Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Under Hjärndagen 2014 möter vi forskare och experter som med olika infallsvinklar berättar om hjärnans komplexitet och förmågor. Det handlar bland annat om fåglars hjärnor, spädbarns uppfattningsförmåga och om varför det kan vara nödvändigt att glömma för att minnas. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2014 : Hur uppfattar spädbarn andra människor?Dela
  1. Jag ska prata om det här: Hur
    spädbarn uppfattar andra människor.

  2. Anledningen till att jag är
    intresserad av det är att-

  3. -genom att undersöka små barn-

  4. -kan vi komma närmare centrala frågor
    för oss människor.

  5. Vad har vi med från födseln
    och hur formas vi utifrån erfarenhet?

  6. Det är svårt när man undersöker
    vuxna, för vår tillvaro är komplex.

  7. Men hos små barn har man ett unikt
    fönster in till denna dynamik-

  8. -mellan vad man har med sig och
    hur man formas. Och hur man formar.

  9. Så jag tänkte ge lite exempel på det.
    Jag ska börja prata om studier som-

  10. -andra har gjort och förvånat
    mig mycket, som har visat-

  11. -på ett tydligt sätt hur rik
    små spädbarns tillvaro är.

  12. Det ska tilläggas
    att det har pågått sedan 10-20 år-

  13. -en revolution inom
    utvecklingspsykologin-

  14. -om hur man ser på det lilla barnet.

  15. På senare tid har man kommit
    fram till att deras tillvaro är rik-

  16. -och att de förstår mer
    än vad vi tror. Det är temat.

  17. Det är det jag kommer
    att konkludera på slutet.

  18. Vad jag kommer att prata om
    är den här typen av situationer.

  19. Det är svårt
    att hitta ord för detta.

  20. Jag säger att barnen "förstår" något,
    men det är inte alltid så kognitivt.

  21. Men när man ser en sådan här
    situation blir det tydligt-

  22. -att den ena tjejen griper efter en
    serie koppar och den andra tittar på-

  23. -och förstår vad hon gör.
    Det är den typen av-

  24. -social förståelse som jag är
    ute efter att diskutera.

  25. När vi föds har vi med oss
    en rad olika förmågor.

  26. Vi är jättebra på att känna igen
    om andra tittar på oss eller inte.

  27. Det är en studie, som är fantastisk,
    där bilder visas för nyfödda barn-

  28. -där en person tittar
    rakt mot barnet eller bort.

  29. Det barnen gör då är att de föredrar,
    nästan alla barn i studien-

  30. -tittar mer på den som
    tittar på dem än på den andra.

  31. Redan från början blir vi fångade av
    andra människor och social kontakt.

  32. Likadant finns det
    indikationer på att vi vid födseln-

  33. -kan känna igen vissa grundläggande
    känslor. Av dessa två bilder-

  34. -är en glad och en rädd.
    Barnen, de nyfödda-

  35. -orienterar mot det glada ansiktet
    och bort från det rädda ansiktet.

  36. Studier har visat att om ett barn
    ser en hand som griper mot en boll-

  37. -så tittar de mycket mer på det
    än om en hand griper mot ingenting.

  38. Redan där finns det en känsla
    för en förståelse - nu dök ordet upp-

  39. -en känslighet för
    att se andra människor-

  40. -att fokusera på målinriktade
    handlingar hos andra människor.

  41. Bara för att det finns från födseln
    sitter det inte hårdkodat i vårt dna-

  42. -det är en öppen fråga,
    men det är värt att notera-

  43. -att mycket erfarenhet finns att
    tillgå redan under fosterstadiet.

  44. Och barn utforskar
    sin omgivning i livmodern.

  45. De griper efter navelsträngen
    och utforskar sitt eget ansikte.

  46. Det här behöver inte vara
    genetiskt predisponerat-

  47. -men man föds i alla fall
    med de här förmågorna.

  48. En tidig studie,
    en superkändis inom mitt fält-

  49. -och här ser vi Andrew Meltzoff som
    sträcker ut tungan mot små bebisar.

  50. När han gjorde det på 70-talet,
    så till allas förvåning-

  51. -sträckte bebisarna ut tungan också.

  52. Inte bara direkt. Om Andrew kom
    tillbaka tittade barnen på Andrew-

  53. -och sträckte ut tungan.

  54. Det har visat sig att det funkar
    för andra saker, det har diskuterats-

  55. -att om man gäspar så kan barn gäspa.
    Det finns vissa ansiktsmimiksmönster-

  56. -som barn imiterar. Det betyder inte
    att man imiterar allt-

  57. -men just kring uttryck i ansiktet
    finns det en känslighet hos barnen.

  58. Jag gjorde en studie i Norge.

  59. Vi hade barn som var från två månader
    som vi följde i flera månader.

  60. De kom in på labbet
    och sattes i knäet på mig.

  61. Mitt emot satt deras förälder.
    Föräldern pratade med barnet-

  62. -och vände sig om och tittade åt ena
    hållet. En leksak här och en där.

  63. Vi mäter ögonrörelserna med en kamera
    som räknar ut var barn tittar.

  64. Jag återkommer
    till ögonrörelsemätningar.

  65. Men det är ett tacksamt sätt
    att fånga information-

  66. -om hur barn uppfattar sin omvärld,
    för som bekant är de dåliga på-

  67. -att uttrycka verbalt sin förståelse
    av vad som sker runt omkring dem.

  68. Vi måste skapa situationer där de
    kan tala om vad de kan och inte kan.

  69. Och den här situationen,
    när en vuxen tittar på en leksak-

  70. -så äldre barn
    tittar på ansiktet och tittar hit-

  71. -för de är intresserade av
    vad den vuxne tittar på.

  72. Men den intressanta manipulationen
    som vi gjorde här-

  73. -var att det var mamman som satt mitt
    emot dem, eller en främling.

  74. Vi antog att de var mer intresserade
    av att följa mammans blick-

  75. -än en främlings.
    Vi får se lite grann.

  76. Jag har inte så många figurer,
    men den här är väldigt intressant.

  77. Y-axeln: ett arbiträrt mått på om man
    följer blick mycket eller lite.

  78. Och här är ålder i månader. Och man
    kan se på de svarta cirklarna-

  79. -i den gruppen utvecklas förmågan
    att följa blick väldigt tydligt.

  80. I den andra gruppen är det
    lite sämre med den förmågan.

  81. Antagandet var att de svarta
    cirklarna skulle vara mamman.

  82. Men det visade sig att när barn
    interagerar med främlingar-

  83. -som de aldrig har sett förut
    och aldrig interagerat med-

  84. -så är de väldigt benägna, redan från
    fyra månader, att följa deras blick.

  85. De är helt enkelt väldigt
    intresserade av nya människor.

  86. Vad gäller individuella skillnader:
    När de interagerar med mittenbilden-

  87. -när de interagerar
    med en främling och med mamman.

  88. När barn interagerar med en främling
    ser vi att barnen ökar förmågan lika.

  89. När man interagerar med sin mamma är
    det annorlunda. Varför vet vi inte.

  90. Det har något att göra med relationen
    mellan barnet och föräldern.

  91. Men det visar på det tidiga intresset
    barnet har för sin omgivning.

  92. Det betyder inte att främlingar
    är mer intressanta än föräldrar-

  93. -för samma barn var med om en annan
    situation. Mamman, eller en främling-

  94. -pratar med barnet väldigt nära.
    Positivt och nära.

  95. Helt plötsligt zoomar den vuxna ut.
    Lite som en vuxen gör med mobilen-

  96. -och tittar igenom barnet och
    svarar inte upp på barnens signaler.

  97. Man mäter hur barnen reagerar.
    Sedan går man tillbaka-

  98. -till den positiva situationen igen,
    så att barnen tycker det är trevligt.

  99. Men under den här perioden som är
    lite jobbig för barnen, samma barn-

  100. -så mätte vi hur de reagerar. Barnen
    reagerar mer när mamman zoomar ut-

  101. -än en främling. Vi gör även studier
    där vi jämför mammor och pappor-

  102. -men i den här studien begränsade
    vi oss till mammor.

  103. Tillsammans visar den här studien-

  104. -att barn väldigt tidigt,
    när de är 2-4 månader-

  105. -inte bara är intresserade av alla
    människor och all social information-

  106. -utan de anpassar den information de
    vill ha givet vem de interagerar med.

  107. När en främling kommer in i rummet
    är man intresserad av vad den tycker-

  108. -men vid en situation i nära trygghet
    är det föräldern som är viktig.

  109. Och förmågan att kunna byta,
    beroende på vem man interagerar med-

  110. -är för mig väldigt förvånande
    att den kunde finnas så tidigt.

  111. Det finns några andra paradigm
    eller experiment-

  112. -som har förändrat hur jag och många
    har sett på små barn. Här är två.

  113. I detta fall får barnen se en liten
    boll som hoppar över en barriär-

  114. -och går fram till en annan boll. 4-6
    månader gamla barn tycker det är kul.

  115. De får se det tills de blir
    uttråkade. I början tittar de spänt-

  116. -och sedan vänder de sig om.
    Då vill de inte se längre.

  117. Då gör man en av två saker.
    Man visar något nytt.

  118. Här har man tagit bort barriären.

  119. Då beter sig bollen på ett av två
    sätt. Antingen hoppar den som förut.

  120. Eller så rör den sig rakt nu. Det är
    bara vid ett av de två tillfällena-

  121. -som barnen tittar tillbaka igen.

  122. Om man slutar vara uttråkad och åter
    fokuserar på det som är framför-

  123. -är det för att man uppfattat
    att något har skett-

  124. -som gör det intressant att titta
    igen. I det fallet där barn-

  125. -reagerar med förvåning, är det fall
    som visuellt sett är mest lika.

  126. Det är när bollen hoppar. Trots att
    det ser lika ut blir de förvånade-

  127. -och tittar igen, och argumentet
    som framförts tror jag på.

  128. Hoppandet är inte längre logiskt. Om
    den lilla bollen vill till den stora-

  129. -det ska tilläggas att man
    ser det som levande ting tidigt.

  130. De såg hoppandet som en funktion
    av att barriären var där.

  131. När barriären tas bort är det här
    ologiskt, eller irrationellt.

  132. Jag kommer tillbaka till det
    i mina studier-

  133. -och irrationellt betyder inte ett
    kognitivt tänkande kring rationellt-

  134. -utan att det inte är ett effektivt
    sätt att ta sig till stora bollen.

  135. Det är en princip som verkar finnas
    tidigt. Det är svårt att se-

  136. -hur det här kan ha något med
    den egna erfarenheten att göra.

  137. Vi verkar ha med oss en känslighet
    för ett antagande-

  138. -om att andra
    ska bete sig funktionellt.

  139. En ännu större förvåning... Det här
    kom för ett antal år sedan och-

  140. -det dök upp vid en internationell
    konferens för spädbarnsforskare.

  141. Alla gick runt
    och var förvirrade och irriterade-

  142. -för det är orimligt att små barn ska
    klara det. Det har befästs i studier.

  143. Vi har också gjort det här.

  144. I det här fallet är det en röd figur
    som försöker ta sig upp för ett berg.

  145. Den åker fram till berget och
    försöker hoppa upp, men lyckas inte.

  146. Då kommer en liten triangel
    och puttar upp den för berget.

  147. I ett annat fall kommer det en blå
    fyrkant och puttar ner den.

  148. När man ser filmerna som vuxen tänker
    man att den gula triangeln är snäll-

  149. -den hjälper.
    Den blåa fyrkanten är dum.

  150. Det är inte alltid triangeln som
    är snäll, egenskaperna kan varieras.

  151. Men det finns en snäll och en dum.
    Vad man gjorde i studien-

  152. -det är att man tog de två objekten
    och gav fram dem till barnen.

  153. Man frågade inte vilken
    de ville ha, det är självklart.

  154. Barnen griper systematiskt efter en.
    Den som hjälper.

  155. Inte för att den är en triangel eller
    gul, utan för att den är hjälpsam.

  156. Det var barn från 6 månaders ålder,
    och senare på ännu yngre barn-

  157. -där röda bollen antingen går
    till den snälla eller den dumma.

  158. Och tremånadersbarnen blir förvånade-

  159. -när den hjälplösa cirkeln
    går till den dumma.

  160. Då ökar de sin titt-tid
    och har svårt att förstå varför.

  161. De stackars författarna som gjort
    studien har fått så mycket kritik-

  162. -för att det är orimligt att bebisar
    ska kunna tänka kring de begreppen.

  163. Jag tror man har kommit fram till
    att det här stämmer.

  164. Det tycker jag är väldigt konstigt.

  165. Studierna var exempel
    på saker som inte direkt-

  166. -kan knytas till erfarenhet som man
    fångar upp i livet efter födseln.

  167. Vissa saker kan eventuellt
    relateras till saker före födseln-

  168. -men det var ett exempel på den rika,
    sociala värld vi har med oss tidigt.

  169. Jag fokuserar på vad som händer när
    barnen interagerar med omgivningen.

  170. Det visar att det förändrar mycket
    hur barn uppfattar det de ser.

  171. Den egna förmågan att kunna utföra
    handlingar påverkar oss-

  172. -och gör att vi får en rikare
    social värld. Det ska jag prata om.

  173. Den första studien vi gjorde
    på området är superenkel.

  174. I det här fallet är det Olga som
    sitter där, hon jobbar på mitt labb.

  175. Hon har bollar på ena sidan
    och en hink på andra sidan.

  176. Hon tar bollarna
    och stoppar i hinken.

  177. Det visar vi för barn
    på ögonrörelsekamera.

  178. Så mäter vi barnens blick på
    6-månadersbebisar, ett år och vuxna.

  179. Och vad vuxna gör, det är att man
    förutsäger vad som ska ske.

  180. Det är i detta fall att man tittar
    på hinken innan bollen kommer fram.

  181. Det gjorde också
    ett år gamla bebisar.

  182. Inte bara att man passivt kan
    bearbeta information som man får-

  183. -utan barnen förutsäger vad som ska
    hända. Det är en ganska stor sak.

  184. Sexmånadersbarnen var usla
    på det här. De följde efter bollen.

  185. Det här blir intressant.
    Vi gjorde en annan del av studien-

  186. -där bollarna rörde sig av sig själv.
    Då satt Olga helt still-

  187. -bara bollarna rörde sig.
    Vi visade inte ansiktet-

  188. -för vi ville inte att hennes blick
    ska styra informationen.

  189. Allt de ser är bollar som rör sig
    och strecken visar rörelsebanan.

  190. Samma när hon flyttar dem
    eller de rör sig själva.

  191. Då kunde inte sexmånadersbarn
    eller ettåringar förutsäga det här.

  192. Inte vuxna heller. Alla följde efter
    bollarna som rörde sig-

  193. -fram till hinken.
    Jag ska visa ett exempel-

  194. -på en ett år gammal flicka.
    Nu ska vi se hur jag får i gång det.

  195. Hoppas jag kan pausa
    vid rätt tillfälle.

  196. Nej. Typiskt.

  197. Hade det här varit större,
    då hade jag visat-

  198. -att den blåa pricken är
    var det här barnet tittar.

  199. Jag lyckas inte. Det är för litet på
    den skärmen. Hade ni sett det här-

  200. -då hade ni sett att den blåa pricken
    låg kvar på hinken-

  201. -innan bollen hade kommit fram,
    barnet förutsåg vad som skulle hända.

  202. Det fångade vårt intresse
    och vi började fundera på-

  203. -hur ettåriga barn
    kan förutsäga framtiden.

  204. Kort tidsintervall, men ändå en
    förutsägelse av vad som ska komma.

  205. Det vi kom fram till-

  206. -är att barn som är ett år gamla
    gillar att stoppa bollar i hinkar.

  207. Om man sätter barn framför grejer,
    och andra ihåliga grejer-

  208. -det behöver inte vara hinkar,
    så gör de det här.

  209. Det är något som utvecklas, att kunna
    gripa och manipulera objekt-

  210. -under denna period, och barn
    gör det för att det finns ett motiv-

  211. -i att göra saker som är utvecklande.

  212. Vi noterade att ettåringar kunde,
    men inte sexmånaders barn.

  213. De har lärt sig att gripa,
    men är usla på att släppa saker.

  214. Därför menar vi att deras egen
    förmåga att utföra en handling-

  215. -gjorde att de förstod andra
    som gjorde samma sak.

  216. Det teoretiska ramverket
    kallas spegelneuronsystemet.

  217. Det är idén om att vi speglar andra
    på ett automatiskt sätt-

  218. -och att vi använder vår egen motorik
    för att förstå andras handlingar.

  219. Det körde vi stenhårt på i år och nu
    ser vi att bilden inte är så enkel.

  220. Men det stämmer att motoriken är
    en central del för att förstå andra.

  221. Jag ska visa några exempel.
    Om vi har rätt i det här antagandet-

  222. -måste vi kunna bevisa det,
    och ett sätt är att byta ålder-

  223. -för att sexmånadersbarn
    kunde inte förutse denna handling.

  224. Men sexmånadersbarn är bra
    även på att stoppa saker i munnen.

  225. Det gör sexmånadersbarn hela tiden.
    Det gör vi innan vi föds också.

  226. Vi visar en situation där någon äter,
    här äter Dorota banan med sked.

  227. Bananer återkommer jag till, det har
    blivit en grej i min forskning-

  228. -men ni får stå ut med det. Hon tar
    skeden och stoppar den i munnen-

  229. -och sexmånadersbarnen
    tittar på skeden-

  230. -och sedan på munnen innan skeden
    kommer fram. Samma sak sker inte-

  231. -om hon sitter helt still och
    skeden tar banan och lämnar banan-

  232. -utan att hon rör händerna.
    Då förutsäger de inte det.

  233. Eller, i en annan situation,
    där hon doppar en kam i vatten-

  234. -och kammar sitt hår. Det kan inte
    sexmånaders barn förutsäga.

  235. Argumentet vi för fram är att de har
    lite erfarenhet av att kamma sig-

  236. -dels på grund av bristande hår,
    dels på korta armar. De når inte upp.

  237. Vi börjar känna oss trygga.
    Det finns något med erfarenheten-

  238. -som gör att vi förstår andra
    människor. Man kan även vända på det-

  239. -och gå upp i ålder. En uppgift
    tvååringar tycker är superskoj-

  240. -och börjar bli bra på
    i större utsträckning än yngre barn-

  241. -är att lägga pussel. Här är
    ett pussel anpassat för tvååringar.

  242. Nu vet jag inte
    vems händer det är, men någon-

  243. -tar bitarna och lägger på pusslet.

  244. Barnen har ju ingen uppgift,
    men de observerar det här passivt.

  245. Vi ser att tendenserna
    att titta på päronet-

  246. -och inte på rätt ställe,
    bara någonstans på brickan-

  247. -så att de förstår att den ska dit,
    att det finns ett mål-

  248. -och att de gör det innan.

  249. Det kan 2-åringar göra ibland
    och 1,5-åringar absolut inte.

  250. Graferna är till för att visa
    att jag vet vad jag pratar om-

  251. -snarare än att man måste förstå
    grafen, men data ger trovärdighet.

  252. Vi mätte alltså barnens förmåga
    att lösa pussel själva.

  253. 1 - då är de jättebra. 0,4 - inte så
    bra på att lägga pussel själva.

  254. På den andra axeln visar vi hur långt
    innan de tittade till brädan.

  255. Negativa tal betyder att de är före.

  256. Barn som var bra på att lägga pussel-

  257. -är bra på att förstå andra
    människors pusselläggande-

  258. -och kan faktiskt
    förutsäga handlingarna.

  259. Vi känner oss tryggare i
    att det finns något här-

  260. -och lägger man ihop studierna
    ser man att det finns-

  261. -ett samband mellan att när barn
    utvecklar en förmåga-

  262. -förstår de också andra. En tät
    sammankoppling mellan systemen.

  263. Vi har gjort antagandet att det
    har sin grund i spegelneuronsystemet-

  264. -och det här är bara en bild
    för att jag ska nämna det.

  265. Men det är tre olika delar i hjärnan
    som är ganska centrala för det här.

  266. Men vi har fortfarande dålig
    bevisföring för vårt argument.

  267. Vad vi har, det är samband.
    Korrelationer.

  268. När man blir bra på någonting
    kan man förstå någonting.

  269. Men som forskare vill man manipulera
    något och se om effekten försvinner.

  270. Det skulle vi aldrig göra på bebisar,
    men vi kan göra studien på vuxna.

  271. Vi gjorde så här. En rörig figur, men
    min hand är längst upp till vänster.

  272. Vi har massa markörer på min hand.
    Det är markörer...

  273. Ett rörelsemätningssystem.
    Vi har massa kameror i rummet-

  274. -som är känsliga för reflektionen
    av ljuset från markörerna.

  275. När jag rör handen ser kamerorna
    bara de punkter som markörerna utgör.

  276. Det är de som är på bild C här nere.
    Till höger är det min hand.

  277. Men vi ville visa bara rörelsen
    från min hand, inte min hand.

  278. Problemet med tidigare studier är:
    Ser man en hand så förstår man saker.

  279. Händer griper efter saker
    och man kan resonera sig fram-

  280. -och komma på att handen är på väg
    någonstans för att det är en hand.

  281. Men vårt antagande har varit
    att man speglar motoriken.

  282. Inte förståelsen av en hands
    funktion, utan rörelsemönstret.

  283. I det här fallet lät vi min hand
    gripa efter en nallebjörn.

  284. Vi visade det för vuxna,
    men vi spädbarnsforskare-

  285. -kunde inte göra vuxenstimuli,
    så därför griper jag efter en nalle-

  286. -som låter lite när jag tar i den.

  287. Men vad vi lyckades med var
    att när de vuxna såg det här-

  288. -förutsåg de målet med handlingen.

  289. Men när vi flyttade runt punkterna
    så att rörelsen var likadan-

  290. -men utan motoriken från en hand,
    då kunde de inte förutsäga det här.

  291. Nu börjar vi hamna lite närmare.
    Men vad som också är intressant...

  292. "Biological" här är den biologiska
    rörelsen när jag rör min hand.

  293. Vi frågade de vuxna efteråt:
    "Vad såg du?"

  294. Hälften av de vuxna sa:
    "Det var en hand."

  295. Den andra hälften sa: "Det kanske var
    bin som rörde sig i en svärm"-

  296. -"eller ett flygplan,
    eller bara nonsens."

  297. Men det är en intressant distinktion,
    för de som såg en hand-

  298. -ska inte vara bättre
    på att förutsäga om det är-

  299. -det motoriska systemet som
    har hand om att förutsäga framtiden.

  300. Man ser här att de vita prickarna
    är de som inte förstod någonting-

  301. -och de svarta förstod att det var
    en hand, och det är ingen skillnad.

  302. Vi tror det är motoriken, inte en
    allmän förståelse, som gör det här.

  303. Men för att göra det krångligt,
    så gjorde vi en studie-

  304. -med något som heter TMS. Det gör
    man inte på bebisar, bara på vuxna.

  305. TMS är en magnet,
    som när den dras i gång-

  306. -kan förändra hjärnaktiviteten
    direkt, tidslåst.

  307. Så vad vi gjorde, eller min doktorand
    Claudia, hon åkte ner till-

  308. -Italien till dem
    som upptäckte spegelneuronsystemet-

  309. -och lärde sig deras TMS-maskin.
    Hon hittade två hjärnområden-

  310. -som vi vet finns, men de är lite
    svåra att hitta med apparaten.

  311. När hon aktiverade magneten på ett
    ställe började handen röra sig.

  312. Hon hittade den del av hjärnan som
    styr handens programmeringsmotorik.

  313. En annan del, då började benet
    röra sig. Två punkter i hjärnan.

  314. Sedan visade hon filmerna där jag
    grep efter en liten röd dinosaurie-

  315. -men det är samma sak. Och när handen
    börjar röra sig på bilden-

  316. -aktiverades magneten.
    Jag var oerhört nervös-

  317. -när hon sa att hon hade
    ett resultat. För vår hypotes-

  318. -att det har att göra med motoriska
    systemet kräver ett enda resultat-

  319. -och det är att när vi stör motoriska
    aktiviteten som kontrollerar-

  320. -observatörens hand, så ska man inte
    kunna förutsäga vad någon annan gör.

  321. Men inte när vi
    stimulerar benområdet-

  322. -för det har inget att göra
    med förståelsen av en hand.

  323. Som tur var blev det som vi ville.

  324. När vi stör ut hjärnans processering
    av den egna motoriken-

  325. -för en hand, kan vi inte förutsäga
    andra händers målinriktning-

  326. -mätt med ögonrörelser
    på samma sätt som tidigare.

  327. Det kändes skönt, för det är
    den experimentella manipulationen-

  328. -som visar att vi var på rätt väg
    och att första antagandet var sant.

  329. Så...

  330. ...för två år sedan var vi här.

  331. Det motoriska systemet
    och spegelneuronsystemet-

  332. -som gör att vi
    förstår andra människor.

  333. Jag var nöjd och tänkte:
    "Kan det vara så enkelt?"

  334. Människor konfronteras ju
    med mycket information, även bebisar.

  335. Det finns olika information som borde
    kunna hjälpa oss att förstå andra.

  336. En sådan sak är kultur.

  337. Inte med hänvisning till finkultur,
    utan miljön runt omkring oss.

  338. Många saker ser vi regelbundet, trots
    att vi inte kan utföra dem själva.

  339. Om min förståelse av andra
    helt är beroende av min motorik-

  340. -då blir jag ju väldigt begränsad.
    Därför åkte vi till Kina-

  341. -och det var därför mina barn
    var med på bild. Vi åkte till Kina-

  342. -då åkte jag, mina tre barn, min fru,
    min mor och doktoranden Dorota-

  343. -som en liten klan. Vi åkte till
    Sheng dou och gjorde följande studie:

  344. Den gjorde vi i Kina och i Sverige.

  345. Här ser vi Hanna och Claudia
    som äter majskrokar med ätpinnar.

  346. Varför visar vi det här? I det ena
    fallet åt de majskrokar med sked.

  347. En typisk västerländsk sked. Eller så
    åt de majskrokar med ätpinnar.

  348. Och tanken var att...

  349. ...vi ville undersöka den kulturella
    betydelsen hos små spädbarn...

  350. ...för att förstå andra människor.
    Argumentet skulle då vara att...

  351. ...om det bara handlar om motorik,
    att föra händer till munnen...

  352. ...då skulle alla barn
    förutsäga allt.

  353. Barnen är åtta månader,
    så de är jättesmå.

  354. Men om det är kulturen i sig,
    alltså miljön-

  355. -som är viktig för att förstå andras
    handlingar, då skulle Kinas spädbarn-

  356. -förstå när man äter med pinnar men
    inte med den västerländska skeden.

  357. Och de svenska barnen skulle
    ha svårt att förstå ätpinnar.

  358. Vad vi fick i stället var
    ett snyggt interaktionsmönster-

  359. -som ser ut så här.
    Nu ska jag säga rätt.

  360. De blåa är skedar och de röda
    är ätpinnar. Jag ska förklara det.

  361. Vad det helt enkelt visar är att barn
    i Sverige är bra på att förstå-

  362. -när de ser någon som äter med sked,
    men dåliga på att förstå ätpinnar.

  363. Och i Kina tvärtom. Där förstår barn
    när de ser någon äta med ätpinnar-

  364. -men inte med sked. Detta gällde
    handlingar barnen kunde utföra själv-

  365. -som att stoppa saker i munnen.
    Ätpinnar eller sked-

  366. -eller flytta runt objekt
    kunde ingen förutsäga.

  367. Det visar att det inte finns
    någon enkel förklaring-

  368. -utan flera olika saker
    behövs samtidigt.

  369. Man behöver kunna utföra handlingen
    själv för att förstå andra-

  370. -men handlingen behöver också
    förekomma ofta i miljön runt omkring.

  371. När de två sakerna finns, då leder
    det till förståelse av sin omgivning-

  372. -inte bara en diffus förståelse,
    utan en förmåga att förutsäga saker.

  373. Varför ska man kunna förutsäga
    vad som sker?

  374. Det är så att det tar tid för vår
    hjärna att bearbeta information.

  375. Om man inte förutsäger vad som sker,
    då är man alltid efter.

  376. Bollar som kastas mot en slår en
    i pannan, sträcker någon ut handen-

  377. -reagerar man med förvåning.
    Det är omöjligt-

  378. -att interagera med människor,
    om man inte ligger ett steg före.

  379. Och på den här nivån precis förutser
    vad som ska ske en sekund senare.

  380. Så det är en central del av social
    interaktion och mänskligt varande.

  381. Det gäller t.o.m. den egna kroppen.
    Om jag sträcker ut handen-

  382. -och inte förutsäger konsekvenserna,
    landar jag pladask-

  383. -för att tyngdvikten dras framåt.
    Vad som sker är att-

  384. -när jag planerar att röra handen,
    lutar jag mig bakåt.

  385. En planering av vad som ska ske.
    I förväg lutar jag mig bakåt-

  386. -så att jag håller balansen.

  387. Förmågan att förutsäga
    vad som ska ske är central-

  388. -vad gäller egna handlingar
    och interaktion med andra.

  389. Det kanske jag skulle
    ha sagt från början.

  390. För att återkomma till figuren
    jag bygger upp-

  391. -om hur vi förstår andra,
    så har det dykt upp en del-

  392. -och det är kulturens betydelse
    som jag pratade om.

  393. Vi har gjort andra studier,
    jag ska nog hoppa över snabbt-

  394. -där vi visar på andra viktiga saker.
    I det här fallet-

  395. -griper vi hela tiden efter samma
    objekt, fastän det finns massa olika-

  396. -och visar det för bebisar.
    Eller griper vi efter olika saker.

  397. Där visar vi att det är först
    när saker sker många gånger-

  398. -som små barn kan förutsäga dem.
    En effekt av statistiskt samband-

  399. -eller regelbundenheter i miljön
    över tid, är också viktigt-

  400. -för att kunna förutsäga andra.
    Det är ett steg till.

  401. En annan sak är relationer mellan
    människor sedan tidigare.

  402. Så vi har en studie,
    som jag tycker är rolig:

  403. Två tjejer sitter bredvid varandra.
    Den ena tar en leksak-

  404. -och lägger på en kon,
    hon i grön t-shirt.

  405. Den andra tar leksaken från den gula
    konen och stoppar på den blå lådan.

  406. Hur uppfattar små barn och vuxna det?
    Det finns två sätt:

  407. Antingen som två individer
    som utför olika handlingar-

  408. -eller som om de samarbetar.

  409. Hur kan vi testa det?
    Genom att låta tjejen i lila-

  410. -gå ut, den andra tjejen byter plats,
    tar upp en ny leksak.

  411. "Hm, en leksak.
    Vad ska jag göra med den?"

  412. Då tittar barnen snabbt
    på en av de två platserna-

  413. -och vilken plats de tittar på beror
    på vilken information vi gett barnen.

  414. Före händelserna
    finns det en serie barn-

  415. -som fick se att de två pratar med
    varandra och har en bra interaktion.

  416. När hon håller upp bollen
    antar barnen att de samarbetar-

  417. -för hon har alltid lagt den på den
    gula förut, men när hon byter plats-

  418. -tror de att hon ska lägga den på den
    blå, för vi tolkar det som att hon-

  419. -uppfyller det gemensamma målet
    att nå till den blå.

  420. Men om de två personerna
    tidigare har ignorerat varandra-

  421. -och tagit avstånd från varandra,
    då gör barnen inte det antagandet.

  422. Spädbarn har förmåga att läsa sociala
    interaktioner mellan människor-

  423. -och använda det för att senare
    förutsäga vad folk ska göra.

  424. Samarbeten och sociala interaktioner
    tycks vara viktigt i sammanhanget.

  425. För att gå vidare finns det-

  426. -en effekt av framtida mål,
    att om jag-

  427. -griper efter något för att senare
    placera det försiktigt på en hylla-

  428. -eller griper efter något
    för att kasta det.

  429. Det påverkar barnens förmåga
    att förutsäga min griprörelse.

  430. Om jag ska lägga det uppe på en hylla
    är de snabbare till det målet-

  431. -än om jag senare
    ska kasta i väg det.

  432. Det är inte bara det man ser, utan
    sammanhanget där en handling sker-

  433. -påverkar också väldigt tidigt
    barnens förståelse.

  434. Så det som för två år sedan var
    en oerhört enkel historia-

  435. -där spegelneuronsystemet gör
    att vi kan förutsäga andra-

  436. -håller på att utvecklas till en
    komplex bild. Kan bli problematiskt-

  437. -för mig, för det har hotat mitt
    teorisystem. Man kan se det som-

  438. -att spädbarn har en rik förståelse
    av sin omgivning-

  439. -och att de kan ta in information-

  440. -och skapa en ganska kvalificerad
    förståelse av sin omvärld.

  441. Mätt i den bemärkelsen av hur väl de
    lyckas förutsäga vad som ska ske.

  442. Jag tänkte ta den favoritstudie
    av de studier jag har gjort själv-

  443. -för att runda av det här.
    Den studien vill jag ta upp-

  444. -för att den visar på att det här
    är ganska komplicerade strukturer-

  445. -och att flera olika mekanismer kan
    finnas samtidigt även hos små barn.

  446. Vi frågar inte vuxna: "Vilken
    mekanism gör att vi förstår andra?

  447. Det är ju en förenkling. Och en
    liknande sak är det ju hos barn-

  448. -så jag har målat upp en väg
    till förståelse-

  449. -som går via erfarenheten med olika
    sociala interaktioner och motorik.

  450. Men det finns ju flera olika
    processer som samverkar-

  451. -för att skapa en rik förståelse
    av sin omgivning. I den här studien-

  452. -får barn se att
    två personer pratar med varandra.

  453. En säger att hon är väldigt hungrig
    och tar upp en skål bananer-

  454. -och börjar äta med en sked,
    därav temat.

  455. Den andra tjejen tittar på
    och frågar om hon kan få lite.

  456. Vi ska se. Jag glömmer trycka.
    Klart hon får lite banan.

  457. Det är ju ändå för barn det här,
    så vi är snälla.

  458. Som matar henne med banan.
    Det här kan se konstigt ut-

  459. -men när vi frågar föräldrarna till
    barnen mellan 4 månader och 1 år-

  460. -i alla fall där barnen är 1 år:
    "Ser det ut så hos er?"

  461. Alla föräldrarna sa:
    "Ja, det gör det."

  462. Från ett vuxenperspektiv, om man inte
    är i en intensiv småbarnsperiod-

  463. -tänker man att så är det inte hemma,
    vuxna matar inte varandra med banan.

  464. Det är väl matandet man känner igen.
    Och bortsett från att-

  465. -vi lyckades inte få ett barn
    att göra det här på ett snyggt sätt.

  466. De kände igen sig i situationen.
    Andra barn såg en annan situation.

  467. Där pratar två tjejer också.
    Den ena säger att hon är hungrig-

  468. -och tar upp bananer och äter.
    Den andra säger: "Kan jag få banan?"

  469. Visst, men bananen läggs
    på baksidan av hennes hand.

  470. Då böjer hon sig ner och äter från
    handen. Spädbarnen gjorde inte så.

  471. När vi frågade föräldrarna om det
    sa de: "Det här är inte vanligt."

  472. "Det här är någonting konstigt."
    Det var ju lite skönt.

  473. Nu ska jag göra två saker samtidigt.
    Jag kommer att hoppa lite i datan.

  474. Vi ville se det vi sett tidigare.

  475. Vad betyder den egna erfarenheten
    för att kunna förutsäga andra?

  476. Jag gillar det för det illustrerar
    kraften i att undersöka spädbarn.

  477. Vi kunde fråga föräldrarna:
    "När började du mata ditt barn?"

  478. Jag kan inte säga när jag började
    mata mina barn, men när de var 1 år-

  479. -så visste jag exakt. Det beslutet
    fattade man mellan 4 och 6 månader.

  480. Det höll man fast vid och från ett
    pappaperspektiv är livet lugnt innan-

  481. -och efteråt är det gegga överallt.
    Det sitter kvar hos föräldrarna.

  482. Så vi frågade: "När började du
    mata ditt barn?" Och så jämförde vi-

  483. -hur bra barnen är på att förutsäga
    det med sin erfarenhet i livet-

  484. -mätt i dagar, med att bli matade.
    Då ser det ut så här.

  485. Det är livserfarenhet på Y-axeln.

  486. Det är deras förmåga att förutsäga
    det här och negativa siffror är före.

  487. Vi ser att barn med mycket erfarenhet
    är bra på att förutsäga det-

  488. -jag får inte,
    men jag gör det statistiskt.

  489. Går man från noll, vilket är
    att nå målet samtidigt med handen-

  490. -så är det skiljelinjen mellan
    att vara prediktiv och reaktiv.

  491. Det krävs 196 dagar av erfarenhet
    för att kunna förutsäga något.

  492. Det är mycket erfarenhet
    för ett litet barn.

  493. Men jag tycker det finns något här.

  494. Samtidigt gjorde vi en annan sak: Vi
    mätte storleken på barnens pupiller-

  495. -för att mäta förvåning
    eller uppmärksamhet.

  496. Pupillen blir stor i ett mörkt rum
    för att släppa in mer ljus i ögat.

  497. Men det finns en annan egenskap hos
    pupillen. Att den faktiskt speglar.

  498. Den påverkas av mängden
    noradrenalin i hjärnan.

  499. Hur uppmärksam och fokuserad man är.

  500. Vi kan mäta en signalsubstans
    genom att titta på pupillen.

  501. Och vad vi såg var
    att i de filmerna...

  502. Förändring i pupillen över tid. I de
    filmer där matningen sker vanligt-

  503. -sker ingenting spektakulärt
    med pupillen.

  504. När maten läggs på baksidan av handen
    och hon ska äta-

  505. -så sker det varje gång,
    markerat med grå rutor-

  506. -varje gång handen går fram
    vid tre matningar.

  507. Varje gång ökar pupillen,
    och går ner. Så ökar den igen.

  508. Det håller på länge,
    tills barnen slutar titta.

  509. De slutade aldrig bli förvånade.
    Och det konstiga är-

  510. -att det inte var bara 1-åringarna
    som blev förvånade, de förutsåg ju-

  511. -utan 6-månadersbebisarna var precis
    lika förvånade, den ljusa linjen.

  512. Den mörka är tolvmånadersbarnen.

  513. I en studie visar vi samma sak
    på 4-månadersbebisar.

  514. De blir också förvånade.
    Och det är intressant-

  515. -för att vi har
    två samtidiga processer.

  516. Ett erfarenhetsberoende system
    för att förutsäga vad som ska ske-

  517. -och det utvecklas när man har
    erfarenhet av att göra samma sak.

  518. Det andra systemet
    är mindre beroende av erfarenhet-

  519. -eller oerfarenhetsberoende, men jag
    får inte säga det ordet utan bevis.

  520. Men vi kunde notera att många av
    de här barnen inte blev matade-

  521. -och ändå blev de förvånade när
    matningen var på ett orimligt sätt.

  522. Vi har sett i flera kontrollstudier
    att vad det handlar om-

  523. -inte bara är konstigt,
    utan irrationellt.

  524. Som när bollarna
    hoppade över barriären-

  525. -och de blev förvånade,
    så är det här att-

  526. -man behöver ingen erfarenhet
    utan kan se från social interaktion-

  527. -att den utförs på ett sätt
    som inte är effektivt.

  528. Ska mat in i munnen, då lägger man
    den inte på baksidan av handen.

  529. Det var det jag skulle säga. Tack.

  530. Stort tack.
    Fantastiskt roligt att höra.

  531. Vi ska släppa in några frågor,
    jag har bara en fråga:

  532. Du har ju nu jobbat med spädbarn.
    Gjorde du experiment även på vuxna?

  533. Är det lättare att jobba med vuxna
    än med spädbarn eller tvärtom?

  534. Det krävs en helt annan mentalitet.
    Det är roligt att jobba med små barn-

  535. -men eftersom de inte
    kan svara på frågor-

  536. -gör vi saker de tycker är roliga
    att titta på.

  537. De får ett incitament att vara
    uppmärksamma, vi får data på köpet.

  538. De fattar inte att de är med
    i en studie. Föräldrarna vet det.

  539. De tittar på något roligt och går.
    Vuxna är ju lite annorlunda-

  540. -så jag jobbar nog hellre med barn.

  541. Vad bra. Nu ska du få svara på några
    vuxna frågor i alla fall.

  542. Långt där bak har vi en.

  543. Där tar vi. Det var halvlångt bak.

  544. Stå gärna upp när du ställer frågan.

  545. Jag har en undring.
    När jag hör dig så-

  546. -får man en känsla av att under
    alla förmågor ligger en förmåga-

  547. -att koordinera sina rörelser,
    någon mer grundläggande sak.

  548. Kan du säga något om koordinering
    och vad som är medfött-

  549. -när det gäller koordinering från
    början; motoriska färdigheter-

  550. -titta på andra, ta ett objekt
    och sådana saker.

  551. Vad som verkar vara medfött
    är en förmåga att vilja utvecklas.

  552. En nyfikenhet hos det lilla barnet
    att arbeta med sin motorik.

  553. Det finns det klassiska exemplet-

  554. -på när barn slutar krypa
    och börjar gå.

  555. Vill man komma från A till B och
    är bra på att krypa är det enklast.

  556. Men barnen slutar
    och börjar stappla omkring.

  557. Det är oerhört konstigt, för de kan
    ju inte se vart det leder någonstans.

  558. Ändå finns det en inneboende
    drivkraft att utforska sin omgivning-

  559. -och egna förmågor och möjligheter.
    Den förmågan tror jag är medfödd-

  560. -och är en grundläggande
    förutsättning för utveckling-

  561. -på en individuell nivå. Olika saker
    utvecklas olika i olika åldrar-

  562. -och det hänger ihop med
    hjärnans mognad och kroppen.

  563. Mellan 4 och 6 månader blir man
    bra på att gripa efter saker-

  564. -och det finns anledningar till
    varför man inte gör det tidigare.

  565. Men för att svara delvis på din fråga
    är det motivationen att utvecklas-

  566. -skulle jag säga
    är medfött i det här.

  567. En fråga till.

  568. Jag har en undring om
    den sociala integrationen-

  569. -börjar med ett barn, och kulturen.
    Präglingen man får på olika sätt.

  570. Finns det några studier om skam
    och just ett barns utveckling?

  571. Ett barn får en present
    och föräldrarna säger:

  572. "Tacka nu faster för presenten."
    Barnet kanske inte är intresserat-

  573. -men det är föräldrarnas skam som
    trycker på den sociala acceptansen.

  574. Och det är ju bara en del i
    den här mönsterpräglingen man har.

  575. Barn socialiseras in i en tillvaro,
    och där är föräldrarna viktiga-

  576. -för den processen.
    De mekanismer jag pratat om i dag-

  577. -är grundläggande. Ingen säger
    vad som är rätt och fel-

  578. -utan man är sin egen, det utvecklas
    utan att någon talar om det.

  579. När barnen blir äldre
    tillkommer en dimension-

  580. -och det kan hänga ihop med
    en känsla för rätt och fel-

  581. -att man ska hjälpa och inte hjälpa.
    Man har sett att-

  582. -det kan häng ihop med
    utveckling av empati-

  583. -vad som är rätt och fel och förmågan
    att känna in omgivningens krav.

  584. Forskningen finns inte än som länkar
    ihop den tidigaste utvecklingen-

  585. -med vad som händer sedan.
    Det är något vi håller på med nu.

  586. Tanken är att vi ska följa 120
    spädbarn från 6 månader till 5-6 år.

  587. Vi undersöker sådana här saker
    för att kunna se-

  588. -hur det linkar ihop
    med senare utveckling.

  589. Vad ger det att vara bra på
    att läsa sociala signaler som bebis?

  590. Går det lättare i livet? Vad händer
    om man har problem med det?

  591. Det vi ingenting om än. Men kanske
    om fem år, när studien är klar.

  592. Då hinner vi med en kort sista fråga.

  593. Språket har ju stor betydelse,
    och det är svårt att separera.

  594. Men om föräldern
    använder teckenspråk-

  595. -då kan barnet vid sex månader svara,
    lättare för barnet med teckenspråk-

  596. -än oralt, prata.
    Har ni gjort några försök med detta?

  597. Där kan ni komma åt språkbiten
    på ett annat sätt.

  598. Vi har börjat titta lite grann på
    språk och på hur de här förmågorna-

  599. -hänger ihop med senare
    språkutveckling, och det gör de.

  600. Det är väl det enda vi vet
    av vad som sker sedan.

  601. 8-månadersbebisar
    som kan läsa sociala signaler-

  602. -utvecklar tidigare ett språk, mätt i
    antal ord de kan när de är två år.

  603. Teckenspråk
    är en intressant koppling.

  604. Jag tar med mig det.
    Där har vi förmågan att agera-

  605. -och läsa motoriska handlingar
    hos alla andra. Bra idé. Tack.

  606. Vad bra, där avslutar vi med en bra
    idé. En varm applåd till Gustaf.

  607. Textning: Charlotte Arwedsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur uppfattar spädbarn andra människor?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreläser här om hur barn tolkar omgivningen redan från tidig ålder. Genom att undersöka små barn kan vi komma närmare svaret på frågan om vad vi har med oss från födseln och hur mycket vi formas av våra erfarenheter och omgivningen. Här berättas om olika experiment och vilka slutsatser man kan dra av av resultaten. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnpsykologi, Kognitiv utveckling hos barn, Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Hur uppfattar spädbarn andra människor?

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreläser här om hur barn tolkar omgivningen redan från tidig ålder. Hur mycket har vi med oss från födseln och hur mycket formas vi av våra erfarenheter? Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Alkohol och belöningssystemet

Vem utvecklar ett beroende till alkohol och hur stor roll spelar arv och miljö? Anna Söderpalm Gordh är docent i experimentell psykiatri vid Sahlgrenska akademin och studerar alkoholens belönande egenskaper och dess påverkan på hjärnan. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Bipolär - nedstämd eller upprymd

Varför är inte alla positiva hela tiden? Mikael Landén är professor och överläkare i psykiatri och berättar om bipolärt syndrom. Det kan innebära att man pendlar mellan depression och mani. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Att lära sig språk

Karin Andersson är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och samtalar här med Patrik Hadenius om barns språkutveckling. Hon berättar om tre vanliga myter om hur barn lär sig språk. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.