Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Under Hjärndagen 2014 möter vi forskare och experter som med olika infallsvinklar berättar om hjärnans komplexitet och förmågor. Det handlar bland annat om fåglars hjärnor, spädbarns uppfattningsförmåga och om varför det kan vara nödvändigt att glömma för att minnas. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2014 : Bipolär - nedstämd eller upprymdDela
  1. -Jaha. Hur mår ni?
    -Bra.

  2. Har ni objektivt stöd för det?

  3. Man säger ju oftast snarare:
    "Hur är det?"

  4. Det finns på många språk, och man
    undrar egentligen inte hur nån mår.

  5. Då frågar man i stället: "Hur mår
    du?" Då undrar man ju hur man mår.

  6. Men sen har vi vänner som efter
    "Hur är det?" berättar hur det är.

  7. Och då känner man att det kan ta tid-

  8. -och jag råkar ut för samma sak.

  9. Jag jobbade i USA i ett år,
    och alla frågade: "How are you"?

  10. Jag hade inte lärt mig det
    med min skolengelska.

  11. Jag började förklara
    hur det var med mig.

  12. Ännu värre är "What's up?",
    "Vad är på gång?"

  13. Då började jag förklara.

  14. Man ska ju svara:
    "I'm fine, thank you. How are you?"

  15. Jag hittade en hemsida
    med en massa annorlunda svar.

  16. Ni ser här: "I'm feeling
    astonishingly glorious."

  17. "I'm feeling worse than yesterday
    but better than tomorrow."

  18. Jag har försökt det här.

  19. Patrik, chefredaktören här, frågade
    hur jag mådde, och jag svarade.

  20. Och då blir man alldeles ställd.

  21. Men om man skulle fråga folk
    hur de faktiskt mådde-

  22. -så har det gjorts såna
    undersökningar. Här är en.

  23. Den mäter hur folk mår
    under livets åldrar.

  24. På den här axeln är hur bra man mår,
    och det är unga och äldre personer.

  25. Här är jag och här är ännu äldre.

  26. Det här är hur ledsen man är
    och hur lycklig man är.

  27. Det ligger som lägst där jag är,
    och sen går det upp lite.

  28. I princip är det detsamma över livet.

  29. Man hoppas gärna
    att det ska bli lite bättre snart.

  30. Bara man får sin utbildning,
    får börja jobba eller en ny tjänst.

  31. Men om ni är dystra och trista
    när ni är 22 är ni det även vid 32.

  32. På klassträffen slås man av...
    Nån kan ju ha blivit sjuk-

  33. -men de som inte blivit sjuka
    är likadana.

  34. Sen finns det
    andra saker som förändras.

  35. Det här är stress, som är väldigt hög
    i tjugoårsåldern men sen faller.

  36. Det här är ilska,
    som också gradvis minskar med åldern.

  37. Det här är oro, som också går ner.

  38. Där de väger ihop alla såna index
    till ett som kallas Livskvalité-

  39. -blir det tydligt
    att jag har det jobbigt.

  40. Det är just vid 48 års ålder
    som livskvalitén är sämst-

  41. -men efter det går det uppåt,
    och pensionärerna mår ganska bra.

  42. Men det som är slående också...

  43. Det som är slående är...
    Hur mår folk då? Det frågar man.

  44. I USA ringer de upp slumpvisa nummer-

  45. -och så frågar de 350 000 människor
    årligen hur nöjda med livet de är.

  46. Man kan svara "mycket nöjd", "nöjd",
    "missnöjd" eller "mycket missnöjd".

  47. Medelvärdet
    av de 350 000 samtalen är 3,4.

  48. Det är ju nästan "mycket nöjd".

  49. Folk mår helt enkelt enormt bra.

  50. Vad beror det på? För det finns det
    ju ingen anledning att göra.

  51. Det är ett forskningsfält
    som kallas positiva illusioner.

  52. Det är Shelley Taylor
    som har myntat begreppet.

  53. "I stället för
    att uppfatta sig själva korrekt..."

  54. "...betraktar de flesta sin situation
    som betydligt mer positiv..."

  55. "...än vad som objektivt
    är sannolikt."

  56. Det går att räkna på det där. Om man
    frågar om det kommer att hända nåt-

  57. -så tror vi inte det,
    men det finns en sannolikhetssiffra.

  58. Vi skattar den lägre
    än vad som är objektivt riktigt.

  59. Det kan delas upp i tre områden.
    Det ena är "optimism bias".

  60. Vi tror inte
    att elände ska hända oss.

  61. Vi tror inte
    att Putin ska invadera Sverige-

  62. -vi tror inte
    att det går åt skogen med regeringen-

  63. -fast allt talar i motsatt riktning.

  64. Sen finns det även "above average
    effect", alltså över genomsnittet.

  65. Man frågar
    hur bra personerna är på nåt.

  66. Bilkörning, barnuppfostran,
    etiskt förhållningssätt:

  67. Vad man än frågar kommer ni
    att säga att ni är över medel.

  68. Några säger att de är mycket bättre.

  69. Men några måste ju rent matematiskt
    vara under genomsnittet.

  70. Alla som har hållit lönesamtal
    vet vad jag talar om.

  71. Hittills har ingen medarbetare
    sagt sig vara sämre än medel-

  72. -och kan tänka sig lite lägre lön.
    Det finns inte.

  73. Den sista är "illusion of control".

  74. Vi tror att vi kan påverka saker
    vi inte kan.

  75. Melinda nämnde bland annat
    morotsjuice och stavgång.

  76. Vi tror att om vi lever på rätt sätt
    så blir livet bra-

  77. -men det blir som det blir,
    helt enkelt.

  78. Så min slutsats är att vårt humör
    är bättre än vad det borde vara.

  79. Nu kommer vi till Charles Darwin.

  80. Han måste ha varit den
    smartaste killen på flera sekel.

  81. Visste ni att han kom på varför
    barriärreven har hål i mitten?

  82. Barriärrev är runda med hål i mitten.

  83. Han kom på att jorden sjunker,
    och så bygger reven upp sig.

  84. Han kom ju på evolutionsläran också.
    Han skrev en bok som heter-

  85. -"The Expression of
    the Emotions in Man and Animals"-

  86. -och identifierade sorg, fruktan,
    vrede, lycka, avsmak, förvåning-

  87. -som nåt slags grundkänslor som finns
    hos människor och en del djur.

  88. I dag använder vi hans idéer.
    Vi har bilder som man ska känna igen.

  89. De är inte jättelätta.
    Man ska se att snubben är rädd.

  90. En del uppfattar det.

  91. Och skulle han se arketypiskt rädd ut
    skulle vi hitta det.

  92. Och vi är rädda för olika saker.

  93. Det här är
    en normalfördelad egenskap.

  94. Några är inte rädda för nånting.
    Livet börjar när man får hänga så.

  95. Andra är rädda för precis allt.

  96. De flesta ligger i mitten.

  97. Så är det
    med glädje och ledsenhet också.

  98. Vi har Tiger som hoppar omkring
    på en spiral och alltid är glad-

  99. -och så har vi I-or,
    som alltid är dyster.

  100. De flesta ligger här i mitten.
    Vad är då normalt?

  101. Är det realisten
    som säger att alla inte kan-

  102. -och somliga vill inte,
    och så är det bara-

  103. -eller är det killen här,
    som vi skulle vilja vara-

  104. -och som är offer
    för positiva illusioner.

  105. Min slutsats är helt enkelt
    att vårt temperament skiljer sig-

  106. -enligt normalfördelningsprincipen.

  107. Tiger är inte mer normal än I-or,
    helt enkelt.

  108. Frågan är då,
    några är dystra, några är ledsna-

  109. -men varför är inte alla som Tiger,
    för det verkar ju roligare?

  110. Och svaret är
    att hoppa runt kostar energi.

  111. Om ni jämför er dator
    när den går in i "batterimode"-

  112. -blir allt slöare,
    men batteriet räcker längre.

  113. Så är det med hjärnan också.
    Hjärnan förbrukar för övrigt-

  114. -kanske 40 procent
    av kroppens totala energi.

  115. Så det gäller
    att inte tänka för mycket.

  116. Så att spendera energi är bara bra
    om man vinner mer än man spenderar.

  117. Att mitt i vintern
    ge sig ut för hundratals år sen-

  118. -och hoppas kunna odla nåt
    är för dumbommar.

  119. Det är bättre att deppa i sängen
    och vänta på att solen kommer.

  120. Därför är Tiger inte alltid
    en vinnare över evolutionär tid.

  121. Det finns inget evolutionärt tryck
    på att vi ska vara lyckliga.

  122. Gladare människor
    är inte bättre anpassade.

  123. Det kan se ut så i denna tid, men
    över evolutionär tid är det inte så.

  124. Varför har vi då ett humör?

  125. Ett skäl är att anpassa beteendet
    efter omständigheterna.

  126. Jag är på ett sätt när jag pratar här
    och på ett annat på begravning.

  127. Och så reglerar det
    målinriktade aktiviteter.

  128. Om man som jag är forskare-

  129. -skriver man en artikel som blir
    refuserad, och så blir man ledsen.

  130. Och så händer det igen. Om man håller
    på så kanske man blir deprimerad.

  131. Syftet med depressionen
    är att man ska inse-

  132. -att det här kanske inte är
    vad man ska hålla på med.

  133. Där har samhället
    helt spårat ur i dag.

  134. Vi har hela utbrändhetsdebatten:
    en massa människor som blir deppade-

  135. -och de flesta pekar på jobbet.

  136. Och allt går ut på att få tillbaka
    människan till samma jobb igen.

  137. Ingen säger ju i Sverige:
    "Byt jobb, för sjutton!"

  138. Det gör man västerut,
    och det vore ganska sunt.

  139. Det är ett stöd för beslut:
    Om nåt känns bra gör man mer av det-

  140. -och mindre om det känns dåligt.
    Det är humörets princip.

  141. Humöret är reaktivt.

  142. Man blir ledsen snabbt
    för inte så hemskt allvarliga saker-

  143. -man blir lika glad lika snabbt
    för inte så hemskt viktiga grejer-

  144. -men återgår strax till grundläget.
    Det här är en studie från 70-talet-

  145. -som studerar lottovinnare.

  146. Först blir de glada, och efter nåt år
    är de lika glada som före vinsten.

  147. Folk som råkar ut för en olycka
    och blir förlamade-

  148. -blir dystra, men efter ett år är de
    ungefär lika glada som lottovinnarna.

  149. När nån anhörig dör
    så är man efter ett år-

  150. -ungefär lika glad som innan.

  151. Vårt humör förändras tillfälligt
    som svar på händelser i omgivningen-

  152. -men humöret
    återvänder snart till grundnivån-

  153. -till den som vi är födda med.

  154. Hur kan vi då tala om depression som
    sjukdom? - Hur ligger jag i tiden?

  155. Du kan få tänka på det. - För vi
    pratar ju om det som en sjukdom.

  156. Och reaktionerna
    ser ju väldigt lika ut.

  157. De är inte deprimerade, men den här
    är det, och det är samma gester.

  158. Är det inte som Melinda sa
    att man får lov att må dåligt?

  159. Litegrann är det nog så.

  160. Här är ett exempel. Vi får höra
    att de unga mår allt sämre.

  161. Det är väldigt jobbigt, det hela...

  162. Vad ligger till grund
    för såna påståenden?

  163. Bland annat skickar Stockholms
    landsting ut en enkät till ungdomar-

  164. -där de frågar om man
    haft magont de sista månaderna-

  165. -eller känt
    att man har för många läxor-

  166. -eller att man får svårt
    att klara skolan.

  167. Och så räknar man ihop en poäng,
    och sen kan man läsa det i DN.

  168. Sen säger de att man måste få
    mer pengar till barnpsykiatrin.

  169. Barnpsykiatrin har tjugo platser.

  170. De som ligger där har sönder
    toaletten för att kunna skära sig.

  171. De är jättesjuka. Det finns
    ingen koppling mellan fenomenen.

  172. Det bästa sättet
    att få bukt med ohälsan hos unga-

  173. -är att sluta göra de här enkäterna.

  174. Så kan vi i psykiatrin ta hand
    om det som faktiskt är ett problem.

  175. För de söker och finns också.
    Men det här är bara trams.

  176. Däremot finns det som sjukdom.
    Michael Ljungberg är ett exempel.

  177. Han var brottare och saknade inte
    positiva livshändelser-

  178. -men hade en återkommande
    melankolisk depressiv sjukdom.

  179. Han låg inne
    på en psykiatrisk avdelning-

  180. -och bestämde sig
    för att ta livet av sig.

  181. Det senaste exemplet är Robin
    Williams, som tog livet av sig.

  182. Man skriver
    att han "kämpade mot demoner".

  183. Det fick en kändispsykiater i USA
    att gå ut och kalla det för trams-

  184. -och påpeka
    att han hade alla riskfaktorer.

  185. Han hade en återkommande depressiv
    sjukdom och missbrukade droger.

  186. Han hade en psykisk sjukdom
    som vi vet går med hög suicidrisk.

  187. Här är ett annat sätt att visa att
    det är sjukdomar att ta på allvar.

  188. WHO gör såna här sammanställningar.

  189. Vilka sjukdomar är det
    som orsakar funktionsnedsättning?

  190. De rödmarkerade
    är psykiatriska sjukdomar.

  191. Nu tog jag kvinnor i fertil ålder.
    Man kan skära det här på olika sätt.

  192. Om man ser på funktionsnedsättning
    bland kvinnor i fertil ålder-

  193. -ligger
    unipolär depressiv sjukdom först.

  194. På andra plats kommer hiv/aids,
    sen tuberkulos och schizofreni.

  195. Sen kommer bipolär sjukdom
    och självskadebeteende.

  196. Det är väldigt mycket psykiatri på
    det som orsakar lidande i världen.

  197. Det kan finnas lite skäl att förklara
    vad bipolär sjukdom är.

  198. I Tyskland frågade man folk
    vad de trodde att det var.

  199. Man frågade tusen personer.

  200. De flesta sa att det är en störning
    orsakad av global uppvärmning.

  201. Nord- och Sydpolen smälter.

  202. Andra sa att det var
    nåt växelströmsfel.

  203. 4,6 procent identifierade det
    som en psykisk sjukdom.

  204. Så vi har lite att informera om.

  205. Jag har sett det lite som flygplan.

  206. JAS, vårt jaktflygplan,
    är designat på ett instabilt sätt.

  207. Det kan svänga enormt åt alla håll,
    för att jaga ryssar-

  208. -men släpper piloten spakarna
    går det i spinn och kraschar.

  209. Det kallas instabilt system.
    Och de kraschar ju emellanåt också.

  210. Trafikflygplan
    är konstruerade på ett annat sätt.

  211. Där kan de titta på porr i cockpiten.

  212. Ni läste väl
    att de hade hittat porr i en cockpit?

  213. Jag tycker att när man sitter där
    så bör man ändå...

  214. ...fokusera på sin uppgift.

  215. Om de släpper spakarna
    så bara landar planet, i stort sett.

  216. Det är ett stabilt system. Vickar man
    till och släpper, går det tillbaka.

  217. Så är det med bipolär. Det kallas
    positiv eller negativ feedback.

  218. Negativ feedback har vi massor med
    system. Vi kyls av om vi blir varma-

  219. -och om blodtrycket stiger sänks det.
    Positiv feedback är en explosion.

  220. Om blodtrycket stiger lite gör en
    mekanism att det stiger ännu mer.

  221. Och då skulle man ju explodera.
    Eller nåt som går neråt.

  222. Det är det som händer
    när JAS kraschar.

  223. Med negativ feedback
    blir man däremot jämn.

  224. Jag har klippt in Putin här.

  225. Hans problem är
    att han nog är så här.

  226. Vi vill gärna säga att han är galen,
    men han visar inga tecken på det.

  227. Det är vårt problem:
    han verkar veta precis vad han gör.

  228. Författaren Nassir Ghaemi har skrivit
    att problemet med våra ledare-

  229. -är att de inte är galna.

  230. Han rabblar upp exempel på galna
    ledare, som Churchill och Kennedy-

  231. -som hade depressiva skov, och så tar
    han katastrofer som inte är galna.

  232. Bush och Blair är exempelvis friska.
    Och Putin verkar vara frisk.

  233. Nu får jag snart komma in på ämnet.

  234. Bipolär sjukdom är alltså
    svängningar i stämningsläget.

  235. Då kan man få depressiva skov
    och hypomani, som är en lätt mani.

  236. Det typiska är att man får skov.

  237. Man är liksom inte sjuk
    eller ångestfylld hela tiden-

  238. -utan man är eutym,
    som vi kallar det.

  239. Man har normalt stämningsläge,
    sen depression.

  240. Ibland är det mani -
    mönstret kan vara olika.

  241. Man kan tro att om man har neutralt
    stämningsläge är man realist-

  242. -en hypoman är för optimistisk och
    nån som är dystym är pessimistisk.

  243. Men på grund av positiva illusioner
    är det inte så.

  244. Neutralt stämningsläge är
    att vara för optimistisk.

  245. Medan realisterna är I-or och poeter,
    som förstår hur det är.

  246. Men om man är alldeles för
    pessimistisk får man en depression.

  247. Manin, då... - Nu måste jag verkligen
    veta hur det är med tiden.

  248. 35 minuter - du skojar?!
    Okej, då tar vi nya tag.

  249. Förhöjt stämningsläge är på nåt sätt
    depressionens motsats.

  250. Man mår bra och kan allt.

  251. Man går fram till de vackra damerna
    på krogen och ger dem komplimanger.

  252. Det är inte bara det att man tycker
    att man är snygg-

  253. -utan man uppfattas i början
    som lite snyggare, har jag märkt.

  254. Och en specifik sak är sömnbehovet.

  255. Man sover mindre,
    och det gör man vid många tillstånd-

  256. -men man behöver inte mer sömn.

  257. Man kan sova fyra timmar
    eller inte alls.

  258. Melinda sa att hon varit vaken
    fem dagar i sträck.

  259. Men man är lika pigg. Det här med
    negativ och positiv återkoppling...

  260. Om man är bipolär och sover lite...

  261. Man går upp fem för
    att hålla ett föredrag i Stockholm-

  262. -då blir man piggare som bipolär-

  263. -och har svårare
    att somna nästa natt.

  264. En normal människa blir ju jättetrött
    och sover lite mer nästa natt.

  265. Det är därför jag tycker om
    liknelsen med flygplanen.

  266. Man pratar mer, tankarna går fort,
    omdömet försämras.

  267. Man tycker
    att 70 km/h är för tråkigt-

  268. -så man ökar eller börjar svänga
    för att få spänning i tillvaron.

  269. Då gör man dumma saker
    och missbrukar droger.

  270. En patient
    köpte fjorton solarier på en vecka.

  271. Han hade ingen erfarenhet av
    branschen alls. Såna grejer gör man.

  272. Och vi har redan hört att en femtedel
    av alla obehandlade begår självmord.

  273. Risken är tjugo gånger högre. Men det
    är även en massa andra sjukdomar.

  274. En kvinna som blir sjuk vid 25-

  275. -förlorar i snitt 9 år av sitt liv
    om hon har en bipolär sjukdom.

  276. Så det är allvarliga saker.

  277. Det är inte bara att skärpa till sig.

  278. Bara för att visa
    att det händer saker i kroppen också:

  279. Carl-Johan Ekman har gjort
    hjärnröntgen av patienter med skov.

  280. Här är ett område som heter
    dorsolaterala prefrontala cortex-

  281. -och som har att göra med
    omdöme och planering.

  282. Det kan försämras
    med lång tids sjukdom.

  283. Här är folk
    som har haft en mani i livet.

  284. Två manier, tre, fyra, fem,
    sex, sju, åtta, nio, tio manier.

  285. Den grå substansen i hjärnan verkar
    minska för varje maniskt skov.

  286. Det stämmer också ganska bra med att
    kognitionen försämras för varje skov.

  287. Jag tänkte säga
    varför man ska forska.

  288. Det kanske är självklart,
    men man bör påminna sig själv varför.

  289. Vi vill förstå
    vad som orsakar sjukdomarna-

  290. -för att kunna hitta
    nya behandlingar-

  291. -eller ta bort skadliga behandlingar.

  292. Jag brukar inskärpa att allt det vi
    kan göra - och det är en hel del-

  293. -är tack vare forskning.

  294. De flesta behandlingar inom
    psykiatrin har upptäckts av en slump-

  295. -men vi har kunnat
    visa det vetenskapligt.

  296. Det skiljer sig lite
    från den medeltida synen.

  297. Där tänkte vi
    att själen är nåt annat-

  298. -och det är ofta ovanför huvudet.

  299. Själen kunde bli sjuk, besatt
    av djävulen vid syndigt leverne.

  300. Behandlingen var mord, till exempel,
    eller att driva ut den på nåt sätt.

  301. Det fanns olika slänggungor,
    så att man med centrifugalkraft...

  302. Man tänker
    att själen är besatt av djävulen-

  303. -och så snurrar man personen fort,
    och så sugs djävulen ut.

  304. Falluckor hade man också.
    Man ramlade ner i en bassäng-

  305. -men då åkte djävulen ut.

  306. Och om man tänker så
    är det ingen dum behandling-

  307. -men på upplysningstiden
    började man ifrågasätta auktoriteter.

  308. Man ifrågasätter
    såväl professorer som präster.

  309. Den här bilden är rolig.
    Det här är en tysk doktor.

  310. Man använde åderlåtning
    ganska mycket, mot olika grejer.

  311. Här är det en studie 1846
    på lunginflammation.

  312. Han valde att undersöka tre grupper.

  313. Den ena ger han åderlåtning.

  314. Den andra ger han Brechweinstein-

  315. -det är då kaliumantimonyltartrat,
    eller kräkvinsten.

  316. Det är farligt i naturen
    och hälsovådligt.

  317. En EU-förordning förbjuder hantering
    av detta, för man kräks omedelbart.

  318. Det fick en tredjedel,
    och den sista tredjedelen fick mat.

  319. Sen tittade han på hur många som dör.

  320. 20 procent dör av åderlåtning-

  321. -21 procent dör av Brechweinstein,
    och med bara mat dör 7 procent.

  322. Då drog han slutsatsen
    att man ska sluta med åderlåtning-

  323. -men man kan fortfarande få iglar
    på Tinas klinik i Jönköping...

  324. Och helt borta är det inte.
    Vi kommer ihåg den här historien-

  325. -och då säger vi att personerna
    kommer från andra länder-

  326. -men då ser man det här
    och tänker att folk tror på detta.

  327. Det här måste jag läsa.

  328. Det här är personangrepp,
    men han är säkert en jättebra kille-

  329. -men detta är anmärkningsvärt: "Många
    upplever att nåt inte stämmer hemma."

  330. "Det finns olika anledningar
    till att demoner hemsöker en."

  331. "Man kan själv ha gjort nåt. Huset
    kan vara ett tillhåll för ockultism."

  332. "När kyrkan när driver ut andar
    sker det i Jesus namn."

  333. "Ett medium har fått makt
    genom en demon. Så ser vi det."

  334. Så ser inte jag det.

  335. Vi ställer oss andra frågor.

  336. Man kan fråga:
    "Vad orsakar bipolär sjukdom?"

  337. Ett totalt meningslöst svar är:
    "Arv och miljö."

  338. Det går inte ens att säga
    att det är fel.

  339. Det är klart att det är arv eller
    miljö. Tulpaner blir inte bipolära.

  340. Man kan inte bara lägga dna på månen
    och få nån bipolär att växa där.

  341. Det är klart
    att det måste vara arv och miljö.

  342. Ett sätt att tänka på det
    är evolutionärt.

  343. Anta att vi har en gen-

  344. -vars funktion är
    att knyta ihop orelaterade idéer.

  345. Har man lite av det blir man kreativ-

  346. -har man mycket
    blir man desorganiserad.

  347. Och så kan man gå på. Säg att en gen
    gör att man vill hitta nya grejer.

  348. Lite av det gör att man blir nyfiken-

  349. -medan för mycket gör att man hoppar
    från projekt till projekt.

  350. Tar risker: Lite grann - modig,
    för mycket - dåligt omdöme.

  351. Så tänkte vi
    när vi gjorde kreativitetsstudierna.

  352. Min doktorand Simon Kyaga fick
    sommarprata om det här i somras.

  353. Då var grunden detta,
    som några kanske har hört-

  354. -idén om att kreativitet
    hör ihop med psykisk sjukdom.

  355. Då ville vi testa det
    i våra svenska register.

  356. Vi definierade ett antal yrken som
    kreativa, och det kan diskuteras-

  357. -men vi kan ändå hålla med om att
    skådisar, musiker och författare-

  358. -är ändå de vi brukar kalla kreativa.

  359. De är i genomsnitt
    mer kreativa än revisorer.

  360. Journalister hör till
    den ickekreativa gruppen.

  361. Jag har en bild på varför.

  362. Jag samlar på bilder där GT,
    Expressen och Aftonbladet-

  363. -har samma löpsedel.

  364. Det kan vara
    att Benny Andersson är i skattetvist-

  365. -och att sommarvädret är på väg.
    Det är okreativt.

  366. Var var jag? Jo,
    då tittade vi på bipolära sjukdomar-

  367. -och är de mer kreativa än andra?
    Ja, litegrann.

  368. Vid schizofreni: nej, det är de inte.

  369. Men det intressanta var
    att deras friska släktingar-

  370. -alltså mamma, syskon, barn,
    de var betydligt mer kreativa-

  371. -alltså hade ökad chans att ha ett
    kreativt yrke, än normalpopulationen.

  372. Det kopplar ihop till idén med genen.

  373. Liten effekt gör en kreativ, men med
    för mycket effekt blir det inte bra.

  374. Simon och jag gjorde
    en likadan grej med ledarskap.

  375. Vi finner samma sak. Man bedömde
    svenska män vid mönstringen-

  376. -hur bra man var som officer,
    psykologisk stabilitet och så.

  377. Då kunde vi se att de bipolära
    patienterna låg under snittet-

  378. -men deras bröder låg klart över.

  379. När vi tittar på vilka yrken de har
    är speciellt politiker-

  380. -överrepresenterade
    bland de friska släktingarna.

  381. Jag begärde
    ett registerutdrag på mig själv.

  382. Det var så där.
    Jag var inte så officerslämplig.

  383. Man får ju siffror på hur lämplig
    man är att göra olika saker.

  384. Det kan ni begära.
    - Hur många minuter har jag nu?

  385. Vad ska jag prata om i tjugo minuter?

  386. Då kan vi... Ja, tio låter bättre.

  387. Jag och Simon gjorde en studie...
    Nej då.

  388. Den evolutionära idén är tanken...

  389. ...att nåt positivt följer med detta,
    och det är vi rätt säkra på.

  390. Man får väldigt mycket gjort-

  391. -men sen spårar det ur.

  392. Ann Heberlein är ett exempel på det.

  393. En väldigt
    högproduktiv och kreativ människa-

  394. -men som också vittnar om
    att det kan gå över styr.

  395. Hon har haft allvarliga
    självmordstankar och så.

  396. Hon kanske vill skruva ner det,
    och hon kanske har nån släkting-

  397. -som har de positiva sakerna
    men inte det som gör henne sjuk.

  398. Så kan man tänka
    med en rad egenskaper, förstås.

  399. Jag ska säga en sak
    om vad vi försöker göra.

  400. Ett projekt som vi har
    heter S:t Göranstudien-

  401. -eftersom det startade på S:t Görans
    sjukhus här på Kungsholmen.

  402. Vi helt enkelt undersöker...

  403. ...alla patienter
    som kommer in väldigt noggrant.

  404. Och det är för att utreda och
    egentligen inte i forskningssyfte.

  405. Vi frågar personerna om vi får
    använda uppgifterna i forskning.

  406. Sen följer vi
    personerna under lång tid-

  407. Efter sju år upprepar vi
    alla undersökningar.

  408. Vi gör hjärnröntgen,
    tar ryggvätskeprov-

  409. -och vi testar psykologfunktion
    och alla möjliga saker.

  410. Vårt mål är att kunna predicera
    behandling bättre.

  411. För det finns effektiv behandling,
    och litium är det vanligaste.

  412. Det är ett grundämne
    som upptäcktes på Utö av en slump.

  413. Man insåg
    att det hjälper mot bipolär sjukdom.

  414. En gubbe i Australien trodde att
    bipolär sjukdom var gikt i huvudet.

  415. Då hade han kommit på
    att litium kunde lösa upp urinsyra-

  416. -och då gav han det
    för att lösa upp urinsyran.

  417. Det funkade inte
    men visade sig ändå vara en succé.

  418. Sen 1949 använder vi litium.

  419. Det är en profylaktisk medicin
    som minskar risken för återfall-

  420. -hos två tredjedelar av patienterna.

  421. Men vissa får biverkningar
    - en del ganska svåra-

  422. -andra svarar inte på behandlingen,
    och det kan inte på förhand avgöras.

  423. Så det ville vi ha nån markör för-

  424. -antingen genetisk eller klinisk, och
    då måste vi följa patienter länge.

  425. Jag ska visa ett exempel
    på nåt som är lite lovande.

  426. Vi har mätt ett ämne
    som heter neuropeptid Y-

  427. -som tidigare
    har studerats i samband med ångest.

  428. Vi tittade på gruppen som haft
    självmord innan vi undersökte dem-

  429. -och då låg de så här,
    med stor spridning på ryggvätska.

  430. Och så tittade vi på de som
    inte hade gjort självmordsförsök-

  431. -och så tittar vi på de som
    hade gjort försök, och de låg här.

  432. Det var ju lite lägre och
    halvintressant, men ändå nånting.

  433. Men eftersom
    vi följer patienterna över tid-

  434. -kunde vi också se hur det gick sen.
    Här är då...

  435. Efter ett år har
    en, två, tre, fyra, fem, sex, sju...

  436. ...åtta personer gjort ett nytt
    självmordsförsök av gruppen.

  437. Här är de som inte gjorde det.
    Den skillnaden är riktigt stor-

  438. -i vår värld, där vi
    tittar på biologiska markörer.

  439. Det skulle alltså kunna vara en
    klinisk markör för självmordsrisk.

  440. Varför är det viktigt? Vi kan inte
    säga vilken dag nån tar livet av sig.

  441. Ligger man lågt i det här NPY-

  442. -kanske man tillhör en riskgrupp,
    sett på flera år.

  443. Och litium som jag nämnde förut-

  444. -har
    en ordentligt suicidskyddande effekt.

  445. När man står på litium
    har man nästan-

  446. -hälften så hög risk för självmords-
    försök som när man inte gör det.

  447. Det är inte bara att man mår bra,
    för det finns andra piller mot mani-

  448. -men de har inte
    den suicidskyddande effekten.

  449. Vi funderade på om man blev
    mindre impulsiv eller nåt sånt.

  450. Så vi tittade på trafikolyckor,
    men det hade ingen effekt där.

  451. Litium skyddar just mot suicid.

  452. Litium är svårt att använda,
    och doktorerna drar sig för det-

  453. -men om man hade ett test som pekar
    ut de här åtta som högriskindivider-

  454. -för det kunde vi ju säga
    redan innan självmordsförsöket-

  455. -då kanske
    vi skulle föreslå litium för dem-

  456. -för att förhindra självmordsförsök.

  457. Så vår forskning går ut på
    att försöka skräddarsy behandling-

  458. -på ett bättre sätt än vi kan när vi
    använder diagnostiska kategorier.

  459. Nu då?

  460. Jag kan säga en sak till.

  461. Det är det där med tulpaner...

  462. Det där med gener
    har varit poppis länge nu-

  463. -och jag kommer precis från Danmark
    där det pågår-

  464. -"en helt dejlig konference
    om psykiatrisk genetik"-

  465. -alltså en trevlig konferens
    om psykiatrisk genetik.

  466. Då är det så att
    för det första har alla samma gener.

  467. Alla har samma gener, men det finns
    varianter på de olika generna.

  468. Vad man letar efter
    är riskvarianter på generna.

  469. Det har vi gjort i stora studier-

  470. -för nu kan man undersöka
    nästan hela arvsmassan.

  471. Vi tittar inte bara på
    serotonin- eller dopamingenen.

  472. Utan nu undersöker vi
    nästan hela arvsmassan-

  473. -och så lägger vi
    alla med en sjukdom här.

  474. Tiotusen personer,
    eller ibland tjugotusen personer-

  475. -och så jämför vi med tjugotusen
    personer som inte har sjukdomen.

  476. Och så frågar vi datorn om det finns
    varianter som skiljer sig.

  477. För schizofreni
    finns det 102 varianter-

  478. -som är bevisade skiljer sig mellan
    schizofreni och inte schizofreni.

  479. Bipolär sjukdom ligger lite efter,
    så vi pratar om 13 stycken.

  480. "Då vet ni ju vad det är."

  481. Det är bara det
    att alla är jättevanliga.

  482. Det finns inte en människa
    som inte har någon riskvariant.

  483. Vi kan inte ta ett blodprov
    och nåt gentest och säga:

  484. "Du är bipolär."
    "Det känner jag mig inte."

  485. "Men det ser jag i mitt blodprov."

  486. Det visar det absurda i idén
    att vi skulle ha ett sånt test.

  487. Vi behöver inget sånt test,
    för det visste vi ändå.

  488. Vad vi skulle behöva...

  489. Jag ska bara avsluta meningen.
    Vad vi säger är så här:

  490. Bipolär sjukdom är ärftligt.
    Men det är inte en gen utan många.

  491. Det är en komplex sjukdom
    och vanliga gener.

  492. Alla har dem i olika varianter,
    och så når man en nivå.

  493. Det kanske finns 500 riskvarianter-

  494. -och så är det okej att ha 250,
    men 300 gör en sjuk.

  495. Det är ganska likt högt blodtryck
    och flera andra komplexa sjukdomar.

  496. Det är inget konstigt. Och bipolär
    sjukdom definieras av symptomen.

  497. Ann Heberlein har en variant,
    och andra har andra.

  498. En man jobbade på lager -
    han skrev inte artiklar i DN alls.

  499. En dag när han gick upp på sin stege
    upptäckte han:

  500. "Jag är kejsare i kattriket."

  501. Han var jättesjuk i tre veckor-

  502. -och sen behandlade vi honom och
    han kunde återvända till sitt lager.

  503. De har på nåt sätt samma sjukdom,
    och så ska vi hitta de generna.

  504. Avslutningsvis, bara...

  505. Jag tror inte på att hitta gener för
    en viss diagnos. Vi behöver det inte.

  506. Däremot skulle jag
    vilja hitta genvarianter-

  507. -som sa: "Du kommer svara bra
    på litium", eller tvärtom-

  508. -"du kommer gå upp tjugo kilo,
    så välj ett annat piller"-

  509. -eller "din höga självmordsrisk
    gör det här pillret bättre".

  510. Det tror jag är realistiskt
    inom en tioårsperiod.

  511. Nu slutar vi.

  512. Vilken diagnos
    påverkar din tidsuppfattning?

  513. Det har aldrig hänt förr.
    Jag brukar ha 22 bilder kvar.

  514. Det är för
    att publiken svarar så bra.

  515. Det var roligt att lyssna på det här,
    men det är ett tragiskt ämne.

  516. Är det ett sätt att hantera
    ett tragiskt ämne, att man...

  517. Blir det enklare då
    eller är det bara sån du är?

  518. Jag tycker i grunden
    att livet är tragiskt.

  519. Det är totalt meningslöst.

  520. Vi kommer att bli slukade av solen.

  521. Vad spelar den globala uppvärmningen
    för roll i nåt tiotusenårsperspektiv?

  522. Livet är meningslöst. Men kan man ta
    på sig peruk och skoja med frugan-

  523. -och skoja om det här
    får man ta de stunderna.

  524. Jag vet inte
    om det var svar på frågan.

  525. Nej, det är ju allvarliga grejer,
    och det har jag fattat.

  526. Vi jobbar ju med det här varje dag.

  527. Men det är ju också roligt.
    Det finns också glädjeämnen.

  528. En idé som poppar upp ibland är
    att vi ska jobba med det friska-

  529. -och det kan man faktiskt göra.

  530. Det har en positiv sida
    att vara bipolär.

  531. Jag tror inte
    att Ann Heberlein skulle vilja byta-

  532. -utan det är olika sidor
    av samma mynt.

  533. Ni ska snart få ställa frågor.

  534. Du säger "bipolär",
    men förut sa man "manodepressiv".

  535. Varför har vi bytt namn?

  536. Dels är väl ett skäl att psykiatriska
    sjukdomar blir stigmatiserade-

  537. -och så byter man namn.

  538. Jag tycker bättre om "manodepressiv".

  539. För meningen där var-

  540. -"återkommande skov
    av depression eller mani".

  541. Då kunde man tänka sig tydliga skov
    som bara var depressiva.

  542. Då tänkte sig Emil Kraepelin
    som hittade på det-

  543. -att det speciella är
    att man inte är sjuk hela tiden-

  544. -och det täcker
    begreppet manodepressiv.

  545. Att det nu kallas "bipolär"
    beror på att en del tyckte-

  546. -att behandlingen skiljer sig mellan
    de som bara har depressioner-

  547. -och de som även har uppåtskov.

  548. Vi har svensk forskning
    med Carlo Perris-

  549. -som tyckte sig ha visat det.

  550. När man svänger uppåt och neråt,
    tänker vi litium, stabiliserande-

  551. -men om man tänker bara depressiva
    skov har vi antidepressiva medel.

  552. Frågor? Här har vi en.

  553. Vänta på mikrofonen,
    och ställ dig gärna upp.

  554. Jag heter Elisabeth. Vilken är
    skillnaden mellan bipolär 1 och 2?

  555. Bra fråga. Vi har bipolär typ 1,
    vilket är den klassiska formen.

  556. Då har man fullskaliga manier. Det
    går inte att ta fel på nån med mani.

  557. Man har också djupa depressioner.

  558. Med typ 2 har vi
    återkommande depressioner-

  559. -men bara hypomanier,
    det vill säga lindrigare manier.

  560. De kan vara så lindriga
    att man inte behöver vård-

  561. -och kan vara svåra
    att diagnosticera-

  562. -för man tycker själv inte
    att man har problem som hypoman-

  563. -utan då mår man bara bra.

  564. Det är som
    när vi är på topp på nåt kalas.

  565. Då får man fråga anhöriga
    om personen haft tider-

  566. -då det har varit väldigt uppvarvat
    men inte helt spårat ur.

  567. Typ 1 är klassiskt manodepressiv
    och typ 2 de milda hypomanierna.

  568. Vi har en fråga lite längre bak.

  569. Eva Annell heter jag.

  570. När du pratar om det maniska-

  571. -pratar du hela tiden om glädje-

  572. -men jag har förstått
    att en del blir aggressiva.

  573. -Kan du berätta om det?
    -Precis.

  574. Modellen är nån som är euforisk
    och tror att man kan allt.

  575. Man kan bli psykotisk
    och tro att man kan flyga.

  576. Men om man får motstånd
    och nån säger att man inte kan flyga-

  577. -så är det
    väldigt lättväckt aggressivitet.

  578. Man kan vara manisk-

  579. -utan det förhöjda stämningsläget
    och bara en kraftig irritabilitet.

  580. Men då menar vi inte lite irriterad-

  581. -utan att man ger nån en smäll på
    käften för att den är långsam i kön.

  582. Så stämningsläget
    är väldigt reaktivt.

  583. Om man är manisk kan man faktiskt
    sitta i lugn och ro.

  584. Behandlingen är att släcka, ta bort
    telefonen och dra ner på umgänget.

  585. Då lugnar det sig, men så ringer
    telefonen, och då går man i gång-

  586. -då kan det bli även
    åt det aggressiva hålet.

  587. Vi hade en fråga på balkongen.

  588. Hur är det med bipolaritet hos barn
    - hur tidigt kan man identifiera det?

  589. Det är väldigt diskuterat, och
    har varit en stigande trend i USA-

  590. -och det skyller vissa på
    marknadsföring-

  591. -av vissa läkemedel
    för barnbipolaritet.

  592. Det ligger nog nåt i det.
    Vi har inte sett nån ökning hos barn.

  593. Det klassiska är att bipolär sjukdom
    debuterar efter puberteten.

  594. 15-25 är den klassiska tidpunkten.

  595. Sen kan det väl finnas barn
    som får manier.

  596. De blir ofta hypersexuella
    och sover mindre och så.

  597. Men det är väldigt ovanligt. Det
    har varit en förvirrad diskussion-

  598. -för man säger
    att bipolaritet kan se ut som ADHD.

  599. Men kalla det ADHD då.
    Varför kalla det bipolärt?

  600. Det är ovanligt att bipolär sjukdom
    debuterar hos barn.

  601. Vi ska reservera det för
    gruppen som debuterar i ungdomsåren.

  602. En här nere och en där uppe.

  603. Du har pratat om mediciner,
    men finns det andra metoder?

  604. Patientutbildning är nåt
    som vi tror väldigt mycket på.

  605. Då handlar det om
    att hantera tidiga tecken.

  606. En del människor vet vad som triggar.
    Man kan lära sig det under tiden.

  607. Om man åker på konferens till Danmark
    varvar man alltid upp-

  608. -och det utlöser ett maniskt skov.
    Då kan man undvika konferenser-

  609. -eller ta med sömnmedel
    och hålla ett väldigt hårt schema.

  610. Det är väldigt bra. Och stress-
    hantering och att kunna mediciner.

  611. Det är de alternativen.
    Annars är det ganska biologiskt.

  612. Vi är inte inne på att det är en
    missad godnattpuss i sjuårsåldern-

  613. -och om vi får tag på den
    botas sjukdomen.

  614. Det är inte jag inne på.

  615. Du är psykiater och inte psykolog.

  616. Men den nya generationen psykologer
    är mer biologiska än vi psykiatrer.

  617. -Det är en helt ny generation.
    -Ni kommer att bli mer...

  618. Det är vi som får ägna oss åt
    Marcel Prousts godnattpussar.

  619. Förlåt. En fråga på balkongen.

  620. Du sa att den kognitiva förmågan
    försämras efter varje maniskt skov.

  621. Händer samma sak
    efter varje depressivt skov?

  622. Bra fråga.

  623. Vi har tittat på det.
    Maniska skov är så tydliga.

  624. Man kan säga att man haft tre maniska
    skov, för man blev inlagd varje gång.

  625. Nån kan säga
    att de har haft 84 depressiva skov.

  626. Eller
    att de varit deprimerade hela livet.

  627. Det är svårare
    att sätta en fast siffra.

  628. Man är liksom...

  629. Trots att jag säger
    att man återgår till normalläget-

  630. -är ett stort problem att man fort-
    sätter vara låggradigt deprimerad.

  631. Så det har varit svårt att relatera
    kognitiv funktion till depression.

  632. Och även om man i genomsnitt
    ser sänkningar på kognition-

  633. -är det inte så
    att alla med bipolär sjukdom-

  634. -har sänkt IQ, snarast tvärtom.

  635. Det ligger lite högre
    än genomsnittet från början.

  636. Majoriteten presterar
    inom normalvariationen.

  637. Det verkar finnas en malign sjukdom
    som går med försämrad kognition-

  638. -och då spelar säkert depressioner
    in där, även om vi inte sett det.

  639. Påverkas det
    av att man går på litium?

  640. Det påverkas ju så att man får färre
    skov, och då skadas hjärnan mindre.

  641. Litium stimulerar faktiskt
    nervcellsnybildning hos råttor.

  642. Ingen vet att det gör så hos
    människor, men det är inte skadligt.

  643. Men man påverkas ju av mediciner-

  644. -och en del säger-

  645. -konstnärligt lagda människor-

  646. -att det är nånting
    som saknas på litium.

  647. Det är inte alls "Gökboet"-grejen,
    men nån saknad av gnistan-

  648. -och en del väljer att vara utan,
    men det är ovanligt.

  649. -Ny fråga.
    -Du sa...

  650. ...att bipolaritet
    utvecklas fram till 25-årsåldern.

  651. Men kan sjukdomen vara vilande
    under större delen av livet-

  652. -och utvecklas när man är 50 om
    man utsätts för nån extrem stress?

  653. Jo, det kan hända.
    Typfallet är mellan 15 och 25-

  654. -men det finns gott om debuter i
    högre åldrar. Det blir ovanligare.

  655. Om man varit helt frisk
    och får en mani vid 65-

  656. -brukar vi göra
    en röntgen av hjärnan-

  657. -så att det inte är
    en tumör eller blödning-

  658. -för sånt
    kan också bidra till en mani.

  659. Men det kan vara en bipolär sjukdom
    som debuterar sent.

  660. Då har vi en sista fråga här.

  661. Har vi en normal litiumhalt
    i vår kropp, eller varierar den?

  662. Vilken bra fråga! Om vi bara
    ersätter en litiumbrist i kroppen.

  663. Svaret på det är att vi har litium.
    Det är mätbart men extremt lite.

  664. Man tror inte
    att det har fysiologisk betydelse.

  665. Och bipolära har inte lägre,
    eller så.

  666. Så man har inte brist på litium,
    och så fyller man på.

  667. Finns det nån teori om vad litium gör
    som inte är motbevisad?

  668. Finns det nån teori om vad litium gör
    som inte är motbevisad?

  669. Vi vet inte riktigt
    hur litium fungerar.

  670. Jag kan inte sammanfatta det
    på ett enkelt sätt.

  671. Vi vet bara att det fungerar.

  672. -Det var väl enkelt?
    -Det var ett redigt svar.

  673. En bra avslutning.

  674. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bipolär - nedstämd eller upprymd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är inte alla positiva hela tiden? Mikael Landén är professor och överläkare i psykiatri och berättar om bipolärt syndrom. Det kan innebära att man pendlar mellan depression och mani. Sjukdomen kan medföra stora risker för hälsan, bland annat är risken för självmord 20 gånger högre för en person med bipolär sjukdom än för genomsnittsbefolkningen. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Bipolär sjukdom, Förstämningssyndrom, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Hur uppfattar spädbarn andra människor?

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreläser här om hur barn tolkar omgivningen redan från tidig ålder. Hur mycket har vi med oss från födseln och hur mycket formas vi av våra erfarenheter? Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Alkohol och belöningssystemet

Vem utvecklar ett beroende till alkohol och hur stor roll spelar arv och miljö? Anna Söderpalm Gordh är docent i experimentell psykiatri vid Sahlgrenska akademin och studerar alkoholens belönande egenskaper och dess påverkan på hjärnan. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Bipolär - nedstämd eller upprymd

Varför är inte alla positiva hela tiden? Mikael Landén är professor och överläkare i psykiatri och berättar om bipolärt syndrom. Det kan innebära att man pendlar mellan depression och mani. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Att lära sig språk

Karin Andersson är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och samtalar här med Patrik Hadenius om barns språkutveckling. Hon berättar om tre vanliga myter om hur barn lär sig språk. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.