Titta

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Om UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Föreläsningar från Beroendedagen 2014. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Till första programmet

UR Samtiden - Beroendedagen 2014: Medberoende och relationsberoendeDela
  1. Torbjörn Fjellström heter jag.
    Hej på er.

  2. Jag ska prata om medberoende-

  3. -men jag vill först säga lite om mig,
    för dem som inte känner mig.

  4. Alla känner ju apan.

  5. Det är 49 år sen jag började jobba
    med missbrukare-

  6. -som psykolog i Uppsala.
    Jag gick in på fängelset där-

  7. -och träffade killar
    som jag kunde identifiera mig med.

  8. Jag kände igen mig själv:
    splittrad, orolig, utanför-

  9. -ensam och underlig.

  10. Sen har jag fortsatt att jobba
    med missbrukare i alla tider.

  11. Det här begreppet, "codependent",
    som betyder medberoende-

  12. -hörde jag för första gången på
    Hazelden, Minnesotamodellens mecka-

  13. -för ganska precis 30 år sen.

  14. Det hade jag inte hört talas om
    tidigare. Medberoende, alltså.

  15. Det fanns inte i behandlingsvärlden
    före typ 1984.

  16. Det kom från Minnesota,
    att det också är en problematik-

  17. -som AA-folket, alkoholisterna,
    upptäckte...

  18. Eller det var snarare deras partners
    som upptäckte att de hade problem.

  19. I och med att karlarna,
    som det oftast var, blev nyktra-

  20. -fick partnern problem.

  21. De visste inte
    hur de skulle kontrollera-

  22. -sina signifikanta anhöriga.

  23. Därför startade de en egen
    verksamhet, som kallas för Al-Anon.

  24. Det tog ungefär tolv år innan
    Al-Anon, medberoendeproblematiken-

  25. -kom i fokus.

  26. Och nu på senare år har vi upptäckt-

  27. -att medberoende
    kommer före beroende.

  28. Även i ordet.
    Vi kallar det för co-dysberoende-

  29. -på FUN, vår utbildning, som vi
    har hållit på med i över tjugo år.

  30. Där kan man också märka
    att "co-" kommer före "dys-".

  31. Dysberoende betyder att man har-

  32. -ett obalanserat förhållande
    till omvärlden och till sig själv.

  33. Co- betyder att man har
    ett obalanserat förhållande-

  34. -till en person, och det kommer före.

  35. Man blir sällan alkoholist,
    narkoman eller sexmissbrukare-

  36. -eller spelmissbrukare
    eller vad det nu är-

  37. -utan att ha
    den här medberoendeproblematiken.

  38. Det fattade vi inte heller
    de första åren på Korpberget-

  39. -när vi jobbade med narkomaner,
    kriminella och vanliga narkomaner-

  40. -blandmissbrukare,
    som också super till och har sex...

  41. I dag talar vi inte
    om en alkoholist längre-

  42. -vi pratar om "a bunch of addictions"
    som genomkorsar personligheten.

  43. Själva "co:et", medberoendet-

  44. -handlar om det här med anknytning.
    Det är där det blir nåt fel.

  45. I tidiga barndomen händer det jobbiga
    saker i dysfunktionella familjer.

  46. Det finna inga helt funktionella
    familjer, alla har lite problem-

  47. -men en del är ju särskilt jobbiga.

  48. Ungefär 7-8 år efter det att vi
    hade hållit på med primärbehandling-

  49. -halvvägshus och utsluss,
    de här klassiska modellerna-

  50. -för hur vi behandlar
    narkomaner och alkoholister-

  51. -upptäckte vi att vi
    kunde lägga till en specialvecka-

  52. -till alla våra klienter.

  53. Den veckan kallar vi för Vuxna barn.

  54. Missbrukare har ofta ett sårat
    inre barn där inne i mörkret-

  55. -inne i det här tillståndet av oro,
    smärta och utanförskap-

  56. -som vi helt enkelt
    kallar för ett dysberoende.

  57. Inne i den här smärtan-

  58. -föds det så kallade sårade inre
    barnet, och det måste man jobba med.

  59. Vi började
    med Vuxna barn-grupper 1992.

  60. Jag slutade själv för två år sen.

  61. Min son har tagit över
    den verksamheten med några andra.

  62. När jag jobbar med människor
    som har den här problematiken-

  63. -vilket bara i Sverige
    är hundratusentals personer-

  64. -brukar jag dra in dem
    i det så kallade medberoendehuset.

  65. Jag har konstruerat
    en modell av hus i tre plan.

  66. En källarvåning, där allt sker
    mer eller mindre omedvetet.

  67. Man kommer inte ihåg. Man kommer inte
    ihåg hur det var i livmodern-

  68. -om mamma var "halv-crazy" och pappa
    ännu värre, och hur det var då.

  69. Man kommer inte ihåg
    det första året heller.

  70. De flesta kommer ingenting ihåg
    förrän vid 2-2,5 års ålder-

  71. -och det händer väldigt mycket innan
    dess i dysfunktionella familjesystem.

  72. När jag beskriver denna kåk-

  73. -med källarplanet, boendeplanet,
    där folk umgås och håller på-

  74. -och vindsplanet,
    som handlar om konsekvenser-

  75. -så är det samtidigt en beskrivning,
    en diagnos-

  76. -och början på en behandlingsprocess.

  77. Jag tänkte dra in er, hastigt,
    i detta hus-

  78. -så att ni får höra de här rummen,
    för det finns tre rum i varje plan.

  79. Det här är ju en föreläsning-

  80. -men i vanliga fall tar det en dag,
    minst, att göra den här processen.

  81. Ni gör det här i "quick therapy".

  82. Om ni tänker er att ni ser huset
    som ett slags sudoku...

  83. Det är ju nio fält,
    tre fält i varje plan.

  84. Och så tittar ni nere till vänster,
    i det första rummet.

  85. Där står det "öde", "karma".

  86. Då säger jag till de vuxna barnen,
    som ofta varit nyktra i tjugo år...

  87. Det är inget hinder för att vilja
    ta tag i sin vuxna barn-problematik.

  88. Då börjar vi med karma,
    med rummet nere i källaren.

  89. Karma, öde - det vet vi ingenting om.

  90. Vi kan bara gissa
    att det på nåt sätt är vårt öde-

  91. -att födas i den här familjen,
    att pappa var alkoholist o.s.v.

  92. I stället för att beklaga sitt öde-

  93. -ska man bli mjuk inför sitt öde.

  94. Man ska acceptera
    att man är född i en viss familj-

  95. -oavsett hur jobbig den familjen var,
    och kanske fortfarande är-

  96. -om föräldrarna lever,
    och syskon och kusiner och sånt.

  97. Meningen med det här är
    att få patienterna-

  98. -att gå ifrån offerkoftan,
    att lägga bort offerproblematiken-

  99. -och det här att vara utsatt, att ha
    hamnat i det utan egen förskyllan-

  100. -och i stället ta ansvar.

  101. Jag brukar säga: "Du måste ställa dig
    bakom hela ditt liv till 100 %"-

  102. -"och acceptera din familj, dina döda
    eller levande föräldrar, allihop"-

  103. -"även om det är skitjobbigt."

  104. Det finns ingen väg ut ur eländet
    genom att vara offer-

  105. -så varsågod och skölj. Sen får de
    prata om sitt öde i smågrupper.

  106. Men vi fortsätter till nästa rum,
    som heter "trauma".

  107. Trauma betyder skada,
    det betyder obehagliga upplevelser.

  108. Och trauma kan inträffa i morgon.

  109. Det är inget som bara inträffar under
    en dålig anknytning i livmodern-

  110. -eller återanknytningen
    månaderna efteråt.

  111. Men oftast inträffar allvarliga
    trauman i tidig barndom-

  112. -och åstadkommer skada.
    Skada på vilket plan? Jo, på psyket.

  113. Psyket är som en enhet i en människa,
    ett slags energi, ett slags dator-

  114. -där ego och intellekt finns, och
    samordning av impulser och intryck.

  115. Det är också där som känslorna finns.
    Känslorna kommer från hjärtat-

  116. -som också psyket kallas.
    Där blir det skador.

  117. De skadorna flyttar man över
    till nästa rum i källarvåningen-

  118. -i det här medberoendehuset.

  119. På dörren till det rummet
    står det "deprivation".

  120. Det betyder berövelse,
    att man har blivit berövad nånting.

  121. Vad då? Jo, man har blivit berövad
    sina rättmätiga behov-

  122. -som medlem i en familj.

  123. Man har rätt att få bekräftelse
    och uppmärksamhet, omsorg, hänsyn.

  124. Om jag som liten pojke
    vänder mig till min mamma och säger-

  125. -"mamma, kom och titta
    på mina fina teckningar"-

  126. -och hon fräser och säger "nej,
    jag har inte tid, gå ut och lek"-

  127. -då stänger jag av mina behov
    med hjälp av skam.

  128. Det här rummet, deprivation,
    rummet nere i källaren-

  129. -är fullpackat med skumsläckare-

  130. -som vi kallar för skambasering.

  131. Skambasering
    är sättet att bli av med behov.

  132. I fortsättningen
    får man då svårt att uttrycka behov-

  133. -speciellt såna här subtila,
    finkänsliga, sårbara behov-

  134. -som intimitet och sårbarhet.

  135. Man kan liksom inte visa
    att man är rädd och liten-

  136. -och vill ha hjälp och kramar,
    sitta i knät, hålla handen och sånt.

  137. Det visar sig sen i framtiden
    att man inte klarar av det här.

  138. De behoven blir hotfulla och man
    projicerar bort dem från sig själv.

  139. Träffar man folk som vill ha
    intimitet så är det: "Nej, nej."

  140. Det är deprivation, och då har vi-

  141. -de här tre grundläggande
    orsaksrummen-

  142. -i det undermedvetna nånstans,
    i den här källarvåningen.

  143. Det sprider sig nu
    upp i boendevåningen-

  144. -vars vänstra rum
    kallas för "kontroll".

  145. Hela det planet
    kallar vi för "triggers"-

  146. -eller "överlevnadsstrategier".

  147. Det som har hänt i psyket...

  148. Grejen är ju att där den här
    människan borde ha sig själv-

  149. -och känna liksom
    "Ja, det här är jag!"-

  150. -där är det ångest, där är det svart,
    där sitter det sårade inre barnet-

  151. -så hon kan inte vara sig själv.

  152. Då kommer det här planet
    av överlevnadsstrategier.

  153. Det är tre stora fält, stora rum-

  154. -och alla dem kan man kombinera-

  155. -liksom karma, öde, trauma och
    deprivation också blandar ihop sig.

  156. Men för pedagogikens skull har vi
    ställt upp de här olika planen.

  157. I rummet till vänster
    hittar vi alltså kontroll-

  158. -och där, mina damer och herrar-

  159. -där har vi
    medberoendets kärnprincip.

  160. Det är kontroll.

  161. Sen kan man göra tre plan till
    i det här rummet, om man vill.

  162. Just nu vill jag det,
    eftersom min uppgift här är-

  163. -att prata om just medberoende.

  164. Jag tänkte också på att...

  165. I dag är det sån här
    9/11 "kind of stuff"...

  166. Twin Towers i New York bombades-

  167. -och det blev så
    att mer eller mindre hela världen-

  168. -blev beroende av
    att kontrollera terrorism.

  169. Jag vill bara säga
    att kontroll inte fungerar.

  170. Släpp kontrollen.

  171. En människa som är tio år-

  172. -och har en pappa som är alkoholist
    eller en mamma som är si eller så-

  173. -tror ju att hon måste kontrollera
    om pappa är nykter-

  174. -för då är han si eller så, och hon
    kan kontrollera hans beteende-

  175. -och klara sig.

  176. Kontroll innebär ju också ego.

  177. Jag ska typ rädda pappa.

  178. Jag köper öl till honom.
    Jag hjälper honom. Jag städar.

  179. Jag blir hans lilla gullgosse.

  180. På det sättet kontrollerar jag pappa.

  181. De andra nivåerna
    i medberoendeproblematiken-

  182. -som ligger lite ovanför,
    som kommer efter kontrollen...

  183. Det första man kan se-

  184. -och som vi har i Minnesotamodellen
    och tolvstegsfilosofin-

  185. -det är kritik.

  186. Om du kontrollerar din son eller
    dotter, eller nån över huvud taget-

  187. -kommer det inte att dröja länge
    förrän du blir kritisk-

  188. -mot vederbörande.

  189. Du börjar tycka att "vad fan,
    du gjorde inte som du sa".

  190. "Vi skulle ju fiska kräftor,
    och du var bara borta."

  191. "Jävla skithög."

  192. Man blir alltså
    mer eller mindre förbannad-

  193. -på den man
    tidigare försökte kontrollera.

  194. Det blir också så gentemot föräldrar
    ofta. Det har jag sett många gånger.

  195. Man blir ovän
    med sina bröder och systrar-

  196. -på grund av att man
    försöker kontrollera varandra.

  197. Eftersom man inte kan vara som man är
    använder man såna här strategier-

  198. -för att överleva. Det jobbiga med
    det här med kontroll och kritik är-

  199. -att det möjliggör fortsatt missbruk.

  200. "Enabling" är en klassisk princip
    i Minnesotamodellen.

  201. Det fick vi ju höra på 80-talet
    när det här kom till Sverige.

  202. Vi började tala om för anhöriga
    som kom till Korpberget-

  203. -att de måste sluta kontrollera
    och kritisera-

  204. -eftersom det möjliggör
    att den anhöriga fortsätter dricka.

  205. "Du möjliggör faktiskt missbruk."

  206. Och den här kärleksfulla mamman,
    vars kärlek har gått snett-

  207. -blir helt knäckt över
    att börja tänka på att sätta gränser-

  208. -och säga: "Om du inte är drogfri
    kommer du inte in i mitt hus."

  209. "Du får inte fem öre av mig längre."

  210. Då är den här killen eller tjejen
    på väg mot att börja tillfriskna-

  211. -någorlunda.

  212. Sen är det ju två rum till-

  213. -på det här boendeplanet
    i medberoendehuset.

  214. De handlar om två
    något annorlunda strategier-

  215. -som en människa med det här traumat
    använder sig av för att överleva.

  216. Det är ju liksom roller och spel.

  217. Meningen är ju
    att vi ska kunna vara oss själva...

  218. ...och det tar en jädra lång tid.

  219. Jag har varit nykter och drogfri
    i 27 år och är knappast mig själv än-

  220. -trots att jag är en dinosaurie
    i programmet. Det är för hemskt.

  221. Det är en svår sjukdom vi bär på.
    Den är så utbredd också.

  222. Jo, den här strategin,
    det här rummet i mitten-

  223. -till höger om kontrollrummet,
    kallar vi för "sensation".

  224. Sensation är ungefär "kick".

  225. Man så att säga "kickar" på trauma-

  226. -för traumat ligger just under.

  227. När man känner sig illamående på nåt
    sätt, ångestfylld, splittrad, ensam-

  228. -utanför, otrygg, alltihop,
    ja, då kör man i sig.

  229. Eller...
    Nåt sånt där som vi håller på med.

  230. Det kallar vi för "sterb".

  231. Sterb är en gammal psykologisk term,
    faktiskt.

  232. Det betyder snabba tillfälliga
    energireducerande beteenden-

  233. -alltså medicinering, helt enkelt.

  234. "Short term energy relieving
    behaviours" heter det på engelska.

  235. Alltså att man dricker kaffe,
    slår på teven, tar en snus-

  236. -röker, tar heroin, tar Subutex-

  237. -tar...you know, what the fuck ever.

  238. För att så att säga tillfriskna,
    lite grann.

  239. Det här är också
    ett kontrollbeteende.

  240. Man använder en massa beteenden
    för att höja dopaminhalten.

  241. Dopaminhalten
    i blodet och nervsystemet är låg-

  242. -när man är dysberoende.

  243. Vi kallar det för dysberoende, alla
    kategorier av beroendeproblematik-

  244. -för vanligt beroende...
    Alla är ju normalt beroende.

  245. Dys- betyder att det är nåt fel.

  246. Sensation, kick,
    det använder de flesta människor-

  247. -men narkomaner är experter på det-

  248. -på att få liksom en lust-kick
    av sitt trauma.

  249. Det innebär att man också
    är beroende av att traumat är kvar.

  250. Har ni hört så hemskt?

  251. Har du inget trauma har du inget
    behov av heroin eller Subutex.

  252. Då måste du ju sluta.

  253. Som gammal terapeut-

  254. -har jag märkt...
    Ursäkta, men det jag har märkt är-

  255. -att något av det viktigaste, för de
    patienter jag har haft i alla fall-

  256. -och det är 15 000-20 000,
    är att behålla problemet.

  257. Det är inte kul
    att bli av med sitt trauma-

  258. -för då måste du lägga av
    med din överlevnadsstrategi.

  259. Du måste lägga av med kontroll
    och sensation.

  260. Det funkar inte längre, och då...nej.

  261. För att göra trauma-arbete
    är inte det roligaste man vet.

  262. Det innebär ganska mycket ångest-

  263. -att totalt hoppa ner i svarta hålet.

  264. Jag brukar kalla det här svarta hålet
    för svarta lådan-

  265. -ungefär som den där lådan
    som finns på flygplan.

  266. Men det var en patient som sa
    att den faktiskt är orangefärgad.

  267. Ja, ja, men öppna den orangefärgade
    lådan innan ditt liv kraschar-

  268. -så får vi se vad det är för fel,
    för då hajar vi ju vad det är.

  269. Du går in... Det är i stort sett bara
    att man börjar skaka och darra-

  270. -och skrika
    och bli förtvivlad och gråta.

  271. Då mår ju terapeuten bra.

  272. Då tycker man att man har gjort
    ett bra jobb och känner bekräftelse.

  273. Fast man är ju med i en process bara-

  274. -som kanske till stor del
    är överordnad våra egna plan.

  275. Sensation och kontroll har jag pratat
    lite om. Nu kommer rummet till höger-

  276. -som också handlar om strategier.

  277. Det är lite av ett offerrum-

  278. -att man hoppar in
    i nåt slags offerhistoria.

  279. Jag kallar det här rummet
    för "smärta".

  280. Man gör smärta
    till en överlevnadsstrategi.

  281. Uppe i Norrland...
    Min morsa sa till exempel:

  282. "Det där är krokodiltårar."

  283. Att jag var ledsen var bara på skoj.
    Det tog hon inte på allvar.

  284. Fritz Perls,
    min idealsnubbe till terapeut-

  285. -han som uppfann gestaltterapin-

  286. -han sa att det känns
    när det är verklig sorg.

  287. Han somnade, sa han-

  288. -när nån körde offersmärta.

  289. Man gråter och tårarna rinner,
    det är ingen tvekan om den saken-

  290. -men det fattas en äkthet
    i denna smärta.

  291. Man använder den. Man kommer ju nära-

  292. -man blir kanske inte utsatt för hugg
    och slag, utan man klarar sig.

  293. Det är jättefint
    att klara sig och vara offer.

  294. "Slå mig inte nu en gång till!"
    och så där.

  295. De här tre rummen
    är det vi umgås med-

  296. -i vardagslivets psykopatologi.

  297. Att lära oss att titta
    på våra egna överlevnadsstrategier-

  298. -vilken blandning av de här tre,
    för det finns många olika varianter.

  299. Man springer fram och tillbaka
    och plockar ingredienser här och var.

  300. Sen kommer man upp på vindsvåningen-

  301. -och på vindsvåningen
    i den här kåken, medberoendehuset-

  302. -brukar jag säga
    att vi hittar konsekvenser-

  303. -av alla de här sex rummen
    som vi har varit i och som vi är i.

  304. Konsekvenserna av dem
    blir liksom de översta rummen.

  305. Om vi tittar på det som är längst
    till vänster heter det "uteslutning".

  306. Det är, höll jag på att tro,
    ett av de största problemen.

  307. Det är etniska problem, krigsproblem,
    alla möjliga uteslutningar.

  308. Olika partier utesluter varandra.

  309. Det är ingen gemenskap av alla
    människor som världsmedborgare-

  310. -eller Guds barn eller bla, bla, bla.

  311. Vi håller oss till våra grupper.

  312. Man är också ensam i det här rummet.

  313. Somliga som har gått våra kurser
    kallar det här för ensamhetsrummet-

  314. -men det är fel.

  315. Det ska vara uteslutning, att man
    från början utesluter sig själv-

  316. -för att man då blir exklusiv.
    Man blir så att säga utvald.

  317. Exklusiv betyder ju att utesluta.

  318. Du är mest exklusiv, du är den
    mest uteslutna av alla människor.

  319. Det är en form av-

  320. -megalomant högmod
    eller grandiositet.

  321. Man känner sig liksom störst,
    bäst och vackrast när man tänder på.

  322. Kriminella har ofta såna här mönster-

  323. -och bildar grupper eller gäng där de
    utesluter och skjuter på varandra.

  324. Innerst inne är alla skitensamma
    och längtar efter mamma.

  325. Det är tragiskt.

  326. Man ser hur stora religioner,
    världsreligioner, utesluter varandra-

  327. -och inom varje religion utesluter
    man varandra i form av sekter-

  328. -och man krigar mot varandra.
    Det är samma fenomen.

  329. Det är konsekvensen av
    att man är dysberoende.

  330. Om man ska säga vad dysberoende
    betyder är det obalans-

  331. -eller en inre oro.

  332. Ursäkta. Oj då.
    Jag körde rakt in i micken.

  333. När vuxna barn och patienter får höra
    de här grejerna börjar de reflektera:

  334. "Just det. Jag är utesluten ur min
    familj och jag utesluter min brorsa."

  335. "Jag vill fan inte se honom."

  336. Uteslutningen funkar väldigt bra
    i nära relationer.

  337. Till och med inne i äktenskap
    utesluter...

  338. "Du är ju fan inte riktigt klok"-

  339. -kan man säga
    till sin älskade, till och med-

  340. -som ett utslag
    av den här mekanismen, som en impuls.

  341. Andra kan systematisera
    uteslutningen-

  342. -bilda politiska partier och utesluta
    vissa grupper av människor.

  343. Det har vi ju även i vårt land
    nu för tiden.

  344. Och det är ju tråkigt. Eller hur?

  345. Vi ska ju liksom inkludera varandra.

  346. Du ska inkludera dina förfäder
    i ditt hjärta.

  347. Du ska inkludera dina föräldrar
    inne i dig själv, inte utesluta dem.

  348. Vi tenderar att utesluta
    folk som vi inte vågar prata om.

  349. Min morfar hängde sig.
    Honom pratar vi inte om i släkten.

  350. Den uteslutningsenergin
    drabbar ju sen i flera generationer-

  351. -efter mig. Det har vi ju konstaterat
    för länge sen, hur det fungerar.

  352. Sånt där är ju mycket omedvetet.

  353. Uteslutning är en jättegrej.

  354. Men det står aldrig i Dagens Nyheter
    om det här-

  355. -eller om de här grejerna
    över huvud taget.

  356. Det tycker jag är tråkigt.

  357. Hur som helst, vi flyttar
    till mittenrummet i vindsvåningen.

  358. På dörren står det "ansvarslöshet".

  359. Du har kommit in i ett område
    där du är ansvarslös.

  360. Du är ett vuxet barn,
    du är dysberoende, du är medberoende.

  361. Du har alla de här problemen. Du är
    sex-, spel-, tv- eller matberoende.

  362. Du kanske inte är narkoman,
    men du har olika såna här grejer.

  363. Det gör att du
    inte kan ta ansvar för dig själv.

  364. Du kan varken vara ärlig
    eller ta ansvar och göra det du ska.

  365. Alltså, hela tiden anstränga dig
    för att bli en bättre människa-

  366. -i dina egna ögon
    och i dina anhörigas-

  367. -och göra dina plikter gentemot dina
    barnbarn och så, vilket inte är lätt.

  368. Ska jag säga.

  369. Ansvar är ju ett jättegammalt
    indoeuropeiskt sanskrit-ord-

  370. -som betyder
    att vara i sig själv gång på gång.

  371. Varje gång du tar ansvar och visar
    dina behov, din uppfattning-

  372. -det du vill påstå,
    så är du dig själv lite.

  373. Men att skämmas och inte ta ansvar
    och knarka och hålla på-

  374. -och inte göra sina plikter...
    Ja, då hamnar du i det här rummet-

  375. -av ansvarslöshet.

  376. Sen har vi då nästa rum-

  377. -det sista rummet i den här kåken
    som jag har pratat om nu.

  378. Det rummet
    heter helt enkelt "självhat".

  379. Man har kommit
    så långt ifrån sig själv-

  380. -att när man tänker på sig själv,
    sin person, det man har gjort-

  381. -och det man vill göra, så känner man
    förakt. Man är föraktfull.

  382. Man märker att man har försökt,
    kanske, att ta livet av sig-

  383. -genom att knarka, vara oärlig och
    göra en massa dumheter i flera år.

  384. Och så börjar man på en behandling...

  385. Behandling är ju också-

  386. -en ganska stor grej, men jag
    brukar dela in saker och ting i tre.

  387. När vi ska komma till rätta
    med det vi har pratat om...

  388. Jag har inte pratat om drog-
    personligheten, den som sköter om-

  389. -det att "hålla sig frisk".

  390. Jag har mest pratat
    om de inre problemen.

  391. Men om vi går tillbaka till
    hur vi ska hantera det här...

  392. Det jag har lärt mig
    de senaste 30 åren-

  393. -sen tolvstegsfilosofin kom till
    Sverige, eller till mig åtminstone-

  394. -är att man ska gå på möten.

  395. Jag var på ett SLAA-möte i tisdags,
    till exempel.

  396. Jag har gått på SLAA, som står för
    Sex and love addicts anonymous-

  397. -sen 1987.

  398. Då var jag ute och cyklade.

  399. Som tur är har jag kvar min fru än.

  400. Men det kanske beror på
    att jag går på möten.

  401. Möten är själen i behandlingsvärlden,
    i tolvstegsbehandlingen.

  402. Det är själva själen.

  403. Men det kanske inte är så effektivt,
    för man sitter bara och delar.

  404. Man hör andras delningar och lär sig.

  405. "Jaha, säger de så där.
    Det känner jag igen."

  406. Men man får inte prata med varandra.
    Man får ingen feedback.

  407. I somras var jag i Montana på ett
    ställe med NA-möten och AA-möten.

  408. De pratade om ett slags möten
    som de har börjat med i USA-

  409. -som heter "crosstalk meetings".

  410. Det betyder
    att man pratar med varandra.

  411. Man får kommentera, om man vill.

  412. Om du vill ha en kommentar säger du:
    "Snälla, spegla det här..."

  413. "...om du känner igen det här."

  414. De vill göra mötena effektivare,
    och det vill jag också.

  415. Till exempel det här med
    att man hatar sig själv-

  416. -det översta rummet
    längst till höger-

  417. -det är ju inte ofta man hör det på
    ett AA-möte, NA-möte eller SLAA-möte.

  418. Att en kille eller tjej säger: "Fan,
    om ni visste hur jag egentligen är"-

  419. -"då skulle ni gå härifrån."

  420. I stället talar man om
    att man är tacksam och ödmjuk-

  421. -och glad att man har kommit med
    i programmet och har sin högre makt.

  422. Allting går så bra.
    Man törs knappt, på ett möte-

  423. -gå så långt som
    att börja ta ut skiten-

  424. -för det är ingen
    som tar hand om det.

  425. Då har vi sen,
    efter den här grundläggande "själen"-

  426. -som jag hoppas att man fortsätter
    att gå på så länge som möjligt-

  427. -behandling, alltså en korrekt,
    tolvstegsbaserad behandling.

  428. Med "korrekt"
    menar jag kemiskt drogfri.

  429. Man kan inte kombinera olika
    mediciner, t.ex. Subutex och metadon-

  430. -och bensodiazepiner och neuroleptika
    o.s.v., med tolvsteg.

  431. Det är fullständigt omöjligt, för
    det viktigaste i tolvstegsfilosofin-

  432. -det viktigaste först,
    är att vara drogfri.

  433. Man kan inte tillfriskna
    om man inte är drogfri.

  434. På Korpberget har vi varit stenhårda
    med drogfriheten i alla år.

  435. Nu är det flera andra
    i behandlingsvärlden-

  436. -som också håller den strategin.

  437. Vi tar inte in patienter
    som går på nån medicin.

  438. Vi kallar det för professionellt
    medberoende. Det är lite fräckt.

  439. Att medicinering är professionellt
    medberoende är fräckt att säga-

  440. -men det finns en sån aspekt.

  441. Narkomanen har hållit på
    med heroin o.s.v. i femton år.

  442. Sen får han medicinsk förskrivning.

  443. "Ingen är gladare än jag",
    säger "Diffe", drogpersonligheten.

  444. Då slipper jag ju bryta, vad bra.
    Men jag är fortfarande påtänd-

  445. -och funkar inte riktigt fullt ut.

  446. Behandlingen måste vara drogfri
    och "hardcore"-

  447. -alltså "tough love".

  448. Man får inte hålla på och dalta
    med en narkoman-

  449. -eller en alkoholist
    eller en sexmissbrukare.

  450. Det ska vara bort med mobiltelefonen,
    inga porrtidningar, ingen tv-

  451. -inga dagstidningar,
    ingen bil, inget kul.

  452. Nej, det är som ett kloster, och du
    ska stanna där så länge som möjligt-

  453. -kanske ett år.

  454. Då vet du allt du behöver veta
    om sjukdomen-

  455. -denna livsfarliga sjukdom-

  456. -som antagligen kräver fler liv
    än cancer och andra sjukdomar.

  457. Den här sjukdomen är störst
    i världen, och den tar ju liv...

  458. Bara nikotin
    tar 1 000 liv om dagen i USA.

  459. Det är också ett beroende. Nicotine
    addicts anonymous finns ju också.

  460. Så behandlingen måste vara...

  461. Det finns tre olika skolor
    av behandling i världen.

  462. Den största skolan,
    den nedersta, liksom-

  463. -den som har 96 %
    av behandlingsvärlden i Sverige-

  464. -kallas för symtombehandling.
    Man jobbar bara med symptomen.

  465. Inte går man ner i nån låda
    och gräver upp några gamla trauman.

  466. Det har man kommit överens om
    för länge sen att man skiter i.

  467. Man jobbar med symptomen.

  468. Då måste man ju...

  469. Den tron bygger ju på att människan
    bara är kött och blod och hjärna-

  470. -inte några andra energiformer, nån
    ande eller psyket eller... Nej, nej.

  471. Den här behandlingen,
    primärbehandling och halvvägshus-

  472. -med korrekt tajming
    för olika insatser, är skitviktig.

  473. Den tredje åtgärden
    har jag redan pratat om lite grann.

  474. Det är att gå ner på djupet,
    djupterapi i nån form.

  475. Jag kan inte tala om vilket slags
    traumabehandling som är bäst-

  476. -bara att vi också måste gå ner
    i problematiken-

  477. -nere i våra hjärtan, nere i skräpet,
    så djupt vi bara törs-

  478. -i händerna på nån väldigt
    professionell, typ en traumaterapeut.

  479. Vuxna barn-terapi,
    det sårade inre barnet o.s.v.

  480. Sen har vi också anhörigprogram-

  481. -som är mildare former.

  482. Man får lära sig
    om hur det är att vara anhörig-

  483. -till en narkoman, alkoholist,
    sexmissbrukare eller vad det nu är.

  484. Man får kunskap om
    att man har en egen problematik-

  485. -precis som en son eller dotter som
    är narkoman också är medberoende-

  486. -till mamma och pappa o.s.v.

  487. Det är så mycket dubbleringar.

  488. Det är viktigt att inse
    att medberoendeproblematiken-

  489. -kommer före beroendeproblematiken.

  490. Alkoholen kommer in
    som nåt slags plåster på såren-

  491. -på det ursprungliga medberoendet.

  492. Tar man inte tag
    i detta ursprungliga medberoende-

  493. -kommer man aldrig
    att kunna bli sig själv.

  494. Man blir en spelmaskin,
    en zombie eller en halvgående...

  495. ...amöba.

  496. Nåt sånt.

  497. När vi började jobba...
    När jag var på Hazelden-

  498. -fick jag impulser
    om drogpersonligheten-

  499. -från Daniel J. Anderson,
    mannen bakom Minnesotamodellen.

  500. Han var också på Korpberget i två
    veckor 1990, i augusti-september.

  501. Sen har vi då utvecklat
    drogpersonligheten-

  502. -denna drivkraft.

  503. Det inre, hemlighetsfulla alter egot.

  504. Nån typ som sitter nånstans därinne
    och säger: "För fan, tänd på nu."

  505. "Det är inga problem,
    du kan sluta när du vill."

  506. "Du kan åka till nåt behandlingshem
    och få behandling"-

  507. -"så du kan tända på nu
    hur mycket du vill, inga problem."

  508. När jag pratade om det här-

  509. -som på svenska heter
    beroendeframkallande drivkraft-

  510. -var det en ombudsman som var
    alkoholist och från Örnsköldsvik-

  511. -som räckte upp handen och sa:
    "Tobbe, den där jävla 'Diffe'"-

  512. -"det är ju jag."

  513. Då hade han känt igen...
    Han hade ingen annan identitet-

  514. -än drogpersonlighetens.

  515. Då blev också drogpersonligheten döpt
    till "Diffe".

  516. Man kan "diffa"
    på tjejer och allt möjligt.

  517. Vi har två hus, liknande-

  518. -som bara handlar om
    själva drogpersonligheten-

  519. -utagerandets filosofi
    och psykologi och pedagogik.

  520. I övrigt säger jag tack så mycket
    för att ni lyssnade så bra.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Medberoende och relationsberoende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Torbjörn Fjällström är alkohol- och drogbehandlare och berättar om vad det kan innebära att vara medberoende. Som medberoende är man upptagen av en annan persons problem och man glömmer bort sig själv och sitt eget inre liv. Han berättar om hur svårt det kan vara att ta sig ur det och tvingas möta sitt eget förträngda inre liv. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Anhöriga, Medberoende, Missbruk, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Behandling av missbruk bland barn och unga

Kent Nilsson är professor vid Centrum för klinisk forskning i Västerås. Han berättar om hur man i behandling av missbruk bland barn och unga bör se på hur depression och ångest ofta hänger ihop med missbruket. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

PTSD och beroendesjukdom

Stefan Sandström är psykolog och psykoterapeut. Han berättar här om att det är vanligt att det finns ett samband mellan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och missbruk av alkohol och narkotika. Han menar att det är viktigt att se kopplingen mellan dessa så att klienten inte missförstås och får fel vård. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

En ny syn på alkoholberoende

Sven Wåhlin är överläkare på Beroendecentrum i Stockholm. Han föreläser om skammen kring att komma ut som alkoholberoende och som kan leda till att man inte söker vård i tid. Han berättar också att det kan vara svårt att se var gränserna går mellan kontrollerad alkoholkonsumtion och alkoholberoende. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Medberoende och relationsberoende

Torbjörn Fjällström är alkohol- och drogbehandlare och berättar om vad det kan innebära att vara medberoende. Han berättar om hur svårt det kan vara att ta sig ur det och tvingas möta sitt eget förträngda inre liv. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

När ska Sverige vakna i alla former av beroendeproblematik?

Diskussion om tabun kring beroendeproblematik. Medverkande: Janique Svedberg, livscoach, sexberoendeterapeut, författare; Fred Nyberg, professor; Göran Larsson, präst, samtalsterapeut och själavårdare. Moderator: Bitten Jonsson, sjuksköterska, beroendespecialist. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.

Fråga oss