Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Under Hjärndagen 2014 möter vi forskare och experter som med olika infallsvinklar berättar om hjärnans komplexitet och förmågor. Det handlar bland annat om fåglars hjärnor, spädbarns uppfattningsförmåga och om varför det kan vara nödvändigt att glömma för att minnas. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2014 : Att lära sig språkDela
  1. Den första myten är att modersmålet
    alltid är det starkaste språket.

  2. Myt två är att kodväxling,
    när man byter språk mitt i en mening-

  3. -och sen byter tillbaka, visar på
    att man brister i språkbehärskningen-

  4. -eller att man inte
    är lika duktig på språk.

  5. Den tredje myten är
    att barn lär sig språk automatiskt.

  6. De är som svampar-

  7. -och så händer det nåt mirakulöst.

  8. Vi ska prata om de tre myterna.
    Vi börjar med den första-

  9. -att modersmålet är det starkaste
    språket. Det stämmer inte, eller hur?

  10. -Nej.
    -Hur vet du det?

  11. Utifrån vår forskning har
    Camilla Rindstedt och jag skrivit om-

  12. -hur barn lär sig språk i Ecuador
    i avlägsna bergsbyar-

  13. -där man har ett indianspråk
    som modersmål - "quechua"...

  14. Jag sa att hon inte skulle ta av den.

  15. -Nu är det inga ljud, va?
    -Nej.

  16. Camilla gjorde sitt fältarbete
    i Ecuador i en fattig by i Anderna-

  17. -med en stark tvåspråkighetspolitik.

  18. Modersmålet var det viktigaste
    och det som de levde för.

  19. Hon var där i ett år med bandspelare.

  20. Vi jobbar med video-
    eller bandspelare.

  21. Men barnen pratade inte quechua,
    utan spanska.

  22. Enligt föräldrarna
    pratade de quechua.

  23. På banden talade de spanska.
    Hur kom det sig?

  24. Syskonbarnpassning är ju
    världens vanligaste omsorgsform.

  25. Vi har förskolor, men i stora delar
    av världen har man syskonpassning.

  26. Syskonen i byn
    går i spansk skola i Ecuador-

  27. -där man talar spanska.
    Sen passar sjuåringarna treåringarna-

  28. -och då talar de bara spanska.
    Lekspråket blir spanska.

  29. Det vi fann när vi gick igenom banden
    var att man leker bort språket.

  30. Det här händer även i Sverige-

  31. -att barn med ett annat modersmål
    leker bort det-

  32. -för majoritetsspråket vinner.
    Det är språket som barnet hör mest-

  33. -så när barnen leker på skolans språk
    slutar man prata modersmålet.

  34. Byter de plats?

  35. Blir det deras modersmål
    fastän det är deras andraspråk?

  36. Modersmålet är det
    man utsätts för först-

  37. -men det kan bli det språk
    som man har störst ordförråd i-

  38. -det mest levande språket,
    det språk som man umgås på.

  39. Pågår det länge
    blir det ett språkbyte.

  40. Det här visar att lekspråket
    är viktigt för språkutvecklingen.

  41. De blir inte tvåspråkiga då,
    utan de överger alltså quechua.

  42. Ja. Det intressanta är-

  43. -att mammorna pratar quechua med
    andra vuxna, så de hör det varje dag-

  44. -men det är skillnad på språk man hör
    och de man leker på.

  45. För att tillägna sig ett språk
    måste det finnas en aktivitet.

  46. Det första föredraget tog också upp
    vikten av det interaktiva.

  47. Barn måste hålla på med nåt
    för att det ska befästas.

  48. Leken är deras språklektion.

  49. Jag går in på myten att kodväxling
    är en brist på språkbehärskning.

  50. Jag förklarade kodväxling kort-

  51. -men vad händer egentligen
    vid kodväxling?

  52. Man för in element
    av det andra språket-

  53. -som enstaka ord.

  54. Vi har funnit i ett antal studier...

  55. Flerspråkiga barn
    har en rikedom - två språk-

  56. -och en viktig resurs är kodväxling.

  57. Vi har spelat in
    internationella skolor på band-

  58. -och tittat på hur man leker.

  59. När man blir arg
    kanske man talar svenska och säger:

  60. "Jag var först upp i hyddan."

  61. Då säger nån:
    "Om du går upp, 'I'll kill you.'"

  62. Det är inte för att de andra inte
    förstår, utan det är mer expressivt.

  63. Språkbytet blir en kreativ resurs-

  64. -som flerspråkiga barn har.

  65. Myten var bristande språkbehärskning-

  66. -att man inte hittar det svenska
    uttrycket - "jag dödar dig".

  67. Varför stannar man inte kvar
    i svenskan?

  68. Det blir mycket mer färgstarkt.

  69. Jag har samarbetat
    med danska kolleger-

  70. -som har gjort
    inspelningar av klassrumssamtal-

  71. -som jag också har analyserat.

  72. Turkiska barn i årskurs 1
    blandar nästan aldrig språken.

  73. De talar nästan bara turkiska.

  74. Men ju mer danska de kan,
    desto mer språkväxling blir det.

  75. Ju bättre de behärskar danska, desto
    mer kan de börja leka med språken.

  76. Kodväxlingen kan många uppfatta
    som en brist-

  77. -men det är också ett sätt
    att leka med identiteterna.

  78. Så kodväxlingen tilltar
    med ökad behärskning.

  79. Ibland kodväxlar man till nåt okänt.

  80. Se på femåringar
    som spelar videospel.

  81. Ibland plockar de åt sig engelska
    fraser trots att de inte kan språket.

  82. När de spelar säger de
    "wow, no, shit".

  83. Det kan en femåring säga,
    som i övrigt inte talar engelska.

  84. Då talar man om att man är med
    i klubben bland de stora barnen.

  85. Det blir också ett sätt
    att börja nosa på ett nytt språk.

  86. Kodväxling är alltså både ett tecken
    på att man är duktig på språket-

  87. -men man leker också med det
    när man inte ens kan det.

  88. Du har tittat på datorspelare
    och hur de leker med språket.

  89. Jag har också studerat mina barn
    och förfärats över-

  90. -att de inte pratar sitt modersmål
    när de spelar. Vad händer med dem?

  91. Hur växlar de mellan språken,
    förutom att säga "I'll kill you"?

  92. Att växla till engelska
    är ett bra sätt...

  93. Det finns nåt som kallas "affektrop".

  94. Ser man på barn som sitter vid datorn
    så har ett barn tangentbordet-

  95. -och tre-fyra sitter runtomkring.
    På vilket sätt är de medspelare?

  96. Jo, de kommenterar spelet,
    och om man har smarta kommentarer-

  97. -kvalar man in som en bra medspelare
    och man turas om.

  98. Medspelarna kan ofta säga "wow, no"-

  99. -och kommentera på engelska-

  100. -och visa
    att man förstår att det är fara.

  101. Då kvalar man in
    som en skicklig spelare-

  102. -och då talar man engelska, eftersom
    det upplevs som ett datorspelsspråk.

  103. -Är det deras expertspråk?
    -Ja.

  104. Vad man upptäcker sen är
    att de som först inte kan nåt alls-

  105. -talar sen plötsligt
    engelska med bra uttal.

  106. Uttalet är ju
    en av språkets komponenter.

  107. I datorspelen och när man chattar,
    och inte bara läser-

  108. -får man skriftspråksbehärskning,
    uttal, vokabulär och en säkerhet.

  109. Det lutar åt att det är bra
    att leka och spela datorspel.

  110. Jag tycker att vi styr ditåt.
    Den tredje myten var-

  111. -att barns språkinlärning är arbets-
    fri. Man sätter barn i en miljö-

  112. -och så händer det bara,
    men det är inte sant, menar du.

  113. Nej. Vi jobbar ofta
    med mikrobetonade metoder.

  114. Vi kanske spelar in en timmes tal
    som vi analyserar i tjugo timmar.

  115. Vi går in på detalj, och ser då-

  116. -att barn iscensätter
    små språklektioner.

  117. Skolbarnen leker skola.

  118. De kan hålla på med formell träning,
    som att upprepa ord.

  119. I en förberedelseklass som vi har
    dokumenterat under ett helt år-

  120. -ser vi att barn
    leker med hälsningsfraser.

  121. En liten flicka som är sju år-

  122. -säger "Hej, hur mår du?",
    på svenska.

  123. Kompisen säger: "Bra, hur mår du?
    Hur gammal är du?"

  124. Hon svarar "29 år",
    och sen gapskrattar de och skojar.

  125. De kan hålla på att traggla
    banala fraser dag ut och dag in-

  126. -och övar väldigt mycket.
    Man märker...

  127. De övar fraser och uttal
    och roar sig åt att säga fel ord.

  128. I "Memory" får de en bild på byxor-

  129. -och säger "blus" och börjar skratta.

  130. Det är roliga skämt
    i en förberedelseklass.

  131. Såna skämt gillar annars tvååringar.

  132. I förberedelseklassen får man en oas-

  133. -där man kan traggla timme ut och
    timme in som man inte kan annars.

  134. Repetition spelar stor roll.
    Man måste experimentera med språket.

  135. Det gör man innan
    man verkligen behärskar ett språk.

  136. De jobbar med språket, helt enkelt.

  137. Det måste betyda att det är viktigt
    att ha någon att utväxla språket med.

  138. Man kan inte lära sig själv.

  139. En del av barnen har gått ett år
    utan att lära sig ett ord-

  140. -för utan kamrater saknas incitament.

  141. Om alla andra talar flytande är det
    ingen som gillar just de skämten.

  142. Skämten är skoj i början av klassen,
    men inte i slutet av året-

  143. -så rätt kamratgrupp är viktigt.

  144. Om man ska dra nån slutsats, förutom
    att man ska leka och spela dator-

  145. -så är kamraterna och en lärande
    miljö omkring ungdomarna viktiga.

  146. Kan man dra några slutsatser
    åt skolan av det här?

  147. Ska vi lära oss språk på andra sätt?

  148. Det är viktigt att hitta
    olika slags kamratgrupper-

  149. -både för hemspråksträning...

  150. En arabisktalande som lär sig skriva
    vill inte sitta med en vuxen-

  151. -men är man några stycken som läser
    texter så blir det intressant.

  152. Det finns ett känt exempel:
    Tjechov, som var en verbal person-

  153. -sattes i en grekisk skola-

  154. -för pappan tyckte att det var bra
    om sönerna inte bara kunde ryska.

  155. Han var stolt över de här sönerna.

  156. Enligt lärarna gick det bra, så han
    bjöd han in grekiska affärskontakter.

  157. Men vare sig Tjechov eller hans bror
    kunde ett ord grekiska-

  158. -men de klarade matten, och så.
    Pappan skämdes ju ögonen ur sig.

  159. Men de hade inga kamrater,
    utan satt längst bak i klassrummet-

  160. -och de kunde ingen grekiska efter
    ett år. Sen fick de gå i rysk skola.

  161. Det är helt otroligt.

  162. Jag blir glad av att höra
    att lek och kamratskap-

  163. -är det som ska genomsyra
    språkinlärning. Det låter toppen.

  164. Funkar det även på vuxna, eller
    gäller studierna bara för barn?

  165. -Får vi leka också?
    -Ja, det tror jag.

  166. Det är en viktig aspekt.

  167. Det tar ju tid, så det måste finnas
    nåt lustbetonat - en rolig krets.

  168. Antropologen Burling var här tre
    gånger, men lärde sig ingen svenska-

  169. -ända tills han började i en sfi-
    grupp för turkar. Då lärde han sig.

  170. Då fick han vänner.

  171. Vi ska ta nån fråga från publiken
    innan vi lämnar över.

  172. Vi har tre föredrag
    för att hinna så mycket som möjligt.

  173. Pär går runt och fikar...

  174. Jag mötte några studenter med
    stipendium från Svenska Institutet.

  175. Vi betalar flera hundra som ska
    komma hit och forska och doktorera.

  176. Väldigt många ville lära sig svenska.
    Vad skulle vara ditt huvudtips?

  177. Vad borde jag ha sagt?

  178. Hitta kamrater.
    Gå en matlagningskurs-

  179. -eller gör nåt ihop med andra-

  180. -gärna några som inte heller kan-

  181. -eller nåt där man
    samtidigt som man gör nåt säger nåt.

  182. Språkforskaren Asher har visat att på
    kafferep pratar man inte om koppen-

  183. -utan kanske om dem
    som inte är där just då.

  184. Vardagsspråket är väldigt abstrakt.

  185. En fråga.

  186. Ett fenomen bland tvillingar är
    att de lär sig modersmålet senare.

  187. Det beror på att de lär sig ett
    eget språk innan, som de leker fram-

  188. -som egentligen ingen annan förstår.

  189. Är det här språket
    som de lär sig innan-

  190. -något universellt som händer alla
    barn, och att det låter likadant-

  191. -eller är det influerat av moders-
    målet som de kommer att lära sig?

  192. Det finns internationella studier
    av det här. Det finns danska studier-

  193. -och den ryske språkforskaren
    Roman Jakobson har skrivit om det.

  194. Många har berört ämnet.

  195. Det här finns
    i väldigt många språkområden-

  196. -alltså "tvillingspråk",
    att tvillingar utvecklar egna system.

  197. Jag har sett att om man
    har ganska jämnåriga syskon-

  198. -och om syskon ett är talfört-

  199. -så kan syskon två verka
    språkförsenat i två-treårsåldern-

  200. -eftersom syskon ett sköter snacket.

  201. Om tvåan har en snabb verklighets-
    uppfattning, så hakar den på.

  202. Barn är ju praktiska. Jag har sett
    en högst begåvad ung man-

  203. -som långt in i tvåårsåldern
    bara kunde två ord:

  204. "Nej" och "bajs".
    Med det klarade han sig långt.

  205. Har vi en sista fråga
    innan vi lämnar vidare?

  206. Där har vi en.

  207. Hej. Jag undrar vad definitionen
    av ett modersmål är.

  208. Ibland kan man ju ha två föräldrar
    som pratar olika språk-

  209. -och kanske ett tredje språk
    i skolan.

  210. Är det tredje språket
    inget modersmål då?

  211. Kan man ha två
    helt likställda modersmål?

  212. Man säger
    att man kan ha två modersmål.

  213. Sen skiljer man dem från skolspråken.

  214. Sen finns det personer
    som latinprofessorn i Lund, Bendz.

  215. När han så småningom-

  216. -fick afatiska problem
    på väldigt gamla år-

  217. -glömde han alla språk utom latin.
    Han kunde inte svenska längre.

  218. Man tror att modersmålet
    har en unik särställning.

  219. Modersmålet är det första,
    eller de två första-

  220. -men man märker ju, att vilket språk
    som fastnar eller håller längst-

  221. -beror mycket på hur det används.

  222. Då överlämnar jag lite choklad.
    En applåd.

  223. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att lära sig språk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Andersson är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och samtalar här med Patrik Hadenius om barns språkutveckling. Hon berättar om tre vanliga myter om hur barn lär sig språk. En av myterna är att modersmålet alltid är det starkaste. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Språkinlärning, Språkutveckling, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Hur uppfattar spädbarn andra människor?

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreläser här om hur barn tolkar omgivningen redan från tidig ålder. Hur mycket har vi med oss från födseln och hur mycket formas vi av våra erfarenheter? Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Alkohol och belöningssystemet

Vem utvecklar ett beroende till alkohol och hur stor roll spelar arv och miljö? Anna Söderpalm Gordh är docent i experimentell psykiatri vid Sahlgrenska akademin och studerar alkoholens belönande egenskaper och dess påverkan på hjärnan. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Bipolär - nedstämd eller upprymd

Varför är inte alla positiva hela tiden? Mikael Landén är professor och överläkare i psykiatri och berättar om bipolärt syndrom. Det kan innebära att man pendlar mellan depression och mani. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Att lära sig språk

Karin Andersson är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och samtalar här med Patrik Hadenius om barns språkutveckling. Hon berättar om tre vanliga myter om hur barn lär sig språk. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.