Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Gymnasiet som marknadDela
  1. Det handlar om
    att ha prydliga hemsidor.

  2. Det handlar om att uppträda
    på gymnasiemässor och öppna hus.

  3. Det kan vara bussreklam, tv-reklam-

  4. -radioreklam...sms - vad som helst .

  5. Men vanligast är mässor,
    hemsidor och öppna hus.

  6. Hej, Lisbeth Lundahl och välkommen
    till "En bok, en författare".

  7. Vi ska prata om din bok
    "Gymnasiet som marknad".

  8. Precis.

  9. Vilka är ni som har skrivit boken
    och varifrån kommer ni?

  10. Vi är fyra forskare.
    Tre av oss är från Umeå universitet.

  11. Det är jag själv, Ulf Lundström,
    Inger Erixon Arreman-

  12. -och så har vi Ann-Sofie Holm,
    då vid Högskolan i Borås.

  13. Hon är nu vid Göteborgs universitet.
    Det är vi som har skrivit boken.

  14. Några kollegor till
    i Umeå har bidragit-

  15. -men de har haft
    en lite mindre andel i projektet.

  16. Jag tänker på titeln.
    På vilket sätt-

  17. -kan man prata om gymnasieskolan
    som en marknad?

  18. Du har rätt i
    att det inte är en riktig marknad.

  19. Det är en kvasimarknad. Staten är ju
    ändå inne och styr och ställer-

  20. -på ett annat sätt
    än på en "riktig" marknad.

  21. Men utbildningsväsendet i Sverige har
    väldigt många marknadsliknande drag.

  22. Därför har vi valt att kalla boken
    för "Gymnasiet som marknad".

  23. När uppstod den här marknaden?

  24. Man kan säga att viktiga beslut togs
    i början av 1990-talet.

  25. Då genomfördes
    ett antal "valfrihetsreformer"-

  26. -som å ena sidan innebar generösa
    statsbidrag till fristående skolor-

  27. -populärt kallade för friskolor-

  28. -och också att konkurrens
    mellan kommunala-

  29. -och fristående skolor skulle
    uppmuntras. Det blev startskottet.

  30. Fanns det fler politiska beslut som
    ledde fram till det här resultatet?

  31. Man kan säga att det under 80-talet,
    eller i slutet av 70-talet-

  32. -togs steg mot en allt större lokal
    frihet - en sorts decentralisering-

  33. -och avreglering.

  34. De besluten öppnade i sig för-

  35. -eller möjliggjorde den
    marknadsutsättning som vi har sett-

  36. -under 90-talet,
    och främst under 2000-talet.

  37. När jag läste boken
    undrade jag över andra Västländer.

  38. -Är Sverige unikt?
    -Ja, på ett par sätt.

  39. Dels har vi haft en ovanligt generös
    tillståndsgivning...

  40. ...för fristående skolor.
    Samma sak gäller bidragen.

  41. Men framför allt... Det är vi,
    Chile och några enstaka länder-

  42. -som tillåter privata ägare
    som lägger vinster i egen ficka.

  43. Oftast ska vinsten gå tillbaka
    till skolan.

  44. Inför riksdagsvalet
    debatterades det fria skolvalet-

  45. -och vinsterna i välfärden.

  46. Det kom en massa kritik,
    men när skolvalet infördes-

  47. -så rådde det stor politisk enhet
    om att det var bra. Varför då?

  48. Ja... Man kan väl säga att...

  49. Å ena sidan drev Moderaterna länge-

  50. -att det
    borde råda en ganska stor frihet-

  51. -för föräldrar
    i valet mellan olika utbildningar.

  52. Socialdemokraterna, Centerpartiet,
    och till en början även Folkpartiet-

  53. -sa att konkurrensen
    bara fick ske i en begränsad skala.

  54. Vi skulle utveckla alternativ
    som var stimulerande-

  55. -för utvecklingen av
    den kommunala skolan.

  56. Socialdemokratin
    var inne i en förnyelsefas.

  57. Man omfamnade ganska många idéer-

  58. -som ligger nära ett liberalt, eller
    till och med nyliberalt tänkande-

  59. -om att ta företag
    och marknader som förebilder.

  60. New Public Management, som är just
    att ha företaget som en förebild-

  61. -var något som man inom ledande delar
    av socialdemokratin började omfamna.

  62. Det förklarar frånvaron av strid
    i början av 90-talet.

  63. Man tänkte lite grann åt samma håll.

  64. Nu är det ju mer strid.

  65. Ni har velat titta på vad reformerna
    fick för resultat i skolan-

  66. -alltså på elever, lärare,
    skolledning och föräldrar.

  67. Kan du säga nåt kort om effekterna?

  68. För det första finns det mycket
    forskning om effekter på segregation-

  69. -och på resultat,
    så vi valde att inte ha den vinkeln-

  70. -även om vi beskriver sån forskning.

  71. Vet man något om resultat-

  72. -och segregation?
    Vad finns det för kunskap om det?

  73. Först ska jag bara avsluta.

  74. Vårt fokus är "vad händer i skolan?".

  75. I skolans vardag - i skolarbetet.

  76. När det gäller studier av
    skolresultat kan man nog ändå säga-

  77. -att förhoppningen om
    att valfriheten och konkurrensen-

  78. -skulle lyfta hela skolväsendet-

  79. -vad gäller kvalitet och resultat,
    har kommit på skam.

  80. Vi kan se att Sverige, jämfört med
    sig självt, dalar över tid.

  81. De ganska många undersökningar
    som främst ekonomer har gjort-

  82. -pekar på
    att om det fins några skillnader-

  83. -mellan friskolor och kommunala
    skolor, så är de små och övergående.

  84. När det gäller segregation kan man
    tydlig peka på en ökande segregation-

  85. -kopplad till skolvalet.
    Det är den korta sammanfattningen.

  86. Och det ni tittade på ,då?
    Kan du säga nåt om det?

  87. De som jobbar i skolan
    får nya arbetsuppgifter-

  88. -som de ofta känner sig obekväma med.

  89. Det gäller marknadsföring
    och profilering.

  90. Man måste följa en ny samling regler-

  91. -som krockar med dem som redan finns.

  92. Man ska vara konkurrerande
    och inkluderande.

  93. Det strider mot marknadstänkandet-

  94. -att utåt visa
    att man inte klarar sina uppgifter.

  95. Det gäller att ha en image -
    ett varumärke.

  96. Det är någonting nytt.

  97. Dessutom kan studie- och
    yrkesvägledare, som ska ge objektiv-

  98. -neutral och allsidig vägledning-

  99. -komma i konflikt med
    behovet av marknadsföring.

  100. Hur gör man då
    för att marknadsföra sig i skolan?

  101. Det finns en lång rad kanaler
    och sätt.

  102. Det handlar om prydliga hemsidor.

  103. Det handlar om att uppträda
    på gymnasiemässor och öppna hus.

  104. Det kan vara bussreklam, tv-reklam-

  105. -radioreklam, sms - vad som helst.

  106. Men det vanligaste är mässor,
    hemsidor och öppna hus.

  107. Hur påverkar det eleverna?
    Måste de marknadsföra sina skolor?

  108. De har olika roller i olika skeden.

  109. Först är de väljare - eller "kunder".

  110. Många känner sig väldigt vilsna-

  111. -i den här floden av information och
    marknadsföring som väller över dem.

  112. Så kommer de in på gymnasiet
    och får ofta agera ambassadörer.

  113. De uppträder på mässor och öppna hus.

  114. I de skolor
    som vi har tittat lite närmare på-

  115. -ser vi att de ibland
    agerar väldigt aktivt-

  116. -för att saluföra ett varumärke.
    Det sker främst på vissa friskolor.

  117. I er undersökning verkar skolledarna-

  118. -vara mest lojala mot marknads-
    modellen. Hur yttrar det sig?

  119. De säger att "vi får gilla läget".

  120. Det är också de
    som säger att det är bra-

  121. -att skolan måste skärpa sin bild
    utåt och visa vilka de är.

  122. Samtidigt är det ansträngande
    och priset är högt.

  123. Det tar kraft och energi från andra,
    viktigare uppgifter.

  124. Och hur är det med lärarna
    som sitter mitt emellan?

  125. I synnerhet på de skolor där man...

  126. ...riskerar att tappa elever, så är
    man klart mer kritiska än rektorerna.

  127. Även de säger att det gäller att
    vinna eller försvinna, men de ser-

  128. -att tiden
    för att hitta nya profiler-

  129. -tas från undervisningstid.
    De vill ägna sig åt eleverna.

  130. Det är de proffs på.

  131. Våren 2013-

  132. -gick den näst största
    friskolekoncernen JB Education-

  133. -som var riskkapitalägt - i konkurs.

  134. De hade skulder
    på över en miljard kronor.

  135. Hur tror du att just det har påverkat
    debatten om vinster i välfärden?

  136. Det har påverkat väldigt mycket.

  137. Det blev viktigt,
    inte minst i debatten inför valet.

  138. Eftersom den konkursen
    påverkade så många elever-

  139. -och även lärare och andra anställda-

  140. -så blev det allmänt känt
    att det fanns en risk-

  141. -av ett speciellt slag förknippat
    med friskolor och riskkapitalbolag.

  142. Det märktes att nu fördes frågan om-

  143. -huruvida vi skulle ha
    riskkapitalbolag i skolan-

  144. -och vad vinsterna spelade för en
    roll, fram på ett helt annat sätt.

  145. De flesta friskolorna startades en
    gång i tiden av ganska små spelare.

  146. De var små entreprenörer,
    men de flesta har slutat-

  147. -som delar av större koncerner-

  148. -till och med multinationella sådana.

  149. Kunde politikerna
    ha förutsett detta?

  150. Jag tror inte det.
    Vi har med ett citat av Beatrice Ask-

  151. -som var skolminister på 90-talet-

  152. -och som lade fram förslagen
    om att ge statsbidrag till friskolor.

  153. Hon säger
    att man hade andra ingångar.

  154. Det var nedläggningshotade byskolor-

  155. -och föräldrar som ville starta eget
    som utgjorde impulser.

  156. Hon säger att de inte anade
    att det skulle bli så här-

  157. -och det var hon nog inte ensam om.
    De flesta politiker trodde inte-

  158. -att det var möjligt
    att göra vinster på det här sättet.

  159. Varför blev inte kvaliteten bättre?

  160. Ni skriver att den inte blev det.
    Vad berodde det på?

  161. Man kan väl säga
    att när elever och föräldrar väljer-

  162. -oftast väljer eleverna
    gymnasieutbildning-

  163. -så går det inte till
    som politiker tror:

  164. Att de sitter med statistik över
    betyg och prestationer-

  165. -och att den informationen
    är saklig och korrekt.

  166. De väljer mycket
    efter geografiskt läge-

  167. -eller efter vilken sorts elever
    som upplevs gå på skolan.

  168. Det ser vi i elevintervjuer.
    Vi ser också-

  169. -att långt ifrån all information
    är saklig och allsidig.

  170. Det är ett antal saker
    som misstämmer.

  171. På vilket sätt
    har den nya gymnasieskolan-

  172. -bidragit till social utjämning?

  173. Den nya skolan? Det kan vi inte se
    några tecken på att den har gjort.

  174. -Vad har hänt i stället?
    -Som jag var inne på tidigare...

  175. På flera olika sätt bidrar det här
    till en ökad social segregation.

  176. Det här med elevernas val av skola
    bidrar också till detta.

  177. De väljer efter "sort"
    och förstärker processen.

  178. Om det är så som forskningen
    beskriver - att skolreformen-

  179. -har gett få,
    om ens några positiva resultat-

  180. -varför har då politiker
    så svårt att backa?

  181. Det finns nog flera skäl.
    Dels är man fast i det här tänkandet-

  182. -att konkurrens - och framför allt
    valfrihet - ändå är något bra.

  183. Sen beror mycket
    på ekonomisk intressen-

  184. -som gör sig gällande.

  185. -På vilka sätt då?
    -Svenskt näringsliv...

  186. ...och friskolorna agerar lobbyister.

  187. De pekar på att vi måste fortsätta
    på den inslagna vägen.

  188. Går det enligt er bedömning
    att backa nu?

  189. Vad skulle i så fall krävas?

  190. Vi kan ju inte utfärda recept för
    framtiden, men visst går det att...

  191. Om resten av världen
    kan driva friskolor-

  192. -där vinsten
    går tillbaka till verksamheten-

  193. -så måste det vara möjligt i Sverige.

  194. Var det får för konkreta effekter för
    enskilda friskolor och koncerner-

  195. -det är svårt att genomskåda.
    Det måste utredas.

  196. Men att det är omöjligt
    har jag svårt att tro.

  197. När den ekonomiska lönsamheten
    i koncernerna på sikt minskar-

  198. -tror du att det finns en risk-

  199. -eller en möjlighet
    att den här typen av företag-

  200. -drar sig
    undan från utbildningssektorn?

  201. Det tror jag definitivt.
    Både Moderaterna och Folkpartiet-

  202. -har sagt att riskkapitalbolag
    inte ska finnas i den här sektorn.

  203. Så det här är inte
    enbart en "vänstersynpunkt"-

  204. -utan det råder enhet om
    att det är olämpligt.

  205. Så ser vi kanske framför oss
    att pendeln kommer att slå tillbaka?

  206. Att det blir ett konsensus
    om en skolpolitik-

  207. -som är raka motsatsen. Tror du det?

  208. Jag tror ändå
    att vi kommer att ha kvar friskolor.

  209. Kanske kommer proportionerna
    att se annorlunda ut.

  210. Riskkapitalbolag kommer inte
    att vara involverade, men de...

  211. ...vad ska vi säga...
    De idéburna friskolorna-

  212. -tror jag kommer att finnas kvar -
    och därmed en viss valfrihet.

  213. -Tack så mycket, Lisbeth Lundahl.
    -Tack.

  214. Jag skulle vilja skriva
    om många saker.

  215. Till exempel något om politiken
    bakom lärarutbildningsreformerna.

  216. Det är svårt,
    för jag trivs väldigt bra-

  217. -men jag tycker om att undervisa,
    så kanske gymnasielärare.

  218. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gymnasiet som marknad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "Gymnasiet som marknad" berättar Lisbeth Lundahl om vikten av marknadsföring i skolvärlden. Detta blev viktigt sedan skolornas frihet och besluten att främja skolval började. I synnerhet gymnasieskolan är särskilt utsatt för stor konkurrens. Alla skolor, kommunala såväl som friskolor, tävlar i princip med varandra om eleverna. Att ha den bästa marknadsföringen har därför blivit en viktig uppgift för skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Gymnasieskolan, Lärarrollen, Skolan, Skolval, Sverige, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Grönare skola

Laura Turner Seydel från Captain Planet Foundation berättar om sitt arbete för mer grönområden på skolor i USA. Fokus är att få barnen att lära sig att odla grönsaker genom en "lärogård". Initiativet startades för 25 år sedan med superhjältekaraktären Captain Planet, för att barn bättre skulle kunna förstå kretsomloppet och lära sig att återvinna. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolattacken i Trollhättan

Den 22 oktober 2015 gick 21-åriga Anton till angrepp på personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan - den skolattack i Sveriges historia som krävt flest dödsoffer. Hur tänker och lever skolans elever efter en sådan händelse? Vi träffar Boshra som berättar om sorgen efter de som dog och om hur det var att hålla sig gömd under ett bord i ett hörn av klassrummet när attentatsmannen mördade. 17-åriga Hanyia bor granne med skolan och har varit elev där. Hon tänker ofta på händelsen och har en idé om hur man kan förebygga att något liknande händer igen.

Fråga oss