Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Jag är ju svenskDela
  1. Vi kan inte acceptera några
    kulturella eller religiösa skäl-

  2. -för kvinnoförtryck, antisemitism
    eller förtryck av homosexuella.

  3. Tänk om en statsminister kunde säga:

  4. "Det här är min vision. Om alla barn
    som växer upp här, det är ert land."

  5. -Välkommen hit, Nalin Pekgul.
    -Tack.

  6. Du har skrivit "Jag är ju svensk"
    tillsammans med din make Cheko.

  7. Har ni skrivit ihop förut?

  8. Vi har läst varandras texter.

  9. Han har tidigare
    när jag har varit politiskt aktiv-

  10. -varit lite spökskrivare åt mig
    när det gäller integration och islam.

  11. Var ni överens om allt
    eller var det hårda strider?

  12. Ja... Ja och nej.

  13. Han var väldigt intresserad
    av avsnittet som handlar om islamism.

  14. Han har bevakat de frågorna
    i hur många år som helst.

  15. Jag ville prata mer om Tensta
    och ta upp de problemen.

  16. Jag stod för det lilla planet
    och han skulle ha de stora frågorna.

  17. Det var:
    vilket område ska få mest utrymme?

  18. Han fick stöd av flera som läste den.

  19. Pontus Herin tyckte att hans område
    fick komma först. Då fick jag ge mig.

  20. Jag tänkte prata
    om det här med identitet.

  21. Jag vet inte
    om det är stort eller litet.

  22. Du pratar om social identitet
    och identitetskänsla.

  23. Bokens namn "Jag är ju svensk"
    handlar om din son-

  24. -som svarade en lärare på det sättet.

  25. Vad betyder det egentligen
    att vara svensk?

  26. För mig att vara svensk
    är att jag är svensk medborgare.

  27. Jag talar svenska.
    Jag känner mig svensk på många sätt-

  28. -men det är ingen motsättning
    mot att också vara kurd.

  29. Man måste inte välja att ha
    en identitet. Man kan ha flera.

  30. Det är tråkigt i dag
    att barn delas upp så mycket.

  31. Du är utlänning eller svensk.
    "Var kommer du ifrån?"

  32. Det där, var kommer du ifrån? Jag
    träffar många barn som frågar mig.

  33. På tunnelbanan eller i hissen.
    "Var kommer du ifrån?"

  34. Då säger jag: "Från Tensta."
    De blir förvånade.

  35. Det var inte vad de väntat sig.
    De hade väntat sig Kurdistan.

  36. "Var kommer du ifrån?"
    "Också Tensta."

  37. Det är en lättnad för dem
    att känna att de hör hemma i Tensta.

  38. Din sons mormor kände sig provocerad
    när han sa att han var svensk.

  39. Hon tycker att han är kurd.

  40. Ja, historien handlade om...
    Det handlade om vår dotter.

  41. Hon var fem år
    och vi skulle hämta henne hos mormor.

  42. När vi kom
    satt hon under bordet och grät.

  43. "Vad har hänt?"
    "Mormor har varit så hemsk."

  44. Mamma är rätt snäll.
    "Vad är det som hänt?"

  45. Mormor sa:
    "Hon pratar svenska hela tiden."

  46. "Jag har sagt att hon ska prata
    kurdiska." Hon fortsatte med svenska.

  47. Mormor sa: "Har du blivit svensk?"
    Hon sa: "Jag är ju svensk."

  48. Då hade mormor skrattat.
    Min bror också.

  49. Hon blev ledsen över förnekelsen
    av hennes svenska identitet.

  50. Hon tyckte att de var riktigt hemska.
    Vi diskuterade med min mamma.

  51. "Det är viktigt att hon kan kurdiska
    för att kunna prata med släktingar"-

  52. -"men hon har rätt.
    Hon är svensk. Hon är född här."

  53. Mamma blev upprörd: "Ska hon inte
    vara kurd och ha nåt av vårt arv?"

  54. "Det är klart.
    Kurdiska språket, musiken, maten."

  55. "Hela sin mammas och pappas historia.
    Men hon är ju svensk."

  56. Det är viktigt att barn får
    upprättelse. Hon sa till mormor:

  57. "Där fick du, mormor.
    Du kan inget. Min mamma kan allt."

  58. Där återkommer vi till att barn,
    när de blir nedtryckta-

  59. -eller ser myndigheter trycka ner
    deras föräldrar-

  60. -hur viktigt det är med upprättelse.
    Det återkommer vi till i boken.

  61. När dottern svarar på lärarens fråga
    accepterar inte läraren det.

  62. Ja. Läraren säger: "Var
    kommer du ifrån?" "Från Sverige."

  63. "Men var kommer du ifrån?"
    "Jag är från Sverige."

  64. "Född på Karolinska sjukhuset."
    "Dina föräldrar då?"

  65. Han blir irriterad: "De har
    inget eget land de heller."

  66. Det var det sättet att skydda sig.

  67. Det där är något
    som utan att lärarna tänker på det...

  68. Utan att tänka på det
    bygger de ett utanförskap.

  69. De låter inte barnen känna
    att de hör hemma i Sverige.

  70. Vi var och tittade på en utställning
    i tunnelbanan i Tensta.

  71. Man har frågat barn om "hem".

  72. Alla utgår från att "hemma"
    är landet föräldrarna kommer från.

  73. De flesta barn är födda i Sverige
    eller kom hit när de var små.

  74. Lärarna har nog välmening att de
    ska vara stolta över sin bakgrund.

  75. Absolut. Jätteviktigt.

  76. Men vi måste ersätta "var
    kommer du ifrån" med "hem" istället.

  77. De är födda i Sverige.
    I Stockholm eller Tensta.

  78. Då är deras hem Sverige.
    Ingen annanstans.

  79. Lärarna förstärker föräldrarnas roll.

  80. Föräldrarna vill också
    att de ska vara stolta.

  81. "Titta, mina barn är stolta turkar,
    kurder eller iranier."

  82. Det är helt fel. Barnen
    måste få höra hemma någonstans.

  83. De kan inte känna sig hemma i
    föräldrarnas land de besöker ibland.

  84. Det är här de måste kunna få säga:
    "Jag är både turk och svensk."

  85. Det finns ingen motsättning.

  86. Nu säger du turk och svensk.
    I boken använder du sällan turk.

  87. -Då säger du kurd hela tiden.
    -Cheko kanske använde det.

  88. Iranier och svensk, kurd och svensk
    eller somalier och svensk.

  89. Det är viktigt
    att vi använder alla begrepp.

  90. Är identitet så viktigt?

  91. Du säger att samhället tvingar på oss
    den här typen av etiketter.

  92. Är de i grunden viktiga eller
    kan man bara vara Nalin och Bengt?

  93. Målet måste vara
    att vi kan vara Nalin och Bengt.

  94. En person är så mycket mer
    än identiteten som klistras på oss.

  95. Jag är kurden, jag är muslimen.
    Jag är kvinna.

  96. Man kan säga att jag är kvinna.
    Hälften av befolkningen är det.

  97. I övrigt behöver inte det vara...
    Jag kan vara mycket mer.

  98. Vad samhället gjort
    med religiösa friskolor...

  99. Vi har tidigt talat om för barnen:

  100. "Du är kristen,
    du är jude, du är muslim."

  101. Vi låter inte barnen formulera
    sin egen starkaste identitet.

  102. Samhället går in
    och verkligen ger dem identiteter.

  103. Det behöver inte vara ursprunget
    eller religion som är det viktigaste.

  104. Absolut inte. Jag har väldigt
    stark identitet som socialdemokrat.

  105. Jag har också stark identitet
    som sjuksköterska.

  106. Det är inte ofta jag tänker mig
    som kurd eller svensk längre.

  107. Tensta-bo är min starkaste identitet.
    Jag känner starkt för Tensta.

  108. Jag kan ha så mycket att prata om
    med alla som är från Tensta.

  109. Var Chabos eller Aziz affär låg,
    hur roligt vi hade.

  110. Jag har så mycket att diskutera med
    människor som flyttat från Tensta.

  111. Då är min Tensta-identitet
    viktigare än allt annat.

  112. Du konstaterar i boken att vi lever
    i ett mångkulturellt samhälle.

  113. Du är besviken på vänstern
    som inte ser problemen med det.

  114. Vad för problem tänker du på då?

  115. Vi är besvikna
    på både högern och vänstern.

  116. Vänstern vill inte se-

  117. -att i mångkulturella samhällen
    kan det finnas problem.

  118. Till exempel kan grupper kräva
    särskild hänsyn till sin religion-

  119. -när det gäller synen på kvinnan-

  120. -synen på homosexualitet
    och en del andra saker...

  121. Då säger vänstern: "Man måste
    ha förståelse för deras kultur."

  122. Om man tänker historiskt har vänstern
    stått upp för individens frihet-

  123. -och att inte familjen och
    traditionerna ska vara så viktiga.

  124. Högern har stått upp för kungahuset,
    traditioner och allt det här.

  125. Plötsligt blir det högern
    som står upp för individens frihet-

  126. -och vänstern säger:
    "Man måste förstå deras kultur."

  127. "Kultur" är alltså deras,
    det är invandrarnas.

  128. De har inställningen att själva
    vill de fortfarande ha sin frihet.

  129. De pratar feminism och jämställdhet-

  130. -men när det gäller andra grupper
    ska de särbehandlas.

  131. Det är det jag är besviken på.
    Jag vill säga såhär:

  132. Vänstern, när det gäller kvinnofrågor
    och homosexuellas rättigheter-

  133. -så tycker de att i deras kamp
    mot USA och Israel-

  134. -är det okej att liera med krafter
    som begränsar kvinnors frihet.

  135. Högern gör inte mycket bättre.

  136. Högern i sin,
    vad ska man säga, ideologi-

  137. -är helt förblindade av att valfrihet
    är det viktigaste av allt.

  138. Om valfriheten innebär att
    religiösa skolor eller vårdcentraler-

  139. -där kvinnors rättigheter förminskas-

  140. -tycker de att det
    kan vi offra för valfriheten.

  141. Där hamnar höger och vänster
    på samma sida.

  142. Ingen bryr sig om
    människorna i Tensta.

  143. Det viktiga är också att vänstern
    delar vi upp i två delar:

  144. Realistvänstern
    och den snälla vänstern.

  145. Realistvänstern ser problemen
    och vill göra nåt-

  146. -men kan inte sätta sig emot den
    snälla vänstern som styr debatten.

  147. Det är där maktkampen går.

  148. Vad är det för problem du talar om?

  149. Om jag tittar på Tensta...
    Jag har bott där i 34 år.

  150. När vi kom dit som flyktingar 1980
    var etniciteten den stora frågan-

  151. -om man var kurd,
    turk, iranier eller grek.

  152. Bit för bit har det ersatts med
    om man är muslim, kristen eller jude.

  153. Det vi har sett,
    och skriver i boken, under...

  154. Framför allt från mitten av 90-talet.
    Vi själva tog det inte på allvar.

  155. Kvinnor och vänner berättade att de
    får pikar för att de inte har sjal.

  156. Vi skrattade och sa:
    "Det är som Livets ord."

  157. "De vill att folk
    ska följa deras regler."

  158. "Det är inget att bry sig om."

  159. Det gick ganska många år innan
    vi förstod att det var ett problem.

  160. Då är det kvinnors rätt
    att få klä sig som de vill.

  161. Att få gå ut vilka tider de vill.
    Att röra sig i det offentliga rummet.

  162. Där känner vi
    att man inte vill ta tag i det.

  163. Man gömmer sig bakom kulturella
    skillnader. Det finns inga.

  164. Kampen för ett jämställt samhälle
    pågår i alla delar av världen.

  165. Både i västeuropeiska
    och muslimska världen.

  166. Att påstå att de är annorlunda
    upprör en.

  167. Ni talar om en våg
    av fundamentalism i förorterna.

  168. Är det du berättar
    ett uttryck för det?

  169. Ja, absolut. När...

  170. Barn som till exempel i skolan...

  171. Går i skolan
    och flickor inte har sjal...

  172. Då blir de ifrågasatta.

  173. När pojkar som går i skolan
    vars föräldrar inte är religiösa-

  174. -och lever sitt fria liv, dras med
    i fundamentalistiska grupper-

  175. -kommer hem och kräver att familjen
    ska leva på ett visst sätt.

  176. Jag har varit med om fäder
    som jobbar och sliter från Turkiet-

  177. -och kanske tar nåt öl
    på en fredagkväll.

  178. Då står sönerna och skriker
    att de inte är riktiga muslimer.

  179. Jag är nykterist.
    Jag skulle önska att ingen drack-

  180. -men jag bestämmer inte
    över nån annans liv.

  181. Skulle officiella Sverige kunna
    göra mer för att motverka tendensen?

  182. Absolut. Tänk om
    statsministern kunde hålla ett tal-

  183. -om vad vi menar
    med ett mångkulturellt samhälle.

  184. Det talet ska innehålla
    att alla människor-

  185. -kvinnor, män,
    homosexuella, svarta, vita...

  186. Alla människor har samma rättigheter
    att leva sina liv i Sverige.

  187. Vi kan inte acceptera några
    kulturella eller religiösa skäl-

  188. -för kvinnoförtryck, antisemitism
    eller förtryck av homosexuella.

  189. Tänk om en statsminister kunde säga:

  190. "Det här är min vision. Om alla barn
    som växer upp här, det är ert land."

  191. "Oavsett var ni kommer ifrån."

  192. Nu säger jag fel. Oavsett
    var ens föräldrar kommer ifrån.

  193. En del kommer från Östersund,
    andra från Mogadishu.

  194. Det vi har gemensamt är vårt Sverige,
    vårt gemensamma Sverige-

  195. -som vi ska stå upp för,
    vara stolta över.

  196. Nu gillar inte jag USA på många sätt,
    men det gillar jag.

  197. De flesta i USA känner starkt
    som amerikaner. Det gör inte vi här.

  198. Du var inne på skolan och jag
    hörde kritik mot religiösa friskolor.

  199. Vill du förbjuda dem?

  200. Förbjuda går inte.
    Vi har konventioner att följa.

  201. Däremot ska de inte få ett öre
    i statliga eller kommunala bidrag.

  202. Skulle inte muslimska skolor-

  203. -öppna världen
    för de som är instängda hemma?

  204. Att skolan blir porten till världen?

  205. Tvärtom. Jag vill se både...

  206. Plymouthbröderna driver sin skola.
    Den är hur fanatisk som helst.

  207. Livets ord-skolor. Muslimska skolor.

  208. Jag har träffat barn
    som gått judiska skolan.

  209. De hade behövt impulser från andra.

  210. Alla skolor som segregerar
    är farlig utveckling.

  211. Vi ska ha en skola. Du sa att folk
    ska se oss som Nalin och Bengt.

  212. Som vuxna är det svårt
    att få den acceptansen.

  213. I skolan är enda gången i vårt liv
    då vi kan mötas oavsett bakgrund.

  214. Där vi får förståelse och
    lär känna varandra på lika villkor.

  215. Den chansen kommer inte igen.

  216. Det är obegripligt att samhället
    inte främjar en gemensam skola-

  217. -utan segregerar den.

  218. -Tack för att du kom hit, Nalin.
    -Tack för att jag fick komma.

  219. Det var att lära mig hur tolerant
    islam har varit och är-

  220. -historiskt vid synen på antisemitism
    och kvinnans rättigheter.

  221. Ibn Battuta, muslimernas Marco Polo,
    hans resor var mycket fascinerande.

  222. Det visade sig
    vilken tolerant religion islam är.

  223. Jag tycker om att läsa och lyssna på
    kurdisk, turkisk och persisk musik.

  224. Väldigt mycket religiös musik.

  225. Jag gillar att ha väldigt
    mycket privat med min vänkrets.

  226. Jag delar upp det som atomer: närmsta
    kärnan och så finns folk utanför.

  227. Så gillar jag Tensta. Det är jag.

  228. Textning: Emilia Carlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jag är ju svensk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "Jag är ju svensk" berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. Problemet med att sakna en tydlig nationell identitet och tillhörighet diskuteras. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul talar om en våg av fundamentalism i förorterna som sprider sig. Den islamistiska väckelserörelsen växer sig allt starkare och en av strategierna är att liera sig med vänstern. Är de religiösa friskolorna bra eller kan de istället vara segregerande? Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Ämnen:
Religionskunskap > Islam, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Islam, Islam och civila samhället, Islam och politik, Islamism, Politik, Politiska åskådningar, Religion, Religionshistoria, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mod och civilkurage

I fokus: En filosof

Vad är mod? Vad är civilkurage? Är alla modiga? Och måste man vara modig? Lars Lindblom, filosof på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm resonerar kring några av våra stora livsfrågor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Jag är ett burkbarn

Vem har du fått dina blåa ögon ifrån? Din bollkänsla och ditt dåliga morgonhumör? Hur mycket är arv och hur mycket är miljö? I Sverige har alla barn rätt att få veta sitt ursprung. Har man blivit till genom spermadonation kan man få namnet på sin donator när man fyller 18. Men hur viktig är han, mannen som lämnade spermier i en burk för nästan 20 år sedan? Geraldine har fantiserat om vem hennes biologiska pappa är sedan hon var liten.