Titta

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Om UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Föreläsningar från Suicidpreventiva dagen 2014 om självmord och självmordsförebyggande arbete för unga. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014 : Mind om SjälvmordsupplysningenDela
  1. Jag vill tacka för att jag får
    vara med på den här viktiga dagen-

  2. -och representera MIND
    och självmordsupplysningen.

  3. Jag heter Marie-Louise Söderberg.
    Jag har en inriktning i suicidologi-

  4. -och jag har jobbat inom psykiatrin
    med kvalitet och utvecklingsfrågor.

  5. Vi inledde ett samarbete med NASP
    kring utbildning av personal-

  6. -i suicidprevention.
    Det utmynnade i "Aktion livräddning"-

  7. -och "Noll självmord"
    i Stockholms län-

  8. -där jag kom att jobba i många år. Det
    är lite om bakgrunden till...

  9. ...vem jag är. Jag blev tillfrågad om
    att vara med och starta-

  10. -en suicidpreventiv sida på nätet. Det
    var för tre år sen-

  11. -som MIND frågade om jag ville vara med.
    Det var svårt att tacka nej-

  12. -för det kändes som en utmaning,
    och nåt som är viktigt och angeläget.

  13. Kort om MIND för er som inte känner till
    det. Det är en ideell förening.

  14. Vi är en del av det civila samhället,
    som har funnits sen 1931.

  15. Vi jobbar med kunskapsspridning. Vi
    arrangerar konferenser, seminarier.

  16. Vi ger ut debatt...
    Vi försöker få ut debattartiklar-

  17. -och vi har
    tidskriften Psykisk hälsa.

  18. Det senaste numret handlar om män
    och självmord. Det kom i går.

  19. Vi ger ut ett elektroniskt nyhetsbrev,
    som man kan...

  20. ...anmäla att man vill ha.
    Vi berättar om forskning och nyheter-

  21. -inom området psykisk hälsa. Vi har
    stödverksamheter, en föräldratelefon-

  22. -som är öppen på dagtid
    kl. 10.00-15.00. En äldretelefon-

  23. -som riktar sig till personer
    på 65 år och uppåt.

  24. Den är också öppen kl. 10.00-15.00.

  25. Och självmordsupplysningen,
    som är en webbstödd sida på nätet.

  26. Och den ska jag berätta lite mer
    om nu. Från idé till verklighet.

  27. 2010 var det
    ett uppmärksammat självmord på nätet.

  28. Det var en kille som hängde sig
    i realtid på Flashback.

  29. Han gick ut och aviserade det här.
    Av några blev han påhejad-

  30. -och andra försökte få honom
    att söka hjälp.

  31. Han började vackla,
    och sa att han skulle det.

  32. Då kommer en annan aktör in.

  33. "Se till att få det gjort.
    Jag har bråttom."

  34. Killen hängde sig i en nätverkskabel.
    Det väckte en enorm indignation-

  35. -och det fick uppmärksamhet i media. I
    vår förening diskuterades det här-

  36. -utifrån civilkuragelagen
    och säkerhet på nätet.

  37. Då föddes idén till att vi skulle
    erbjuda en säker plats på nätet.

  38. Till skillnad från
    de prosuicidala sidor som fanns.

  39. Samtidigt fick vi en större summa pengar
    från en av våra medlemmar-

  40. -som hade förlorat sitt barnbarn.

  41. Det blev startskottet för oss
    att göra nåt inom det här.

  42. Vi formulerade en projektplan, sökte
    pengar från allmänna arvsfonden-

  43. -och fick medel beviljade.
    Vi tillsatte en referensgrupp-

  44. -bestående av psykiatriker,
    representanter från NASP, SPES-

  45. -från vår styrelse och
    från studerande på Socialhögskolan.

  46. Vi ägnade oss åt research.

  47. Vi ville ta reda på
    hur andra nätaktörer hade jobbat-

  48. -och byggt sitt nätstöd.

  49. Vi pratade med BRIS, Tjejzonen,
    ungdomsmottagningar med flera.

  50. Vi anlitade en kommunikationsbyrå-

  51. -för det var viktigt för oss
    vilket namn vi skulle använda.

  52. Vi hade arbetsnamnet
    "Orka tala om livet".

  53. Men när vi anlitade
    en grupp användare-

  54. -personer med egen psykisk ohälsa,
    var de ganska tydliga med-

  55. -att använda självmord. "Vill ni
    nå människor med självmordstankar"-

  56. -"använd ordet 'självmord'."

  57. Då kom förslaget
    "Självmordsupplysningen".

  58. Några menade: "Tänk om folk tror
    att det är där man kan få tips"-

  59. -"om hur man ska ta livet av sig." Men
    går man in på sidan-

  60. -ser man med tydlighet att vi är
    en sida som verkar mot självmord.

  61. Vi skulle rekrytera volontärer. Det
    gäller alla våra stödverksamheter.

  62. Det är personer som jobbar ideellt. Alla
    med utbildning och erfarenhet.

  63. Jag hoppades att vi skulle
    hitta psykologer, psykoterapeuter-

  64. -som kunde tänka sig att stödja
    unga på nätet, på kvällstid.

  65. Men vi fick inga napp.

  66. Då riktade vi oss till
    psykolog- och socionomutbildningar.

  67. Där fick vi genast stort gensvar.
    Personer med nätvana, som var orädda-

  68. -som såg en möjlighet
    att lära sig mer-

  69. -och som tyckte att det var spännande
    att få bygga upp det här.

  70. Vi djupintervjuade dem,
    tog referenser, registerutdrag-

  71. -och erbjöd en grundutbildning
    i suicidologi.

  72. Sen måste man få till handledare,
    personer som jag till exempel-

  73. -som är lite äldre och mer erfarna. Vi
    handleder våra volontärer-

  74. -under deras arbete.
    Jag går in på det sen.

  75. Vi erbjuder fortbildning.
    Det dyker hela tiden upp nya frågor.

  76. Vi behövde fördjupa oss mer
    i självskadebeteende-

  77. -och ordande en utbildningsdag
    kring det.

  78. Trafikkällor. Hur fick vi då...

  79. ...folk att hitta vår sida?

  80. Vi har inte gjort
    nån extern marknadsföring-

  81. -mer än den på nätet. Vi samarbetar med
    Google. De har sett till-

  82. -att om man söker man på "självmord",
    så kommer man till vår sida först.

  83. Vi har också en banner på Flashback, och
    det har ifrågasatts en del.

  84. Men där började historien, och
    vi drar en hel del trafik därifrån.

  85. Vi kan nämligen se
    varifrån personer har...

  86. ...hittat oss.

  87. I dag har Flashback en policy.
    Man går in på självmordstrådar-

  88. -och talar om att de ska söka hjälp, och
    att de kan vända sig till oss.

  89. Vi har också länkar från NASP,
    Vårdguiden, från alla andra sidor-

  90. -som Tjejzonen etcetera.
    Och i dag firar vi tvåårsjubileum.

  91. Vi startade 10 september 2012.

  92. Då var vi lite skakiga. Vad gav
    vi oss in på? Vad skulle hända?

  93. Och vilka skulle vända sig till oss?

  94. Så här såg inte sidan ut då. I och med
    namnändringen ser den ut så här.

  95. Man kommer först in på vår sida,
    och sen klickar man sig vidare.

  96. Vi erbjuder ett forum, en blogg och en
    mejllåda. Man kan skicka frågor-

  97. -och får svar inom tre arbetsdagar.

  98. Omkring svaren har vi ett samarbete med
    S:t Lukas-stiftelsen.

  99. Lite med för- och nackdelar med nätstöd.
    Det har vi varit inne på.

  100. Unga människor söker kunskap,
    information och kontakt på nätet.

  101. Nätet är lättillgängligt. De flesta har
    en mobil, det kostar inget-

  102. -man behöver inte boka tid. Det enda är
    att man kanske inte kommer in-

  103. -på vår chatt. Lättillgängligheten
    är ju en viktig komponent.

  104. Anonymiteten är en
    av de viktiga komponenterna till-

  105. -att man vågar söka vårt stöd. Många är
    noga med att ställa frågan:

  106. "Kan jag vara anonym?"

  107. Det är en förutsättning för att man ska
    prata om hur man mår och tänker.

  108. Och att man inte syns och hörs.
    Man blir inte dömd för vem man är.

  109. Det kan vara väldigt skönt. Och det
    jämlika förhållandet som uppstår.

  110. Unga upplever att vuxna uppfostrar och
    klappar dem på huvudet-

  111. -men här syns inte skillnaderna. Då får
    man ett mer jämlikt förhållande.

  112. Sen förutsätter ju de här
    unga människorna att det är vuxna-

  113. -som sitter i Självmordsupplysningen.
    Det stärker det som sagts tidigare.

  114. Ungdomar vill prata med vuxna-

  115. -och få stöd kring existentiella frågor.
    "Vad är meningen med livet?"

  116. "Vad gör man när man inte orkar leva?
    Vad finns det för sätt"-

  117. -"att lösa mina problem, som är ett
    alternativ till att tänka självmord?"

  118. Vi erbjuder också medmänskligt stöd. Och
    det är oerhört viktigt-

  119. -att poängtera
    att det inte är terapi.

  120. Vi erbjuder medmänskligt stöd.
    Det är vad man kan göra i en chatt.

  121. Många värdesätter det.
    De har professionella kontakter.

  122. Vi har hört saker som:
    "Du gör det här för att du vill"-

  123. -"inte för att du får betalt." Det finns
    komplement till vårdkontakter-

  124. -som vi kan erbjuda.

  125. För oss är det en nackdel
    att personer kan lämna en chatt.

  126. Man kan ha ett djupt samtal,
    och så försvinner plötsligt personen.

  127. Många gånger beror det på uppkoppling,
    att batteriet tar slut-

  128. -det ringer, nåt viktigare händer.

  129. Men det kan vara att det är
    på allvar. Jag blir tagen på allvar-

  130. -och jag är inte beredd
    att gå vidare med frågorna.

  131. Man kan blir rädd, för det
    var nåt mer än vad man hade trott.

  132. Många kommer in och kollar
    vad det är för hjälp man kan få.

  133. Och vi får inte veta slutet
    på filmen. Hur går det för dem?

  134. De är ju anonyma,
    och vi vet inte hur det går.

  135. Vi får ofta bevis för att man
    inte gör nåt den här kvällen.

  136. "Vad skönt att få prata.
    Jag behöver inte skada mig själv."

  137. Vi kan bära människor över
    den avgrunden de känner den kvällen.

  138. Då hamnar man på fast mark,
    och saker hinner kanske förändras-

  139. -och det motiverar
    att söka hjälp och få mer stöd.

  140. Många talar om hur det har gått-

  141. -och att de är tacksamma
    för det stöd de har fått.

  142. Vad har vi för erfarenheter?

  143. Vi stödjer och vägleder människor
    i kris-

  144. -och motiverar dem många gånger
    till att söka hjälp.

  145. Vi har ungefär 400 besökare per dag på
    Självmordsupplysningen-

  146. -som klickar sig vidare från startsidan.
    MIND har 1 000 besökare.

  147. Första året hade vi 2 800 chattar.

  148. Vi kommer att ha ungefär lika många när
    jag tittar på statistiken.

  149. 1 500 inlägg och frågor
    på blogg, forum och via mejl.

  150. Vi chattar
    med 15-20 personer per kväll.

  151. Det är ofta 5-10 som vi inte hinner med,
    eller har resurser att ta emot.

  152. Det har aldrig hänt att vi
    har lyckats hjälpa alla en kväll.

  153. Det känns ju inte så bra.

  154. Det här suicidpreventiva arbetet
    vi bedriver-

  155. -sprids genom våra volontärer. Flera av
    dem är nu färdiga psykologer-

  156. -och jobbar kvar i chatten.

  157. De menar att arbetet har gjort dem
    mindre rädda att möta patienter.

  158. Nån har blivit suicidexpert.

  159. De andra kommer till henne och frågar om
    den här typen av problematik.

  160. Vi har också fått stort intresse
    från media och från andra nätaktörer.

  161. Vi blir ofta ombedda att berätta
    om våra erfarenheter för tjej-jourer-

  162. -och andra typer
    av nätstödsverksamheter.

  163. Facebook. Vi har ett samarbete,
    och har nu utarbetat "guidelines"-

  164. -för hur man ska hantera självmordshot
    inom Facebook.

  165. Vilka är det då
    som har vänt sig till oss?

  166. Det är i första hand kvinnor
    mellan 18 och 24 år.

  167. De är bäst på att söka hjälp. Men också
    killar. En tredjedel är män.

  168. De teman vi har i chattarna är kris.

  169. Man kommer in för att nåt har hänt.

  170. "Vad är det som har hänt?", är en
    bra fråga. Man har misslyckats-

  171. -man har spelat bort sina pengar,
    man har en tid hos en psykolog-

  172. -men det är om tre veckor.
    "Hur ska jag uthärda i tre veckor?"

  173. Ensamhet, utanförskap. Vi pratar
    inte om att man känner sig ensam-

  174. -utan att man inte har nån att prata
    med. Varken vänner eller familj.

  175. Och mobbning har jag rödmarkerat.
    Det var nåt som förvånade mig-

  176. -att så många chattar handlar om
    att man har erfarenhet av mobbning.

  177. Man säger som i en bisats: "Och
    så var jag mobbad hela skoltiden."

  178. Att vara utsatt för mobbning-

  179. -kan vara bland det skadligaste
    vi kan vara med om.

  180. "Du får inte vara med. Gå och dö."

  181. Att höra det dag efter dag
    skadar vårt psyke.

  182. Den här typen av upplevelser
    finns med kring psykisk ohälsa.

  183. Man pratar om att inte orka leva.
    Det handlar inte om att man vill dö.

  184. Man orkar inte leva med de problem och
    den situation man har.

  185. Det är utgångsläget
    för de flesta av våra samtal.

  186. Hur kan man trygga sig själv?

  187. Hur kan jag lösa mina problem?
    Var finns det hjälp och stöd?

  188. Hopplöshet, meningslöshet
    och existentiell hälsa.

  189. Många unga människor vet inte-

  190. -hur det är att tackla problem.
    De har få förebilder.

  191. Det finns inte vuxna till hands
    att prata om de här problemen med.

  192. Sen har vi en stor grupp
    med psykisk ohälsa. Borderline-

  193. -instabil personlighetsstörning,
    självskador och ätstörningar.

  194. De har psykiatriska kontakter,
    som inte alltid fungerar-

  195. -och man känner att man
    vill ha mer medmänskligt stöd.

  196. Man får inte den förståelse man vill ha,
    och blir inte tagen på allvar.

  197. Och det finns mycket skam kring
    att ha de här tankarna och känslorna-

  198. -och att må psykiskt dåligt. Man
    vill inte prata med sina föräldrar-

  199. -och göra dem besvikna.

  200. Mycket handlar om
    att inte oroa omgivningen.

  201. Och det viktigaste är...

  202. ...att fokusera på ambivalensen. Den har
    gjort att de söker sig till oss.

  203. Om en person har varit på nätet,
    och tagit sig in på vår chatt-

  204. -betyder det att man vill ha hjälp.

  205. Där har vi en väldigt
    bra utgångspunkt i våra samtal.

  206. "Vad bra att du kom hit.
    Låt oss prata."

  207. "Du söker en livlina. Utmärkt.
    Jag finns här. Jag lyssnar på dig."

  208. "Berätta. Vad är det som tynger dig?"

  209. Jag blir mer oroad när nån säger: "Jag
    har provat allt"-

  210. -"och inget hjälper.
    Nu har jag bestämt mig."

  211. Då kan man känna sig oroad, men
    det finns ett hopp. "Men du kom hit."

  212. "Vad skulle nästa steg kunna vara?"

  213. "Vad finns det för öppning?
    Vad är nästa lilla, lilla steg?"

  214. Samtalsmetod.
    Vi är inspirerade av MI.

  215. Alla volontärer har fått grundkurs
    i "Motiverande Samtal" i tre dagar.

  216. Det handlar om att öppna upp
    för samtal. Lyssna, ge bekräftelse.

  217. Man ska inte som ofta, mötas av
    människor som vill lösa ens problem-

  218. -eller hänvisa en bort.
    Självmordsproblematiken-

  219. -möter mycket hänvisning bort. Det är
    nån annan som ska ta hand om det här.

  220. Våga tro på berättelsen, visa respekt
    och empati och försök vara lugn.

  221. Vi lyfter och förstärker ambivalenser
    och reflekterar-

  222. -kring svårigheter. Sammanfatta.

  223. Att inge hopp, bidra till tröst.
    Det vi gör är nåt slags bikt.

  224. Människor biktar sig och blir förlåtna,
    och får tröst och hopp.

  225. Hitta goda minnen, trygga sig själv.

  226. Skapa ett sammanhang
    kring hur man mår och varför.

  227. Förstärka personens resurser.

  228. "Det kommer inte alltid att kännas
    så här." Hänvisa till närstående.

  229. "Prata med dina föräldrar.
    Finns det nån person du har..."

  230. "...förtroende för,
    och kan prata med?"

  231. Men som också utmynnar i
    att hänvisa till var hjälp finns.

  232. Man vet inte det. Där kan vi tala om
    hur det fungerar om man söker hjälp-

  233. -på en ungdomsmottagning, en
    BUP-mottagning, inom vuxenpsykiatrin.

  234. Det svåra är att avsluta,
    men man sammanfattar samtalet-

  235. -och pekar på vad nästa steg blir.
    "Du är välkommen tillbaka."

  236. Vad är vi rädda för?
    Det är en metoddiskussion.

  237. Vi är rädda för att säga fel saker,
    att förstärka självmordsbenägenheten.

  238. Och att inte ha tillräcklig kunskap, en
    brist på kompetens.

  239. Men allt det här är sånt
    som bidrar till ett fortsatt tabu.

  240. Att vi inte vågar prata med och
    närma oss självmordsnära människor.

  241. Man behöver ingen specialistkompetens
    för att prata med nån i nöd.

  242. De här myterna
    bidrar också till vår rädsla.

  243. Vi har en föreställning om att
    en människa som pratar om självmord-

  244. -innebär en genomtänkt
    och rationell handling.

  245. Och att det inte går att hindra
    en person som har bestämt sig.

  246. Samtidigt som man pratar om det
    kanske man inte menar det.

  247. Allt det här påverkar vårt bemötande-

  248. -så vi pratar mycket om det
    i våra utbildningar med volontärerna.

  249. Jag tänkte avsluta... Hinner jag det?

  250. ...med några chattexempel.
    Det är anonymiserat.

  251. Det här är ett exempel på nåt
    som kan te sig ganska oproblematiskt.

  252. Det är en ung tjej som är oerhört
    pressad, och hon orkar inte mer.

  253. Man förstår
    att hon känner en enorm press-

  254. -och volontären försöker bekräfta henne
    i att det inte är så lätt.

  255. "Många mår dåligt. De är utsatta
    för höga krav. Har du några ideal?"

  256. Volontären tänker sig "Bäst
    i klassen". "Hur ser idealet ut?

  257. Då kommer som ett rinnande vatten:
    "Musklig men lagom"-

  258. -"orka saker utanför skolan, ha andra
    intressen, finnas för kompisarna"-

  259. -"få högsta betyg, jobba extra,
    ha ett förhållande, träna varje dag"-

  260. -"inte äta sötsaker, självdisciplin,
    snygg, smal, skötsam"-

  261. -"och vara den glada som finns där."

  262. Hon orkade inte leva. Men det handlar
    naturligtvis om inre och yttre krav.

  263. Det blev ett samtal om: "Var går
    dina gränser? Vem ställer kraven?"-

  264. "Vad kan du göra
    för att få mer stöd och hjälp?"

  265. "Vem är du
    och vad vill du själv egentligen?"

  266. Det här exemplet är allvarligare.

  267. Här kommer en person som säger: "Insåg
    att jag behöver hjälp"-

  268. -"att hitta fokus. Jag gick in
    i en kyrka för att finna lite ro."

  269. "Jag försökte bli lugn,
    men jag började tänka på suicid."

  270. Det är en äldre person
    som uttrycker sig på det här sättet.

  271. "Hur gick tankarna?"

  272. "Världen skulle se bättre ut om jag
    försvann. Jag är bara meningslös."

  273. En känsla av att vara värdelös
    är ett återkommande tema.

  274. "Har det hänt nåt särskilt?"
    Lite utforskande kring det.

  275. Det är nåt just nu
    och nåt som kan förändras.

  276. "Jag har känt att jag
    inte har kontroll på mitt liv."

  277. "Jag vet inte var jag borde vara."

  278. "Hur såg det ut förut?"

  279. "Jag visste vad jag ville jobba med, och
    sen skadades jag."

  280. "Då växte jag. Jag hade ett mål."

  281. "Skadades? Vill du berätta mer?"
    Man ber om lov.

  282. "Jag var med om en bilolycka."

  283. Skulle den här personen
    ha vänt sig till psykiatrin?

  284. Hon ville inte belasta,
    oroa sin familj och omgivning.

  285. Alla är lika ledsna som hon över
    att hon hade varit med om olyckan.

  286. Vi pratade om jobbet,
    och hur det kunde finnas-

  287. -andra möjligheter, att jobba med andra
    saker. Att hon skulle kontakta-

  288. -den psykolog hon hade fått
    ett samtal med i samband med olyckan.

  289. Hon delade också med sig
    av sitt favoritrecept på slutet här.

  290. Avslutningsvis får vi ofta på bloggen
    den bekräftelse på-

  291. -att man upplever att det är till hjälp.
    En bloggare skrev så här:

  292. Vi hör att man känner sig värdelös, och
    inte blir tagen på allvar.

  293. Ett tack från en person i en chatt, som
    kommer in för att tala om...

  294. Det händer att folk kommer in
    på det här sättet-

  295. -och vill tala om
    att de har haft glädje av det här.

  296. Och vår nästa...vision,
    eller det vi jobbar med nu, är-

  297. -att erbjuda en "helpline"
    dygnet runt.

  298. Det finns inte i Sverige. Det finns
    ett lapptäcke av stöd och instanser.

  299. Vi kommer att jobba för att starta
    en dygnetruntchatt och telefonlinje.

  300. Och bara att det finns innebär
    att människor känner en trygghet-

  301. -och vet att det finns nånstans
    att vända sig. Tack för mig.

  302. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mind om Självmordsupplysningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marie-Louise Söderberg är projektledare för Självmordsupplysningen. Hon berättar här om verksamheten som är en plats på nätet där stöd och vägledning erbjuds för personer som tänker på självmord och deras anhöriga. Organisationen Mind arbetar för förbättrad psykisk hälsa och ligger bakom Självmordsupplysningen. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Frivillig hjälpverksamhet, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Självmord, Självmordsprevention, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Mobbning och kränkning på nätet

Johanna Olofsson från organisationen Friends redovisar resultaten av rapporten Schysst på nätet. Undersökningen handlar om i vilken omfattning barn och unga mellan 10-16 år blir kränkta på nätet. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Mind om Självmordsupplysningen

Marie-Louise Söderberg är projektledare för Självmordsupplysningen. Hon berättar här om verksamheten som är en plats på nätet där stöd och vägledning erbjuds för personer som tänker på självmord och deras anhöriga. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.