Titta

UR Samtiden - Stim Music Expo 2014

UR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Om UR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Hur ska man försörja sig som låtskrivare och artist i framtiden? Föreläsningar och diskussioner från Stim Music Expo 2014. Svenska låtskrivare, producenter och förläggare möts för att diskutera och dela med sig av sina erfarenheter av musikbranschen till dagens unga låtskrivare och artister. Moderator: Petra Markgren Wangler. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Till första programmet

UR Samtiden - Stim Music Expo 2014 : Att äga eller sälja musikrättigheterDela
  1. Jag måste byta "mode" nu, från
    Kleerup till den här heta debatten.

  2. Oscar, kan du förklara
    affärsmodellen bakom Epidemic Sound?

  3. Du har en bakgrund i tv-branschen
    och har jobbat med produktionsmusik.

  4. Epidemic Sound grundades 2009-

  5. -och föddes ur en kreativ insikt om
    att vi i tv-branschen-

  6. -kände att det var svårt att hitta,
    licensiera, redigera och använda-

  7. -den musik som behövdes
    i våra tv-program.

  8. Från musiksidan fanns även
    en stor frustration-

  9. -hos mina medgrundare
    som är upphovsmän...

  10. En frustration över att det var svårt
    att försörja sig på musicerandet.

  11. Skulle nedlagt jobb ge ersättning?
    Det var även svårt att nå ut.

  12. Vi såg en möjlighet att skapa
    en innovativ och kreativ produkt-

  13. -som skulle adressera två saker:

  14. Dels att skapa musik
    som fungerar i ett mediesamhälle.

  15. Och att upphovsmännen
    ska kunna försörja sig på sin musik.

  16. Ni snodde Spotifys modell för att
    göra bakgrundsmusik till tv.

  17. -Ja, det är den korta versionen.
    -Det lät kanske rått.

  18. Lotta, tv-producent på Mastiff,
    ni använder er av Epidemic Sound.

  19. Hur fungerar det?

  20. Epidemic är bra på att kontakta oss,
    man är service-minded.

  21. De jobbar mycket med användar-
    vänlighet. Att det finns på nätet-

  22. -att man kan ladda hem. På det
    stora hela är konceptet väldigt bra.

  23. Men det vi har upplevt-

  24. -är att av viss musik
    kan det bli lite samma hela tiden.

  25. Fler produktionsbolag och kanaler
    jobbar med Epidemic nu.

  26. Deltagare i mina produktioner
    har hört av sig och sagt:

  27. "Din musik spelades
    även i det programmet."

  28. Det blir samma musik i olika produk-
    tioner. Utbudet är inte så stort än.

  29. Det kan vara SVT:s Barnkanalen-

  30. -eller nån tv-show eller dokusåpa
    där en viss typ av musik hörs.

  31. Det brukar vara
    ett intrikat ljud i "Lyxfällan"-

  32. -eller mer "ambient"
    när det är soluppgångar och sånt.

  33. Jag låter raljant
    men försöker bara beskriva det.

  34. Det trodde jag berodde på
    hur tv-bolagen valde.

  35. Men det finns alltså avtal
    för att använda den typen av musik?

  36. Ja, fast det kanske inte är avtal
    för just den typen av musik.

  37. Men om kanalen har ett kontrakt
    måste ni väl använda den?

  38. Ja, det är ett kontrakt
    mellan kanalen och Epidemic.

  39. Men det blir så när vi måste
    använda Epidemic till viss del.

  40. Jag antar att
    det även är så för andra.

  41. Men det är enklare att använda
    och lätt att redovisa.

  42. -Så det blir så.
    -Mer praktiskt.

  43. Martin Carlberg, du är en låtskrivare
    kontrakterad av Epidemic Sound.

  44. -För mig fungerar det bra.
    -Jobbigt om du hade sagt nåt annat.

  45. Ja, det hade varit märkligt
    om jag sagt nåt annat.

  46. Jag är här som ett exempel
    på nån som det fungerar för.

  47. Vad har det betytt för din karriär
    eller för dig som musikskapare?

  48. Ordet karriär använder inte jag,
    så det vet jag inte.

  49. Men som musikskapare?

  50. Det möjliggör för mig-

  51. -att varje dag skriva
    och producera musik.

  52. Det är ett enormt behov hos mig.
    Jag har egentligen via detta-

  53. -kunnat upptäcka
    att jag kan skriva så här.

  54. Både mycket musik och musik som
    åtminstone jag själv tycker är bra.

  55. Epidemic Sound
    verkar också tycka det.

  56. Den kommer till användning
    en hel del.

  57. Du har egentligen "boostat" hela
    din karriär och fått en ny karriär.

  58. -Jo, så är det säkert.
    -Hur mycket har du tjänat?

  59. På planet hit tänkte jag på det,
    även om jag inte exakt tittat efter.

  60. Jag misstänkte
    att den frågan skulle komma.

  61. -Du fick frågan av mig i telefon.
    -Ja, och då hade jag inget svar.

  62. Så jag tänkte
    att jag måste göra ett överslag.

  63. När det här året är slut
    har jag sålt ganska exakt-

  64. -200 verk till Epidemic Sound.

  65. I runda slängar
    är det ungefär 800 000 plus moms.

  66. -För det senaste året?
    -Nej, för två år.

  67. Du har även en annan verksamhet
    vid sidan av?

  68. Ja, jag har försörjt mig
    som frilansmusiker-

  69. -i...24 år.

  70. Jag har fått uppgifter
    från dig tidigare, Oscar-

  71. -om att verk
    som är cirka 120 sekunder långa...

  72. Det finns olika delar av
    er affärsmodell.

  73. Ni har vinjettmusik, produktionsmusik
    till tv-produktioner.

  74. Men priset är 1 500-12 500 per verk,
    sa du till mig.

  75. Det kan man få om man säljer eller
    överlåter alla rättigheter till er.

  76. Vi har två typer av verk:
    Instrumentella och vokala.

  77. Snittet på ett instrumentellt verk
    är en engångssumma på 3 500 kronor.

  78. Snittet för ett vokalt verk
    är ungefär 10 000 kronor.

  79. Två inbyggda mekanismer är att
    musiken får användas som bakgrund-

  80. -men våra verk får inte användas
    som programvinjett eller kanal-ID.

  81. Då blir det i vår värld en hit och då
    är inte vår ersättning relevant mer.

  82. Om vår musik ska användas
    som vinjett eller kanal-ID-

  83. -blir det en annan typ av ersättning.

  84. Det är en liten del av verksamheten,
    majoriteten är bakgrundsbiten.

  85. Jag vet att det finns en vinjett som
    sålts i Sverige för ett miljonbelopp.

  86. Det var den lukrativa delen
    av det här.

  87. Vissa tycker att det finns en fara
    med den här utvecklingen.

  88. Alfons Karabuda,
    vad är faran med det?

  89. Jag tycker att Oscar
    gör ett jättebra jobb-

  90. Hans uppdrag är
    att sköta ett företag-

  91. -som ska ge vinst till ägarna.

  92. Jag har all respekt för det,
    och för att det fungerar för Martin.

  93. Jag har andra aspekter
    som för mig är otroligt viktiga.

  94. Det handlar inte minst om
    den ideella rätten.

  95. Jag förstår Martin
    när han berättar om sitt liv.

  96. Men Oscar pratar om en produkt. För
    mig är det låtar, inte en produkt.

  97. Jag blev lite ledsen
    när Oscar berättade i en artikel-

  98. -hur hans bolag fungerar och varför.
    Artikeln var på 510 ord-

  99. -men inget av dessa ord
    beskriver de upphovspersoner-

  100. -som har gjort musiken för att betala
    dig och de som äger företaget.

  101. I stället nämns sju Stim-anslutna
    upphovspersoner-

  102. -som ett bevis för hur svensk musik
    har skapat möjligheter-

  103. -och som blir som modeller för nåt
    som kan fungera och inspirera andra.

  104. Du gör säkert ett jättebra jobb,
    Martin.

  105. I går tittade jag på tv-serien
    "Halvvägs till himlen"-

  106. -när jag satt på min motionscykel.

  107. Jag tänkte inte på musiken,
    men på slutet står det lite låtar-

  108. -och sen: "Övrigt - Epidemic Sound".
    Är det inte trist?

  109. Så respekterar man inte upphovs-
    rätten. Jag vill inte vara taskig-

  110. -för ni vill säkert respektera. Men
    det funkar inte i den affärsmodellen.

  111. Det ska vara enkelt,
    men på vems bekostnad?

  112. Det ska vara billigare
    och nånstans tas pengarna.

  113. Om tv-bolagen vill ha saker
    billigare, och ni ska tjäna pengar...

  114. Man fattar ju var pengarna tas ifrån.
    Det är från upphovspersonerna.

  115. Även om det finns bra exempel
    och med all respekt, så tycker jag-

  116. -att det utnyttjar ett system
    som genererar inspiration-

  117. -och ny musikalisk mångfald och
    dränerar det. Så jag är emot det.

  118. Respektfullt och vänligt,
    men emot det.

  119. Oscar, vill du replikera
    på det som Alfons sa?

  120. Man kan konstatera massor av saker.

  121. Jag vill börja med att säga att vi
    är tacksamma över att bli hitbjudna.

  122. Vi har fört en dialog med Stim
    ända sen vi skapades.

  123. Vi har ett enormt förtroende
    för det som Stim gör. De är viktiga.

  124. Vi vill inte rasera nåt.

  125. Vi ser att vi har möjlighet
    att komplettera.

  126. Vi kan skapa förutsättningar
    för svenska upphovsmän.

  127. Om jag även
    ska ta med Lotta i svaret-

  128. -så ska jag berätta
    hur det såg ut när vi började.

  129. På produktionsbolagssidan var det så-

  130. -att majoriteten av musiken
    som användes var befintlig.

  131. Oftast amerikansk eller anglosaxisk
    musik från stora bolag-

  132. -som användes igen och igen
    i samma sammanhang.

  133. Vi har möjliggjort
    att en stor del av musiken på tv-

  134. -inte bara i Sverige,
    kommer från svenska upphovsmän.

  135. Vi har varit en katalysator,
    men inte på upphovsmäns bekostnad-

  136. -bett dem ta en risk.
    Vi har alltid betalat i förväg-

  137. -för att skapa ett ekosystem
    som fungerar för alla i kontexten.

  138. Tidningen Alfons hänvisade till
    var Computer Sweden.

  139. Vi talade mycket om musik,
    men det är en datortidning.

  140. Ni är så respektfulla mot varandra,
    men den springande punkten är:

  141. Varför kan man inte vara med i Stim
    och ha ett avtal med er?

  142. Vi vill inget hellre. Antingen eller
    är det absolut sämsta, tycker vi.

  143. Men förhandlingarna
    är totalt strandade.

  144. Antingen är låtskrivare med i Stim
    och får royalties-

  145. -ersättning för livemusik, eller så
    överlåter de rättigheterna till er.

  146. Då får man inte "credit" för det.

  147. Bortsett från de moraliska
    aspekterna, varför går inte båda?

  148. -Det får Alfons svara på.
    -Ja, ur upphovspersonsperspektiv.

  149. När jag har gjort musik till
    en tv-serie, så har vi en deal.

  150. Om de på tv är nöjda-

  151. -så är de nöjda med den dealen
    för det som spelas i Sverige.

  152. Det finns nåt positivt
    om vi tillsammans gör nåt bra.

  153. Om min musik får tv-serien att bli
    bättre kanske den säljs vidare.

  154. Om den säljs i Norden,
    så tjänar SVT mer pengar.

  155. Då är det väl schyst
    om jag får en del av det?

  156. Det system som jag vill vara del av-

  157. -är att man fortsätter vara nära
    sitt verk, det man har skapat.

  158. Men man kan inte både ha kvar
    rättigheterna och ge bort dem.

  159. Så funkar det inte.
    Om man bara pratar om ett verk...

  160. När verket har gått till Oscar,
    vad kan jag göra med det sen?

  161. För det finns en ideell rätt
    där en del är att man kan återta-

  162. -och att den inte får missbrukas.
    "Retraction" kallas det.

  163. Om vi ska prata om framtiden,
    så blir det allt kortare kontrakt.

  164. Men här är det livstid.

  165. Det handlar om att om min låt
    är med i ett politiskt sammanhang-

  166. -där jag inte vill att den
    ska vara med, eller i reklamfilm.

  167. Det är två system.

  168. Har jag lämnat ifrån mig det kan jag
    inte också ha rättigheterna kvar.

  169. Kort från Oscar.

  170. Du svarar inte riktigt på frågan.
    Varför kan man inte köra dubbelt?

  171. Stim har funnits i 90 år, vi i fem.

  172. I Stims anslutningsavtal
    finns exklusivitetsklausuler-

  173. -så att om du är med där
    måste allt du gör gå via Stim.

  174. Det är synd, tycker vi.
    Kan vi ändra på det?

  175. Nej, får vi till svar.

  176. Men det borde vara upp till
    varje upphovsperson-

  177. -om de vill sälja en låt
    för att de har räkningar.

  178. Ett annat verk är deras själ
    som de vill jobba med flera gånger-

  179. -och då vill de att Stim förvaltar
    det. Man borde kunna göra både och.

  180. En telefonoperatör kan visa
    vad man ringer i eget nät-

  181. -vad som ingår i potten
    eller vad som ringts utomlands.

  182. Det borde inte vara svårt här heller.

  183. Jag vill släppa in Daniel nu.

  184. Du har skapat musiken
    till Candy Crush.

  185. -Världens mest spelade kompositör.
    -Det låter bra om inte annat.

  186. Du gör dealar med dataspelsbranschen
    och är Stim-ansluten.

  187. Du är en slags hybrid.
    Hur ser du på upphovsrättens framtid?

  188. Det är en intressant diskussion.

  189. Och alla verkar vilja gott. Jag
    har försökt förklara upphovsrätten.

  190. Det är mycket av
    ett pedagogiskt problem.

  191. Handelsfolket vill tjäna stålar
    och jag är "konstnär"-

  192. -och har inte den kompetensen,
    rent stereotypt.

  193. Men jag har tänkt att man kanske kan
    licensiera ut sin musik, hyra ut den.

  194. Jag är ändå upphovsrättsman och
    har försökt förklara vikten av det.

  195. Jag tycker själv inte alltid
    att det är helt lätt.

  196. Men lagen finns ju
    och är politiskt sanktionerad.

  197. Det är en lag som finns som vi håller
    på att gå förbi nu på nåt sätt.

  198. Både som fria agenter
    och ditt företag-

  199. -som gör att folk måste gå ur Stim.

  200. Om fem år undrar jag var Stim finns
    om vi inte diskuterar...

  201. Vi kanske ska börja snacka
    om upphovsrätten och omforma den-

  202. -eller tidsanpassa den, för det har
    hänt så mycket de senaste tio åren.

  203. -Vad ska man göra rent konkret?
    -Jag vet inte.

  204. Jag arbetar som FN-expert under
    rådet för mänskliga rättigheter.

  205. Där är man tydlig med att upphovs-
    rätten inte bara är nåt man avtalar-

  206. -utan en del av
    ens mänskliga rättigheter.

  207. Det står i senaste rapporten
    om artistisk yttrandefrihet-

  208. -att man inte kan avtala bort
    sina mänskliga rättigheter.

  209. Jag ifrågasätter mycket om det här
    överhuvudtaget är gångbart.

  210. Exklusivitetsprincipen
    låter krånglig-

  211. -men handlar om att en upphovsperson
    väljer Stim, som ska vara starkt.

  212. Vi har kämpat för att ha kvar
    exklusivitetsprincipen.

  213. Det betyder att Stim
    har ensamrätt under ett tag-

  214. -och med ensamrätten kan man
    förhandla och vara stark.

  215. Om alla har dina rättigheter blir det
    snarare lägre och lägre tariffer.

  216. Exklusivitetsprincipen ska vi vara
    stolta över att ha lyckats behålla.

  217. Europas upphovspersoner
    har kämpat hårt för det.

  218. Men varför håller Stim
    så hårt på det?

  219. Varför kan man inte ha konkurrens
    på det här området? Stim har monopol.

  220. Konkurrens är ju jättebra.

  221. ASCAP och BMI finns ju.
    Det borde finnas ett till Stim.

  222. Jag vill att Oscar
    och Epidemic ska finnas.

  223. Men jag vill kunna säga
    att det är jättedåligt.

  224. Men klart att olika modeller
    ska finnas.

  225. Men tredje man hamnar
    i ett vakuum mellan olika parter.

  226. Men det finns
    en prisdumpningsgrej här också.

  227. Alla pratar ju pengar hela tiden...

  228. Du har tjänat jättemycket pengar
    på Candy Crush.

  229. Jättemycket, vet jag inte.

  230. Hur har det hjälpt dig
    som upphovsman?

  231. Det har ju löpt länge.
    Jag har gjort 170 spel eller nånting.

  232. -Men jag har inte fått en miljard.
    -Jag ville likställa dig och Martin.

  233. Får jag inflika att det är lite
    lustigt att jag klämdes på pungen-

  234. -efter hur många kronor jag har
    tjänat. Kan du också säga det?

  235. -Hur mycket pengar har du tjänat?
    -Fast det...

  236. -Jag bryr mig inte, men...
    -Jag kan inte nämna en summa pengar.

  237. Jag gjorde spelen per uppdrag.

  238. Och har haft andra faktorer som har
    lösts ut. Jag är mitt eget Stim-

  239. -eller ett eget förlag. Men jag
    kan inte koka ner det till en summa.

  240. Jag har tjänat mindre än Martin-

  241. -men har kvar mina rättigheter och är
    jättestolt över det. - Men grattis.

  242. Det finns olika lösningar.
    Du sa nåt Daniel...

  243. Du har valt ett annat sätt
    att lösa den här problematiken-

  244. -med en industri som är ointresserad
    av konstnären eller upphovsrätten.

  245. Du sa att du jobbar på konsultbasis.

  246. Man måste prata samma språk
    och då blir det timmar.

  247. Man utför en tjänst
    och är med och jobbar på idéstadiet.

  248. Jag får skisser och börjar prata om
    vilka musikidéer jag får-

  249. -och då är man med i ett sammanhang
    där folk förstår-

  250. -om det kostar 1 200 kronor i timmen.

  251. I stället för att sälja det för
    en klumpsumma så tar man timarvode.

  252. Det har florerat en annan siffra
    med 600 kronor per verk-

  253. -så därför frågade jag dig
    vad du hade tjänat.

  254. Jag vill prata om
    vart framtiden är på väg.

  255. Det finns angränsande områden där man
    kan få inspiration kring det här.

  256. Daniel var inne på
    hur det funkar i andra länder.

  257. I USA har man flera organisationer
    som Stim. ASCAP, BMI och en till.

  258. Man kan tycka vad man vill om
    amerikansk populärkultur och musik-

  259. -men det har sporrat
    en globalt framgångsrik kultur-

  260. -när det gäller att få en fungerande
    och stor modell på plats.

  261. Andra närliggande områden är tv.

  262. SVT är
    en icke-vinstdrivande organisation-

  263. -som verkar i
    en kommersiellt utsatt miljö.

  264. SVT har inte försvagats eller
    försämrats av denna konkurrens.

  265. Det skulle jag nog vilja diskutera,
    men...

  266. Men tittar man på
    hur de presterar i den miljön-

  267. -vad gäller tittning, online,
    innehåll, kreativitet-

  268. -så har de varit framgångsrika
    mätt ur många perspektiv.

  269. Där tror jag att man kan hämta
    inspiration från de exemplen.

  270. Jag förstår, men det är
    en annan bransch. En publikfråga.

  271. Nån kommer med en mick.
    Ni kan fråga mer senare.

  272. Nadja, heter jag. Två frågor.
    Man behöver inte ta årsinkomst-

  273. -men vad kan den stora skillnaden
    vara i summa för ett vokalt verk-

  274. -om det säljs direkt till tv-serien?
    Alltså prisskillnaden.

  275. -Stims tariffer kontra Epidemics?
    -Ja, vilka är beloppsskillnaderna?

  276. Jag förstår att det kan vara lättare
    att få in musik via er-

  277. -men hur säljer man annars bäst in
    musik till tv eller annat?

  278. Den första frågan får Stims
    representant Sara Kilander.

  279. Om vi får en mick till Sara också.

  280. Skillnaden i Stims tariffer mot
    att ge rättigheterna till Epidemic.

  281. På vår hemsida
    finns alla minuttariffer.

  282. SVT 1 ger mer än SVT 2 för att de
    har mer tittare. Där ser man dem.

  283. Jag tror att SVT 1 ligger på
    ungefär 400 kronor per minut.

  284. Men så finns det library-förlag
    som är anslutna till Stim.

  285. Epidemic Sound
    är ett slags library-förlag.

  286. -Vad är library-förlag?
    -De har produktionsmusik.

  287. En del major-förlag
    har också produktionsmusik.

  288. De ger också ett gage
    om man skriver för dem.

  289. Men man får också del av synken,
    det mekaniska och framförandet.

  290. Så det är svårt att säga.

  291. Produktionsmusik inom Stim
    kan också få betalt för gaget-

  292. -förutom de tre andra sakerna.

  293. Du kan inte göra ett kort överslag
    på två minuters produktionsmusik?

  294. Då lämnar jag över till Örjan.

  295. Örjan Strandberg
    från Stim, SAMI och allt möjligt.

  296. Man får ungefär samma ersättning
    för två-tre minuters spelning-

  297. -som man får engångs
    från Epidemic Sound.

  298. Men då ska man veta att vi pratar om
    ungefär 7,5 miljon kronor-

  299. -som de verk
    skulle ha fått i Stim-systemet-

  300. -som nu köps av Epidemic Sound
    för bara 300 000 kronor.

  301. Vad menar du med de summorna?

  302. Den andel,
    utan att ange några siffror-

  303. -som Epidemic står för
    när det gäller SVT:s abonnemang...

  304. För ni har väl en abonnemangsform?
    Den motsvarar cirka 7,5 miljoner.

  305. Om det handlar om 300 verk-

  306. -skulle de ha delat på
    7,5 miljoner kronor-

  307. -men har i stället fått
    en engångsersättning-

  308. -på 700-1 500 kronor styck.
    Om det är instrumentalverk.

  309. -Kan det stämma?
    -Jag vill få en egen replik sen.

  310. 250 000-300 000 är min uppskattning
    att de är köpta för.

  311. Dessa 300 000 hade kunnat vara
    7,5 miljoner om de legat hos Stim.

  312. Oscar?

  313. Ett utmärkt sätt
    att kika på de två modellerna-

  314. -är att om man skriver
    ett instrumentellt verk åt oss-

  315. -är snittet 3 500 kronor
    som vi betalar i förväg.

  316. För ett vokalt verk är det
    10 000 kronor i snitt.

  317. Alla kan gå in på Stims sida
    där man kan se alla kanalerna.

  318. SVT 1 ligger i toppen
    med cirka 400 kronor per minut.

  319. Några andra kanaler
    har 30-40 kronor per minut.

  320. Då kan man räkna på hur många minuter
    ett verk måste spelas i tv-

  321. -för att det ska motsvara
    3 500 eller 10 000 kronor.

  322. Det blir otroligt tydligt hur många
    minuter varje verk måste spelas.

  323. Vi betalar ju för varje verk,
    även om det aldrig nånsin används.

  324. Nu Alfons, kort.

  325. De överslagsberäkningar jag har gjort
    för mina serier är skyhögt över-

  326. -i antal minuter.
    Men man får även här betalning först.

  327. Först får man kanske 500 000
    för att göra en tv-serie-

  328. -sen kommer minuterna
    och då kan man räkna åt andra hållet.

  329. Men Oscar var inne
    på nåt väldigt klokt.

  330. Vi måste se oss om. Vad sker i
    världen? Vi är inte en isolerad ö.

  331. USA är ett bra exempel,
    för där är allt lite tuffare.

  332. De har nya lagförslag där man får
    tillbaka rättigheterna efter 35 år.

  333. Är det nåt som Epidemic
    kan tänka sig-

  334. -att man efter ett tag
    kan ge tillbaka rättigheterna?

  335. Det har vi inte tänkt på
    eftersom du ställde frågan nu.

  336. Rent generellt kan det vara
    ett väldigt sunt förslag.

  337. Jag misstänker att det tar avstamp i-

  338. -att man som förlag har ett verk
    som man har rätten till.

  339. Lägger man då under 35 år inte
    nåt krut på att det ska spridas-

  340. -att det ska höras
    och generera intäkt-

  341. -då kan en sån mekanism
    vara på sin plats.

  342. Men det är väsensskilt från oss.
    Vi investerar ekonomiskt direkt-

  343. -så upphovspersonen
    får ersättning direkt.

  344. Sen åker vi också runt
    och försöker sprida det.

  345. Det är svårt
    att hålla reda på alla siffror.

  346. 7 miljoner eller 300 000
    och olika tariffer.

  347. Man får pengar direkt av er, det blir
    mer pengar i små bäckar via Stim.

  348. Jag vill följa upp
    med en fråga till Lotta.

  349. Grundproblematiken är väl
    att komma in i branschen.

  350. Hur säkrar jag som låtskrivare att
    min instrumentala version spelas?

  351. Har du nåt bra svar?

  352. Det vet jag inte. Det är svårt
    att svara på hur man får in en låt.

  353. Men hur tänker man i klipprummet?
    Är det då lätt att ta Epidemic?

  354. Jag vet inte om det är lätt.
    Man letar efter nåt med rätt känsla.

  355. Först när man sitter där
    känner man vad man letar efter.

  356. Det jag kan känna
    när jag hör hur det pratas nu-

  357. -med pengar hit och dit,
    är att vi som gör tv-produktionerna-

  358. -lägger jättemycket tid och kraft
    på program och manus.

  359. Vi lägger ner vår själ i det
    för att få det bra.

  360. Då vill man inte använda musik som
    kanske har producerats på kort tid-

  361. -och att det handlar om pengar
    snarare än skaparglädje.

  362. Faran är när det bara blir:
    Nu har vi det här-

  363. -och det har nån fått
    en viss summa för att göra.

  364. Man kanske inte gör det på samma sätt
    som om man la ner själen först-

  365. -och sen såg var det landade. Det
    blir lite baklänges rent kreativt.

  366. Verksfrid är viktigt att prata om.

  367. Oscar ville replikera, men det är du
    som gör musiken, Martin.

  368. Vi har många medarbetare
    från Epidemic Sound här i dag-

  369. -så kom gärna
    och prata med oss efteråt.

  370. Det som inte lyfts fram är
    att vi har ett enormt team-

  371. -som hela tiden producerar ny musik
    åt bland annat produktionsbolagen.

  372. Jag känner inte igen mig
    i det som Lotta beskriver-

  373. -för att jag vet att det sitter
    flera hos oss och andra musiker...

  374. Men vi skickar frågan till Martin
    som är kreatör.

  375. Jag ville bara backa lite grann
    till det Alfons sa.

  376. Du säger till exempel att man skriver
    musik till en tv-serie, bla, bla...

  377. -Jag utgår från mig själv.
    -Men de du representerar då...

  378. ...är ju de som är på insidan
    och har lyckats med det.

  379. Då är det självklart att de vinner på
    den gängse Stim-modellen.

  380. Jag har inget emot den
    och var själv Stimansluten.

  381. Jag fick i snitt
    5 000 kronor om året-

  382. -som jag var tveksam till att avsäga
    mig när jag skrev på för Epidemic.

  383. Men samtidigt
    skulle jag vilja slå ett slag-

  384. -för rätten att förhålla sig
    till sitt skapande.

  385. Du pratar om ifall det ska vara
    möjligt och om en mänsklig rättighet.

  386. En rättighet är väl att få välja hur
    man förhåller sig till sitt skapande?

  387. Visst, men gärna efter tio år också,
    och då har du inte den rätten.

  388. Jag vill vända på steken
    och säga att jag upplever-

  389. -att Stims position i dag
    på ett vis sviker just mig...

  390. -Vad vill du ha av dem?
    -Att båda vägarna var farbara.

  391. Jag vill kunna välja.

  392. Eftersom jag skriver musik löpande
    för Epidemic Sound, på uppdrag...

  393. Jag känner många som skriver film-
    och tv-musik så som du beskriver-

  394. -och det är inte alltid
    den höga konsten heller.

  395. Till vissa scener
    får man strikta anvisningar.

  396. Allt är inte helt och hållet
    från ens hjärta och ens konst-

  397. -utan ibland är det bara
    ett hantverk.

  398. Det pendlar
    mellan konsten och hantverket.

  399. Jag skulle vilja slå ett slag för
    andra i min situation-

  400. -som inte kan försörja sig
    på Stim-intäkterna-

  401. -och som skulle vilja kunna välja.

  402. Den här låten
    säger allting som är jag.

  403. Den vill jag ge ut. Även om den inte
    tjänar nåt så säljer jag den inte.

  404. Eller så har man avslutat ett uppdrag
    med att skriva tio jullåtar.

  405. Då får man titta hur man skriver om.

  406. -Vad är det för instrument?
    -Jag förstår...

  407. Vad i ett musikaliskt hantverk
    frammanar julkänslor hos människor?

  408. Som doften av gran.

  409. Ja, man ser på sitt musikskapande
    på olika sätt.

  410. Vill jag skriva det och sälja
    upphovsrätten så vill jag kunna det.

  411. På så vis försörjer jag mig helt okej
    som ni förstår.

  412. Men för Stim
    får jag inte lov med både och.

  413. Vi får nog fortsätta med den
    diskussionen i Stims monter sen.

  414. Vi hinner inte mycket mer.
    Om inte nån har...

  415. Jag har nåt intressant.

  416. En kortis. Vänta på micken.

  417. Om vi är överens om att upphovsrätten
    är avgörande för musikbranschen-

  418. -så vill jag påtala
    att västvärldens Stim-sällskap-

  419. -till cirka en tredjedel har
    sina intäkter från tv-industrin.

  420. Alfons och jag har jobbat
    ute i Europa när det gäller tv.

  421. Där vill man allt mer cyniskt spara
    genom att inte betala upphovsrätt.

  422. Av de 800 miljoner
    som Stim tar in från tv-området-

  423. -för svensk musik-

  424. -så är 30 procent, 260 miljoner,
    från tv-området.

  425. Om fler cyniska aktieägare
    i tv-bolagen väljer Stim-fri musik-

  426. -måste Stim minska sin personal.
    Det drabbar alla verksamheter.

  427. Tack, Örjan.

  428. Sista ordet går till en Stimansluten
    som står lite utanför.

  429. Hur ser du på framtiden, Daniel?
    Vad är lösningen?

  430. Jag ser hoppfullt på framtiden.

  431. Men vi behöver nog modellera om lite
    på några punkter-

  432. -både i hur Stim jobbar...
    De kan vara lite tungrodda.

  433. Men kanske ska även upphovsrättslagen
    få sig en översyn-

  434. -så att vi inte behöver
    hoppa över den.

  435. Man tappar jättemycket
    och det går fort att slå hål på-

  436. -det som Alfons pratar om
    som har byggts upp under lång tid.

  437. Det är en grund som...

  438. Man har en hit och kanske inte
    behöver vara lönsam på fem år.

  439. Under dessa år kanske man blir nån
    helt annan med intressanta verk.

  440. Och det gäller inte bara
    inom musiken.

  441. Det är mycket prat om stålar
    och snabba vinster.

  442. Jag vill se ett längre,
    ett tioårsperspektiv.

  443. Hur ska vi tillsammans forma
    upphovsrätten så att den funkar-

  444. -och inte försvinner. Det vore bra.

  445. Det var klokt sagt.
    Jag knycker ett sista ord.

  446. Jag vill be om ursäkt
    om man har varit för hård-

  447. -och vill applådera för Oscar
    och Martin som tar ett tungt beslut.

  448. Ni är starka som kommer hit
    och står för er sak. Det är viktigt.

  449. Vi applåderar hela panelen:
    Daniel Bengtson, Lotta Andersson-

  450. -Alfons Karabuda, Oscar Höglund
    och Martin Carlberg.

  451. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att äga eller sälja musikrättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Diskussion om att äga eller sälja upphovsrätten till sin musik. Vad innebär det att sälja sina musikrättigheter för all framtid och varför får man inte vara med i Stim om man gör det? Medverkande: Oscar Höglund, vd för Epidemic Sound; Martin Carlberg, låtskrivare för Epidemic Sound; Alfons Karabuda från Stim och SKAP och Daniel Bengtson, Stim-ansluten låtskrivare. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Civilrätt, Juridik, Musik, Musikbranschen, Rättsvetenskap, Upphovsrätt för musik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Inte bara talang

Låtskrivaren och artisten Pernilla Andersson berättar om sin väg till framgång och hur hon som kvinnlig artist fått kämpa för samma villkor som sina manliga kollegor. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Tjäna pengar på din musik

Måste man sätta sin konstnärliga stolthet åt sidan och göra musik i kommersiella syften för att kunna tjäna pengar på den? Samtal om framtidens musikmarknad med Mona Aghai, Babak Azarmi, Niclas Molinder och Linda Portnoff. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Så skrev jag musiken: Kleerup

Andreas Kleerup är låtskrivare, producent och musiker. Här tar han med gitarren upp på scenen och berättar hur han skrev låten ”With every heartbeat” och avslöjar hur han undviker låtskrivarkramp. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Att äga eller sälja musikrättigheter

Diskussion om att äga eller sälja upphovsrätten till sin musik. Medverkande: Oscar Höglund, vd för Epidemic Sound; Martin Carlberg, låtskrivare för Epidemic Sound; Alfons Karabuda från Stim och SKAP och Daniel Bengtson, Stim-ansluten låtskrivare. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Feedback på låten

Fyra låtar som skickats in dissekeras av en panel som ger feedback till låtskrivarna. Medverkande: Anders Wendin, låtskrivare och sångare, Moneybrother; Jessica Brandt från Universal; Ralf Gyllenhammar, låtskrivare och sångare, Mustasch och Nanne Grönvall, artist och manager. Inspelat den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Manifest on tour: vad händer sen?

Experter på musikbranschen delar med sig av sina bästa råd och tips. I panelen sitter Joel Botnen Diamant, Li Fernström, Max Thörn, Michael Blair, Linn Delin, Ametist Azordegan och Anders Engström. Moderator: Suvi Richter. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Musik i butik

Samtal om att medvetet arbeta med musik i butiker för att stärka varumärken. Medverkande: Andreas Liffgarden, grundare av Soundtrack your brand och Johan Borg, musikkonsult på Ohlogy som samarbetar med några av Sveriges största butikskedjor. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Så skrev vi musiken: Miriam Bryant och Victor Rådström

Låtskrivarna och barndomsvännerna Miriam Bryant och Victor Rådström berättar om hur de skrev hitlåten ”Push play” när de gick på ett musikgymnasium i Örnsöldsvik. De fick skivkontrakt via Tyskland och berättar om hur det är att skriva musik på distans. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Så skrev jag musiken: Magnus Uggla

Magnus Uggla, artist och låtskrivare, berättar om sin låtskrivarprocess. Han börjar alltid med ett piano och en kasettbandspelare. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Antiken i praktiken

Om antik musik

Erika Lindgren, doktorand, talar om musiken i antiken vid en populärvetenskaplig temadag om Antiken i praktiken, arrangerad av Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.