Titta

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Om UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Föreläsningar från Beroendedagen 2014. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Till första programmet

UR Samtiden - Beroendedagen 2014 : PTSD och beroendesjukdomDela
  1. Jag heter Stefan Sandström
    och är psykolog.

  2. Jag har arbetat med beroende-
    problematik och missbruk i 30 år.

  3. Jag jobbade på HVB-hem på 80-talet...

  4. ...och har handlett, och handleder
    fortfarande, i Sverige och i Finland.

  5. Och...

  6. Det jag har tänkt på mycket när jag
    har arbetat med den här gruppen-

  7. -är hur vanligt det är med trauma.
    Det är väldigt vanligt med trauma.

  8. När jag har haft människor
    i psykoterapi-

  9. -så har jag behandlat själva traumat.

  10. Sen har jag behandlat nästa trauma,
    och nästa...

  11. Jag har inte sett skogen
    för alla träd.

  12. Det som saknades för mig
    var helhetsperspektivet.

  13. Att se och förstå hur intimt
    missbruket hänger ihop med trauman.

  14. När jag nu ser det på det viset
    får det en helt ny innebörd.

  15. Trauma bör vara ett av de viktigaste
    organiserande perspektiven-

  16. -för att behandla missbruksproblem.

  17. Kanske är det så.

  18. Det skulle medföra förändringar-

  19. -i hur man tänker och behandlar
    människor med missbruksproblematik.

  20. Det är det vi ska titta på i dag.

  21. Vi ska titta på vad trauma är.

  22. Vi ska se hur det här påverkar
    vissa viktiga bitar-

  23. -när det handlar om missbruksvård.

  24. Till exempel såna saker som
    utagerande, som är väldigt vanligt.

  25. Dessutom hur det påverkar känslor
    och känslomässiga reaktioner.

  26. En slutsats
    jag kommit till på gamla dagar-

  27. -är att jag vill påstå
    att jag i dag utgår ifrån-

  28. -att missbruk
    är ett sätt att reglera känslor.

  29. Det viktiga skälet
    till att man missbrukar-

  30. -är att man reglerar sina känslor.

  31. Hade känslorna varit okej
    så hade man inte missbrukat.

  32. Här kommer man in på perspektiv som
    dubbeldiagnostiserade missbrukare.

  33. Det är en fascinerande term.

  34. Är det någon som har stött på
    enkeldiagnostiserade missbrukare?

  35. Har ni sett många glada, nöjda
    människor med underbara uppväxter?

  36. De har bra familjeliv, arbetslivet
    är bra och de är fina föräldrar?

  37. Det är bara det att ibland går pappa
    ner och trycker en fix i källaren?

  38. Finns det många såna?

  39. Det är bara mystifierande att prata
    om dubbeldiagnostiserade missbrukare.

  40. Såvitt jag vet finns det inget annat.
    Jag har aldrig stött på något annat.

  41. En av de diagnoserna
    skulle kunna vara trauma.

  42. Det är en möjlighet.

  43. Bilderna kommer att läggas ut...

  44. ...på Expo Medicas hemsida
    så att ni kan hämta ned dem.

  45. Bara så ni vet och slipper anteckna.

  46. Här är några bilder om samband.

  47. Det finns en massa forskning
    och det här ska bara visa nånting...

  48. Det är från USA, och mellan 36 och 50
    procent av de som söker för missbruk-

  49. -lider av livslång
    posttraumatisk stress.

  50. Det är posttraumatisk stress som man
    räknar med ska vara en livstid.

  51. Man har ingen bättre prognos
    för de här personerna.

  52. En annan undersökning visar att 30-59
    procent av kvinnorna lider av PTSD.

  53. Snarast är det så
    att siffrorna är lite i underkant.

  54. Jag tror att det är mycket mer.

  55. Det är olika typer av trauman.

  56. Det är vanligt att man utsatts
    för våld eller vanvård-

  57. -eller att man har blivit övergiven
    i tidig ålder på olika sätt.

  58. Incestproblematik
    är jättevanligt hos kvinnor-

  59. -och inte alls ovanligt hos män.

  60. Det är bara det att männen
    har svårare att komma fram med det.

  61. Det kommer fram när man har en trygg
    stämning på ett behandlingshem.

  62. Då kommer det fram
    vad männen har varit utsatta för.

  63. Det är ett stort skäl för många
    som utvecklar missbruksproblematik.

  64. Man utvecklar missbruksproblematiken
    som en självmedicinering.

  65. Ofta är det inte så stor skillnad
    på apoteksläkemedel-

  66. -och det som missbrukare använder.

  67. För några år sen kom ett trendbrott
    på "Plattan"-

  68. -där man upptäckte att apoteksdroger
    dominerade försäljningen.

  69. Det var inte mycket vanliga preparat.

  70. Numera finns det
    apoteksgjord narkotika.

  71. Då tycker man att det är tryggast.

  72. Man kan säga att skillnaden mellan
    psykiatrin och missbrukare-

  73. -är att när psykiatriker skriver ut
    droger av olika slag till människor-

  74. -så skriver de bara ut precis
    så mycket att det inte är kul.

  75. Men som missbrukare kan man lägga
    till lite så det blir mer lattjo.

  76. På ett sätt delar de perspektiv.

  77. Det är en bra grej att ändra
    sin verklighetsuppfattning-

  78. -och ändra på känslor och så.

  79. De är inte långt ifrån varandra.

  80. Det här är ett problem
    i behandlingen.

  81. Samtidigt tror jag
    att man kan ha nytta av psykofarmaka-

  82. -under begränsade tider.

  83. Ja...

  84. Ska vi titta på vad trauma är?

  85. Man blir översköljd av en situation
    som utlöser så många känslor-

  86. -att man inte kan ta hand om dem.

  87. Det sker vid livshotande tillstånd
    och när man är utsatt för livsfara.

  88. Om man har varit med om en olycka-

  89. -vet att man dör inom sex månader,
    blir våldtagen, utsatt för incest...

  90. Även annat än det
    som skapar akut livsfara-

  91. -kan också skapa trauman.
    De möjligheterna finns.

  92. Det är dramatiska situationer.

  93. Känslorna blir "för mycket".

  94. Minnena från en traumatisk situation
    lagras på olika ställen i hjärnan-

  95. -så att vi har en del minnen
    i frontalloben-

  96. -där vi har vårt mest avancerade
    tänkande och vårt styrsystem.

  97. Där hanterar vi information
    på ett intelligent sätt.

  98. Men vi kommer att ha en del minnen
    i det limbiska systemet-

  99. -som är en primitiv del av hjärnan
    som alla utvecklade varelser har.

  100. Hästar, hundar och krokodiler
    har alla limbiska system.

  101. Det kallas ibland "känslohjärnan".

  102. Här lagras en portion av minnena
    som är svårare att komma till-

  103. -och där vi inte kan bearbeta dem
    på samma sätt som i frontalloben.

  104. Det här resulterar i
    att en del av det som händer-

  105. -inte är tillgängligt för oss.

  106. Det leder till att upplevelsen
    fryses ner och stelnar.

  107. Det är inte som andra upplevelser
    som man tänker på och pratar om.

  108. Den här fryses ner.

  109. Sen kommer det stimuli
    av olika slag utifrån-

  110. -som påminner om situationen.

  111. I det läget
    blommar situationen upp igen-

  112. -och man befinner sig
    i den verklighet där detta hände.

  113. Här är en bild
    för att åskådliggöra detta.

  114. Kvinnan har utsatts för en misshandel
    av en man-

  115. -och hon har en vardagsverklighet
    som fungerar okej.

  116. Hon kanske jobbar på bank
    och har inga problem med det.

  117. Men plötsligt påminner något
    om den situation som varit.

  118. Det kan vara en kund som liknar
    mannen som misshandlat henne-

  119. -eller någon som höjer rösten-

  120. -eller någon
    som håller i en brevkniv.

  121. Det sätter henne tillbaka
    i situationen.

  122. Då är hon på det röda fältet här.

  123. Då befinner hon sig i en situation
    som ligger långt tillbaka i tiden-

  124. -och utifrån vad som hände
    beter hon sig rationellt-

  125. -men inte i förhållande till
    vad som händer nu.

  126. Man beter sig som om man vore
    i den traumatiska situationen-

  127. -fast situationen är en annan.

  128. Det kan vara människor som varit
    barnsoldater i Somalia eller så.

  129. De har varit i strid och i nån
    situation blommar det här upp-

  130. -och det är en eldstrid på gång
    och folk är ute efter att döda en.

  131. Här gäller det att överleva
    eller att gå under.

  132. Plötsligt får man en våldsam kamp.

  133. Det skapar en tidsmässig förvirring
    i det här läget.

  134. Det innebär att bearbetningen
    inte blir så bra från början.

  135. Sen är frågan hur mycket man
    kan bearbeta det frusna som blivit.

  136. Det blommar upp
    först när man är i trygghet.

  137. Innan dess är det låst. När man är
    i en trygg situation blommar det upp.

  138. Det kan vi se
    på ensamkommande flyktingbarn.

  139. När de kommer till ett boende
    är de vänliga, artiga och trevliga.

  140. Personalen blir glad
    och tänker att det blir jättebra.

  141. "Det här ska nog gå bra.
    Vi ska hjälpa dig."

  142. Sen sex veckor senare exploderar de
    och slår sönder sitt rum.

  143. Det ligger förvridna metallstycken
    och trästoft över golvet.

  144. Personalen undrar vad som hände.

  145. "Han som var så trevlig när han kom.
    Titta vad vi har gjort."

  146. "Så dålig han har blivit."

  147. Men det är ett kvitto på
    att man har gjort ett bra jobb.

  148. Man har skapat en sådan trygghet
    att traumat har börjat bubbla upp.

  149. Det här är första steget av bot.

  150. Man kan fundera på symptomtolerans.

  151. Hur mycket symptom ska man tolerera
    på olika HVB-hem...

  152. ...och i behandlingar för människor
    med den här typen av problem?

  153. Om man ser det som en del av boten-

  154. -så är dialogen som följer
    väldigt viktig.

  155. Vi ska titta lite mer på det sen.

  156. När det är allvarliga trauman på gång
    påverkas grundläggande anknytning.

  157. Det är det grundläggande,
    känslomässiga bandet-

  158. -som man börjar knyta efter födseln
    till den första person man träffar-

  159. -och till dem som tar hand om en,
    utifrån medfödda reflexer.

  160. De här reflexerna finns hos människor
    likaväl som hos andra djurarter-

  161. -och hos djur pratar vi om prägling.

  162. Har ni sett bilderna av den
    Nobelprisbelönade Konrad Lorenz?

  163. Han är ute och går och har en flock
    ankor som följer efter honom.

  164. De tror att han är deras mamma.
    De är präglade på honom.

  165. Samma anknytning och prägling
    har vi bland väldigt små barn-

  166. -så det finns medfödda reflexer
    för att knyta den första kontakten-

  167. -och börja skapa det känslomässiga
    bandet som är så viktigt-

  168. -för hur man kommer att leva.

  169. Med människor är det mer komplext.

  170. Den här anknytningen
    fortsätter att utvecklas livet ut.

  171. Det är viktiga saker som händer
    under det första levnadsåret.

  172. Det är viktigt för barn att förstå
    att andra människor har ett sinne.

  173. Det tar en stund. Vid 6-8 månaders
    ålder börjar barnet förstå-

  174. -att andra människor har ett sinne
    och tänker sina tankar.

  175. Barnet upptäcker att man kan dela
    tankeinnehållet med varandra-

  176. -och så.

  177. När det här händer-

  178. -börjar det uppstå
    socialitet och empatiförmåga.

  179. Man förstår
    andras tankar och känslor-

  180. -och den processen fortsätter
    längre fram i livet också.

  181. Alla lyckas inte knyta an till andra.

  182. Ibland lyckas man inte av olika skäl-

  183. -och då får vi
    en väldig brist på socialitet.

  184. Det är också så att anknytningen
    kan brytas ner av svåra trauman.

  185. Det påverkar
    den grundläggande socialiteten-

  186. -och förmågan att handskas med
    känslor, uthärda ångest och sådant.

  187. Vi ska titta på hjärnan och hur den
    fungerar i förhållande till detta.

  188. Vi tittar basalt på hjärnan.

  189. Ofta tänker man sig
    att barn är födda med en hjärna-

  190. -och sen ligger den där och tänker-

  191. -och är väl ungefär likadan
    när man dör som när man föds.

  192. Detta stämmer inte alls.

  193. Hjärnan är oerhört dynamisk
    och förändras under hela livet-

  194. -i förhållande till sin omgivning.

  195. Det är särskilt sant
    under första levnadsåret.

  196. Man föds med en hjärna
    som väger fyra hekto-

  197. -och vid ett år väger den ett kilo.

  198. Den har två och en halvdubblat
    sin vikt under den här tiden.

  199. Det innebär att hjärnan skapas
    till största delen efter födseln.

  200. Den är inte medfödd som njurar och
    lungor utan skapas efter födseln.

  201. När det gäller funktionen är nerv-
    banorna inte färdiga när man föds.

  202. De är outvecklade. Om man gör ett EEG
    på ett spädbarn är det liksom...

  203. Pip.

  204. Pip. Det är väldigt lite aktivitet.

  205. Gör man det på en ettåring så är det
    full rulle och det händer massor.

  206. Då har nervbanorna lagt sig
    till rätta och börjat göra sitt jobb.

  207. Det skapar en helt annan situation
    hos barnet.

  208. De här nervbanorna
    har lagt sig till rätta-

  209. -på det viset därför att barnet
    växt upp i den här miljön-

  210. -i kontakt med de här människorna
    och i det här klimatet och så vidare.

  211. Nu blev det
    just de här möjligheterna.

  212. Sen är det viktigt
    för den här aktiviteten-

  213. -hur väl man lyckats
    med anknytningsprocessen.

  214. Vi kan se anknytningen.
    Det är inte bara ett hjälpbegrepp.

  215. Vi kan se det konkret i hur stor
    aktivitet det är i hjärnan.

  216. De som inte har lyckats knyta an
    har ett massivt synapsbortfall.

  217. Det blir mycket mindre
    elektrisk aktivitet i hjärnan på dem.

  218. Det yttrar sig på olika sätt
    och har olika orsaker.

  219. Det här är bara för att visa
    vad som händer.

  220. Om vi tittar på...

  221. ...de här två bilderna av hjärnan.

  222. Den övre visar det limbiska systemet
    och frontalloben.

  223. Och i frontalloben,
    vilket jag berättade innan-

  224. -har vi vårt mest avancerade tänkande
    och hjärnans styrsystem.

  225. Det är medvetet, logiskt,
    problemlösande-

  226. -socialt reglerande och så.

  227. Sen har vi på den undre bilden
    det orbitofrontala cortexet.

  228. "Orbit" är "hålighet", så den delen
    av cortex ligger ovanför ögonhålorna.

  229. Precis ovanpå, som ni ser här.

  230. Den är intressant för att den har
    att göra med socialitet och känslor.

  231. Hur vi tar hand om känslor.

  232. Det är den delen av hjärnan
    som växer mest under det första året.

  233. Här finns personer som Allan Schore
    som är en fascinerande forskare.

  234. Han har visat på hur den här delen-

  235. -följer interaktionen med föräldrarna
    i sin utveckling.

  236. Här blir det till. Här lägger vi
    väldigt mycket uppfostran.

  237. Mycket uppfostran ligger just där.

  238. Sen har vi det limbiska systemet,
    den så kallade känslohjärnan.

  239. Den är fullt operativ när vi föds-

  240. -och här kan vi se något intressant
    hos riktigt små bebisar.

  241. När de blir förbaskade
    - blir de då bara lite förbaskade?

  242. Nån som har märkt det? Fniss...
    Nej, de blir inte lite förbaskade.

  243. De blir fullständigt totalilskna.

  244. Det finns inte en cell i bebbarna
    som inte är jätteförbannad.

  245. När de blir ledsna så blir de
    totalledsna. Ingen del är "o-ledsen".

  246. Det beror på att de saknar hämningar.

  247. Hämningarna lär vi in,
    på gott och ont-

  248. -och de har att göra med det orbito-
    frontala cortexet där de uppstår.

  249. Om man tänker sig att man har
    en bebbe som blir jättearg-

  250. -så plockar man upp henne och säger:
    "Lilla Wilma, är du så arg?"

  251. "Det var det värsta. Kom till pappa."
    Se håller man dem lite välvilligt.

  252. Där händer det intressanta saker.

  253. När man är så jättearg
    som Wilma är i det här läget-

  254. -så är det väldigt fysiskt krävande
    och utmattande.

  255. Man kan känna sig otroligt ensam
    och bli rädd för sin egen ilska.

  256. Då kan det vara skönt när det kommer
    en stor pappa eller mamma-

  257. -och liksom tar en i famnen och det
    är varmt och hudkontakt och tryggt-

  258. -och man inte är ensam i situationen.

  259. Där händer nånting viktigt.
    Det är en viktig inlärningsstund.

  260. När det här är till ända, så nästa
    gång Wilma blir skitförbannad-

  261. -så har hon minnet
    av den här pappan eller mamman-

  262. -som tog upp och höll henne-

  263. -och det här kan göra att hon kanske
    inte måste vara totalförbannad.

  264. Kanske kan hon snäppa ner ett snäpp.

  265. Efterhand som hon blir hållen
    och kramad-

  266. -och man reagerar på
    och pratar med henne-

  267. -så får hon
    en mer fingradig skala i sin ilska.

  268. Hon går inte från noll till hundra
    utan kan bli lite småirriterad.

  269. Hon kan bli kinkig, och där har man
    uppnått en god känslomässig fostran.

  270. Då kan barnet välja sina effekter.

  271. Sen har man temperament. Det tar vi
    inte in i det här resonemanget.

  272. I det här läget finns det en tydlig
    anknytning till någon person.

  273. Det finns en pappa, en mamma-

  274. -en familj eller hunden, kanske.

  275. När man har skapat den första
    relationen kan man skapa andra-

  276. -som är fullödiga relationer
    där man tar och ger och delar.

  277. Man har empatiförmåga och
    förstår hur andra tänker.

  278. Då är man i ett väldigt bra läge.

  279. Det här har inte hänt-

  280. -för många med missbruksproblem.

  281. Vi ser hur det kan gå snett.

  282. En del pappor, inte minst,
    hör det gråtande spädbarnet-

  283. -och får en larmsignal
    och går i gång i ett gammalt trauma.

  284. De tar barnet i fötterna
    och smäller det i väggarna-

  285. -slår ihjäl det och stampar på det.

  286. De dödar sitt spädbarn.

  287. Det här läser vi om i tidningarna
    men vet inte riktigt varför.

  288. Det är bara det bestialiska
    som vi inte förstår.

  289. Tänker man "trauma" blir det lättare.

  290. Han går in i
    en helt annan upplevelse.

  291. Han har inte möjligheten
    att välja sina effekter-

  292. -så fritt som vi andra kanske har.

  293. Där går han i gång i beteenden
    som han inte har kontroll över.

  294. Sen är katastrofen ett faktum.

  295. Sen sprider sig det här
    hos de barn som överlever misshandel.

  296. Deras förmåga att ge det här vidare
    till sina barn är väldigt nedsatt.

  297. Sen kan man börja missbruka
    för att reglera det-

  298. -och sen händer det en massa grejer
    när man kommer in på behandlingshem.

  299. Om vi tittar på missbruk
    som ett sätt att reglera känslor-

  300. -så kan man urskilja två komponenter.

  301. Dels vad vi medicinerar oss med-

  302. -och där ser vi till exempel alkohol,
    narkotika och läkemedel.

  303. Det är medicin, och de flesta som
    inte är helnykterister är delaktiga.

  304. Vi medicinerar oss då och då,
    särskilt med alkohol.

  305. Alkohol kan vara både socialt
    och asocialt.

  306. Det alkoholen gör,
    både för brukare och missbrukare-

  307. -är att den filar på hämningarna.

  308. Hämningar är det vi fått
    av föräldrarna i vår uppfostran.

  309. Bra hämningar och dåliga hämningar.
    De filas bort här.

  310. Man filar på föräldrabilden
    för att få föräldrafritt.

  311. Många tycker att de kan tänka sig
    lite föräldrafritt.

  312. Och då dricker man förmodligen lagom
    och får lite föräldrafritt-

  313. -eller så dricker man mycket,
    vilket kan bli intressant.

  314. Dricker man ännu mer får man svårt
    med verklighetsuppfattningen.

  315. Då börjar rummet rotera,
    vilket det inte gör egentligen.

  316. Marken börjar gå i vågor och så.

  317. Men man kan ha en inre förälder
    som hela tiden tjatar på en.

  318. Människor som missbrukar alkohol-

  319. -har fått en alltför hård uppfostran.

  320. De har oerhörda krav på sig. De ska
    vara perfekta och göra allt rätt-

  321. -och de ska vara hela och rena
    och vänliga mot alla.

  322. De ska vara till lags och lyda
    chefen. De har tusen krav på sig-

  323. -som de försöker leva upp till.

  324. De blir förbaskade på knarkarna-

  325. -som de tycker är slynglar-

  326. -och odrägliga utan uppfostran
    och utan krav på sig alls.

  327. Att leva med så mycket krav på sig-

  328. -är som att leva med en tvångströja.

  329. Själva tanken att ha kul är omöjligt.
    Det finns inget utrymme för det.

  330. Här ska man leva upp till bilden
    av att vara alla människor till lags.

  331. I det läget blir man nästan kvävd.

  332. Vem som helst av oss skulle må dåligt
    och tycka att det var jobbigt.

  333. Då är det fantastiskt att det finns
    ett strålande läkemedel-

  334. -som bara plockar bort alla krav
    i ett huj.

  335. Plockar bort den tjatiga morsan
    inom en och plötsligt blir man fri.

  336. Tvångströjan lossnar.

  337. Sen agerar man ut en massa uppdämda
    grejer som inte kommit till uttryck-

  338. -under den nyktra tiden.

  339. Det är ett sätt att hantera känslor-

  340. -och egentligen en hel
    uppväxt- eller livssituation.

  341. När man ska hjälpa de här personerna
    få ett bra liv-

  342. -så lär man dem leva med mindre krav.

  343. Att vara vänligare mot sig själva
    och ha lite kul, till exempel.

  344. Det blir viktigt.
    Man kan ju få folk att bli nyktra-

  345. -men vad är det för liv de lever?
    Ett där man aldrig har roligt?

  346. Jättebra, alltså...
    Det blir problematiskt.

  347. När det gäller narkotika är det andra
    problem som regleras, tycker jag.

  348. Det kan vara fördomar, men jag har
    tittat på det här i några decennier.

  349. När vi tittar på opiatmissbrukarna...

  350. Vi pratar om rena missbrukare,
    som bara tar en typ av preparat.

  351. En del missbrukare är så ångestridna
    att de pumpar i sig vad som helst.

  352. Nätdroger, ömsom centralstimulerande
    ömsom opiater och ömsom sprit.

  353. Ibland injicerar man tvättmedel
    i ådrorna.

  354. Eller äter avmaskningsmedel
    för katter.

  355. Men om vi tittar på
    rena opiatmissbrukare-

  356. -så är det ofta folk
    som är lättstressade.

  357. De har lätt att gå upp i varv
    och känner sig invaderade av andra.

  358. Det heroinet gör är att det avgränsar
    dem i en bubbla där de är i fred.

  359. Det är alldeles rofyllt.

  360. Tänk till exempel på rockmusiker.

  361. Det är många som tar heroin-

  362. -och sen när de ska parta tar de
    kokain som lyfter dem ur det här.

  363. Det är kreativa killar och tjejer
    som är duktiga.

  364. De kan skriva musik och spela-

  365. -men kan de handskas med
    hundratusen vrålande fans?

  366. Inte alltid, men när den stressen
    kommer kan man plocka i sig heroin-

  367. -och då blir man helt lugn.
    Det är totalsemester för kroppen.

  368. Det gäller opiaterna.

  369. När det gäller centralstimulerande
    är det folk som inte kan ha kul.

  370. De är lite förstenade
    och har svårt att ta sig för saker.

  371. De har svårt att ha roligt
    på olika sätt.

  372. Då kan man ta lite amfetamin-

  373. -så blir tillvaron
    plötsligt stimulerande.

  374. När jag arbetade på behandlingshem-

  375. -hade jag en kuggfråga för att se hur
    långt folk kommit med behandlingen.

  376. "Hur gör du för att ha roligt?"

  377. Om de inte kunde svara eller sa
    att de gillade att lösa korsord-

  378. -så fick de gå tillbaka till
    behandlingen. Man måste kunna ha kul.

  379. Det ska vara gott att leva.
    Roy och Roger-medicinen.

  380. Precis.

  381. Sen har vi de mediciner
    som tagit över marknaden.

  382. Ni som arbetar med det här vet
    hur väl en missbrukare kan sin FASS.

  383. De kunde skriva FASS.

  384. De är fantastiska på preparat
    och kombinationer-

  385. -och vet hur de ska rensa ut
    kemikalierna genom att äta frukt.

  386. De är väldigt framstående på detta.

  387. En del får piller utskrivna och en
    del skriver ut dem till sig själva.

  388. När det gäller utagerande
    finns det många sätt att agera ut på.

  389. Man behöver något så intensivt-

  390. -att man inte kommer in i
    de här tankarna och känslorna.

  391. Där har vi såna som spelmissbrukare
    som spelar hasardspel av olika slag.

  392. Det finns mängder på nätet där man
    kan göra av med pengar man inte har.

  393. Det skapar en värld-

  394. -där man är upptagen med att vinna
    tillbaka de pengar man förlorat.

  395. Man drömmer om vad man ska göra
    med den stora vinsten.

  396. Sen har vi även dataspelsmissbruk-

  397. -som jag jobbar med också.

  398. Där sätter man sig
    i olika cybernetiska världar-

  399. -och lever i dem
    och ju mer man spelar...

  400. De som har dataspelsmissbruk
    spelar nästan all vaken tid.

  401. Det är jättemycket. De umgås inte
    med folk utan blir alltmer isolerade.

  402. De har inte så mycket vänner.

  403. Nätet blir mer och mer verklighet
    för dem och de lever i den världen.

  404. Där sitter man och håller på,
    och ofta dödar man.

  405. Många spel är upplagda så att man
    ska döda så många som möjligt.

  406. Man blir väldigt upptagen med det.

  407. Det fungerar också som en medicin.

  408. Arbetsnarkomani
    tar hand om känslorna.

  409. I stället för att vara olycklig
    arbetar man på.

  410. Man kanske är deprimerad, vilket man
    kan kompensera genom att arbeta.

  411. Sexmissbruk är ett problem
    som vissa människor har.

  412. De har hela tiden sex
    på ett tvångsmässigt sätt-

  413. -och med många olika partners.

  414. Det handlar inte om sexualitet
    utan är ett sätt att agera ut-

  415. -för att undvika de känslor
    av tomhet och meningslöshet-

  416. -som man kan känna.

  417. Sen har vi träningsmissbrukarna
    som tränar mycket hela tiden.

  418. De organiserar hela livet
    efter träning.

  419. De tillhör inte landslaget
    eller någon elit.

  420. Men det håller nere känslorna.

  421. Man sätter sig inte och gråter
    i ett maraton, till exempel.

  422. Det finns många sätt
    att göra det här på.

  423. När man agerar ut genom missbruk är
    vissa känslor vanligt förekommande.

  424. Ångest är vanligt förekommande-

  425. -och jag tog inte upp cannabis.

  426. Det är ett fantastiskt ångestdämpande
    medel och bra mot hyperångest.

  427. Det innebär att många som har
    genomgått ångestväckande situationer-

  428. -som till exempel incest...

  429. Incest skapar ofantlig ångest.

  430. Då kan man röka på
    och så blir man kvitt det.

  431. Man kan ju känna ångest i flera fall.

  432. När det är rena cannabis-
    eller spicemissbrukare...

  433. ...tänker jag gärna ångest.

  434. Sådana saker är bland de viktigaste
    känslor man behöver tas med.

  435. Övergivenhet är en stor känsla.

  436. Övergivenhet utlöser alla försvar
    när det gäller borderline-störning...

  437. ...eller
    "impulsiv personlighetsstörning".

  438. När det blir en övergivenhet,
    liten eller stor...

  439. På HVB-hem
    såg man när någon gick på semester-

  440. -eller bara försvann
    eller slutade jobbet-

  441. -eller avfärdade någon... Pang!

  442. Då kommer ett jättelikt utagerande.

  443. Det är väldigt mycket drama
    i det läget.

  444. Generellt sett är det svårt
    för människor med missbruksproblem.

  445. De flesta som har missbruksproblem
    har också personlighetsstörningar.

  446. 60-80% enligt Mats Fridell
    vid Lunds universitet-

  447. -som la fram det här 2004.

  448. Det är rätt mycket. Sen har vi en del
    som är svårt deprimerade.

  449. Ofta är det till följd av incest.

  450. Sen har vi en del
    som är psykotiska som missbrukar.

  451. Ja...

  452. Vi har känslor som skam och skuld,
    särskilt vid incestproblematik.

  453. Många skäms för att man utsatts
    och känner skuld och delaktighet.

  454. Många som blivit utsatta för våld och
    misshandel tar på sig skulden själva-

  455. -precis som incestoffren gör.

  456. Anledningen är inte
    att de har den här skulden .

  457. Om jag blir misshandlad hela tiden-

  458. -och det inte
    har att göra med något jag gör-

  459. -kan jag ju bli utsatt när som helst
    utan att hindra det.

  460. Det är en väldig vanmakt.

  461. Om det är mitt fel
    att jag blir utsatt-

  462. -finns det saker jag kan göra
    för att styra det-

  463. -och kanske slippa i från det.

  464. Man skapar en myt om att det är
    mitt fel, och att jag är ansvarig.

  465. Där blir det väldiga
    skuld- och skamkänslor...

  466. ...i förhållande
    till olika typer av problem.

  467. Ilska är vanligt i gruppen.

  468. Man kan inte handskas med ilska.

  469. En del är tilltäppta
    och blir aldrig ilskna-

  470. -och petar man lite på dem visar
    det sig att de inte vågar bli ilskna.

  471. De tror att de aldrig
    kommer att kunna hejda sig.

  472. "Jag kommer att hoppa runt
    och slå alla på käften"-

  473. -"fördärva lokalerna
    och saker kommer att hända."

  474. Där behöver man erbjuda en hel del
    skydd för att få dem att känna på-

  475. -och börja utveckla den här ilskan.

  476. Jag brukar säga att "Om det blir så
    kan jag kontrollera dig."

  477. "Du kan bli arg, men om jag
    säger 'stopp' så fryser du helt."

  478. "Då ska jag se till att du inte
    skadar någon eller dig själv."

  479. Det har funkat bra.

  480. Sen kan man lära in hur man uttrycker
    ilska på ett rimligt och bra sätt.

  481. Tomhet och meningslöshet är känslor-

  482. -som får såna proportioner för de här
    personerna att det är fruktansvärt.

  483. En del av oss som jobbar med sånt här
    får själva in känslorna ibland-

  484. -från klienterna, och märker
    hur fruktansvärt obehagligt det är.

  485. Värdelöshet, dåligt självförtroende.

  486. Missbrukare är på samhällets botten.

  487. Man är strax över de psykiskt sjuka.

  488. Man duger ingenting till.
    Man är kriminell.

  489. Man har fått sina föräldrar att lida.

  490. Det finns väldigt mycket värdelöshet,
    som ofta lärts in under barndomen.

  491. Den värdelösheten är svår att bära.

  492. En del vänder den
    till narcissistiska försvar.

  493. De går med näsan i vädret
    och är superstroppiga.

  494. Under den uppblåsta ballongen finns
    det nästan inget självförtroende.

  495. Här är det ofta traumatiska orsaker-

  496. -av den typen
    jag har pratat om tidigare.

  497. När det löses ut
    får vi se ett utagerande-

  498. -på en enhet,
    ett socialkontor, ett HVB-hem...

  499. ...av det här traumat på något vis.

  500. Vi kanske skulle fundera på
    att organisera missbruksbehandlingar-

  501. -lite mer
    efter att det är traumabehandlingar-

  502. -så skulle det få
    en massa olika konsekvenser.

  503. Jag vet inte
    vilka konsekvenser det kan få.

  504. Det måste vi hjälpas åt att jobba ut.

  505. Men en konsekvens är att det är
    viktigt med trygghet och stabilitet.

  506. Det blir en prioritering.
    Vi kan inte ha stora, röriga HVB-hem.

  507. Vi behöver ha mindre enheter
    som vi håller ihop.

  508. Vi kan inte hålla på
    och skicka missbrukare hit och dit.

  509. Vi kan inte placera dem.
    "Nu ska de lära sig att dricka te."

  510. Sen ska de dit
    och lära sig dricka kaffe.

  511. Vi kan inte skicka runt dem.

  512. Effekten blir att vi inte kommer
    till den biten som behöver behandlas.

  513. Här är det...

  514. När man tittar på behandlingar
    av personlighetsstörning och psykos-

  515. -så är anknytningen
    den stora grejen att uppnå.

  516. Att skapa en ny anknytning måste ske
    i en relation till en person.

  517. Det här måste få tid att ske.

  518. Annars går det inte
    att lösa problemen.

  519. När de har lösts hittar man i regel
    en person som haft den funktionen.

  520. Om ni tittar tillbaka,
    ni som placerar, så kan ni se det.

  521. Det är lätt att man bara sätter
    administrativa och politiska krav.

  522. "Vi måste dra ner på institutions-
    behandlingarna. Max två dagar."

  523. Första dagen ska de sluta missbruka,
    andra dagen ska de lära sig ett jobb.

  524. Man sätter upp... "Oj, vad bra",
    säger nån. "Tänk vad vi ska spara."

  525. "Ja, men ingen blir botad."

  526. Man kan sätta upp
    vilka parametrar man vill.

  527. Om man inte kan grejen och inte
    förstår eller har erfarenhet av det-

  528. -så kan man ju sätta upp
    omöjliga situationer.

  529. Eller så sätter man folk i program
    där man behandlar små bitar.

  530. "Här jobbar du med din sömnstörning,
    och där med ångesten..."

  531. Själva personen, kontakten
    och relationen måste också vara där.

  532. Skitbra att ha ångestskola.
    Hur bra som helst-

  533. -men inte bara separat som lösnummer.

  534. Det behövs en prenumeration för att
    lösa den här typen av problem.

  535. Man måste lära sig
    handskas med situationerna.

  536. Hur gör man i utagerande situationer?

  537. Hur märker man innan att man
    är på väg in i en sån situation?

  538. Det är viktigt
    att lära sig handskas med känslor.

  539. Sen själva traumabearbetningen...

  540. Det blir en nödvändighet
    att bota det här traumat, förstås.

  541. Det är såna saker
    jag tycker man behöver ta med-

  542. -om man utgår från att de
    är svårt traumatiserade människor.

  543. När man gör det hamnar man-

  544. -i ett mer empatiskt perspektiv
    med missbrukaren.

  545. Man ser deras situation
    och hur de upplever det.

  546. Man frågar: "Hur upplevde du det
    när du sparkade sönder dörren?"

  547. Det gäller inte bara att begränsa.
    Det blir en djupare frågeställning.

  548. Det här var vad jag hade på hjärtat.
    Tack för att ni varit här med mig.

  549. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

PTSD och beroendesjukdom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefan Sandström är psykolog och psykoterapeut. Han berättar här om att det är vanligt att det finns ett samband mellan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och missbruk av alkohol och narkotika. Han menar att det är viktigt att se kopplingen mellan dessa så att klienten inte missförstås och får fel vård. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Missbrukarvård, Posttraumatiskt stressyndrom, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ångestsyndrom
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

PTSD och beroendesjukdom

Stefan Sandström är psykolog och psykoterapeut. Han berättar här om att det är vanligt att det finns ett samband mellan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och missbruk av alkohol och narkotika. Han menar att det är viktigt att se kopplingen mellan dessa så att klienten inte missförstås och får fel vård. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Medberoende och relationsberoende

Torbjörn Fjällström är alkohol- och drogbehandlare och berättar om vad det kan innebära att vara medberoende. Han berättar om hur svårt det kan vara att ta sig ur det och tvingas möta sitt eget förträngda inre liv. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.