Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Gymnasiet som marknadDela
  1. Det handlar om
    att ha prydliga hemsidor.

  2. Det handlar om att uppträda
    på gymnasiemässor och öppna hus.

  3. Det kan vara bussreklam, tv-reklam-

  4. -radioreklam...sms - vad som helst .

  5. Men vanligast är mässor,
    hemsidor och öppna hus.

  6. Hej, Lisbeth Lundahl och välkommen
    till "En bok, en författare".

  7. Vi ska prata om din bok
    "Gymnasiet som marknad".

  8. Precis.

  9. Vilka är ni som har skrivit boken
    och varifrån kommer ni?

  10. Vi är fyra forskare.
    Tre av oss är från Umeå universitet.

  11. Det är jag själv, Ulf Lundström,
    Inger Erixon Arreman-

  12. -och så har vi Ann-Sofie Holm,
    då vid Högskolan i Borås.

  13. Hon är nu vid Göteborgs universitet.
    Det är vi som har skrivit boken.

  14. Några kollegor till
    i Umeå har bidragit-

  15. -men de har haft
    en lite mindre andel i projektet.

  16. Jag tänker på titeln.
    På vilket sätt-

  17. -kan man prata om gymnasieskolan
    som en marknad?

  18. Du har rätt i
    att det inte är en riktig marknad.

  19. Det är en kvasimarknad. Staten är ju
    ändå inne och styr och ställer-

  20. -på ett annat sätt
    än på en "riktig" marknad.

  21. Men utbildningsväsendet i Sverige har
    väldigt många marknadsliknande drag.

  22. Därför har vi valt att kalla boken
    för "Gymnasiet som marknad".

  23. När uppstod den här marknaden?

  24. Man kan säga att viktiga beslut togs
    i början av 1990-talet.

  25. Då genomfördes
    ett antal "valfrihetsreformer"-

  26. -som å ena sidan innebar generösa
    statsbidrag till fristående skolor-

  27. -populärt kallade för friskolor-

  28. -och också att konkurrens
    mellan kommunala-

  29. -och fristående skolor skulle
    uppmuntras. Det blev startskottet.

  30. Fanns det fler politiska beslut som
    ledde fram till det här resultatet?

  31. Man kan säga att det under 80-talet,
    eller i slutet av 70-talet-

  32. -togs steg mot en allt större lokal
    frihet - en sorts decentralisering-

  33. -och avreglering.

  34. De besluten öppnade i sig för-

  35. -eller möjliggjorde den
    marknadsutsättning som vi har sett-

  36. -under 90-talet,
    och främst under 2000-talet.

  37. När jag läste boken
    undrade jag över andra Västländer.

  38. -Är Sverige unikt?
    -Ja, på ett par sätt.

  39. Dels har vi haft en ovanligt generös
    tillståndsgivning...

  40. ...för fristående skolor.
    Samma sak gäller bidragen.

  41. Men framför allt... Det är vi,
    Chile och några enstaka länder-

  42. -som tillåter privata ägare
    som lägger vinster i egen ficka.

  43. Oftast ska vinsten gå tillbaka
    till skolan.

  44. Inför riksdagsvalet
    debatterades det fria skolvalet-

  45. -och vinsterna i välfärden.

  46. Det kom en massa kritik,
    men när skolvalet infördes-

  47. -så rådde det stor politisk enhet
    om att det var bra. Varför då?

  48. Ja... Man kan väl säga att...

  49. Å ena sidan drev Moderaterna länge-

  50. -att det
    borde råda en ganska stor frihet-

  51. -för föräldrar
    i valet mellan olika utbildningar.

  52. Socialdemokraterna, Centerpartiet,
    och till en början även Folkpartiet-

  53. -sa att konkurrensen
    bara fick ske i en begränsad skala.

  54. Vi skulle utveckla alternativ
    som var stimulerande-

  55. -för utvecklingen av
    den kommunala skolan.

  56. Socialdemokratin
    var inne i en förnyelsefas.

  57. Man omfamnade ganska många idéer-

  58. -som ligger nära ett liberalt, eller
    till och med nyliberalt tänkande-

  59. -om att ta företag
    och marknader som förebilder.

  60. New Public Management, som är just
    att ha företaget som en förebild-

  61. -var något som man inom ledande delar
    av socialdemokratin började omfamna.

  62. Det förklarar frånvaron av strid
    i början av 90-talet.

  63. Man tänkte lite grann åt samma håll.

  64. Nu är det ju mer strid.

  65. Ni har velat titta på vad reformerna
    fick för resultat i skolan-

  66. -alltså på elever, lärare,
    skolledning och föräldrar.

  67. Kan du säga nåt kort om effekterna?

  68. För det första finns det mycket
    forskning om effekter på segregation-

  69. -och på resultat,
    så vi valde att inte ha den vinkeln-

  70. -även om vi beskriver sån forskning.

  71. Vet man något om resultat-

  72. -och segregation?
    Vad finns det för kunskap om det?

  73. Först ska jag bara avsluta.

  74. Vårt fokus är "vad händer i skolan?".

  75. I skolans vardag - i skolarbetet.

  76. När det gäller studier av
    skolresultat kan man nog ändå säga-

  77. -att förhoppningen om
    att valfriheten och konkurrensen-

  78. -skulle lyfta hela skolväsendet-

  79. -vad gäller kvalitet och resultat,
    har kommit på skam.

  80. Vi kan se att Sverige, jämfört med
    sig självt, dalar över tid.

  81. De ganska många undersökningar
    som främst ekonomer har gjort-

  82. -pekar på
    att om det fins några skillnader-

  83. -mellan friskolor och kommunala
    skolor, så är de små och övergående.

  84. När det gäller segregation kan man
    tydlig peka på en ökande segregation-

  85. -kopplad till skolvalet.
    Det är den korta sammanfattningen.

  86. Och det ni tittade på ,då?
    Kan du säga nåt om det?

  87. De som jobbar i skolan
    får nya arbetsuppgifter-

  88. -som de ofta känner sig obekväma med.

  89. Det gäller marknadsföring
    och profilering.

  90. Man måste följa en ny samling regler-

  91. -som krockar med dem som redan finns.

  92. Man ska vara konkurrerande
    och inkluderande.

  93. Det strider mot marknadstänkandet-

  94. -att utåt visa
    att man inte klarar sina uppgifter.

  95. Det gäller att ha en image -
    ett varumärke.

  96. Det är någonting nytt.

  97. Dessutom kan studie- och
    yrkesvägledare, som ska ge objektiv-

  98. -neutral och allsidig vägledning-

  99. -komma i konflikt med
    behovet av marknadsföring.

  100. Hur gör man då
    för att marknadsföra sig i skolan?

  101. Det finns en lång rad kanaler
    och sätt.

  102. Det handlar om prydliga hemsidor.

  103. Det handlar om att uppträda
    på gymnasiemässor och öppna hus.

  104. Det kan vara bussreklam, tv-reklam-

  105. -radioreklam, sms - vad som helst.

  106. Men det vanligaste är mässor,
    hemsidor och öppna hus.

  107. Hur påverkar det eleverna?
    Måste de marknadsföra sina skolor?

  108. De har olika roller i olika skeden.

  109. Först är de väljare - eller "kunder".

  110. Många känner sig väldigt vilsna-

  111. -i den här floden av information och
    marknadsföring som väller över dem.

  112. Så kommer de in på gymnasiet
    och får ofta agera ambassadörer.

  113. De uppträder på mässor och öppna hus.

  114. I de skolor
    som vi har tittat lite närmare på-

  115. -ser vi att de ibland
    agerar väldigt aktivt-

  116. -för att saluföra ett varumärke.
    Det sker främst på vissa friskolor.

  117. I er undersökning verkar skolledarna-

  118. -vara mest lojala mot marknads-
    modellen. Hur yttrar det sig?

  119. De säger att "vi får gilla läget".

  120. Det är också de
    som säger att det är bra-

  121. -att skolan måste skärpa sin bild
    utåt och visa vilka de är.

  122. Samtidigt är det ansträngande
    och priset är högt.

  123. Det tar kraft och energi från andra,
    viktigare uppgifter.

  124. Och hur är det med lärarna
    som sitter mitt emellan?

  125. I synnerhet på de skolor där man...

  126. ...riskerar att tappa elever, så är
    man klart mer kritiska än rektorerna.

  127. Även de säger att det gäller att
    vinna eller försvinna, men de ser-

  128. -att tiden
    för att hitta nya profiler-

  129. -tas från undervisningstid.
    De vill ägna sig åt eleverna.

  130. Det är de proffs på.

  131. Våren 2013-

  132. -gick den näst största
    friskolekoncernen JB Education-

  133. -som var riskkapitalägt - i konkurs.

  134. De hade skulder
    på över en miljard kronor.

  135. Hur tror du att just det har påverkat
    debatten om vinster i välfärden?

  136. Det har påverkat väldigt mycket.

  137. Det blev viktigt,
    inte minst i debatten inför valet.

  138. Eftersom den konkursen
    påverkade så många elever-

  139. -och även lärare och andra anställda-

  140. -så blev det allmänt känt
    att det fanns en risk-

  141. -av ett speciellt slag förknippat
    med friskolor och riskkapitalbolag.

  142. Det märktes att nu fördes frågan om-

  143. -huruvida vi skulle ha
    riskkapitalbolag i skolan-

  144. -och vad vinsterna spelade för en
    roll, fram på ett helt annat sätt.

  145. De flesta friskolorna startades en
    gång i tiden av ganska små spelare.

  146. De var små entreprenörer,
    men de flesta har slutat-

  147. -som delar av större koncerner-

  148. -till och med multinationella sådana.

  149. Kunde politikerna
    ha förutsett detta?

  150. Jag tror inte det.
    Vi har med ett citat av Beatrice Ask-

  151. -som var skolminister på 90-talet-

  152. -och som lade fram förslagen
    om att ge statsbidrag till friskolor.

  153. Hon säger
    att man hade andra ingångar.

  154. Det var nedläggningshotade byskolor-

  155. -och föräldrar som ville starta eget
    som utgjorde impulser.

  156. Hon säger att de inte anade
    att det skulle bli så här-

  157. -och det var hon nog inte ensam om.
    De flesta politiker trodde inte-

  158. -att det var möjligt
    att göra vinster på det här sättet.

  159. Varför blev inte kvaliteten bättre?

  160. Ni skriver att den inte blev det.
    Vad berodde det på?

  161. Man kan väl säga
    att när elever och föräldrar väljer-

  162. -oftast väljer eleverna
    gymnasieutbildning-

  163. -så går det inte till
    som politiker tror:

  164. Att de sitter med statistik över
    betyg och prestationer-

  165. -och att den informationen
    är saklig och korrekt.

  166. De väljer mycket
    efter geografiskt läge-

  167. -eller efter vilken sorts elever
    som upplevs gå på skolan.

  168. Det ser vi i elevintervjuer.
    Vi ser också-

  169. -att långt ifrån all information
    är saklig och allsidig.

  170. Det är ett antal saker
    som misstämmer.

  171. På vilket sätt
    har den nya gymnasieskolan-

  172. -bidragit till social utjämning?

  173. Den nya skolan? Det kan vi inte se
    några tecken på att den har gjort.

  174. -Vad har hänt i stället?
    -Som jag var inne på tidigare...

  175. På flera olika sätt bidrar det här
    till en ökad social segregation.

  176. Det här med elevernas val av skola
    bidrar också till detta.

  177. De väljer efter "sort"
    och förstärker processen.

  178. Om det är så som forskningen
    beskriver - att skolreformen-

  179. -har gett få,
    om ens några positiva resultat-

  180. -varför har då politiker
    så svårt att backa?

  181. Det finns nog flera skäl.
    Dels är man fast i det här tänkandet-

  182. -att konkurrens - och framför allt
    valfrihet - ändå är något bra.

  183. Sen beror mycket
    på ekonomisk intressen-

  184. -som gör sig gällande.

  185. -På vilka sätt då?
    -Svenskt näringsliv...

  186. ...och friskolorna agerar lobbyister.

  187. De pekar på att vi måste fortsätta
    på den inslagna vägen.

  188. Går det enligt er bedömning
    att backa nu?

  189. Vad skulle i så fall krävas?

  190. Vi kan ju inte utfärda recept för
    framtiden, men visst går det att...

  191. Om resten av världen
    kan driva friskolor-

  192. -där vinsten
    går tillbaka till verksamheten-

  193. -så måste det vara möjligt i Sverige.

  194. Var det får för konkreta effekter för
    enskilda friskolor och koncerner-

  195. -det är svårt att genomskåda.
    Det måste utredas.

  196. Men att det är omöjligt
    har jag svårt att tro.

  197. När den ekonomiska lönsamheten
    i koncernerna på sikt minskar-

  198. -tror du att det finns en risk-

  199. -eller en möjlighet
    att den här typen av företag-

  200. -drar sig
    undan från utbildningssektorn?

  201. Det tror jag definitivt.
    Både Moderaterna och Folkpartiet-

  202. -har sagt att riskkapitalbolag
    inte ska finnas i den här sektorn.

  203. Så det här är inte
    enbart en "vänstersynpunkt"-

  204. -utan det råder enhet om
    att det är olämpligt.

  205. Så ser vi kanske framför oss
    att pendeln kommer att slå tillbaka?

  206. Att det blir ett konsensus
    om en skolpolitik-

  207. -som är raka motsatsen. Tror du det?

  208. Jag tror ändå
    att vi kommer att ha kvar friskolor.

  209. Kanske kommer proportionerna
    att se annorlunda ut.

  210. Riskkapitalbolag kommer inte
    att vara involverade, men de...

  211. ...vad ska vi säga...
    De idéburna friskolorna-

  212. -tror jag kommer att finnas kvar -
    och därmed en viss valfrihet.

  213. -Tack så mycket, Lisbeth Lundahl.
    -Tack.

  214. Jag skulle vilja skriva
    om många saker.

  215. Till exempel något om politiken
    bakom lärarutbildningsreformerna.

  216. Det är svårt,
    för jag trivs väldigt bra-

  217. -men jag tycker om att undervisa,
    så kanske gymnasielärare.

  218. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gymnasiet som marknad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "Gymnasiet som marknad" berättar Lisbeth Lundahl om vikten av marknadsföring i skolvärlden. Detta blev viktigt sedan skolornas frihet och besluten att främja skolval började. I synnerhet gymnasieskolan är särskilt utsatt för stor konkurrens. Alla skolor, kommunala såväl som friskolor, tävlar i princip med varandra om eleverna. Att ha den bästa marknadsföringen har därför blivit en viktig uppgift för skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Gymnasieskolan, Lärarrollen, Skolan, Skolval, Sverige, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Adhd i vardagen

Psykologen Jonas Larsson presenterar boken "Adhd i vardagen". Den är tänkt att fungera som ett stöd för personer som i sin vardag är i kontakt med personer med adhd. Medverkar i presentationen gör också psykologen David Söderman. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolattacken i Trollhättan

Den 22 oktober 2015 gick 21-åriga Anton till angrepp på personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan - den skolattack i Sveriges historia som krävt flest dödsoffer. Hur tänker och lever skolans elever efter en sådan händelse? Vi träffar Boshra som berättar om sorgen efter de som dog och om hur det var att hålla sig gömd under ett bord i ett hörn av klassrummet när attentatsmannen mördade. 17-åriga Hanyia bor granne med skolan och har varit elev där. Hon tänker ofta på händelsen och har en idé om hur man kan förebygga att något liknande händer igen.