Titta

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Om UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Föreläsningar från Slöjdbiennalen 2014. En mötesplats för alla som arbetar med eller intresserar sig för olika typer av slöjd. Fokus ligger på mänskliga möten som uppstår genom slöjden. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings univeristet.

Till första programmet

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014 : Duodji - mer än bara slöjdDela
  1. Tack.

  2. Först vill jag tacka för inbjudan.

  3. Jag blev inbjuden i våras.

  4. Och i våras var det lätt att tacka ja.

  5. Men nu står jag här i alla fall
    och ska prata om duodji-

  6. -och materialet i duodji-processen.

  7. Jag ska berätta lite om mig själv:
    Jag heter Gunvor Guttorm.

  8. Jag jobbar på en högskola
    i Kautokeino som ligger i Nordnorge.

  9. Sámi allaskuvla som är
    den enda samiskspråkiga högskolan-

  10. -i Sápmi, i Norden och hela världen.

  11. Och...jag har haft en kort karriär-

  12. -som slöjdlärare i grundskolan.

  13. Jag ska inte prata så mycket
    utifrån grundskolan i dag.

  14. Ni får se det
    som en fortbildning för er lärare-

  15. -om duodji.

  16. Den korta karriär jag hade i skolan
    var för cirka 30 år sedan.

  17. Jag var ung, yngre än nu-

  18. -och liten till växten,
    vilket jag är fortfarande.

  19. Jag undervisade
    bland annat åttondeklassare.

  20. Jag skulle lära mig 320 elevnamn
    eftersom jag hade grundskolan...

  21. Nej, låg-, mellan-
    och högstadiets elever.

  22. Det var 300 namn att lära sig,
    vilket var svårt.

  23. En gång undervisade jag åttonde klass.

  24. Jag stod där med eleverna
    som var nästan lika långa som jag.

  25. Så kom en lite äldre dam in.

  26. Hon svansade runt,
    vände mig ryggen och frågade:

  27. "Var är er lärare?"

  28. Det blev min väg ut ur skolan.

  29. Kort sagt.

  30. Men...jag hoppas att ni ser...

  31. ...hur det jag berättar om
    lika väl kan användas i skolan.

  32. Det är min förhoppning.

  33. Innehållet i mitt föredrag...

  34. Jag börjar med att kort berätta
    om vad som menas med duodji.

  35. Sedan ska jag prata lite om vad
    som menas med ett samiskt perspektiv.

  36. Och vad som kan menas
    med det holistiska-

  37. -i det samiska perspektivet.

  38. Sedan ska jag ge en del exempel.

  39. Till sist hinner vi förhoppningsvis-

  40. -titta på hur detta
    kan förmedlas i en skolsituation.

  41. Vi får se.

  42. Först begreppet duodji.

  43. Duodji har haft en bred betydelse
    som göromål, verk och livsuppgift.

  44. Begreppet har existerat i alla samiska
    språkvarianter, förutom sydsamiska-

  45. -där man nyligen
    börjat använda begreppet duodji.

  46. Duodjin som produkt och aktivitet
    är viktig för många samer.

  47. När man gäller duodji
    är det viktigt för många-

  48. -att det talas om duodji.

  49. Man har antingen
    åsikter om hur det ska vara-

  50. -eller om hur det borde vara.

  51. I vissa ordböcker har det översatts
    med "handarbete", "käsityö" på finska-

  52. -"työ" eller "hantverk"
    eller "slöjd" på svenska.

  53. Men så snart man översätter ord
    till ett annat språk-

  54. -dyker det upp
    problematik kring ordets innehåll.

  55. Alltså innehållet
    det ord man översätter till har.

  56. Det blir problem även om man ska
    förklara duodji med bara ett begrepp.

  57. Exempelvis genom att säga att det är
    samisk husflid, eller slöjd på svenska.

  58. Det är ett ord
    som ofta används på svenska.

  59. Då bär man samtidigt med sig
    en svensk, eller norsk, kontext-

  60. -eller en tillhörighet.

  61. Nils-Aslak Valkeapää
    som är en multikonstnär-

  62. -han är för övrigt död nu-

  63. -skriver om duodji och konst
    som en del av hela livet-

  64. -i det gamla samiska livet.

  65. Han säger:
    "För samerna var hela livet en konst."

  66. Man kunde ha använt ordet duodji,
    men han använde ordet konst.

  67. "Kläderna. Hur man klär sig.
    Hur man rättar till sin klädsel."

  68. "Hur man rör sig. Hur man tänder eld och
    hur man sitter vid elden."

  69. "Hur man använde bältet.
    Hur man rättade till koftan med bältet."

  70. "Hur man drack kaffe.
    Hur man skapade."

  71. "Då kunde man även göra sig fin."

  72. "Hur vackert
    man satte sig ned i knästående."

  73. Han betonar särskilt livet.

  74. Hur man befinner sig i livet.

  75. Hans perspektiv
    var att visa upp vardagslivet-

  76. -genom de rörelser och göromål
    som utfördes på ett extraordinärt sätt.

  77. Att man kan se konsten i livet,
    eller duodji i livet.

  78. Om man ser på ordet duodji så som
    det användes i det samiska samhället-

  79. -ser man att skapandet
    inte är lösgjort från livet.

  80. För att förstå det extraordinära-

  81. -för att kunna skilja mellan
    det extraordinära och det vardagliga-

  82. -måste man
    ha erfarenhet av det levda livet.

  83. Det var kort om duodji.

  84. Vi ska titta lite
    på det samiska perspektivet.

  85. När jag talar om att jag
    ska använda ett samiskt perspektiv-

  86. -kan det självklart ha olika betydelser.

  87. I det här sammanhanget
    menar jag ett perspektiv-

  88. -som har sin utgångspunkt i det samiska
    vardagslivet och i det samiska språket-

  89. -som verktyg och ingång.

  90. Detta är ett perspektiv som har
    utvecklats av samiska forskare, som jag.

  91. Duodji som ämne
    måste hitta sin position-

  92. -som eget område.

  93. Med sin självständighet
    kan duodji vara tongivande-

  94. -i samma utsträckning som andra
    besläktade områden, t.ex. slöjden.

  95. Vi vill också lansera en diskussion
    om hur begreppet användes historiskt-

  96. -och vilka länkar det har
    till det moderna samhället.

  97. Mitt viktigaste argument är att duodji
    bör finnas som ämne i högre utbildning-

  98. -men även i grundskolan.

  99. Innehållet i duodjin och sättet
    på vilket den fungerar i samhället-

  100. -måste ligga till grund.

  101. Samtidigt är det även nödvändigt att
    utmana praxis för att skapa ny kunskap.

  102. Det är onödigt att flytta
    något från samhället till skolan-

  103. -om man inte vill
    att det ska generera ny kunskap.

  104. När man bygger samisk kunskap måste man
    fråga vem som äger kunskapen-

  105. -och vilken sorts kunskap som är giltig.

  106. Detta är en utmaning
    många urfolk har gemensamt.

  107. En utmaning som många står inför
    när man bygger upp kunskap.

  108. Duodji håller på att skapa
    en plattform som självständigt ämne.

  109. Ett exempel är att i Norge
    så vet även folk i Oslo vad duodji är.

  110. Det var någon här tidigare i morse
    som frågade mig vad duodji betyder.

  111. För att greppa
    vad det här ämnet kan bestå av-

  112. -har jag utgått
    ifrån det tänkande och den praxis-

  113. -som finns i duodji
    inom det samiska samhället.

  114. Jag kommer att ge exempel
    på det så småningom.

  115. En viktig fråga man ofta ställer sig
    när det gäller samisk kunskap-

  116. -är hur vi samer har upprätthållit
    kunskapen om duodji-

  117. -när så lite finns nedskrivet.
    Enkelt skulle man kunna säga-

  118. -att det är genom erfarenhet
    och i det levda livet.

  119. Alltså genom handling
    och muntlig överföring.

  120. Nu ska jag prata om det holistiska
    i det samiska perspektivet.

  121. Jag vill gärna använda
    ett holistiskt perspektiv-

  122. -när man tittar på den kunskap
    som jag talar om.

  123. Vad antyder en holistisk vinkel
    i det samiska perspektivet?

  124. Shawn Wilson, forskare om urfolk
    från Kanada, pekar på relationer-

  125. -när han tittar på det holistiska.

  126. Han delar in relationer
    i flera aspekter-

  127. -där han inkluderar människor,
    exempelvis mänskliga relationer-

  128. -släktingar, familj,
    sociala förbindelser-

  129. -relationer man själv skapar...

  130. ...relationen till naturen
    eller omgivningarna-

  131. -och även relationen till
    det universella och till vissa idéer-

  132. -men också relationen till
    det icke-humana, alltså till djurriket.

  133. John Law har använt beteckningen
    "Actor-Network Theory".

  134. Jag bygger stor del av mina teorier-

  135. -på dessa teorier om ANT.

  136. ANT kräver empiriska fakta-

  137. -och vi kan bara förstå perspektivet
    om vi känner av-

  138. -hur fallen vi använder
    fungerar i praktiken-

  139. -säger John Law,
    som har varit med och utvecklat ANT.

  140. Jag använder inte ANT per automatik.

  141. Jag tar bara vissa delar av den.

  142. Eftersom jag betonar mötet
    med materialen i duodji-processen-

  143. -är det i relation till temat
    jag gör mina associationer.

  144. Pratar jag för fort? Jaha.

  145. Kan de relationer Wilson nämner-

  146. -också inkludera
    relationen till material-

  147. -de värderingar du som individ
    lägger till i mötet med materialet-

  148. -och hur materialet vägleder dig?

  149. Det handlar om att ta
    det muntliga i bruk-

  150. -som en del
    av en gemensam ihågkommelse.

  151. Det handlar att ha kunskap om
    och att ha förkroppsligat erfarenhet-

  152. -genom att befinna sig i ett område
    där man letar efter material-

  153. -att ha med sig historier om material-

  154. -men även att ha med sig historier
    om vad som händer i området.

  155. Men det handlar även
    om inställning, alltså attityder.

  156. Attityder som kan vara
    båda i relation till andra-

  157. -attityder till den plats
    man befinner sig på-

  158. -men även till de man möter
    som inte är människor.

  159. Nu ska jag gå in på olika aspekter
    av möten i skapandet.

  160. Jag tar min utgångspunkt
    i själva materialet.

  161. Jag ska titta på inställningar,
    attityder, sociala relationer-

  162. -tid och plats samt duojárat.

  163. En duojár är den som skapar.

  164. Om man skulle använda det svenska ordet
    så är det själva slöjdaren.

  165. Det här betonar jag
    för att visa en del av det holistiska-

  166. -som jag talar om.

  167. Jag vill utgå från naturmaterial
    i mina exempel.

  168. Det är nämligen där man lätt ser-

  169. -de här olika relationerna
    till materialet-

  170. -och där man kan se det holistiska
    i umgänget med materialet.

  171. Många forskare och konstnärer hävdar-

  172. -att kulturuttryck
    har sin grund i vardagen.

  173. I sin bok Look to the Mountain:
    An Ecology of Indigenous Education-

  174. -noterar Gregory Cajete
    att om man tar hänsyn-

  175. -till vad urfolkens
    berättelser handlar om-

  176. -skulle det visa sig
    att processen bakom arbetet-

  177. -är konstnärens natur
    eller duodjins natur.

  178. Skapandet sågs som ett uttryck för liv-

  179. -och praktiserades av alla i samhället.

  180. Han betraktar skapande som en ceremoni,
    som en del av kreativiteten-

  181. -som återigen är en del av livet
    och som också är andlig.

  182. Det andliga
    kan uppfattas som det religiösa.

  183. Men det kan även handla om
    det andliga som en del i ett gott liv.

  184. Något den samiske filosofen Nils Oskal
    också tar upp i sin avhandling.

  185. Jag återkommer till det senare.

  186. Ceremonierna
    berör de djupaste delarna av psyket-

  187. -och den heliga dimensionen
    av den kreativa processen.

  188. Detta är den nivå som inte
    bara förvandlas till något estetiskt-

  189. -utan även förvandlar det estetiska
    till själva kärnan i vårt varande-

  190. -alltså vår mänsklighet.

  191. Det han menar
    är att denna transformativa funktion-

  192. -alltså det man flyttar över till folk-

  193. -i den nordamerikanska
    ursprungsbefolkningens konst-

  194. -är av varierande art.

  195. Han menar att den kontemplativa delen av
    själva processen-

  196. -i en traditionell produkt
    som ska tjäna ett bestämt syfte-

  197. -är närvarande under själva processen.
    Den börjar i umgänget med materialet.

  198. Det han talar om är det holistiska
    i umgänget med skapandet.

  199. Vardagens göromål
    vävs in i en persons inställning.

  200. Jag tror det handlar om att befinna sig-

  201. -i ett väldigt praktiskt tillstånd.

  202. Men i det tillståndet
    finns även ett möte med det inre-

  203. -som går utanpå materialsamlandet
    för ett föremål exempelvis.

  204. Detta blir det subjektiva.

  205. För att överföra
    hans tankar till duodji:

  206. Många som arbetar med duodji
    är särskilt intresserade av material-

  207. -hämtade ur naturen.

  208. En duojár går till skogen,
    kanske för att leta efter material.

  209. Kanske en vril, som vi ser här.

  210. Det här gör hon-

  211. -liksom många andra
    har gjort före henne i generationer.

  212. Hon kanske
    har ett annat ärende i skogen-

  213. -men kan börja samla material-

  214. -när hon ser
    en skog som kan ha mycket material.

  215. Hon har blicken med sig.

  216. Hon vet var hon ska leta efter material.
    Och när hon ser en skog-

  217. -där hon vet att det kan finnas material
    börjar hennes blick att följa skogen.

  218. Hon ser om det finns vatten i närheten,
    vilken slags vegetation där finns-

  219. -och hur tät skogen är.

  220. Detta är hennes möte.
    Först mötet med skogen-

  221. -det är skogen som visar henne vägen.

  222. Samtidigt måste hon
    bära sina tidigare erfarenheter med sig-

  223. -för att känna in det hon ser i skogen.

  224. Hennes uppmärksamhet,
    närhet och fokus är i skogen.

  225. Siktet är inställt på träden.

  226. Hennes rörelser
    går ut på att leta material.

  227. Hennes rörelser är långsamma
    för att kunna upptäcka dem. Tiden.

  228. Hon saktar ned
    för att kunna uppfatta varje träd.

  229. Varje enskilt träd blir en individ.

  230. Hon måste kanske gå runt ett träd,
    känna efter, se hur vrilen ser ut.

  231. Är den hel? Går den att använda?

  232. Eller ska hon låta hela vrilen
    växa till sig? Låta den sitta kvar?

  233. Kanske vänta tills den blir lite större?

  234. Man kan nästan säga
    att hon för ett samtal med materialet.

  235. På det sättet blir materialet
    ett levande subjekt.

  236. I det samiska språket finns ett uttryck:

  237. Ávnnas ieš čájeha. Ni ser det här.

  238. Det betyder att själva materialet visar.

  239. Det språkliga uttrycket berättar att
    materialet är en aktör i ett samspel-

  240. -och är aktivt skapande.

  241. Duojár är redan i färd med att skapa.

  242. Hennes partner i det kreativa
    är skogen.

  243. Dels skogen runt henne.

  244. Hon måste samarbeta med en vril,
    ta hänsyn till form och storlek-

  245. -och senare slå det samman
    med sin kulturella förståelse-

  246. -och sitt sätt att tänka när hon
    sätter igång och bearbetar den.

  247. Hon tycks återskapa
    det slöjdare har gjort-

  248. -för hundra år sedan.

  249. Men hennes intention
    och perspektiv är ändå annorlunda-

  250. -än de som letade material
    för hundra år sedan.

  251. Och därmed blir det ett unikt möte-

  252. -mellan duojár och material.

  253. Jon Utsi som är
    en stor duojár på den svenska sidan-

  254. -sa i somras att när han tar materialet-

  255. -så ber han till och med om att få
    ta ett material. Han är alltid tacksam.

  256. Det här visar på ett arv.

  257. Även om man inte annars tror
    på att trä är ett levande material-

  258. -så har man förkroppsligat det arvet.

  259. Formen på en báhkki
    ger en duojár information-

  260. -om vad man kan skapa.
    Ávnnas, muitala. Kom ihåg det.

  261. På den här bilden
    är formen på báhkki perfekt-

  262. -kanske för en náhppi.

  263. Övergången
    mellan skålen och handtaget-

  264. -visar att den blir lätt att behandla.

  265. Detta var lika viktigt på den tiden
    då náhppin användes vid mjölkning...

  266. ...som det är i dag.

  267. Därmed är en del om kunskapen om
    hur man tillverkar en náhppi likadan-

  268. -även om intentionen med
    själva utformningen är annorlunda.

  269. Det här sa Daniel
    som jag har skrivit en avhandling om.

  270. Náhppin för mjölkning av simla
    kan sägas skapa en relation-

  271. -mellan duojár, alltså tillverkaren-

  272. -mjölkaren, som ofta är en kvinna-

  273. -och simlorna, alltså renarna.

  274. Samtidigt måste materialet vara sådant
    att det är möjligt att skapa en náhppi.

  275. När man tillverkar en náhppi i dag...

  276. ...bär många duojárat med sig kunskapen
    om náhppi som en skål.

  277. Men de har ett helt annat perspektiv.

  278. Detta är den kritiska frågan-

  279. -som jag tror är viktig att diskutera
    i duodji-sammanhang i dag.

  280. Man måste börja inifrån och se
    vilka idéer som är grundläggande-

  281. -och se hur en transformation
    kan ske till dagens samhälle.

  282. Man kan alltså argumentera-

  283. -för att de som tillverkar náhppier
    i dag har andra subjektiva intentioner-

  284. -med sin náhppi.

  285. Dock
    är tillverkningsprocessen densamma-

  286. -som under simla-mjölkningens tid.

  287. Men det betyder inte att duojár
    alltid utgår från formen på báhkki.

  288. En duojár, Max Lundström...
    Jag har inga bilder-

  289. -eftersom jag
    måste tänka på upphovsrätten.

  290. Max Lundströms verk Dabtemeh, Känslor,
    från 2003-

  291. -utgår från en báhkki som material.

  292. Men han intresserar sig även för det han
    ser när han samlar material.

  293. Lundström kommer från sydsamiskt område
    på svenska sidan av Sápmi.

  294. Dabtemeh, som betyder känslor, kan
    betraktas som ett bruksobjekt, ett fat.

  295. Men i stället för att behålla den runda
    formen som báhkkin inbjuder till-

  296. -väljer han en kantig form.

  297. Som fjälltopparna
    som sträcker sig in i landskapet.

  298. Mötet mellan materialet,
    hans uppfattning av landskapet-

  299. -och hans duodji-erfarenhet
    kommer till uttryck i hans arbete.

  300. Ett annat verk, Voejeke, Väsen,
    av Folke Fjällström...

  301. I Fjällström och Lundströms fall
    kan man se-

  302. -att insamling och bearbetning av
    material, och användning av ornament-

  303. -är en fortsättning-

  304. -på sydsamisk duodji-tradition.

  305. Där har vi ornamenten.

  306. Men de har även en egen förståelse
    för materialet-

  307. -som de ger uttryck för.

  308. Detta verk är organiskt
    i förståelse och betydelse.

  309. Formen och innehållet
    har en stark symbios.

  310. Det sydsamiska sättet att använda
    ornament på framträder i detta verk.

  311. Jag tror man kan betrakta detta verk
    ur ett förflyttningsperspektiv-

  312. -genom att titta på val av material,
    ornamentik och innehåll.

  313. Fjällström har en bakgrund som duojár.

  314. Detta kan han visa i sitt arbete.

  315. Materialet som används
    är trävirke av björk och vril.

  316. Trävirke kan formas som ha vill.
    Vrilen kan ha formats av naturen.

  317. Detta har Fjällström utnyttjat.

  318. Vanligtvis
    när en duojár samlar in material-

  319. -görs det i områden
    där materialet ofta växer.

  320. Utan att veta
    om detta är fallet med Fjällström-

  321. -så tror jag att han
    har samlat in en vril utan att veta-

  322. -exakt vad han ska använda den till-

  323. -utom att han ska skapa
    något som är baserat på fenomen-

  324. -och liv som finns i naturen,
    alltså en berättelse.

  325. Jag ska ta ett annat exempel-

  326. -som visar lite av det
    holistiska perspektivet i materialet.

  327. Renhorn är ett material
    som används väldigt mycket.

  328. När renen inte längre
    behöver hornet fäller den det.

  329. Eller så sågas hornet av människan vid
    slakt. Det renen inte längre behöver-

  330. -blir en uppskattad gåva till människan.

  331. De flesta som skaffar horn till duodji-
    produktion sysslar inte med renskötsel.

  332. Man kan lika väl
    skaffa material på annat sätt.

  333. En renskötare...
    När jag skrev min Master-uppsats-

  334. -så frågade jag folk om material.
    En renskötare sa-

  335. -att han kunde ha
    mina material inne i huset.

  336. Men om han tog andra material i bruk-

  337. -som är hans egna
    så skulle han vara väldigt försiktig.

  338. Man tar vanligtvis
    inte in material i hus-

  339. -eftersom det kan förstöra ens renlycka.

  340. Jag har även träffat andra
    som varit väldigt inriktade på detta-

  341. -att man kan förstöra sin egen lycka
    genom att behandla just hornmaterial-

  342. -på ett visst sätt. Den samiske
    filosofen professor Nils Oskal-

  343. -diskuterar i sin avhandling det goda
    livet med exempel från boazulihkku.

  344. Han skriver att begreppet renlycka
    beskriver vad det är att vara människa-

  345. -och vad ett värdigt liv är.
    För att lyckas i sin renskötsel-

  346. -måste man även ha turen med sig,
    konkluderar Oskal.

  347. Han hänvisar till Johan Turi
    som var den förste samen-

  348. -som skrev om det här med renlycka.

  349. Turi säger
    att det inte räcker att ha färdigheter.

  350. Att du kan ditt hantverk,
    att vara renskötare.

  351. Man måste även ha turen med sig
    i livet.

  352. För att lyckas
    kan man inte ha antingen eller.

  353. Man kan inte bara ha tur.

  354. Man måste också behärska
    sitt hantverk. Det är att lyckas.

  355. Det Oskal påpekade
    när han diskuterade renlycka-

  356. -är helhetsbilden av samisk renskötsel-

  357. -som är full av diida, även om
    han inte använder ett sådant begrepp.

  358. Enligt mig
    var hans inställning till renhornen-

  359. -en del av att lyckas inom renskötsel.

  360. Oskal säger även
    att man alltid måste relatera-

  361. -till olika förhållanden, till miljön
    i förhållande till sitt arbete-

  362. -naturen, sin granne.

  363. Detta skriver även en annan forskare,
    Kuokkanen.

  364. Man måste hela tiden
    relatera till något annat.

  365. Alltså naturen, materialet och...

  366. ...och varandra.

  367. När jag använder begreppet diida-

  368. -använder jag det som ett verktyg
    för att förstå olika aktiviteter-

  369. -och för att uppnå det goda livet.

  370. Jag vill hävda att diida är en kunskap-

  371. -och en del av
    den samiska kunskapsuppbyggnaden.

  372. Många samer anser också att diida
    lätt kan översättas med "vidskepelse".

  373. Jag är medveten om
    att diida är ett komplicerat begrepp-

  374. -eftersom det är knutet till en tro.

  375. Även om Oskal inte använder
    begreppet diida håller jag med honom-

  376. -om att diida,
    eller respekt för människor och djur-

  377. -eller respekt för naturen,
    inte är samma sak som att ha en tro.

  378. Det är en värdering
    som vi kan bära med oss.

  379. Det är från detta jag tror
    att särskilt äldre människor-

  380. -får sin inställning
    till exempelvis horn.

  381. Eftersom
    du respekterar hornet som material-

  382. -så respekterar du även djuret,
    alltså renen-

  383. -och du respekterar även andra
    på det sättet.

  384. Nu har jag några minuter kvar.

  385. Jag blev väldigt fascinerad-

  386. -av att höra
    på de som berättade om hornet-

  387. -och vad det betyder att visa respekt
    för naturen och för varandra.

  388. Det här påverkade
    även mitt eget utövande av duodji.

  389. För att ytterligare betona relationer
    och den sociala delen av det holistiska-

  390. -tar jag ett exempel från
    umgänget med bällingar som material.

  391. Jag ska berätta en historia.

  392. Jag sitter med en duojár, Ellen.
    Hon syr och jag är hennes assistent.

  393. Ellen är en gammal vän,
    en av mina gamla studenter-

  394. -och nu även en kollega.
    Ellen har växt upp med duodji.

  395. Hon syr till folk, släktingar, vänner.

  396. Vi ska sy bällingar.

  397. Min släkting
    ska ha dem till sin konfirmation.

  398. Min släkting
    har en far som är från ett område-

  399. -och en mor
    från ett annat område i Sápmi.

  400. Pojken ska göras fin
    till konfirmationen.

  401. En del av detta ligger nu i våra händer,
    alltså i mina och Ellens händer.

  402. Pappan frågade mig tidigt om jag kan
    ordna med benskinn, alltså material.

  403. Jag hade gjort det
    även om han inte frågat.

  404. Jag visste att detta skulle komma.

  405. Jag hade tagit vara på några benskinn
    som hade slaktats på hösten.

  406. Jag hade även behandlat dem.

  407. Vi hade mätt pojkens ben
    och gjort allt vi skulle.

  408. Ellen betraktar materialen,
    klipper bort hår vid sömmen-

  409. -stoppar upp påsar
    och undrar vad vi nu ska göra.

  410. Det som händer i den här relationen
    är att denne femtonårige pojke-

  411. -är med oss hela tiden.
    Inte fysiskt, men i tankarna.

  412. Jag kom att tänka
    på något jag har hört här:

  413. Vi kanske ska tänka så om skolan,
    att vi kan producera till varandra.

  414. På så sätt får vi även dessa
    tankeöverföringar som kan vara bra.

  415. Det var bara ett sidospår.

  416. Det jag vill säga med mitt exempel
    är att man dels måste ta vara-

  417. -på material. Det är
    under slakten man väljer material.

  418. Av respekt för djuret
    kan man inte välja ut ett djur-

  419. -medan det fortfarande är i livet.

  420. Det gör man först när det är slaktat.
    Det är då man har fått denna gåva.

  421. Om du inte kan göra det själv har du
    en social relation som du använder.

  422. Detta gör
    att man skapar nära relationer.

  423. Man är tvungen, för att klara sig,
    birget som det heter på samiska-

  424. -att bygga upp dessa relationer.

  425. Då är jag framme vid min konklusion.

  426. Jag har i min föreläsning talat om det
    holistiska i umgänget med materialet.

  427. Jag har gett en del exempel.

  428. Jag har redogjort för vad jag
    ser som en del av det holistiska-

  429. -det vill säga att varje liten del
    hänger ihop i en helhet.

  430. Det jag har kommit fram till
    är denna helhet.

  431. Det betyder inte
    att man inte ska ha mera av...

  432. Att man inte kan
    ta med mer i helheten-

  433. -men jag har valt ut dessa små bitar.

  434. För att sammanfatta så anser jag
    att materialen kan vara en aktör-

  435. -alltså man har
    en relation till materialen-

  436. -och vi skapar
    tillsammans med materialet.

  437. Vidare så bär vi med oss
    en del av en kulturell förståelse-

  438. -som vi överför på materialet-

  439. -samtidigt som vi också
    har en personlig känsla-

  440. -som kommer till uttryck
    i det färdiga verket.

  441. För det tredje: Det goda livet säger
    nåt om hurdana vi är som människor-

  442. -i relation till det omgivande livet.

  443. Nu har jag två minuter kvar till frågor.

  444. Eller så har jag skjutit över målet.

  445. Där borta.

  446. Ja. Allt är möjligt, tror jag.

  447. Just det här som jag försökte beskriva-

  448. -att gå utomhus och leta efter material-

  449. -att ta reda på var man befinner sig.

  450. Det kanske är just det
    som dagens elever behöver-

  451. -att landa i sig själva.

  452. Detta kan vara en del i det som man
    kan jobba med, att försöka lugna ned.

  453. Det är inte den enda lösningen, men
    ett exempel är att röra sig utomhus.

  454. Att lära sig att fokusera
    på vissa saker, att ha fokus.

  455. Det är vad det rör sig om,
    att ha fokus när man är utomhus.

  456. Att lära sig att anta utmaningen
    om att fokusera.

  457. En annan sak när det gäller relationer:

  458. Jag utgick från sociala relationer-

  459. -inom det samiska samhället.

  460. Men jag tror, precis som sades tidigare-

  461. -att det handlar om att skapa utrymme
    för att knyta an till varandra.

  462. Att försöka tänka
    lite mer utanför sig själv-

  463. -och lära känna varandra.
    Alltså de här sociala relationerna.

  464. Och just det här med att ha-

  465. -den här uppfattningen om respekt.
    Att respektera.

  466. Jag sa till exempel att jag
    inte kopplar diida till religion.

  467. Jag ser det mer som en inställning,
    en attityd.

  468. Att respektera vad det än rör sig om.

  469. Att ha en respekt
    för...vad det nu kan handla om.

  470. Diida är mer...

  471. Den har en uppfostrande karaktär:

  472. Om du gör på det här sättet
    så kommer du att lyckas i livet.

  473. Renar kommer att födas även nästa år.

  474. Det är något uppfostrande över diida.

  475. Och just det tror jag
    att man kan överföra på skolan.

  476. Men hur man
    ska överföra den här respekten...

  477. Översättning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Duodji - mer än bara slöjd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gunvor Guttorm är professor i duodji. Det är ett samiskt ord som har kommit att översättas till slöjd och konsthantverk. Guttorm berättar här om att ordet är bredare än så och fyllt med större betydelse. Hon beskriver här hur duodji är ett förhållningssätt. Det kan vara mänskliga relationer, relationer till naturen eller kulturruttryck i vardagen. Materialet kan ses som en aktör som vi skapar tillsammans med. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Slöjd
Ämnesord:
Konsthantverk, Sameslöjd, Slöjd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjd och genus

Erik Sigurdsson är slöjdlärare och forskare som här berättar om jämställdhet och slöjd. Han beskriver att det finns stora möjligheter att arbeta med identitetsfrågor i slöjden, till exempel de som handlar om könsroller och genus. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Duodji - mer än bara slöjd

Gunvor Guttorm är professor i duodji. Det är ett samiskt ord som kan ses som ett förhållningssätt inom slöjd och konsthantverk. Hon berättar här att det kan handla om mänskliga relationer och möten med material. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjdfokus i Kävlinge

Jan-Peter Göransson berättar om hur han skapat en mötesplats för slöjdlärare där de kan utbyta erfarenheter med varandra. Under en hel dag hålls föreläsningar, seminarier och workshops för slöjdlärare. Göransson vill inspirera andra att göra liknande projekt. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Stökiga elever i skolslöjden

Forskaren och slöjdläraren Marcus Samuelsson berättar om olika teorier som fungerar som hjälp för att förstå omotiverade elever. Han presenterar också strategier för att engagera eleverna. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Svensk form om praktiska och estetiska ämnen

Elna Lassbo är marknadsansvarig på Svensk Form och berättar här om deras syn på praktiska och estetiska ämnen i skolan. Hon berättar också om bakgrunden till föreningen och hur de arbetar. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Fråga oss