Titta

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Om UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Föreläsningar från konferensen Framtidens läromedel. Digitaliseringen av samhället ökar och skolan blir också mer och mer digitaliserad. För den enskilde läraren kan det många gånger vara svårt att orientera sig. Här får lärare inspiration till att utveckla lektioner som motiverar och engagerar. Tips ges på nya digitala verktyg och plattformar som kan användas i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014 : Kreativa appar i klassrummetDela
  1. Det sägs att i början av sin karriär-

  2. -var Einstein på en föreläsningsturné
    runt om i USA.

  3. Det handlade om att presentera
    sin relativitetsteori.

  4. Med sig på föreläsningsserien
    hade han sin chaufför-

  5. -som körde honom till de olika
    platserna och ställena.

  6. När chauffören hade varit med
    om tjugo föreläsningar sa han:

  7. "Jag skulle kunna hålla föredraget
    i kväll, precis lika bra som du."

  8. "Okej", sa Einstein. "Vi testar.
    I kväller håller du föredraget."

  9. "Men hur gör du om du får frågor?"

  10. "Jag har hört alla frågor och
    svar flera gånger. Inga problem."

  11. Sagt och gjort. Vid nästa föreläsning
    ställde sig chauffören på scenen.

  12. Einstein satte sig på första raden
    med chaufförsmössan i knät.

  13. Chauffören höll ett lysande föredrag
    om relativitetsteorin.

  14. Frågestunden kom senare.

  15. Han löste alla frågorna,
    ända tills den sista.

  16. Det var en oerhört komplicerad fråga.

  17. "Nu är det kört," tänkte Einstein.

  18. Men chauffören klev fram och sa:

  19. "Det är skrattretande. En så enkel
    fråga kan min chaufför svara på."

  20. Jag heter Jessica Paulson.
    Jag jobbar som klasslärare-

  21. -förstelärare och mentor
    på en friskola i Upplands Väsby.

  22. Den heter Sandbergska Competens.

  23. Vi är en F-9-skola som jobbar
    med iPads som vårt redskap.

  24. Våra elever har en iPad var.

  25. Här är några kontaktuppgifter
    om ni vill prata eller chatta senare.

  26. Jag jobbar också
    som konsult på Tänk Om.

  27. Jag har inspirationsföreläsningar
    och workshops om iPads i skolan.

  28. Lite kort bakgrund om mig.

  29. I programmet är det här
    ett mini TeachMeet.

  30. TeachMeet är en form av konferens-

  31. -som har skapats
    av lärare för lärare.

  32. Det här blir en speciell form av det.

  33. På ett TeachMeet kan man
    vara med som åhörare eller talare.

  34. Under den här konferensen i dag
    ska jag försöka samspela med er-

  35. -genom ett TodaysMeet.

  36. Gå in på
    todaysmeet.com/framtidensläromedel.

  37. Jag ser att jag har missat .com.

  38. Todaysmeet.com/framtidensläromedel.

  39. Då kommer ni in
    till det här TodaysMeetet.

  40. Där ska vi få med era idéer,
    tankar och kreativitet.

  41. Skriv in era bästa idéer.
    Man skapar sig ett smeknamn.

  42. Man väljer själv
    om man vill använda sitt eget namn.

  43. Skriv in din tanke.
    Du kan dela med dig av en bra app.

  44. Det kan vara en webbsida som är bra.

  45. Det kan vara ett arbetsområde
    som du har genomfört med dina elever.

  46. Det kanske är en länk till din blogg.

  47. Man får bara ett visst antal tecken.
    Det är lite som att twittra.

  48. Men man kan skriva
    flera efter varandra.

  49. Jag hoppas att ni vill.
    Ju mer interaktivt det blir-

  50. -desto bättre kommer
    det här TeachMeetet att bli.

  51. Er idé kan starta ringar
    på vattnet som gör skolan-

  52. -och möjligheten till lärande
    större för andra elever.

  53. En annan lärare plockar upp er idé
    och för den vidare.

  54. Det är mitt önskemål.
    Gå in och skriv.

  55. Om ni vill vara talare...

  56. Alltså att ni vill presentera er idé
    lite närmare i mikrofon-

  57. -så skriver man bara "talare"
    som första ord.

  58. Då har vi Kristina här-

  59. -som kommer att ha koll
    på när ni vill vara talare.

  60. Då vinkar hon lite till mig
    när det är dags.

  61. Då får ni presentera
    er idé genom mikrofonen.

  62. Man väljer själv
    om man går upp på scenen.

  63. Det vore kul om några
    tar klivet. Det är läskigt.

  64. Lokalen kanske inte inbjuder
    till att ställa sig här framme.

  65. Men försök ändå. Det vore jättekul
    om några ville hänga på.

  66. Har ni några funderingar?

  67. Nej. Då går ni in på:

  68. www.todaysmeet.com/
    framtidensläromedel.

  69. Det är "läromedel" med ä.

  70. Jag tänkte börja med en app
    som är min största favorit.

  71. Den som jag använder mest
    med mina elever.

  72. Kameran.
    På alla surfplattor finns en kamera.

  73. Den är så otroligt användbar
    i kreativt arbete med elever.

  74. Kameran på iPaden...

  75. Den är vändbar. Jag kan filma
    både framlänges och baklänges.

  76. Nu ska vi se. Jag kan filma mig själv
    och världen framför mig.

  77. Det finns nya, spännande saker
    i det nya operativsystemet.

  78. Det finns något som heter panorama.

  79. Du kan ta en panoramabild
    genom att svepa.

  80. Nu blev det upp och ner.
    Då får jag en panoramabild över det.

  81. Det finns också en effekt
    som heter tidsförskjutning.

  82. Den gör att kameran tar bilder
    med ett visst intervall.

  83. Jag kan få en time lapse-film.

  84. Jag kan visa ett exempel.

  85. Här var vi ute och gick i skogen.

  86. Det är roligt för eleverna.
    De får lust att lära sig.

  87. "Vad spännande!
    Hur kan vi jobba vidare med det?"

  88. Det var inte det mest pedagogiskt
    genomtänkta, men det väckte tankar.

  89. "Hur kan vi använda den effekten
    i våra arbeten och göra dem bättre?"

  90. Vi använder den också
    för att dokumentera vårt lärande.

  91. Här letade vi efter bokstäver
    i naturen med årskurs ett.

  92. Ser ni ett s och ett v?
    Det blev Sverige.

  93. Helt fantastiska bilder
    som vi klippte ihop till en video.

  94. Barnen spelade in alfabetssången.

  95. Det var enkelt,
    men de blev stolta så småningom.

  96. Vi använder den också på museibesök.
    Det är från årskurs ett.

  97. Jag ber tre elever. "I dag
    är ni dokumentationsansvariga."

  98. Det är lättare att ha koll
    på tre elever med en iPad än 27.

  99. De är ansvariga för att dokumentera,
    så att vi kan repetera på skolan.

  100. Vi kan använda bilderna för att göra
    arbeten och arbeta vidare.

  101. Vi använder den också
    för att få syn på det egna lärandet.

  102. Till exempel förändringar i naturen.

  103. Vi skaffade nyligen ett klassträd
    som vi ska följa under året.

  104. Man kan ta en bild varje månad
    och se hur trädet har förändrats.

  105. Videokameran är också
    otroligt tacksam till repetition.

  106. Vi hade som uppgift att man skulle
    lära sig veckans dagar.

  107. Här har Ludde visat på sitt lärande.

  108. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag-

  109. -fredag, lördag, söndag.

  110. Inte nog med att det tvingar honom
    att prata och visa mig.

  111. Jag ser hur hans engelska
    fungerar verbalt.

  112. Det ger även chansen...
    Alla vill se varandras filmer.

  113. Vi har 26 möjligheter till repetition
    när vi tittar på barnens filmer.

  114. Det ger mig ett gratis
    repetitionstillfälle.

  115. Videon använder vi mycket
    för dokumentera lärandet.

  116. För att lära sig att göra en
    självbedömning på sina arbeten.

  117. Här är en annan kille som läser.

  118. Då filmar han sig själv.
    Antingen ber han en kompis-

  119. -eller så vänder han bara kameran
    på iPaden och filmar sig själv.

  120. De här filmerna använder vi sen för
    att reflektera över kunskapsmålen.

  121. Vi pratade om
    att kunna läsa flytande.

  122. Vi pratade om
    att vi ska lära oss skj-ljuden.

  123. De får titta på sin film.
    "Har jag lärt mig det här?"

  124. "Vad behöver jag träna mer på?"

  125. Muntlig framställan är
    ett oerhört bra område att filma.

  126. Här filmar jag.

  127. Ni kan ju gissa vad de sa
    att de behövde träna mer på.

  128. Stå stilla framför gruppen och titta
    på gruppen. Det var inte lätt.

  129. Man måste tala om vad de ska titta på
    och fundera över i filmen.

  130. Vilka kunskaper ska vi
    reflektera över? Man styr in dem.

  131. Det resulterar i att de håller
    sina egna utvecklingssamtal.

  132. Barnen är fullt medvetna
    om vad de behöver träna på.

  133. De har ett helt annat sätt
    att bedöma sig själva.

  134. Har vi någon
    som vill prata, Kristina?

  135. Inte? Kom igen, nu! Våga!

  136. Jag går vidare så länge. Jag hoppas
    att det dyker upp något snart.

  137. Den här använder vi...

  138. Kameran och filmen vill man
    ju använda för att skapa någonting-

  139. -som blir en slutprodukt. Då använder
    jag iMovie och redigeringsprogram.

  140. Otroligt användbara,
    redan i årskurs ett.

  141. De fixar att klippa film
    och redigera i iMovie utan problem.

  142. Det är ett filmredigeringsprogram
    där man kan lägga in stillbilder.

  143. Jag kan lägga in filmer
    och lägga till textremsor.

  144. Jag kan spela in en berättarröst och
    lägga till ljudeffekter och musik.

  145. Jag kan skapa en proffsig film
    på ganska kort tid.

  146. Det första steget,
    som de tycker är väldigt kul...

  147. Det är att skapa en trailer.

  148. Här har vi ett exempel på en trailer.

  149. En trailer är som en storyboard
    över en film.

  150. Jag går in på storyboarden
    och plockar in mina filmer.

  151. Nu ska vi se.
    Jag kastar in dem i färdiga rutor.

  152. Det syns redan hur långa rutorna är.

  153. Sen skriver jag in min text.

  154. På bara fem minuter
    kan jag ha gjort en film.

  155. Vi kan kika på början här.

  156. Den här gjorde jag
    på en halv minut i går.

  157. Den är inte så genomtänkt.

  158. Så. Ja?

  159. -Är det en till en på er skola?
    -Ja, det har vi.

  160. Vi har en till en
    med iPads från årskurs två.

  161. Förskoleklass och årskurs ett
    har en på två.

  162. Från årskurs två får man sitt eget
    verktyg som man får ta hem.

  163. Det första jobbet
    som myrorna har är barnvakt.

  164. Det andra jobbet
    som myrorna har är portvakt.

  165. Sen kommer de längre bort
    från myrstacken.

  166. Det var ett exempel från årskurs ett.

  167. Det är ett enkelt redskap,
    som sjuåringar klarar av.

  168. Det är också tillräckligt avancerat
    för att användas i hela grundskolan.

  169. Nu har jag fått en fråga till. Vad
    gör man av de fina produktionerna?

  170. Lagring av elevernas material?

  171. Hur ni arrangerar det.
    Hur ni gör det.

  172. Vi försöker att publicera elevernas
    material och arbetar med bloggar.

  173. Mycket av materialet publicerar vi på
    bloggen så att de får en mottagare.

  174. Det tycker vi är viktigt.

  175. Fortsätt att ställa frågor.
    Någon kanske vågar berätta om något.

  176. Här är ett annat exempel,
    där vi arbetar på ett annat sätt.

  177. Vi har inte jobbat med kameran,
    utan en app där man ritar bilder.

  178. Den appen heter Art Set.

  179. I engelska-undervisningen
    jobbar vi med Little Red Riding Hood.

  180. Rödluvan bodde i skogen
    med sin mamma.

  181. En dag skulle Rödluvan
    besöka sin mormor.

  182. Hon hade en tårta i sin korg.

  183. På vägen träffade Rödluvan en varg.

  184. "Hej", sa vargen. "Vart ska du?"

  185. Jag ska till min mormor.
    Hon bor bakom de där träden.

  186. Vargen sprang dit, slukade mormor
    och la sig i hennes säng.

  187. Lite senare kom Rödluvan till huset.
    Hon tittade på vargen.

  188. "Vilka stora ögon du har, mormor!"

  189. "Det är för att kunna se dig bättre."

  190. "Vilka stora öron du har!"

  191. Ni vet hur filmen slutar.

  192. Vi stoppar där.
    Det var ett engelska-arbete.

  193. Vi jobbade med texten i årskurs tre.
    Barnen är kompetenta i engelska.

  194. Det upplever jag. Det är stor
    skillnad från när jag började.

  195. De har otroligt mycket kunskap.

  196. Många har uttalet i engelska
    redan som sexåringar.

  197. Ett annat arbete var intervjuer.
    Det är väldigt tacksamt.

  198. Här har vi använt
    en mick som heter Soulo.

  199. -Ska skolan förändras i framtiden?
    -Det tycker jag absolut.

  200. Skolan måste vara en del av
    framtiden. Den kan inte vara dåtid-

  201. -när allting annat är framtid.

  202. Tror du att klassrummet
    kommer att förändras?

  203. Det är svårt att svara på,
    men jag hoppas att det förändras.

  204. Vi behöver ett mer modernt klassrum
    för att göra annorlunda saker.

  205. Kanske mer skapande.
    Olika hörnor-

  206. -för att jobba med musik,
    film och sådant.

  207. -Tycker du att den ska förändras?
    -Den ska passa barnen av i dag.

  208. Byggnaden kommer att förändras
    så att den är mer flexibel och rolig.

  209. Och mer spännande för er elever.

  210. Hur vill du
    att din drömskola ska se ut?

  211. Jag vill att min drömskola
    ska vara mer modern och nyaktig.

  212. Inte gammalmodigt med böcker,
    utan mer teknologiskt.

  213. Hur kommer skolan
    att se ut i framtiden?

  214. Det här var ett arbete,
    "Skolan i framtiden".

  215. Vi fick chansen att åka
    på en mässa om det.

  216. Vi jobbade som en popup-klass
    på den här mässan.

  217. Vi fick chansen att intervjua
    deltagarna på mässan.

  218. Men intervjuer överlag
    är ett roligt arbetssätt.

  219. Någon frågar dig
    om att bli filmad som elev.

  220. Tycker de att det är lite läskigt
    eller blir de trygga i det?

  221. Vill de inte filmas ibland?

  222. Nu visade du rollen
    när de intervjuade.

  223. Det är inte så vanligt
    bland de yngre, upplever jag.

  224. De som har haft det arbetssättet
    sen de var små är så inne i det.

  225. För dem är det ingen stor grej.

  226. Men för våra äldre elever
    som kommer in i det i yngre tonåren-

  227. -kan det vara känsligare.
    Vi tvingar aldrig barnen.

  228. Det finns alternativ.
    Gör en röstinspelning.

  229. Gör en teater med dockor.
    Det finns ju många sätt.

  230. Man måste inte vara med i filmen.
    Legofigurer kan göra samma jobb.

  231. Jag visade att man kan göra
    enkla time lapse i kamera-appen.

  232. Det kan bli mer avancerat.
    Man kanske vill bestämma tiden-

  233. -mellan skutten i filmen.

  234. Time lapse är alltså att kameran
    fotograferar med ett tidsintervall.

  235. Då finns det en app
    som heter iMotion.

  236. Där kan man både använda Stop Motion,
    där jag själv klickar för varje bild.

  237. Då kan jag jobba med leksaker
    som jag ställer på ett sätt.

  238. Tar ett foto och flyttar lite.
    Tar ett nytt foto och flyttar mer.

  239. Jag kan göra en serie av dem.

  240. Det blir ganska effektivt.

  241. Jag kan också använda den
    för att visa långsamma processer.

  242. Då ser de förändringar
    som de annars inte ser.

  243. Som hur en snigel tar sig över vägen.
    Man orkar inte titta hela vägen.

  244. Men med en time lapse på skeendet
    kan de se det i fast forward.

  245. Vi gjorde till exempel
    ett arbete med fröer.

  246. Vi satte dem i en transparent kruka
    och gjorde en timelapse på den.

  247. Den stod ganska länge.
    Den filmade i nästan en månads tid.

  248. Men det blev en effektfull film-

  249. -som visar hur en planta växer fram.

  250. Vad händer först? Rötterna kommer
    först. Det finns djur i jorden.

  251. Varför vinkar den?

  252. Det här försöket gjorde vi också...

  253. Flera försök samtidigt.

  254. Tanken var att ta reda på
    vad en växt behöver för att leva.

  255. De svarade att den
    behövde jord och vatten.

  256. Och den behövde ljus.
    Det var deras svar.

  257. En planta fick växa i ett mörkt rum,
    som inte fick något ljus.

  258. En planta i fönstret
    fick inget vatten på hela tiden.

  259. Vi satte en planta i papper.
    Den fick ingen näring eller jord.

  260. Det var ett jättebra arbete
    som väckte mycket reflektioner.

  261. Det blev en väldig skillnad. Kan ni
    gissa vilken som inte växte alls?

  262. Nej.

  263. Ja. Den som inte
    fick vatten grodde aldrig.

  264. Den i mörkret växte fortast av alla.
    Det förvånade mig också.

  265. Den blev högst, men skranglig
    och vit. Inte särskilt snygg.

  266. Någon frågade om eleverna tyckte
    att det var obehagligt att filmas.

  267. När det gäller engelska
    kan det vara ganska jobbigt.

  268. Man är lite osäker
    på sitt uttal och sitt språk.

  269. Då är dockteater-appen jättebra.

  270. Den här heter Puppet Pals 2.
    Det finns andra varianter också.

  271. Där spelar man in med dockor.

  272. Man väljer först en bakgrund
    som man vill jobba med.

  273. Vad ska vi ta för något? Is, kanske.

  274. Sen kan jag välja olika fordon.

  275. Det här är vad som är gratis i appen.
    Man kan köpa till saker här.

  276. Det kostar litegrann, men det går bra
    med det som är gratis.

  277. Det finns en bil och en häst.
    Vad ska vi ha? Vi tar en häst.

  278. Jag kan flytta den. Den rör sig
    när jag flyttar fingret över skärmen.

  279. Bakgrunden kan också
    flytta sig vidare.

  280. Jag vill ha lite figurer
    och trycker på gubben här.

  281. Det finns några färdiga val.
    Ska vi ta honom?

  282. Jag kan också sätta honom på hästen.
    Han hänger med när hästen springer.

  283. Den roligaste funktionen är-

  284. -att jag kan sätta
    egna huvuden på figurer.

  285. Här är min son Mattis.

  286. Jag kan välja kropp till honom.
    Den här blir han arg för.

  287. Vi tar den i stället.

  288. Där var han. Då är det bäst
    att jag är med som kompensation.

  289. Jag kan vara balettdansös.

  290. Jag kan välja fler figurer.

  291. När jag har valt mina figurer
    kan jag börja spela in.

  292. Då trycker jag på Record-knappen
    uppe i hörnet och börjar spela in.

  293. Om jag trycker på en gubbe och pratar
    samtidigt så rör sig hans mun.

  294. Om jag väljer henne så pratar hon.

  295. Jag kan välja att den går
    och pratar samtidigt.

  296. Han kan vinka
    och sparka med fötterna.

  297. Det är ett bra sätt
    att våga prata engelska.

  298. Plötsligt pratar de inte själva.
    Det är ju figuren.

  299. Ni som jobbar på högstadiet
    tror att det inte går där.

  300. Men vi har gjort arbeten
    på högstadiet med Puppet Pals.

  301. Vi har jobbat tillsammans
    och integrerat årskurs ett och åtta.

  302. Ettorna har skapat sagor
    och berättelser-

  303. -som åttorna har översatt till
    engelska. Sen spelar de in teatern.

  304. Det var otroligt uppskattat
    och lärorikt för både unga och äldre.

  305. Nu har du en fråga här.
    Har du något som du kan berätta?

  306. Jag använder Puppet Pals
    i språkundervisningen.

  307. Det fungerar jättebra, särskilt för
    dem som inte vill stå inför gruppen.

  308. En annan app som jag föreslog
    är Tellagami.

  309. -Den är bra för korta presentationer.
    -Berätta lite mer om den.

  310. Tellagami är en animerad avatar
    som du får eller som du skapar.

  311. Man presenterar på 30 sekunder.

  312. Mina elever fick presentera
    sig själva på tyska.

  313. De skulle säga vilka de var
    och vilka intressen de hade.

  314. Det har jag fått skickat till mig
    och lagt in på iMovie.

  315. Sen har jag gjort en film av det.

  316. Det är ett utmärkt sätt
    att använda flera appar i en uppgift.

  317. Tack för att du delade med dig.

  318. Det var en sådan fråga här. "Vad kan
    jag göra med eleverna i franska?"

  319. Det var ett jättefint tips.

  320. Här har jag ett exempel
    från yngre åldrar.

  321. Här har vi jobbat med räknehistorier.
    Nej, det trodde jag bara.

  322. Det var en gång en flicka
    som hette Madeleine-

  323. -och en pojke som hette Linus.

  324. De gick ute på promenad.

  325. Men då så kom det en fe.
    Hur många blev det då?

  326. Det är härligt att hon har
    det där frågeljudet.

  327. Så enkla saker kan man
    jobba med i Puppet Pals.

  328. Det blir lustfyllt,
    motiverande och roligt för eleverna.

  329. En annan favorit, som jag
    jobbar mycket med, är Book Creator.

  330. Där skapar man egna böcker.
    Det finns olika varianter.

  331. Vi har valt den här
    för att den fungerar bra för oss.

  332. Där skapar man egna böcker.
    Man kan använda färdiga bilder.

  333. Foton eller bilder som du har ritat.

  334. Du kan skriva in text,
    spela in ljud eller rita i boken.

  335. Den är väldigt enkel att hantera.

  336. Jag gör en ny bok.

  337. Jag trycker bara på plusset
    och väljer ett foto.

  338. Där har vi något. Jag trycker där
    och vill lägga till en text.

  339. Solsystemet.
    Jag kan enkelt redigera min text.

  340. Göra den större. Fet, kanske.
    Ändra färg på den.

  341. Och flytta den på sidan.

  342. Min favorit är
    att man kan lägga till ljud.

  343. Det här är min bok
    som handlar om solsystemet.

  344. Det hamnar på sidan som en ljudikon.

  345. Det här är min bok om solsystemet.

  346. Den är otroligt bra
    för att arbeta på främmande språk.

  347. Du får både arbeta verbalt
    och arbeta med text.

  348. Var sparar ni böckerna
    så att fler kan ta del av dem?

  349. De delar man sen. Jag ska visa.

  350. Om man själv är läsaren
    så kan man skicka den till iBooks.

  351. Jag kan öppna den i andra appar.

  352. Vill jag dela den med någon annan
    så har jag en annan dela-symbol.

  353. Det är rutan med en pil ut ur.
    Då kan jag exportera den.

  354. Då kan jag välja om jag vill
    exportera den som en interaktiv bok.

  355. Då väljer jag e-Pub.
    Man behöver en speciell läsare.

  356. Den går att läsa på PC,
    på Mac, på iPad och iPhone.

  357. Men man behöver en speciell läsare.

  358. Om jag vill skicka till föräldrarna
    som inte har den här läsaren-

  359. -kan jag välja att exportera den
    som en PDF, men då försvinner ljudet.

  360. Den är enkel att exportera.
    Man kan exportera den via mejl.

  361. Du kan skicka den via mejl, som ett
    meddelande eller öppna den i appar.

  362. Eleverna får ofta skicka dem
    till sina föräldrar.

  363. När boken är färdig vill de
    att mamma och pappa ska se den.

  364. Då har de sett den när de kommer hem
    och kan diskutera den tillsammans.

  365. De brukar också alltid skicka
    till mig, så att jag har dem samlade.

  366. Nu ska vi se.

  367. Jag visade hur man öppnar dem
    i iBooks, ett bibliotek för e-böcker.

  368. Det här är min bok
    som handlar om solsystemet.

  369. Så fort går det att växla.
    Den här kan vi visa, till exempel.

  370. Årskurs ett. Väldigt duktiga elever.
    Jag är djupt imponerad av dem.

  371. Det här är min familj.

  372. Det här är jag.

  373. -Vad heter du?
    -Jag heter Juni.

  374. -Hur mår du?
    -Bra, tack.

  375. Det här har de lagt till själva.
    Uppgiften var att säga "This is me".

  376. Om man ville kunde man säga
    vad man hette.

  377. Men de nöjde sig inte med det.
    "Fröken, får vi intervjua varandra?"

  378. "Absolut!" Det är ett bra sätt
    att individualisera uppgifterna.

  379. Eleverna gör samma uppgift,
    men på olika nivåer.

  380. Tömmer ni iPaden på filmer varje
    vecka? Hur länge ligger det kvar?

  381. -Tömmer ni iPaden på böckerna?
    -Nej, det gör vi inte.

  382. De brukar hålla ett helt läsår
    utrymmesmässigt.

  383. I alla fall för dem
    som bara har dem för skolarbete.

  384. När man får ta hem dem
    och ha andra saker på sin iPad-

  385. -måste man ibland säga att de
    måste plocka bort privata grejer.

  386. Det är privata saker
    som fyller iPaden, upplever jag.

  387. -Lägger ni upp dem på bloggen?
    -Ja, precis.

  388. Vi har gjort en hemsida
    som heter Sandbibblan.se.

  389. Efter en förlaga som heter Biblis.
    Har ni hört talas om den?

  390. En jättefin sida. Ett skolbibliotek
    med elevernas egna böcker.

  391. Det har vi också gjort.
    Man kan söka på årskurs fem-

  392. -och se vilka böcker
    årskurs fem har skapat.

  393. Det är ett kul sätt
    att få läsare till sina böcker.

  394. Man kan också jobba med bara text,
    längre texter och fritt skrivande.

  395. GarageBand.
    Att skapa musik är otroligt givande.

  396. När man jobbar med skapande
    vill man ha musik till sin film-

  397. -eller till boken som man gör.
    Då vill man ha musik.

  398. GarageBand är en app som gör det
    väldigt enkelt att skapa musik.

  399. Jag kan spela några ackord på gitarr.

  400. Men i GarageBand kan jag spela
    gitarr, keyboard och trummor.

  401. Den är uppbyggd med smarta instrument
    och vanliga instrument.

  402. Jag skapar en ny låt.
    Här har jag olika instrument.

  403. De med kugghjul är
    smarta instrument.

  404. De ger mig jättemycket hjälp.

  405. Smarta trummor ger mig ett rutsystem.

  406. Där kan jag dra ut
    vilka trummor jag vill ha.

  407. Sen väljer jag hur högt den spelar-

  408. -och om jag vill ha en enkel
    eller mer komplicerad rytm.

  409. Man får enkelt till en egen rytm.

  410. Smart gitarr.
    Jag ger bara ett par, små exempel.

  411. Där kan jag välja
    en rytm på Autoplay.

  412. Sen väljer jag bara ett ackord.

  413. Väldigt enkelt. Det här har jag
    jobbat med i årskurs två och tre-

  414. -med de smarta instrumenten.
    De har kunnat bygga upp en hel låt.

  415. Utifrån ackordpapper klarade de det.
    Med instruktioner, naturligtvis.

  416. På skolavslutningen i tvåan
    tänkte vi använda oss av det här.

  417. Halva klassen spelade ensemblespel
    på sina iPads och de andra sjöng.

  418. Början är inte klockren.
    Nu ska vi se. Nu hamnade jag fel.

  419. Det blir bättre vartefter.

  420. En kille sköter trumkompet.

  421. I början är de lite ute och cyklar.
    Det är pirrigt med alla föräldrar.

  422. -Ja. Ja.
    -Jag bara visar.

  423. Jag börjar få ont om tid.

  424. Många säger:
    "Ska vi ta bort riktiga instrument?"

  425. "Ska vi låta dem fuska
    på det här sättet?"

  426. Det tycker jag.
    Vi tar inte bort riktiga instrument-

  427. -men vi ska låta våra barn få se
    att de är musicerande människor.

  428. Det väcker ett intresse för att lära
    sig det riktiga instrumentet.

  429. Det är bara eleverna som spelar.

  430. Eleverna står för hela kompet
    till musiken.

  431. Jag hinner med en kort.

  432. Här är en annan kul, kreativ app
    som heter Explain Everything.

  433. Den är som en interaktiv skrivtavla
    som man förvandlar iPaden till.

  434. Nu ska vi se. Där.

  435. Jag skapar en enkel plats.

  436. På den här platsen
    kan jag rita saker.

  437. Och jag kan prata in, när jag
    spelar in och pratar samtidigt.

  438. Det här är en cirkel.
    Det här är en kvadrat.

  439. Här har vi en triangel.

  440. Jag kan pausa och köra vidare.
    Jag kan börja på en ny sida.

  441. Alltihop blir som en film till slut.

  442. Det kan man göra själv som lärare.

  443. Man skapar enkla instruktioner
    till eleverna i arbeten.

  444. Eleverna kan också arbeta själva för
    att visa att de har förstått något.

  445. Här har vi en pojke
    med en autismdiagnos...

  446. ...som ska förklara att han förstår
    vad som händer under årstiderna.

  447. På våren kommer
    en massa knoppar på träden.

  448. Massor av knoppar.

  449. På sommaren slår knopparna ut
    och blir blad.

  450. På hösten blir de gröna,
    gula, blå, röda och gula.

  451. Bladen börjar ramla ner.

  452. På vintern är alla löv borta.
    Snälla, säg att ni vet det.

  453. Det här ger mig som lärare en tydlig
    inblick i vad eleven har förstått.

  454. Jag vill gärna avsluta med...

  455. ...en liten, kort film
    från en klok tänkare.

  456. Sir Ken Robinson.
    En intressant föreläsare.

  457. Om de inte vet, så försöker de.
    Visst stämmer det?

  458. De är inte rädda för att ha fel.

  459. Jag menar inte
    att det är kreativt att ha fel.

  460. Men om man inte är villig att ha fel
    så gör man aldrig något originellt.

  461. Om man inte är villig att ha fel.

  462. När barnen växer upp
    förlorar de den förmågan.

  463. De blir rädda för att ha fel.

  464. Så är våra företag.
    Vi stigmatiserar misstag.

  465. I dagens skolor är misstag
    det värsta man kan göra.

  466. Konsekvensen är att vi
    skolar bort barnens kreativitet.

  467. Picasso sa att alla barn
    är konstnärer från födseln.

  468. Det svåra är
    att fortsätta när vi växer upp.

  469. Vi blir inte mer kreativa.
    Vi växer tyvärr ut ur det.

  470. De här borde vi
    hjälpas åt att ändra på.

  471. Barn ska inte växa ifrån
    sin kreativitet.

  472. Det är viktigt med kreativa verktyg.
    Digitala verktyg är en stor hjälp.

  473. Då tackar jag för mig.

  474. Textning: Daria Lodygowska
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kreativa appar i klassrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läraren Jessica Paulsson berättar om hur du som pedagog kan använda en surfplatta tillsammans med dina elever. Vi får också tips om vilka appar som kan vara användbara i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Surfplattor, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Utmanande lärande i klassrummet

Här talar den tidigare läraren och skolledaren James Nottingham från Storbritannien om vad som krävs för att skapa en utforskande, nyfiken och lustfylld lärmiljö i klassrummet. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Digital allmänbildning för lärare

Karin Nygårds är lärare i svenska och ger här en introduktion till det digitala språket. Hon menar att alla bör ha insikt om den kod den digitala världen är uppbyggd av och att det är människor bakom koden. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Kreativa appar i klassrummet

Läraren Jessica Paulsson berättar om hur du som pedagog kan använda en surfplatta tillsammans med dina elever. Vi får också tips om vilka appar som kan vara användbara i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Den digitala musiklektionen

Musikläraren John Bang berättar om hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen och hur verktygen kan påverka elever till att bli mer kreativa under musiklektioner. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.