland i dag och i framtiden

Från Gorbatjov till Putin

Örjan Berner var ambassadör i Moskva mellan 1989 och 1994. Här berättar han om de politiska omvälvningarna i Ryssland från Michail Gorbatjovs tid till idag med Vladimir Putin som president. Inspelat den 13 november 2014 vid Utrikespolitiska institutet. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Darwin eller Gud

Hur mottogs Darwins utvecklingslära i Sverige?

Fråga oss