Titta

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Om UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Konferens där vi får ta del av svensk och internationell forskning om skolan. Professorer från prestigeskolor i Singapore, Hongkong och Korea delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med lärare från Jönköping och Ängelholm. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Till första programmet

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund : Skola hela dagenDela
  1. Innan jag börjar vill jag inleda
    med att berätta lite om Sydkorea.

  2. Sydkorea är ett väldigt litet land.

  3. Sydkoreaner känner inte till Sverige
    särskilt väl än.

  4. Men Ingrid Bergman...

  5. ...och er hjälp under Koreakriget...

  6. ...är högt uppskattad.
    Tack återigen för det.

  7. Och naturligtvis de här människorna.

  8. Jag har gjort lite forskning-

  9. -och jag lärde mig att säkerhets-
    tändstickan är viktig här.

  10. Och det är här är den bok
    som jag läste i somras.

  11. Har ni sett filmen?

  12. Okej.

  13. Sydkorea är ett väldigt litet land,
    till storleken-

  14. -men det har 50 miljoner invånare.

  15. Så jag tror att, när det gäller ytan...

  16. ...och folkmängden,
    så är vi ett väldigt tätbefolkat land.

  17. De viktiga industrierna i Sydkorea
    är halvledare, bilar, mobiltelefoner-

  18. -olja, kemi, stål och fartygsbyggnad.

  19. Ni känner säkert till
    de här företagens logotyper.

  20. Inom sport, fotboll, var vi värdland
    för världsmästerskapen 2004.

  21. Vi tyckte väldigt mycket om det.

  22. Känner till det här?
    Det är sydkoreanskt.

  23. Vi är väldigt stolta över honom.

  24. Det här är vår mat om ni är
    intresserade av att äta. Det är jag.

  25. Koreansk mat är väldigt färgstark.
    Vi använder mycket grönsaker.

  26. Om ni är intresserade av olika slags
    matlagning, kom gärna till Sydkorea.

  27. Vårt alfabet. Vi har tio vokaler
    och fjorton konsonanter.

  28. Två mindre än ett engelskt alfabet.

  29. Vi är... Koreanska
    är ett väldigt fonetiskt språk.

  30. Så det är väldigt lätt
    att lära sig språket.

  31. Om jag får två timmar på mig kan jag
    lära er läsa och skriva koreanska.

  32. Det här är ett exempel på hur man i
    vårt språk kan behandla siffror snabbt.

  33. Mycket snabbare än på engelska.

  34. På engelska är det
    ganska komplicerat med räkneord-

  35. -men koreanska är mycket enklare.

  36. Det kan vara en anledning
    till att vi är bra på matte.

  37. Om ni vill att era elever
    ska bli bra på matte - byt språk.

  38. Nu följer en kort sammanfattning
    av utbildningssystemet i Sydkorea.

  39. Vi har förskola, grundskola,
    gymnasium och högre utbildningar.

  40. Förskolan börjar vid fem års ålder.

  41. Jag kan säga...
    Hoppsan, jag gjorde inget.

  42. Man börjar tidigt. Man har tre år i
    mellanskolan, motsvarande högstadiet.

  43. Och tre år i motsvarande gymnasiet.

  44. Med grundskola och gymnasium
    blir det tolv år sammanlagt.

  45. Om vi räknar med förskolan
    blir det tretton år.

  46. Vi har många olika slags
    högre utbildningar.

  47. Eleverna kan välja...

  48. ...mellan yrkesinriktade studier
    eller akademiska studier...

  49. ...när de går i elfte klass.
    Vi väljer alltså väg väldigt sent.

  50. Även efter att man har bestämt sig
    kan man läsa på alla universitetsnivåer.

  51. Det är ett väldigt öppet system.

  52. Den nationella läroplanen
    är ganska strikt.

  53. Vi skulle vilja öppna upp den
    och göra den mer flexibel.

  54. Läroplanen är flexibel
    på de olika nivåerna.

  55. Skolorna kan själva bestämma
    hur de implementerar den.

  56. Vi har tio huvudämnen till tionde klass.

  57. Alla lär sig samma saker
    till och med tionde klass.

  58. Det här är en anledning till att vi får
    bra resultat i internationella studier.

  59. Vi har helt enkelt en längre skolgång.

  60. Som är obligatorisk.

  61. Från elfte klass börjar man
    med flexibla och valbara ämnen.

  62. Vi har tre olika sorters läroböcker.

  63. En sort är statliga böcker, den andra
    är lokala myndigheters böcker-

  64. -och den tredje är böcker som har
    godkänts av lokala myndigheter.

  65. Staten har också som mål-

  66. -att utveckla och distribuera
    digitala läroböcker.

  67. I alla ämnen kan man ha
    tryckta läroböcker-

  68. -eller digitala läroböcker.

  69. För alla läroböcker
    finns det handledningar för lärare.

  70. Utbildningsväsendet är organiserat
    på statlig nivå och på lokal nivå.

  71. På statlig nivå finns
    utbildningsministeriet-

  72. -som leds av vår vicepremiärminister.

  73. I vanliga fall är ministern
    chef för ministeriets ministrar-

  74. -men nu är utbildning så viktigt
    att den som är chef för ministeriet-

  75. -är vicepremiärministern.

  76. Ministeriet tillsätts av presidenten.

  77. Ministeriet bestämmer regelverket
    för alla utbildningsnivåer-

  78. -högre utbildning, vuxenutbildning,
    informell utbildning och så vidare.

  79. På lokal nivå styrs arbetet
    av en skolinspektör-

  80. -och han väljs
    av medborgarna i lokala val.

  81. Han. Eller hon. Okej.

  82. Mandatperioden är fyra år.

  83. De lokala skolmyndigheterna
    styr över grundskola och gymnasium.

  84. Nu kan man ha en skolinspektör-

  85. -som har andra åsikter än ministern.

  86. Alltså vicepremiärministern,
    som leder utbildningsministeriet.

  87. Vad händer då?
    Ministeriets regelverk är en sak.

  88. Men hur man implementerar det lokalt
    är en annan sak.

  89. Det är en stor politisk fråga, ett stort
    politiskt dilemma i Sydkorea just nu.

  90. Det vi har gjort...

  91. Andelen elever som går ut gymnasiet
    med godkända betyg-

  92. -är den högsta i världen.

  93. Jag kommer att säga "högst i världen",
    "högst i världen" en del-

  94. -men det behöver inte betyda bra,
    bara att siffrorna är högst.

  95. Andelen som går vidare till högre
    utbildning är också högst i världen.

  96. Det har varit så de senaste sex åren.

  97. Nyligen, för att förbättra
    utbildningens kvalitet-

  98. -har ministeriet utvecklat
    nya riktlinjer för välfärden i skolan.

  99. Skolor är inte längre
    utbildningsinstitutioner.

  100. De är omvårdnadscenter.

  101. De är omvårdnadscenter
    och inte utbildningsinstitutioner.

  102. Skolorna erbjuder
    gratis varma måltider-

  103. -samt gratis barnomsorg
    under hela dagen.

  104. Den här idén
    kom från de nordiska länderna.

  105. Det är ert fel att statens pengar tar
    slut på grund av de här förändringarna.

  106. Staten är väldigt fattig nu.

  107. Allt är gratis och folk förväntar sig
    att få de tjänsterna gratis.

  108. Kan ni inte ändra på hur ni gör?

  109. Vi bryr oss om säkerheten på skolorna.

  110. Våld och brottslighet ökar på skolorna,
    och det är ett stort problem.

  111. Det är ett stort socialt problem.

  112. Ministeriet försöker erbjuda
    säkerhet, skolpatruller-

  113. -och andra slags...åtgärder.

  114. Vi har en klasslärare för varje klass.

  115. En lärare håller i en klass.

  116. Och den läraren är huvudansvarig-

  117. -för alla barn i den klassen.

  118. Om det uppstår nåt problem är det
    läraren som tar det första steget.

  119. Så det är klassläraren-

  120. -som är ansvarig för barnens
    uppförande, punktlighet och skolk.

  121. Läraren ser också till att allt
    som behövs finns på plats för alla.

  122. Likvärdighet är ett stort problem i vårt
    samhälle och i vår utbildningspolitik.

  123. Det är en ideologisk skillnad på-

  124. -att satsa på likvärdighet
    eller att satsa på förträfflighet.

  125. Jag ska prata mer om det-

  126. -men likvärdighet behöver inte innebära
    att man offrar förträfflighet.

  127. För att minimera skillnaderna
    i utbildningens kvalitet mellan skolor-

  128. -har man anlagt ett rättviseperspektiv
    på många olika sätt.

  129. Vi har stödprogram för special-
    undervisning och extraundervisning.

  130. Vi ger landsbygdsskolor
    mer pengar och stimulansåtgärder.

  131. För att alla ska få
    samma kvalitet på utbildningen-

  132. -har vi en egen tv-station
    för utbildningsprogram.

  133. De har fem kanaler,
    inklusive internetkanaler.

  134. De erbjuder alla sina
    utbildningsprogram gratis.

  135. Ni känner väl alla till TIMSS.

  136. Vi har varit med
    i det här testet från början.

  137. Och vi har klarat oss ganska bra
    i den här studien.

  138. 1995 låg vi trea i matte och fyra i NO.

  139. 1999 låg vi tvåa i matte
    och femma i NO.

  140. Vi har stadigt fått bra resultat.

  141. Men i PISA fick vi bättre resultat.

  142. I PISA fick vi...

  143. Där har vi, med vissa skiftningar,
    behållit plats ett eller två.

  144. Fram till den senaste
    PISA-undersökningen-

  145. -har vi legat lite bakom Finland-

  146. -men nu ligger vi nog lite före Finland.

  147. Är det nån från Finland här?

  148. Ursäkta mig.

  149. Det här är tabellen från PISA.

  150. Det här är från PISA 2012.

  151. Som ni ser ligger
    många asiatiska länder väldigt högt.

  152. Det var väl därför ni
    bara bjöd in asiater den här gången.

  153. Okej...

  154. I PISA ingår också
    ett digitalt läsförståelsetest.

  155. Det är ett test av läsförståelse
    i en digital miljö.

  156. Sydkorea blev bäst i det här testet.

  157. Nya Zeeland kom tvåa,
    men avståndet var väldigt stort.

  158. Vi är väldigt stolta över det stora
    avståndet och att vi blev nummer ett.

  159. Folk bryr sig inte så mycket om det här,
    men jag ville visa upp det.

  160. Varför går det så bra för Sydkorea?

  161. Man kan ha olika åsikter om det,
    men det här är min åsikt.

  162. Vi har väldigt disciplinerade elever.

  163. Lärare har väldigt bra kontroll på hur
    elever uppför sig, deras uppförande-

  164. -samt på punktlighet och skolk.

  165. Varje morgon
    står lärarna vid skolans grind-

  166. -och hälsar på eleverna.

  167. Jag säger hälsar på, men eleverna
    säger att de kontrollerar dem.

  168. Lärarna ser om de har korrekt uniform,
    om deras hår ser okej ut eller...

  169. Smink är inte tillåtet i våra skolor.

  170. Lärarna ser hur de ser ut i ansiktet
    och deras kläder och så vidare.

  171. Det förväntas uppföra sig väl.

  172. Så snart skolan är slut blir de
    som galna. Då kan de göra vad de vill.

  173. De njuter av sin frihet,
    men i klassrummet, i skolan-

  174. -förväntas det att de uppför sig.

  175. Mer tid att lära sig.
    Vi har långa skoltimmar.

  176. Långa skoldagar.

  177. Vi har universitetsförberedande kurser.
    Vi förbereder eleverna.

  178. Vi förväntar oss att alla ska gå vidare
    till högre utbildning.

  179. Så vi har väldigt höga krav
    på alla elever.

  180. Vi har många olika möjligheter
    att lära sig.

  181. Man väljer en väg,
    men man kan byta väg när som helst.

  182. Vi har många starka
    privata utbildningsinstitutioner.

  183. Det finns fördelar
    och nackdelar med det.

  184. De kostar mycket pengar.

  185. Den här utbildningsindustrin
    har funnits i många år-

  186. -och de har utvecklat
    ett sofistikerat system.

  187. Föräldraengagemang.

  188. Föräldrarnas röst är väldigt stark
    när det gäller deras barns utbildning.

  189. De är väldigt engagerade.

  190. Jag måste säga-

  191. -att sydkoreanska föräldrar är väldigt
    bra på att stötta sina barns skolgång.

  192. De gör vad som helst
    för barnens utbildning.

  193. Det här är ett exempel
    från min sons klass.

  194. För många år sen tog jag med
    en klass från min sons skola-

  195. -till Australien på ett utbytesprogram.

  196. Alla hade inte råd med flygbiljetten.

  197. Så några av föräldrarna flyttade-

  198. -från det hus de bodde i
    till ett mindre hus-

  199. -för att få råd med flygbiljetterna.

  200. Då var de inte säkra på
    att den investeringen skulle bära frukt.

  201. Efter två veckors boende
    hemma hos människor i Australien-

  202. -kunde de sydkoreanska barnen
    prata ganska hyfsad engelska.

  203. Efter bara två veckor.
    Mamman investerade bara två veckor-

  204. -men barnet betalade tillbaka med sina
    handlingar och sina framgångar.

  205. Höga förväntningar. Vi vill att alla
    elever ska lära sig om alla ämnen-

  206. -i alla årskurser
    för att bli så bra som möjligt.

  207. Elevernas attityd är också...

  208. ...en viktig del i varför
    sydkoreanska elever presterar så bra.

  209. Elevernas attityd
    till sina skolresultat...

  210. Om de får dåliga resultat i skolan-

  211. -skyller de på sig själva
    och inte på yttre omständigheter.

  212. De tar väldigt stort eget ansvar
    för sina resultat.

  213. Våra elever har
    hög social motståndskraft.

  214. Det här är data från PISA.

  215. I det gröna området finns en hög andel
    elever med hög social motståndskraft.

  216. Sydkorea är ett av de länderna.

  217. Det här är väldigt intressanta data.

  218. Om du känner dig säker
    förväntas du prestera bättre.

  219. Sydkorea ligger här,
    men har höga poäng.

  220. Det betyder att de presterar väl,
    men att de har lågt självförtroende.

  221. Sydkorea är inte
    det enda landet där det är så.

  222. Vi har Japan, Finland,
    Nederländerna, och Estland.

  223. Alla de länderna tillhör samma grupp.

  224. Lågt självförtroende, men bra resultat.

  225. Vi har en ganska homogen bakgrund
    hos våra elever.

  226. Eleverna kommer från
    liknande bakgrunder.

  227. Vi har väldigt få invånare
    som kommer från en annan bakgrund.

  228. Men antalet invånare som kommer från
    en annan bakgrund växer.

  229. Vi måste snart börja ta hänsyn till-

  230. -den här heterogena gruppen
    i vårt utbildningssystem.

  231. Så vi behöver inte-

  232. -erbjuda utbildning
    på två eller fler språk.

  233. Vi kan använda
    ett standardiserat språk-

  234. -och det kostar inte mycket att göra att
    alla förstår den gemensamma kulturen.

  235. Det här är intressanta data.

  236. Man skulle kunna tro-

  237. -att om man delar in elever utifrån
    deras förmåga eller deras beteende-

  238. -och ger dem stöd på individnivå,
    så borde resultaten bli bättre.

  239. Men enligt PISA är det inte så.
    Det är snarare tvärtom.

  240. Vi har inte haft råd
    med individanpassad inlärning.

  241. Vi har gjort det
    med minimal ansträngning-

  242. -men vi har inte kunnat erbjuda
    individuell undervisning.

  243. Vi har inte kunnat dela in elever
    utifrån deras förmåga-

  244. -och ge dem ordentlig undervisning,
    på grund av bristande resurser.

  245. Vi har väldigt stora klasser.

  246. Det här vet alla om, tror jag,
    att vi har långa skoldagar i Sydkorea.

  247. Den första lektionen
    börjar klockan åtta.

  248. Skoldagen tar slut
    nånstans mellan klockan fyra och fem.

  249. Gymnasieeleverna
    får stanna i skolan ganska sent-

  250. -till klockan tio på kvällen om de vill.

  251. Det är frivilligt,
    men det finns ett grupptryck.

  252. Om kulturen är sån att alla stannar
    kan man inte gå hem.

  253. Då måste man själv också stanna.

  254. Det är synd att det är så här-

  255. -men barnen har
    väldigt långa skoldagar.

  256. Till och med efter skolan,
    alltså efter klockan tio-

  257. -har de privatundervisning ibland.

  258. Statens regler är såna-

  259. -att privata utbildningsinstitutioner
    inte får ha öppet efter tio på kvällen.

  260. Det finns väldigt få länder där staten
    säger "Studera inte efter klockan tio."

  261. Det är väldigt lustiga regler.

  262. På grund av de svåra biverkningarna
    av att ha långa skoldagar-

  263. -tror vi inte att de kan
    studera så länge.

  264. Det är oundvikligt
    att vi måste ha såna här regler.

  265. Det här är återigen
    intressanta data från PISA.

  266. Den obligatoriska skoldagens längd
    för sydkoreanska elever-

  267. -är kortare än genomsnittet i OECD.

  268. Vi ligger här.

  269. Och det här är under genomsnittet.

  270. Genomsnittet för antalet
    obligatoriska skoltimmar inom OECD-

  271. -är 7 475 timmar per år.
    Vi har mycket färre.

  272. Det här handlar om
    obligatoriska skoltimmar.

  273. Efter det lägger vi mycket mer tid
    på informell utbildning.

  274. Det här är några av våra åtgärder
    för att få bättre resultat.

  275. Det första,
    och jag är stolt över att säga det här-

  276. -är att staten har investerat
    mycket pengar inom IT i skolan.

  277. Lite senare ska jag berätta mer
    om det som vi kallar "smart utbildning."

  278. Det andra är standardiserade prov.

  279. De standardiserade proven
    infördes för bara två år sen.

  280. Till att börja med fick alla skolor,
    grundskolor och gymnasieskolor-

  281. -alla skolor fick göra det här provet.

  282. Det mötte stort motstånd
    från lärarfacket.

  283. Vi kunde inte göra det ordentligt.
    Facket bojkottade de här proven.

  284. Nu har vi inte de här proven
    i låg- och mellanstadiet längre-

  285. -men de här proven görs varje år-

  286. -i högstadiet och i gymnasieskolan.

  287. De här proven säger
    var ens elever ligger-

  288. -och hur man kan hjälpa dem.

  289. Det här diskuteras mycket...

  290. ...bland lärarna. De tycker
    fortfarande inte om de här proven.

  291. Men de har tvingats att göra dem.

  292. Det finns många möjligheter
    för olika former av undervisning.

  293. Vi har en kvinnovänlig läroplan.

  294. Det här är viktigt inom matte och NO.

  295. De kvinnliga eleverna
    var bättre än de manliga-

  296. -i alla ämnen utom matte och NO.

  297. Så inom matte och NO har vi infört
    en mer kvinnovänlig läroplan.

  298. Så här ser klassrummen ut
    i sydkoreanska skolor.

  299. Det finns många skärmar-

  300. -och högteknologiska apparater
    överallt i klassrummet.

  301. Läraren har en dator och det finns
    stora skärmar i klassrummet-

  302. -så att läraren kan visa och dela
    information med eleverna.

  303. Målen för de sydkoreanska skolorna
    nu för tiden-

  304. -är att ha en läroplan
    med innovation och mångfald.

  305. Under lång tid hade vi
    en väldigt strikt nationell läroplan.

  306. Vi vill...

  307. Vi har väldigt duktiga lärare.
    De vill utnyttja sin kreativitet-

  308. -och de vill ha möjlighet
    till större mångfald i undervisningen.

  309. Att minska studiebördan
    och arbetsbördan är ett viktigt mål.

  310. Det är en viktig målsättning.

  311. Skolorna försöker ge barnen
    färre hemläxor än tidigare.

  312. Skolans aktiviteter måste också
    främja praktiska färdigheter.

  313. Kreativitet och personlig utveckling
    håller också på att bli viktigt.

  314. Att försöka minska kostnaderna för
    privatundervisning är också viktigt.

  315. Jag berättade kort
    om våra nationella prov.

  316. Det är ett årligt prov för
    högstadieskolor och gymnasieskolor.

  317. De som går i elfte klass har prov
    i matte, koreanska och engelska.

  318. De som går i nionde klass har prov-

  319. -i matte, koreanska,
    engelska, NO och SO.

  320. Det här är för att fastställa
    elevers nivå, för att kunna hjälpa dem.

  321. Men det är ett nationellt prov,
    som bedöms nationellt-

  322. -så elever och lärare känner stor press-

  323. -när det är dags för de här proven.

  324. Det här är webbsidan
    som förklarar hur provet genomförs.

  325. I Sydkorea måste all information
    finnas tillgänglig enligt lag.

  326. Det finns väldigt strikta regler.

  327. Man måste göra proven offentliga-

  328. -både vad det gäller
    proven, bedömningen och resultaten.

  329. Inte individuell information-

  330. -utan information för varje provins.

  331. Man bemöter
    heterogenitet i Sydkorea...

  332. ...på ett annorlunda sätt.
    Jag måste säga att vi har ett...

  333. Vi har inte valt det här, utan det är
    på grund av bristande resurser.

  334. Föräldrar och lärare
    har höga förväntningar på alla barn.

  335. De tror att alla barn kan prestera.

  336. Man har en tilltro till utbildning
    och att man kan lära sig kompetens.

  337. Man har valt gemensamma
    standarder samt individualisering...

  338. ...som ett sätt att bemöta den
    heterogena gruppen elever i klassen.

  339. Men man kan göra på andra sätt,
    som man har gjort i många i-länder.

  340. Man kan mena
    att elever kan ha olika mål-

  341. -och mötas av olika förväntningar-

  342. -och att man använder uppdelning-

  343. -som en lösning på de problem
    som en heterogen elevgrupp skapar.

  344. Men vi accepterar inte det.

  345. Vi har inga resurser för det.

  346. Det intressanta är att PISA visar
    att vår väg gav oss bättre resultat.

  347. Vi fick bättre resultat.

  348. Jag skulle vilja dela med mig
    av några tankar kring PISA.

  349. Det handlar om
    hur man presterar bättre.

  350. Det finns lite olika idéer.

  351. Tron att alla kan prestera.
    Resurser där de gör mest nytta.

  352. Introduktionssystem.
    Undervisningssystem.

  353. Strukturer för motivation och ansvar.

  354. Kapacitet vid slutpunkten,
    samt koherens.

  355. Det här visar hur
    de olika sakerna kan placeras-

  356. -efter hur lätt det är att genomföra dem
    och deras påverkan på resultatet.

  357. Det här är nödvändigt,
    men inte lätt att genomföra.

  358. Det här är snabba lösningar,
    så man kan börja i den här gruppen.

  359. Det här är lätt att genomföra-

  360. -men det har inte
    särskilt stor påverkan på resultatet.

  361. Ofta tror vi att ökad motivation
    och ökat ansvar kan göra skillnad-

  362. -men enligt PISA gör det inte det.

  363. Ofta vill politiker genomföra det här,
    men det blir inte effektivt.

  364. Skolor kan göra skillnad
    när det gäller likvärdighet.

  365. Att låta elever gå om en årskurs.

  366. Det här stämmer inte heller överens
    med vårt sunda förnuft.

  367. Att låta elever gå om en årskurs
    leder till mindre likvärdighet.

  368. Det är också väldigt dyrt.

  369. Uppdelning av elever är också
    negativt kopplad till likvärdighet.

  370. Elever i skolor med stor uppdelning
    brukar vara mindre motiverade-

  371. -än elever i mindre uppdelade skolor.

  372. Det här stämmer inte heller överens
    med vårt sunda förnuft.

  373. Titta på det här diagrammet.
    Här ser vi ett negativt samband.

  374. Pengar kan göra skillnad.

  375. Pengar kan påverka resultatet-

  376. -men påverkan är begränsad.

  377. Det har bara en effekt på 20 procent.

  378. Resten av effekten på resultatet-

  379. -beror på hur man fördelar pengarna.

  380. Här ser man var pengarna
    kan göra en positiv skillnad.

  381. Men den totala mängden pengar, den
    totala budgeten, gör inte stor skillnad.

  382. Här ser vi hur vi fördelar
    vår utbildningsbudget i Sydkorea.

  383. Det här är Sydkorea.
    Här är lärarlönerna.

  384. Den största posten
    i utbildningsbudgeten är lärarlöner.

  385. Det är viktigt att förstå
    hur det här fördelas.

  386. Det finns många olika sätt
    att beräkna de här kostnaderna.

  387. Här ser vi lönen
    som andel av BNP per capita.

  388. Här har vi också undervisningstid.

  389. De här sakerna finns här uppe
    för sydkoreanska lärare.

  390. Det betyder att vi betalar
    ett högt pris för våra lärare.

  391. Men vi har stora klasser,
    alltså en stor blå stapel här.

  392. Den kan kompensera
    för de höga lärarkostnaderna.

  393. Trots det...

  394. Trots det har sydkoreanska lärare
    de högsta lönerna i världen.

  395. Vad gäller köpkraft.

  396. Det här är strategier för
    kvalitetsförsäkran och -förbättring.

  397. Att införa
    ett standardregelverk gör skillnad.

  398. Regelbundna expertkontroller
    gör skillnad.

  399. Mentorer för lärare gör skillnad.

  400. Skriftliga utvärderingar från elever,
    externa och interna utvärderingar-

  401. -samt egenutvärderingar
    och systematisk insamling av data.

  402. Det vill säga lärares och elevers
    frånvaro, provresultat och allt sånt.

  403. Skriftliga omdömen
    av elevernas prestationer-

  404. -samt tydliga läroplaner
    och mål för skolorna.

  405. All form av skriftlig dokumentation
    förbättrar kvaliteten på skolan.

  406. Självstyre spelar också en roll.

  407. De skolor som är självstyrande
    presterar bättre.

  408. Det är det här
    som resultaten från PISA betyder.

  409. Här är ett genomsnittligt skolsystem
    och här är ett högpresterande system.

  410. För hög elevdelaktighet
    måste alla elever studera på hög nivå.

  411. När det gäller läroplaner
    är det viktigt att lära sig att lära-

  412. -alltså är det viktigt
    att visa på inlärningsstrategier-

  413. -tillsammans med komplexa sätt
    att tänka och arbeta.

  414. Det leder till högpresterande elever.

  415. För lärarkvalitet är det viktigt
    med högutbildade lärare.

  416. Man måste respektera lärare
    som högutbildade kunskapsarbetare.

  417. Organisationen måste vara platt
    och ha en anda av samarbete.

  418. Man måste känna ett ansvar
    mot sina kollegor och sina elever-

  419. -snarare än gentemot myndigheter.

  420. Det här är de pedagogiska idéer
    som vi har i Sydkorea.

  421. Lärarutbildning. De bästa eleverna
    kommer till lärarhögskolorna.

  422. Våra studenter har en väldigt hög nivå
    från första början.

  423. Men när de vill få ett jobb som lärare
    är konkurrensen ännu hårdare.

  424. Lärarna tillhör de mest framstående
    grupperna i samhället.

  425. Förskolelärare
    har en fyraårig utbildning.

  426. Efter fyra års universitetsstudier
    kan man få en lärarlegitimation.

  427. Vi har teori och praktik.

  428. När de tar examen får de
    ett lärarcertifikat av andra graden.

  429. Vi investerar mycket
    i professionell utveckling.

  430. Alla lärare måste genomgå
    professionell utveckling-

  431. -och alla lärare måste bevisa-

  432. -att de regelbundet fortbildar sig.

  433. Om man vill bli befordrad
    måste man först fortbilda sig.

  434. -innan man kan bli
    huvudlärare, vicerektor eller rektor-

  435. -eller få statliga
    administrativa poster-

  436. -eller om man vill bygga på
    sin lärarlegitimation.

  437. Det finns många olika former
    av professionell utveckling.

  438. Några är obligatoriska
    och andra är frivilliga.

  439. Då får man själv välja
    vilken fortbildning man vill genomgå-

  440. -men man måste genomgå
    obligatoriska fortbildningar.

  441. Det finns också många nivåer
    i hur fortbildningen är organiserad.

  442. På statlig nivå har vi
    en stor organisation för fortbildning.

  443. Det finns lokala nivåer, universitet
    och speciella organisationer.

  444. Fortbildningskurserna
    måste inte vara platsbaserade.

  445. Vi har även nätbaserade
    fortbildningskurser-

  446. -så att lärarna inte måste lämna
    sina skolor för att gå sin fortbildning.

  447. För frivilliga fortbildningar
    erbjuder staten tid och pengar.

  448. Det finns alltså resurser
    för lärare att fortbilda sig.

  449. Varför är läraryrket
    så attraktivt i Sydkorea?

  450. Duktiga unga människor blir lärare
    och de stannar länge.

  451. Det är också ett yrke
    som ger väldigt bra pension.

  452. Man har flexibla tider
    och frihet att utforma arbetet.

  453. Det för också med sig social respekt.

  454. Om man är lärare, speciellt kvinnor-

  455. -är man bland de bästa kapen
    för ett bra äktenskap.

  456. Här kan vi se lärarlönerna.

  457. Ingångslönen i Sydkorea är mindre
    än genomsnittet i OECD.

  458. Men efter en viss tid blir den högre.

  459. Och när man närmar sig
    pensionsåldern-

  460. -är maxlönen
    långt över genomsnittet i OECD.

  461. Men det är inte...

  462. Det här är beräknat på köpkraft.

  463. Det finns sju länder inom OECD-

  464. -där lärarlönerna
    är högre än genomsnittslönerna.

  465. Spanien ligger högst.

  466. Enligt dessa data arbetar sydkoreanska
    lärare färre timmar men får mer betalt.

  467. Hur kan vi hantera det här?

  468. Sydkorea har en väldigt hög
    utbildningsbudget.

  469. Den är 4,9 % av BNP.

  470. Om man räknar med
    privata utbildningsalternativ-

  471. -blir det 7,6 % av BNP.

  472. Det är högst i världen.

  473. Utbildningsministeriets andel...

  474. ...av den totala statsbudgeten
    minskar något.

  475. Det ser man här.
    Men den totala summan ökar.

  476. Utbildning börjar bli dyrt
    överallt i världen.

  477. Jag tror att våra lärare
    har väldigt hög kompetens.

  478. De är väldigt duktiga.

  479. Det finns många forskare som har
    analyserat vad som gör en bra lärare.

  480. Jag vill visa sex punkter.

  481. Ett tryggt och stimulerande klimat.

  482. Effektiva klassrum.
    Tydlig undervisning.

  483. Aktiverat lärande. Strategier
    för lärande och anpassat lärande.

  484. Om man är bra på det här
    är man en duktig lärare.

  485. Vi har ett statligt system
    för lärarutvärdering.

  486. Lärare måste bevisa sin kompetens
    genom en undersökning-

  487. -som fylls i av elever,
    föräldrar och andra lärare.

  488. Resultaten...

  489. Om de får dåliga resultat
    får de gå påbyggnadskurser-

  490. -och om de får bra resultat
    får de ersättning-

  491. -i form av tid
    och möjligheter att fortbilda sig.

  492. Lärarna måste lägga ut en video
    på en timme på skolans hemsida-

  493. -som alla kan se-

  494. -så att andra lärare
    eller föräldrar kan titta.

  495. Nu kommer jag till läroplanen.

  496. Vi har ett administrativt system-

  497. -som heter NEIS, National Education
    Information System.

  498. Det är det NEIS står för.

  499. Alla elevers studieresultat-

  500. -finns sparade i det systemet.

  501. Det här systemet gör att lärarna
    får mindre administrativt arbete.

  502. Systemet ger eleverna en portfölj
    med information om deras prestationer.

  503. Med den kan eleverna
    ansöka till universitetet.

  504. Inte bara med sina betyg,
    utan även med sin portfölj.

  505. Jag skulle vilja berätta om-

  506. -två stora projekt
    som pågår i Sydkorea för tillfället.

  507. Det är "smart utbildning"
    och "fri termin".

  508. Nu blir det en frågesport.

  509. Den här teknologin
    är den värsta nånsin.

  510. Det här verktyget gör att man inte
    använder sin hjärna. Så sa Platon.

  511. Vad är det för nåt?

  512. Ja? Va?

  513. Boken. Men Platon var en stor man-

  514. -så han sa att det var datorn.

  515. Vi hör många argument för och emot
    att använda datorer i klassrummet-

  516. -och hur de ska användas
    i en utbildningssituation.

  517. Jag tror att det är dags
    att använda dem vist-

  518. -snarare än att diskutera
    om man ska använda dem eller inte.

  519. Man diskuterar inte huruvida pennan är
    ett bra utbildningsverktyg eller inte.

  520. Man bara använder den. Datorn går
    också att använda till vad som helst.

  521. Smart utbildning
    introducerades med det tankesättet.

  522. Jag var ledamot
    i presidentens kommitté-

  523. -och här fick jag ta emot priset
    från republiken Sydkoreas president.

  524. Det var den tidigare presidenten,
    inte den sittande presidenten.

  525. Smart utbildning är en del av den större
    paraplyorganisationen "smart arbete".

  526. Det fanns fem avdelningar
    inom "smart arbete".

  527. När det gäller utbildning
    kallar vi det "smart utbildning".

  528. Smart utbildning
    är version tre av SMART-miljön.

  529. Tanken är att tänka nytt
    inom nya läromedel, pedagogik-

  530. -utvärdering, utbildningsmiljön
    och utbildningskulturen.

  531. Det är inte bara en ny teknologi.

  532. Teknologin är ett verktyg som är ett
    stöd för nyskapande inom utbildning.

  533. Men vi har fortfarande många...

  534. ...debatter med människor som tror...

  535. ...att smart utbildning bara innebär
    att använda ny teknologi i skolan.

  536. Trots att Sydkorea är ett ledande land
    när det gäller IT i skolan-

  537. -har det många motståndare,
    och det pågår stora debatter om det.

  538. I smart utbildning ingår fem projekt.

  539. Bland de projekten
    finns den digitala läroboken.

  540. Jag tänker prata lite mer om det.

  541. Digitala läroböcker utvecklas för att
    komplettera det tryckta materialet.

  542. När man utvecklade
    de här riktlinjerna 2011-

  543. -var tanken att digitala läroböcker
    skulle ersätta det tryckta materialet.

  544. Men snart insåg vi att det var
    för ambitiöst och för futuristiskt.

  545. Vi drog tillbaka de riktlinjerna-

  546. -och förändrade vår vision
    och vårt syfte med digitala läroböcker.

  547. I stället för att den digitala läroboken
    skulle vara den enda läroboken...

  548. I stället skulle den digitala läroboken
    komplettera de tryckta böckerna.

  549. Så här ser klassrummen ut
    där digitala läroböcker används.

  550. De kan använda både
    tryckta läroböcker och läsplattor.

  551. Det andra stora projekt
    som pågår i Sydkorea är en fri termin.

  552. På grund av de höga
    stressnivåerna hos eleverna-

  553. -och att elever hävdar
    att de inte mår bra-

  554. -ville vi ge dem möjligheter
    att slappna av och vara mer humana.

  555. Det här nya projektet
    etablerades förra året.

  556. Det erbjuder en miljö där elever
    kan ha roligt med och utforska-

  557. -sin karriär och läroplanen
    på ett flexibelt sätt.

  558. Under en termin-

  559. -kan högstadieelever-

  560. -njuta av sin egen flexibilitet-

  561. -utan den stress
    som kommer av att ha prov.

  562. Det är en väldigt elevinriktad
    del av läroplanen.

  563. Den här läroplanen består av två delar.

  564. Under en fri termin läser man efter den
    vanliga läroplanen på morgonen-

  565. -och frivilliga kurser på eftermiddagen.

  566. Under frivilliga kurserna på
    eftermiddagen kan eleverna ha roligt...

  567. ...under läroprocessen.

  568. De kan ha många olika
    undervisningsmodeller.

  569. Det viktiga är att eleverna själva
    kan välja vad de vill studera-

  570. -utifrån sina intressen och styrkor.

  571. Det finns yrkesförberedande modeller,
    klubbaktivitetsmodeller-

  572. -konst- och sportmodeller
    och andra valbara modeller.

  573. Det kanske inte är så nytt för er, men
    för oss är det här väldigt provocerande.

  574. Jag vill avsluta det här föredraget-

  575. -med några av mina egna åsikter.

  576. Likvärdighet kan inte nödvändigtvis...

  577. Likvärdighet kan inte offras
    i prestationens namn.

  578. Likvärdighet kan ge möjligheter
    för större kvantitet.

  579. Kvantiteten skapar rum för kvalitet.

  580. Så likvärdighet kan ge kvalitet.

  581. Återigen kanske de här tankarna
    på likvärdighet inte är så nya för er-

  582. -men för oss är det här
    nåt som är väldigt provocerande.

  583. Att prioritera delar av budgeten
    är en väldigt viktig tanke.

  584. För det krävs politiska beslut
    och processer.

  585. Om man säger
    att man vill investera pengar-

  586. -i att ha mindre klasser-

  587. -hellre än att höja lärarnas löner,
    måste man ha ett socialt samförstånd-

  588. -där man kommer överens om
    vad man ska prioritera.

  589. Det finns mycket forskning
    som säger...

  590. ...att hur man prioriterar
    olika delar av budgeten...

  591. ...kan göra
    att systemet presterar bättre.

  592. Vi måste ställa det bästa av det
    förflutna mot det bästa av framtiden.

  593. I Sydkorea...

  594. ...är utbildningsklimatet
    inte särskilt bra.

  595. Det är många elever per klassrum-

  596. -och lärarna får det arbetsamt
    med att ta hand om så många elever.

  597. Det recept som jag precis har visat...

  598. ...är det recept som har gett oss
    framgångar i det förflutna.

  599. Vårt recept...

  600. Det går att sammanfatta med fyra ord:

  601. Konkurrens, standardisering,
    prov och privatisering.

  602. Men jag tror att det egentligen är
    motivation, högt satta mål-

  603. -lärande på hög nivå och mångfald.

  604. Det är helt andra ord
    som står för samma sak-

  605. -ur en annan synvinkel.

  606. I framtiden kommer fortfarande
    delar av det här att fungera-

  607. -men vi måste fundera på vad som kan
    bli ett recept för framgång i framtiden.

  608. Den utbildningsreform som kan skapa-

  609. -de kreativa, företagsamma
    och globalt kompetenta medborgare-

  610. -som 2000-talet behöver,
    kan vara nåt annat än det vi har nu.

  611. Jag kan inte visa er
    det hemliga receptet i dag-

  612. -men tack så mycket för att ni lyssnade
    på mina berättelser från Sydkorea.

  613. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skola hela dagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Korea och Kina är världsledande när det gäller Pisa-resultaten. Varför är de så framgångsrika? Professor Okhwa Lee arbetar vid Chungbukuniversitetet i Korea och säger att några av förklaringarna är disciplin, långa skoldagar och stort engagemang från föräldrarna. I den här föreläsningen berättar hon om skillnader mellan Sverige och Korea. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skola hela dagen

Korea och Kina är världsledande när det gäller Pisa-resultaten. Professor Okhwa Lee arbetar vid Chungbukuniversitetet i Korea och säger att några av förklaringarna är disciplin, långa skoldagar och stort engagemang från föräldrarna. Inspelat i oktober 2014. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärande i Hongkong

Professor K.S. Leung arbetar vid prestigeskolan University of Hong Kong och berättar här om att det inte går att jämföra resultat av Pisa-undersökningar mellan skolor och länder som skiljer sig så mycket från varandra som Kina och Sverige. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

En pedagogisk supermakt

Ference Marton som är professor emeritus vid Göteborgs universitet föreläser om skillnader mellan den svenska och den kinesiska skolan kopplat till Pisa-undersökningarna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Modellskolan i praktiken

Läraren Kjell Wahlström i Ängelholm berättar om hur han förändrat sin pedagogik, från att vara slav under läromedel till att genomföra kreativa och motiverande grupparbeten. Elevernas resultat har förbättrats. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärandets mysterium

Föreläsning med Tomas Kroksmark som är professor på Högskolan i Jönköping. Han är initiativtagare till Modellskolan som är ett projekt där lärarna ska skaffa egen vetenskaplig kompetens och kollektivt bli starkare. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Framtidens modiga medborgare

Lee Sing Kong är professor i Singapore och föreläser här om hur viktigt det är att rusta unga med självförtroende och sunda värderingar. Han berättar om hur de har arbetat med dessa frågor i skolorna i Singapore. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Finlands försämrade skola

Pertti Kansanen är professor vid Helsingfors universitet. Han berättar här om Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningarna de senaste åren och vad som kan vara orsakerna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skolexemplet Strövelstorp

Lärarna Frida Wiren och Rebecca Johansson berättar om sina erfarenheter av att förbättra arbetet på Strövelstorps skola i Ängelholm. Från att vara en skola med dåliga resultat till att bli en Modellskola. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss