Titta

UR Samtiden - Battle of ideas 2014

UR Samtiden - Battle of ideas 2014

Om UR Samtiden - Battle of ideas 2014

Diskussionsforum om samtida politiska frågeställningar. Olika talare presenterar sin tes och sedan diskuteras ämnet med publiken. Inspelat den 5 november 2014 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Till första programmet

UR Samtiden - Battle of ideas 2014 : Identitet och nationalismDela
  1. Jag ska strax presentera
    vår eminenta panel.

  2. De får 5-7 minuter var
    för att presentera sin syn på ämnet.

  3. Jag har koll på tiden.

  4. Sen har vi en kort paneldiskussion
    innan ni får delta.

  5. Ämnet för den andra debatten...

  6. Vi har hört mycket om populistiska
    partier och högerpartier i Europa-

  7. -tillståndet för demokratin och
    teknokrater som politiker.

  8. Men i den här debatten ska vi tala om
    nationalism och identitet.

  9. Hur ser det ut i dag
    jämfört med tidigare?

  10. Hur blev nationalism ett fult ord?

  11. Kan det bidra till något gott?

  12. Varför är identitetspolitik
    så i ropet i dag?

  13. Vilka identiteter gillas
    och vilka ser man ner på?

  14. Här för att tala om
    dessa ämnen och andra är tre talare.

  15. Qaisar Mahmood, Lars Trägårdh
    och Frank Furedi. En applåd för dem.

  16. Jag ska presentera dem kort
    innan de får börja.

  17. Qaisar Mahmood är kulturarvschef
    på Riksantikvarieämbetet.

  18. Han har skrivit boken
    "Jakten på svenskheten".

  19. "The Hunt for Swedishness",
    antar jag. Oj, sakerna går sönder.

  20. -Eller "The Quest for Swedishness".
    -Är det mer sofistikerat?

  21. Han åkte runt Sverige på motorcykel
    i jakt på den svenska identiteten.

  22. Boken skapade debatt om svenskhet och
    tillhörighet här i Sverige.

  23. Qaisar är också en flitig skribent,
    så ni känner säkert till honom.

  24. Vår nästa talare är Lars Trägårdh-

  25. -professor i historia
    på Ersta Sköndal högskola.

  26. Lars har huvudsakligen forskat i USA.

  27. Forskningen rör huvudsakligen
    välfärdsstaten och civilsamhället.

  28. Lars har också
    skrivit en bok om svenskhet-

  29. -som heter "Är svensken människa?".

  30. Jag vill gärna rekommendera den.

  31. Det är oumbärlig läsning för alla
    som vill förstå svensk identitet-

  32. -mentalitet, historia och kultur.
    Så skaffa ett ex!

  33. Vår sista talare är Frank Furedi,
    hitflugen från England-

  34. -men ursprungligen från Ungern.

  35. Hans böcker omfattar allt
    från terrorism och risk-

  36. -till föräldraskap och tillit.
    Han deltar flitigt i brittisk media.

  37. Just nu är han
    gästprofessor vid UCL i London-

  38. -och professor
    vid Universitetet i Kent.

  39. Han deltar i Battle of Ideas festival
    i London. - Välkomna allihop.

  40. -Qaisar.
    -Ska jag börja?

  41. Svenskar brukar överskatta
    hur bra de är på engelska-

  42. -men jag erkänner
    att jag inte är så bra.

  43. Så jag har skrivit ner
    min femminutersintroduktion.

  44. En av mina favorit-tv-serier
    heter "Sons of Anarchy".

  45. Den handlar om
    en kriminell motorcykelklubb.

  46. Det som fascinerar mig med serien-

  47. -är att till och med
    ett kriminellt mc-gäng

  48. -som vill leva utanför samhället-

  49. -kan inte undgå att skapa regler.

  50. Regler
    om vem som tillhör gänget och inte.

  51. De har tydliga regler för vem
    som får bli medlem i mc-gänget.

  52. Det finns två sätt
    att bli medlem i gänget, Samcro.

  53. Ett är att ha en pappa-

  54. -som är medlem i gänget
    sedan tidigare.

  55. Det andra sättet
    är att bli provmedlem.

  56. Om man visar sin lojalitet
    till mc-gänget-

  57. -kan man sen bli fullvärdig medlem.

  58. Jag har varit besatt av
    att förstå nationella identiteter-

  59. -och behovet av dem.

  60. Det är lustigt att se att det finns
    kopplingar och likheter-

  61. -mellan hur man blir medlem
    i mc-gänget-

  62. -och medborgare i ett land.

  63. Båda medlemskapen
    bygger på samma idéer.

  64. En idé är att man måste ha
    något slags blodsband-

  65. -till någon som redan är medlem.

  66. Eller så kan du ses som provmedlem.

  67. Om du fullgör dina plikter
    och visar att du är lojal-

  68. -kan du få medborgarskap.

  69. En relevant fråga som jag antar
    att vi kommer att diskutera här är:

  70. Är det viktigt i vår globaliserade
    tid att känna nationell identitet"-

  71. -eller att känna sig delaktig i den?

  72. Räcker det inte
    att bara vara människa?

  73. Jag skulle svara nej på den frågan.

  74. Även om du är med i ett fotbollslag,
    eller del av en arbetsplats-

  75. -eller nån annan gemenskap-

  76. -så är känslan av delaktighet,
    av att höra till, väldigt viktig.

  77. Ta till exempel svenskhet.

  78. Svenskhet
    handlar i dag mest om utseende-

  79. -snarare
    än att du är en del av samhället.

  80. Jag tycker att det är
    en viktig demokratisk fråga-

  81. -hur vi kan omvärdera
    den svenska nationella identiteten.

  82. -Jag slutar där.
    -Tack så mycket.

  83. -Lars, då är det är din tur.
    -Tack.

  84. Jag vill fortsätta på samma spår.

  85. Jag instämmer till stor del
    med dina tankar.

  86. Du har helt rätt
    och det är en bra utgångspunkt.

  87. I Sverige, och andra länder,
    finns det i dag-

  88. -en aningslöshet
    om vikten av nationer.

  89. Det har blivit trendigt
    att se nationen som något dåligt-

  90. -rasistiskt, som "onda" människor gör
    och som vi lämnat bakom oss.

  91. Att vi nu lever
    i en post-nationell värld.

  92. Vi är kosmopoliter, världsmedborgare.

  93. Det gäller både mitten-högern
    och mitten-vänstern här i Sverige.

  94. Många inom vänstern
    tycker att vi har nått en annan nivå.

  95. Vi bryr oss mer om mänskliga
    rättigheter än medborgarskap.

  96. Och på mitten-högersidan i Sverige-

  97. -har vår regering de senaste åtta
    åren levt i en annan slags fantasi-

  98. -om den globala marknadsekonomin.

  99. Det är en annan tro på att vi lever
    i ett post-nationell tillstånd.

  100. Ur min synvinkel-

  101. -har den här naiviteten
    och i mina ögon felaktiga analysen-

  102. -skapat ett vakuum som har fyllts
    av Sverigedemokraterna.

  103. Debatten i Sverige
    har kommit att handla om-

  104. -att fördöma Sverigedemokraterna
    och inte om vilka vi egentligen är.

  105. Vad är nutidens "vi"?

  106. Det märkliga är att när Europa
    verkligen var i kris på 1930-talet...

  107. I Sverige rådde det depression.

  108. Arbetslösheten var högre
    än vi kan föreställa oss i dag.

  109. Då fanns det fascistpartier
    som var ofläckade av Förintelsen.

  110. Hur många röstade då i Sverige
    på nationalist- och fascistpartier?

  111. Det var aldrig över 1 procent.

  112. Det säger nåt om Sverige
    på den tiden.

  113. Vad som fanns då, som måste tillbaka-

  114. -var en levande vänsterinriktad
    nationalism i Sverige.

  115. Det fanns en nationell berättelse-

  116. -om Sverige
    som frihetligt och demokratiskt.

  117. Vi hade Folkhemmet-

  118. -som var en effektiv motvikt mot
    nazisternas "Volksgemeinschaft".

  119. Det byggde på en historisk förståelse
    om vad Sverige var-

  120. -och ett värdesättande
    av de demokratiska institutionerna.

  121. Det betydde att nationalismen-

  122. -kom att tillhöra
    den demokratiska vänstern i Sverige.

  123. Det var en slags vaccinering-

  124. -mot en rasistisk och högerextrem
    version av nationalism.

  125. I dag finns inte det längre.

  126. Både vänstern och högern lever i
    ett post-nationalistisk fantasiland.

  127. De måste fundera på
    frågorna som du ställde.

  128. På 1930-talet gjorde vi inte,
    tvärtemot vad vissa påstår i dag-

  129. -indelning av folk
    baserat på utseende.

  130. Definitionen då gällde värderingar,
    ett slags medborgarnationalism.

  131. Till sist vill jag säga nåt viktigt.

  132. Historiskt sett
    kan vi inte ens föreställa oss-

  133. -en demokrati
    utan något slags nationell grund.

  134. Det finns ingen solidaritetspolitik
    i form av välfärdsstat-

  135. -utan en nationell tillhörighet.

  136. Där har vi inget val. Valet vi har
    är hur vi definierar vårt "vi".

  137. Det behöver inte vara
    en exkluderande process-

  138. -vad gäller rasmässig,
    etnisk, religiös tillhörighet.

  139. -Det är viktigt.
    -Tack. - Frank.

  140. Tack. Jag vill fortsätta
    där de två andra talarna började.

  141. En sak som slår mig
    när jag reser i Europa-

  142. -är att oavsett kultur, religion
    och politiskt tillstånd i landet-

  143. -så tynger frågan om tillhörighet
    alla länder i Europa.

  144. Det som slår mig är att språket vi
    använder på 2000-talet klingar tomt.

  145. Nationalism är ett bra exempel.
    Oavsett vad vi vill göra...

  146. Nationalism har förlorat
    sin betydelse över hela linjen.

  147. Nationalism fångar inte tiden
    och motiverar inte folk.

  148. De högerextrema partierna har blivit
    karikatyrer av nationalism.

  149. Jag är ungrare och har intervjuat
    Jobbik, som påstås var nationalister.

  150. Men deras nationalism är snarare
    nåt slags seriefigurs-nationalism-

  151. -utan något egentligt innehåll.

  152. I Storbritannien söker man ständigt
    efter det "brittiska".

  153. "Brittiska" värderingar
    ska genomsyra skolan.

  154. När man frågar vad "brittisk" betyder
    möts man av tystnad.

  155. I Holland diskuteras
    vad en holländare än.

  156. Men om man skrapar på ytan blir folk
    generade och ser ner i backen.

  157. De vet inte. Holländarna
    var så osäkra på vad "holländskt" är-

  158. -att de visade
    filmer med nakna människor.

  159. De ville visa
    att holländare är liberala.

  160. De försökte hitta på
    nåt slags definition av Holland.

  161. Man hittar det ingenstans.

  162. Möjligen med
    ett intressant undantag för Ryssland.

  163. Vi lever i en tid där känslan av
    och strävan efter tillhörighet-

  164. -saknar en berättelse
    som fångar vår föreställning.

  165. En konsekvens av det är att
    i stället för nationalism-

  166. -får vi ett splittrat samhälle där
    folk lutar sig mot olika identiteter-

  167. -som i sin tur
    är splittrade och bräckliga-

  168. -och inte ger folk sann gemenskap
    och solidaritet med andra.

  169. Det resulterar i sin tur i-

  170. -inte bara identiteter
    i traditionell mening-

  171. -utan snarare en slags
    konsumistisk förlängning av det.

  172. Livstilen får ökad betydelse.

  173. Det blir det området man försöker
    inta med ett slags privatiserat jag.

  174. Ett problem med avsaknaden
    av en berättelse om samhörighet-

  175. -är att folk som jag-

  176. -privilegierade, med universitets-
    utbildning och bra medelklassjobb-

  177. -för oss är det inget problem.

  178. Jag kan alltid åka skidor i Frankrike
    eller ta ett glas i Italien.

  179. Men den stora majoriteten
    som bor i Europa-

  180. -som inte är en del av
    de här kosmopolitiska nätverken-

  181. -de globaliserade nätverken,
    för dem pågår livet som förr.

  182. De har en känsla av tomhet, en
    djup känsla av kulturell osäkerhet.

  183. Vilka är vi? Vad handlar vi om?

  184. Det är vår tids stora fråga.
    Vi verkar eniga om en sak.

  185. Den här frågan verkar nästan
    medvetet ignorerad och förbisedd.

  186. Det tar sig närmast patologiska
    uttryck i högröstade försök-

  187. -att förneka att nationalism kan
    betyda annat än fascism i vår tid.

  188. Man förnekar folks behov
    av att känna tillhörighet.

  189. Frågan vi ställs inför-

  190. -är hur vi på 2000-talet skapar band
    mellan varandra, sann solidaritet-

  191. -som växer fram organiskt ur våra liv
    i de samhällen vi lever i.

  192. Hur gör vi politik av det?

  193. Hur skapar vi
    en mer civiliserad väg-

  194. -där frågor om suveränitet,
    solidaritet kan delas och diskuteras-

  195. -och omskapa våra liv.

  196. Gå framåt och inte leva i historien
    och sörja det vi har förlorat.

  197. I stället bör vi se framåt och
    bygga solidaritet på en ny grund.

  198. Tack.

  199. Jag vill ta upp det att höra till,
    att ha en känsla av samhörighet-

  200. -som ni alla nämnde på olika sätt.

  201. Måste det vara kopplat
    till idén om en nation?

  202. Är en nationell identitet det enda
    sättet att uppnå samhörighet?

  203. Måste samhörighet baseras på det?
    Förstår du vad jag menar?

  204. Det krävs ett samhälle
    och en viss suveränitet.

  205. Inte en traditionell suveränitet, men
    det krävs etablerade institutioner-

  206. -på en identifierbar fysisk plats
    som folk kan relatera till.

  207. Om allt är globalt glider det dig
    ur händerna, det blir ogripbart.

  208. Jag är säker på
    att alla här i rummet-

  209. -känner sig vilsna ibland.

  210. Det finns inte så många saker
    som binder oss samman.

  211. Jag gillar fotboll.

  212. När jag går på en match
    känner jag mig delaktig i nåt större.

  213. Min son som är 18 känner likadant
    när han gå på rockkonserter.

  214. Då känner han sig delaktig.

  215. Det är ytliga, splittrade karikatyrer
    av vad vi egentligen behöver.

  216. Men oavsett
    om du är svensk, britt eller annat-

  217. -så måste vi på något sätt
    ge en institutionell form-

  218. -en geografisk form
    till den samhörigheten.

  219. Man kan känna
    många olika slags samhörighet.

  220. Men så länge vi har en stat-

  221. -och den staten kontrollerar våra liv
    genom att stifta lagar och så vidare-

  222. -så kan inte jag se
    hur vi ska kunna fungera-

  223. -med varandra och känna solidaritet-

  224. -utan en känsla av samhörighet.

  225. Om man ser på alla gruppidentiteter-

  226. -är det bara
    ett annat ord för relation.

  227. "Svenskhet" är bara ett annat ord för
    de relationer du har-

  228. -med de andra medborgarna
    eller med staten.

  229. Både vertikalt och horisontellt.

  230. Jag efterlyser
    en mer konkret betydelse.

  231. Vi pratar om stora och vaga begrepp.
    Hur ska identiteten skapas?

  232. Ska den komma från folket
    eller är det politikernas ansvar?

  233. Lite mer konkret, hur skapas den?

  234. Får jag? Jag tror inte
    att den behöver vara konkret.

  235. Det handlar inte
    om vad du fyller idén med.

  236. Själva idén är viktigare
    än vad idén består av.

  237. Jag läste en artikel i fjol
    om brittiskhet.

  238. De frågade fyra personer
    vad brittiskhet betydde för dem.

  239. Det lustiga var att de svarade
    att det var att stå i kö...

  240. Att njuta av friheten...

  241. En känsla av individualism
    som var det viktiga.

  242. Det kunde gälla även för svenskhet-

  243. -om man gick ut här och frågade folk
    hur de definierar svenskhet.

  244. Lars.

  245. Jag vill ta upp
    det du sa om institutioner.

  246. Nationalism är kopplat till nationen.

  247. Nationalstaten är institutioner
    om också erbjuder rättigheter.

  248. Hannah Arendt så att säga kritiserar-

  249. -på ett förenklat
    mänskliga rättigheters-språk-

  250. -framhåller rätten till rättigheter-

  251. -vilket vi får
    genom vårt medborgarskap.

  252. Vi hör samman med
    ett antal institutioner-

  253. -som förser oss,
    inte bara med "samhörighet"-

  254. -utan med konkreta rättigheter,
    makt och resurser.

  255. Staten investerar i sina medborgare
    via utbildning, sjukvård etcetera.

  256. Det är faktiska saker
    inte bara nån otydlig diskurs.

  257. Hur den här samhörigheten
    har skapats-

  258. -är en fråga
    som vi historiker ställt länge.

  259. Det finns mycket skrivet om skapandet
    av traditioner och nationskänsla.

  260. Den litteraturen
    handlar främst om institutioner.

  261. Eugen Webers berömda bok "Peasants
    into Frenchmen"-

  262. -visar att i Frankrike på 1850-talet
    talade inte ens hälften franska.

  263. Men 1914 har vi ett läge
    där idén om det internationella-

  264. -utlöser nationell tillhörighet.

  265. Nånting händer
    mellan 1870 och 1914-

  266. -som beror på framgången
    för nationalstatens institutioner.

  267. Och viktigast där,
    vilket vi berörde tidigare-

  268. -i den förra paneldiskussionen-

  269. -var allmänna skolor och
    militärtjänst för alla unga män-

  270. -och gemensam media som bidrog till
    en gemensam förståelse-

  271. -och en berättelse om vilka vi är.

  272. Det är bakgrunden.

  273. Det intressanta i dag, som kopplar
    till det dagens splittrade samhälle-

  274. -är att vi i Sverige
    har avvecklat dessa institutioner.

  275. Vi har inget gemensamt skolsystem.

  276. Vi har ingen värnplikt
    och media är fragmenterad.

  277. Men vi litar ändå på public service-
    radion, vilket du är medveten om.

  278. Radions P1 är det svenskar
    litar mest på, det är intressant.

  279. Jag pratade med den förre stats-
    ministern i Framtidskommissionen.

  280. Han talade ärligt om målet
    att Sverige ska vara-

  281. -ett samhälle som välkomnar
    olikhet och invandring.

  282. Han var säkert ärlig.
    Men jag sa "Det är bara ord".

  283. "Var finns institutionerna som skapar
    kontakt och chans till möten?"

  284. "Som skapar
    en gemensam historia och upplevelse."

  285. "Din regering har valt
    att prioritera andra värden."

  286. "Valmöjligheter före gemenskap"-

  287. -"individuell frihet är viktigare än
    obligatorisk värnplikt för alla män."

  288. "Ni kan avveckla institutionerna
    och välja att prioritera annat."

  289. "Men ni kan inte förvänta er
    känslan av ett vi"-

  290. -"om det inte finns institutioner
    som skapar det."

  291. Det är ett stort problem i dag.

  292. Vi går vidare till
    en annan aspekt kopplat till det.

  293. Vad gäller längtan efter gemensamma
    institutioner, sociala rättigheter-

  294. -eller andra riter, som värnplikten.

  295. Finns den längtan alls i politiken?
    Du antydde att den inte gör det.

  296. Jag tänker att multikultur-politiken
    också berör det här-

  297. -i det att om vi alla förväntas
    omfamna och uppskatta olikheter-

  298. -och den uppmaningen
    kommer uppifrån i samhället.

  299. Vad betyder det för sociala samband
    och skapandet av en gemenskap?

  300. Vill du kommentera det?

  301. Kring vissa institutioner finns det
    en mer grundläggande solidaritet.

  302. Mellan individen
    och statliga institutioner-

  303. -finns det en solidaritet som
    religiösa organ svarade för förr.

  304. Arbetarrörelsen
    var väldigt viktig i Europa.

  305. I Tyskland var den en stat i staten.

  306. Den hade miljontals medlemmar,
    tidningar och biografer.

  307. Det finns många institutioner som
    binder folk samman inom nationen.

  308. Det intressanta i dag är att-

  309. -även de mest grundläggande
    institutionerna för samhörighet-

  310. -är mycket svagare i dag än tidigare.

  311. Det är olika i olika länder. Utifrån
    ser Sverige mer sammanhållet ut-

  312. -trots sina problem,
    än många andra europeiska länder.

  313. Egentligen händer väldigt lite.

  314. Jag var i Finland på en föreläsning
    och gick ut efteråt med några andra.

  315. Alla paneldeltagarna
    och de i publiken som följde med-

  316. -var medlemmar i en kör,
    de sjöng tillsammans.

  317. Vissa hade sjungit ihop sen tonåren.

  318. De gifte sig och partnern gick med,
    de for på semester tillsammans.

  319. Jag menar att när även såna saker
    löses upp, vilket händer nu-

  320. -så finns det inte längre nån enkel
    lösning för att ordna upp det.

  321. Du nämnde radio. I USA och England
    ser folk inte på samma program.

  322. Vi har hundratals kanaler.
    Svarta och vita ser på olika program.

  323. Olika grupper ser olika saker.
    Det finns inget gemensamt samtal.

  324. Vad ska man prata om?

  325. Det här rör många olika nivåer,
    men allt hör ihop.

  326. I slutändan har det att göra med att-

  327. -de gamla politiska institutionerna
    har fallit-

  328. -och därigenom har även
    de kulturella uttrycken försvunnit.

  329. Vi försöker ersätta det
    med multikulturalism.

  330. Vi försöker ersätta det med "olikhet"
    eller diverse institutionella avtal.

  331. I Storbritannien har alla
    institutioner programförklaringar.

  332. Det verkar som att samma person
    skriver alla program.

  333. Alla har sin värdegrund.
    Men alla värden är bara schabloner.

  334. När vi får den här teknokratiska,
    schablonmässiga filosofin-

  335. -blir vi inte längre berörda.
    Vi måste börja där.

  336. Innan vi får till en berättelse och
    en politisk och kulturell gemenskap-

  337. -och en mogen diskussion
    kommer inget gå att lösa.

  338. Vill ni säga nåt mer
    innan vi släpper in publiken?

  339. Släpp in publiken.
    - Om inte du vill säga nåt?

  340. Vi har mer tid sen.
    Är det nån som vill ställa en fråga?

  341. Nån kommentar? Här.

  342. Jag vill kommentera
    det Lars sa om institutioner.

  343. Vissa institutioner misslyckas med
    att skapa identiteter.

  344. Som EU, till exempel. Det är nog inte
    många här som kallar sig européer.

  345. Vad tror ni det beror på?

  346. -Jag tror...
    -Vi tar några fler frågor först.

  347. Här.

  348. Jag formulerar min fråga
    medan jag ställer den.

  349. Var tror ni att sammanbrottet för den
    nationella identiteten kommer ifrån?

  350. Du nämnde konsumismen-

  351. -och att vår livsstil
    bygger vår identitet.

  352. Om man ser på Europa,
    lite generaliserande-

  353. -så är nog de flesta länderna,
    både vänster och höger-

  354. -överens om grunden
    i marknadsliberalism i dag.

  355. Till och med vänsterpartierna
    är marknadsliberala i grova drag.

  356. Tror ni att...

  357. Är det en följd av
    marknadsliberalismens framgång-

  358. -att vi tappar
    vår nationella identitet-

  359. -då alla är individer som bygger sin
    egen identitet utifrån konsumtion?

  360. -Nåt sånt.
    -Tack. Vi har en till där bak.

  361. Jag undrar-

  362. -hur bemöter man de som inte omfamnar
    multikulturalism?

  363. Hur hanterar man det?

  364. Tvingar man dem att delta eller
    utesluter man dem? Vad säger ni?

  365. Vi tar en fråga till.
    Sen får ni svara på det ni vill.

  366. Jag tycker att det institutionella
    perspektivet var intressant.

  367. Ett annat perspektiv är staten
    och vilken makt staten har.

  368. Nationalism... Jag är ingen expert...

  369. Men nationalismen kanske var som
    starkast när staten var som starkast.

  370. Och med den nya globala verkligheten
    och en stat med mindre makt-

  371. -kanske det är logiskt
    att nationalismen förändras.

  372. Kan ni säga något
    om den maktbalansen?

  373. -Tack. - Lars, du ville säga något.
    -Ja, okej.

  374. Det knyter an
    till den sista frågan också.

  375. Vad gäller EU
    så har EU ansträngt sig mycket.

  376. Jag undervisade om nationalism
    på Columbia-

  377. -och föreläste om de nästan komiska
    försöken från EU-byråkraterna-

  378. -att skapa ett slags ritualer-

  379. -och olika symboler för en nation.

  380. De tog in Beethoven och musik
    och skapade en flagga.

  381. Det var en massa saker,
    medaljer och så vidare-

  382. -från nationalismens historia.

  383. Men i dag står EU inför en kris.

  384. Hittills är projektet misslyckat.

  385. Men det säger nånting...

  386. Folk säger ibland
    att nationen är en konstruktion.

  387. Den är bara ett akademisk påhitt.

  388. Men de menar det nog inte egentligen.

  389. Det finns ändå
    byggstenar och material.

  390. På ett sätt är Sverige en ung nation,
    men vi har en väldigt lång historia.

  391. Skapandet
    av en berättelse och en identitet-

  392. -hämtar saker ur historien.

  393. Det är inte möjligt för EU-

  394. -som är ett mycket mer
    splittrat koncept i sig självt.

  395. Men om man är en bit ifrån Europa
    ser det annorlunda ut.

  396. Jag tänker på det när jag reser.
    Om jag reser inom Norden-

  397. -möter vi det Freud kallade
    "de små skillnadernas narcissism".

  398. Norrmän
    ser sig som annorlunda än svenskar.

  399. Svenskar
    ser sig som bättre än danskar.

  400. Om man reser utanför Norden
    slås man av hur lika nordborna är-

  401. -hur mycket de delar.

  402. Jag satt på en strand i Kalifornien,
    kanske hade jag rökt för mycket gräs-

  403. -med vänner
    från olika europeiska länder.

  404. Vi enades om det knäppa USA
    och kände oss väldigt europeiska.

  405. De finns där nånstans, men det har
    inte nått den institutionella nivån.

  406. Men det är fortfarande på väg,
    vi vet inte hur det ser ut om 50 år.

  407. Det finns institutioner, program som
    Erasmus inom universitetsvärlden-

  408. -studentutbyten, lågprisflyg,
    som fungerar sammanlänkande.

  409. Men hittills
    är det inte ett helt lyckat projekt.

  410. Jag har en fråga.

  411. Kan en förklaring till att vi inte
    har en stark europeisk identitet-

  412. -vara att EU inte har
    några välfärdssystem?

  413. Folk måste vara sammanlänkade
    på något sätt-

  414. -för att känna solidaritet
    och som delar i ett större "vi"

  415. Det är en viktig poäng. En sak som
    kritiker av nationalism ofta missar-

  416. -om vi intar ett vänsterperspektiv-

  417. -om rättvisa, jämlikhet, omfördelning
    och så vidare-

  418. -är det bara nationen som gäller.
    Där kan vi driva solidaritetspolitik.

  419. Och många populister-

  420. -förr sa vi att de var
    folkets demokratiska röst-

  421. -nu finns det en god elit
    som står mot det onda folket.

  422. Det pågående
    kosmopolitiska EU-projektet-

  423. -är en bra deal för eliten.

  424. Det finns möjligheter, pengar, jobb
    och så vidare.

  425. Men vad gäller omfördelning, sociala
    rättigheter och såna investeringar-

  426. -känns det väldigt avlägset för folk.

  427. På ett sätt
    som nationen förhoppningsvis inte är.

  428. Den har närmare institutioner-

  429. -vilket ger den trovärdighet och en
    känsla av samhörighet, som du sa.

  430. Det är en viktig poäng.

  431. Nån sa att vi inte känner oss som
    européer, men det tror jag visst.

  432. Men att känna sig som europé
    har inget att göra med EU.

  433. Vi kan resa runt lätt och
    känner att vi har något gemensamt.

  434. Mina bekanta
    känner sig som européer.

  435. Det kanske inte är deras dominerande
    identitet, men en del av vilka de är.

  436. En fråga vi inte har berört,
    den ställdes därifrån-

  437. -är vad som startade processen.

  438. Varför kollapsade institutionerna
    och den kulturella samhörigheten?

  439. Hannah Arendt kallade det krisen
    för auktoriteten och traditionen.

  440. En nation, som andra institutioner,
    bygger på vissa premisser och värden-

  441. -som på gott och ont har blivit
    ganska svaga och urholkade.

  442. Folk styrs inte längre av
    familjen, samhället eller religionen.

  443. Allt detta har blivit
    helt marginaliserat i folks liv.

  444. Mycket av det vi diskuterar här
    kan ses som förlusten av traditioner-

  445. -och svårigheten att ena ett samhälle
    med individuella rättigheter-

  446. -och individuell medvetenhet.

  447. Man kan se problemet med tillhörighet
    som nånting dåligt.

  448. Alla vill höra till.
    Men det kan ses som något gott.

  449. Det innebär att vi nu kan skapa
    nya slags gemenskaper-

  450. -som bygger på
    större förståelse för individen.

  451. Vi kan inte backa
    till den för-individuella tiden.

  452. Vi måste sammanlänka
    individens strävan-

  453. -individens rättigheter och val
    med något större än individen.

  454. Det är kärnfrågan. Hur når vi längre
    än individen och splittrade grupper?

  455. Vi bör se möjligheterna
    som dagens problem erbjuder oss-

  456. -i stället för att bara se
    den negativa sidan.

  457. Det du säger är väldigt intressant.
    - Ursäkta.

  458. Mitt huvudargument, som du nog inte
    känner till för det gäller Sverige-

  459. -är att Sverige är spännande socialt
    på grund av alliansen stat-individ.

  460. "Statsindividualismen".

  461. Det är ett socialt kontrakt,
    ett socialt system-

  462. -som grundar sig på
    ett hyllande av individen.

  463. Det är en fördel i dagens läge,
    som du sa.

  464. Vårt samhälle
    har sporrat sina medborgare-

  465. -i deras strävan efter individuell
    frihet och självförverkligande.

  466. Även i en global marknadsekonomi.

  467. Solidaritetspolitiken här är kopplad
    till idén om individens frihet.

  468. När Sverige är som bäst,
    det är mitt eget nationella narrativ-

  469. -är det både ett projekt för
    individens frihet och solidaritet.

  470. Det är antagligen ett skäl till
    att Sverige och övriga Norden-

  471. -är samhällen som rankas högt både
    för individualism och social tillit.

  472. Vilket är en stor fördel
    både för individen och samhället.

  473. Den här diskussionen om vilka vi är
    ser jag som oerhört viktig.

  474. Som du sa, är det historier
    som leder mot framtiden.

  475. De är inte bara historier
    om en avlägsen dåtid-

  476. -eller nostalgi.

  477. Men poängen du tar upp-

  478. -om individuell frihet och dess
    koppling till samhället är central.

  479. Det är en kantiansk paradox.
    Filosofen Kant sa:

  480. Det är människans öde
    att fastna i spänningsfältet-

  481. -mellan sin starka längtan
    efter självständighet-

  482. -och nödvändigheten
    av att leva i ett samhälle.

  483. Det är ett universellt problem
    som måste lösas i alla samhällen.

  484. Där tror jag att de nordiska länderna
    har kommit på-

  485. -en egen lösning
    på just det problemet-

  486. -som man kan bygga vidare på.

  487. En förklaring till att
    vi diskuterar nationell identitet-

  488. -och att vi känner
    en viss osäkerhet rörande den-

  489. -är att det är svårt
    att definiera etnicitet nu för tiden.

  490. De flesta nationella identiteterna
    bygger på en idé om etnicitet.

  491. I vår globaliserade värld,
    där folk flyttar på sig-

  492. -och befolkningen är brokig
    är det svårt att definiera etnicitet.

  493. Svenskhet till exempel.
    Det var lättare för 30-40 år sedan-

  494. -att föreställa sig en gemenskap-

  495. -när man inte behövde definiera
    vad en svensk var.

  496. I dag är det svårare och
    det är därför vi diskuterar det här.

  497. Det är intressant när vi konfronteras
    med alla olikheter.

  498. Den svenska nationen har sin
    så kallade statsindividualism.

  499. En ganska unik social ordning-

  500. -globalt sett.

  501. När folk utifrån kommer in till det,
    hur lätt kan de anpassa sig-

  502. -och förstå
    det sociala kontraktet i Sverige?

  503. Och hur bra eller dåliga är vi
    på att släppa in dem som kommer hit?

  504. Om de är villiga att ta till sig det-

  505. -är det ett sätt
    att komma bort från blodsband?

  506. Om man accepterar det sociala
    kontraktet så kan man bli svensk.

  507. Det finns ett problem. Förr kunde USA
    ta emot alla som ville komma.

  508. USA blev en smältdegel ganska lätt.

  509. Även i Kanada fungerade det bra.

  510. Men ett problem i Europa,
    som också lär drabba Sverige-

  511. -ni har nog redan drabbats-

  512. -är att svenskarna
    vet inte själva vilka de är.

  513. De som kommer hit
    möter ett förvirrat samhälle.

  514. Jag har en doktorand-

  515. -som intervjuar unga muslimer som
    lockas av en jihadistisk världssyn.

  516. En sak alla sa,
    fullt förståeligt, var:

  517. "Vi har kommit till Storbritannien,
    men vad är det? Vilka är ni?"

  518. De fick nästan
    en känsla av överlägsenhet.

  519. Vi vet i alla fall vilka vi är.

  520. Ni däremot säger en sak på måndag, en
    annan sak på tisdag.

  521. När folk kommer hit är det
    högst oklart vad de kommer till.

  522. Mottagarländerna,
    vilket vi diskuterat-

  523. -sänder ut förvirrade budskap och är
    själva osäkra på sin plats i världen.

  524. Så länge det är så
    får invandrarna stora problem.

  525. Men problemet är inte invandrarna-

  526. -problemet är att mottagarländerna
    har förlorat sin förmåga-

  527. -att ge en riktning
    åt folks lojalitet och känsla.

  528. Jag tror att problemet är...
    Det finns nåt folk kommer till-

  529. -men vi lyckas inte formulera det.

  530. Vad "vi" är
    eller vad det gemensamma är.

  531. Ofta när man som invandrare
    möter det som kallas svenskhet-

  532. -hör man ofta
    att det inte finns nån svenskhet.

  533. Det finns inga gemensamma värderingar
    eller sätt att bete sig.

  534. Men man kan ändå känna det.

  535. Man känner att det finns nåt
    som man inte har tillgång till.

  536. Historiskt sett är det intressant
    hur vi har övergett det där.

  537. 1920, gjorde den första svenska
    socialdemokratiska ministern-

  538. -med ansvar för religiösa frågor,
    Sverige hade en statskyrka då-

  539. -han gjorde en del förändringar.

  540. På den tiden läste vi katekesen,
    vi studerade Bibeln.

  541. Sverige var lutheranskt och Bibeln
    lärde folk moral, hur en svensk var.

  542. Han sa "Skit i det, vi är
    socialdemokrater och vill nåt annat".

  543. Han utformade en bok,
    "Medborgarkunskap".

  544. Det var en bästsäljare i Sverige
    från 1920 till 1950-talet.

  545. Boken innehöll berättelser
    om Sverige, historier om fria bönder.

  546. Vår kamp för att förbli
    ett fritt land och ett fritt folk.

  547. Vackra berättelser.

  548. Men den gav också information
    om hur demokratin fungerar.

  549. Hur man röstar
    och hur systemet fungerar.

  550. Det övergavs omkring 1955 i Sverige.

  551. Man ansåg det vara
    omodernt och onödigt.

  552. Nu har vi en diskussion igen
    ifall vi kanske behöver en manual-

  553. -över vilka vi är
    och hur vårt system fungerar.

  554. I Sverige
    berodde det på modernismen.

  555. Det var en idé, som uppstod
    på 30-talet och växte efter kriget-

  556. -att vi nu struntar i vår historia.

  557. Vi är ett modernistiskt projekt,
    vi är framtiden.

  558. Därför är historien ointressant.

  559. Det kan vi nu se som ett misstag.

  560. Det hade varit bra
    att hålla berättelserna levande.

  561. Det är svårt att gå tillbaka,
    det har du rätt i.

  562. Men det slår mig när jag föreläser
    om böckerna du nämnde-

  563. -folk är alltid väldigt intresserade.

  564. Folk gillar att höra
    sammanhängande berättelser-

  565. -om vad vårt land egentligen är.

  566. Jag tror att vi, som akademiker,
    eller samhällets intellektuella-

  567. -har ett ansvar att delta
    den sortens diskussioner.

  568. Och inte bara agera
    som några som kritiskt avslöjar-

  569. -och genomskådar våra berättelser,
    vilket delvis skett efter kriget.

  570. Akademikerna
    kanske har en identitetskris.

  571. Har ni fler tankar?
    Jag ser många händer.

  572. Det är en där borta.

  573. Jag är intresserad av
    en sak ni just nämnde.

  574. Redskap för att skapa sammanhang,
    vilka kan det vara?

  575. På ett ytligt plan
    finns det nationsprofilering-

  576. -och försök att kommunicera nationell
    enhet, det är ett tecken i tiden.

  577. Men vad finns det annars? En bok?
    Allmän värnplikt? Vad tror ni?

  578. Vi har en man här framme.

  579. Det är en som vinkar vid pelaren.

  580. I USA har man
    "The Pledge of Allegiance"-

  581. -alltså trohetseden.

  582. Det är en kort passus, inte
    en hel bok som i Sverige före 1954.

  583. Tror ni att det måste vara
    en detaljerad och lång berättelse?

  584. -Jag är medlem i...
    -140 tecken.

  585. Du sa att muslimer som kommer hit-

  586. -de känner en stark gemenskap-

  587. -och kanske blir förvirrade
    och kanske...

  588. De tycker inte
    att vi har nåt att komma med-

  589. -och kanske hellre håller sig på sin
    kant och inte deltar. Jag vet inte.

  590. Jag är medlem av amoristerna
    och vi har en trosbekännelse.

  591. Vad behöver vi?
    Hur långt behöver det vara?

  592. Tack. Vi har en man där borta.

  593. Det är en väldigt intressant
    diskussion att lyssna till.

  594. Jag tycker tvärtom att det inte är
    nåt problem med "krisen" vi talar om-

  595. -för nationalism
    eller nationell identitet.

  596. Vi lever i en fantastisk värld
    med world wide web.

  597. Vi har alla möjligheter att välja
    vilken grupp vi vill tillhöra.

  598. Vi kan ha kontakt med,
    du nämnde kosmopoliter...

  599. Alla kanske inte kan resa runt-

  600. -men alla kan bli kosmopoliter online
    även om man bor i norra Sverige.

  601. Men det finns många motsägelser.

  602. Ta Sveriges nya regering.

  603. De började med att erkänna
    den palestinska staten.

  604. Det är faktiskt en nationalistisk-

  605. -positiv sak för den här krisen.

  606. Å andra sidan
    kan den stärka människorätten.

  607. Det var troligen syftet att minska
    på spänningarna i området.

  608. Jag tror att...

  609. Jag lyssnade på Nordiska rådet,
    som hade möte nyligen-

  610. -där man diskuterade en nordisk stat.

  611. Det är gamla idéer
    som dyker upp igen.

  612. Det kanske beror på
    ett tryck från omvärlden.

  613. Nu har vi Ryssland och väst som står
    emot varandra. Det var en reflektion.

  614. Där öppnade du Pandoras ask.

  615. Vi hade en till fråga.

  616. Vi har i alla fall upptäckt
    att vi har en sak gemensam.

  617. Oavsett nationalitet
    tycker vi att holländare är lustiga.

  618. Jag tar rollen som djävulens advokat.

  619. Är det verkligen ett så stort problem
    som det påstås?

  620. Vi oroar oss
    för sammanhang och solidaritet-

  621. -men vi kanske ser till att skapa det
    bara när vi verkligen behöver det.

  622. Ta bombdåden i London 2005.

  623. Har nån av er
    åkt kollektivt i London?

  624. Folk pratar inte. Att ta ögonkontakt
    är i princip kriminellt.

  625. Plötsligt stängs hela systemet. Ingen
    vet vad som händer. Alla måste gå.

  626. Plötsligt börjar alla prata
    och hjälpa varandra.

  627. Plötsligt har det uppstått ett behov
    av en gemenskap-

  628. -en känsla av
    solidaritet och hjälpsamhet.

  629. Eftersom vårt moderna samhälle
    oftast fungerar bra-

  630. -behöver vi då mer solidaritet
    än den marknaden ger oss-

  631. -eller som staten ger oss?

  632. Vi kan även se det som att marknaden
    och staten förstör den solidariteten.

  633. Några fler frågor?

  634. Vi hinner med några frågor till sen.

  635. Om nån vill ställa frågan på svenska
    går det bra, då översätter jag.

  636. Vem vill börja? Frank?

  637. Jag vill svara på
    frågan om redskapen.

  638. Storbritanniens förre premiärminister
    Brown ville introducera en bok.

  639. Det skulle bli två böcker. Den första
    skulle bestå av brittiska sånger.

  640. Den andra
    skulle handla om brittiskhet.

  641. Kommittén ägnade 3,5 år åt att
    välja ut sånger. De kunde inte enas.

  642. Till slut sa de "vi tar alla sånger",
    det blev ungefär 400 sånger.

  643. De kunde inte komma överens
    om en sån sak.

  644. Nu har vi introducerat alla ritualer,
    medborgarskap, ceremonier...

  645. Vi har inte USA:s trohetsed,
    det är på lägre nivå.

  646. Men det är som EU:s institutioner-

  647. -artificiella åtgärder som inte är
    kopplade till folks erfarenhet.

  648. Boken som Lars nämnde
    betydde säkert nåt för folk.

  649. Åsikten att den var föråldrad-

  650. -betyder att den var
    kopplad till nån slags svenskhet.

  651. När vi försöker göra nåt sånt i dag
    framstår det nästan som skämt.

  652. Folk blir inte berörda på rätt sätt.

  653. Gå till EU:s museum
    över Europas historia.

  654. Det börjar 1944, allt tidigare
    är för är pinsamt och för splittrat.

  655. Man skapar en mytisk nation-

  656. -kring ett antal värdegrunder
    som inte betyder nånting.

  657. Jag tror inte att vi kan göra nåt
    på ett artificiellt plan.

  658. Men vi kan göra andra saker.
    Till exempel utbildning.

  659. Utbildning är inte längre
    en gemensam erfarenhet.

  660. Förr var vi överens om att alla barn
    skulle ha en gemensam utbildning.

  661. De kanske väljer olika, men
    skolsystemet ska vara gemensamt.

  662. I många europeiska länder finns det
    inte längre ett gemensamt skolsystem.

  663. Vi behöver
    vissa gemensamma erfarenheter-

  664. -som är kopplade till folks liv.

  665. Om vi har
    en diskussion och debatt om det här-

  666. -kan alla samhällen finna sina svar.

  667. Vi behöver solidaritet,
    det är ingen tvekan.

  668. Utan solidaritet
    blir även individen lidande.

  669. Om vi är isolerade, osociala
    individer blir vi mycket svagare.

  670. Det faktum att du nämner internet
    är ett symptom på problemet.

  671. Så fort nån vill säga nåt gott
    om tiden nämns internet.

  672. Massor av folk ägnar sig åt
    slösurfande och bara hänger.

  673. Det förstärker bara problemet online
    som vi redan har offline.

  674. -Qaisar.
    -Vi behöver en ny berättelse.

  675. Ett problem är att i vår globala,
    snabbt föränderliga värld-

  676. -är det svårt att skriva ner den.

  677. Så fort den skrivits ner
    är den föråldrad.

  678. Därför blir den ett skämt.

  679. Det är svårt att skriva ner den. Men
    vi kan uppmuntra många att höras.

  680. Det är ett sätt. För berättelsen
    om Sverige eller svenskheten-

  681. -måste bygga på
    nåt annat än idén om etnicitet.

  682. Hur man kopplar historien,
    dåtiden med nutiden och framtiden.

  683. Det har varit baserat på en idé om
    nåt slags blodsband eller koppling.

  684. Vi måste ändra på det.

  685. Det är svårt, för det handlar inte om
    att göra specifika saker.

  686. Jag vill ifrågasätta den tanken trots
    att jag ska vara objektiv moderator.

  687. -Handlar det verkligen om blodsband?
    -Ja, i Sverige gör det det.

  688. Jag håller inte mer.

  689. Det har blivit populärt
    att framföra den åsikten.

  690. Anledningen till att den
    beskrivningen har blivit populär...

  691. Det är kopplat till tron att Sverige
    på 1930-talet var helt rasbiologiskt-

  692. -och att vi stöttade Nazityskland.
    Allt det saknar empirisk grund.

  693. Det förekom rasbiologi,
    men det var ett marginellt fenomen.

  694. Nationalsocialismen
    var väldigt marginell.

  695. Hitler var besviken
    på de nordiska länderna-

  696. -eftersom de inte hyllade hans idé.
    Hitler var ju hjälten, i hans ögon.

  697. Vi hade en konstitutionell patriotism
    under den här perioden-

  698. -som inte var kopplad till
    en etnisk syn på svenskhet.

  699. Det är en stark tradition
    att bygga vidare på.

  700. Ibland blir jag, inte på dig,
    utan på ett generellt plan-

  701. -blir jag irriterad på
    att det saknas historiskt djup-

  702. -när man påstår det.

  703. Men jag håller med dig om att vilken
    berättelse vi än väljer om vårt "vi"-

  704. -så ska den inte
    vara kopplad till etnicitet.

  705. Det behövs inte.
    Vi har många andra bra byggstenar.

  706. Men jag instämmer helt med det du sa.

  707. Tanken att man i dag, i synnerhet en
    kommitté, skulle skriva en handbok-

  708. -är ett dödsdömt projekt.

  709. Tyvärr är det just det vi ser.

  710. Du tog upp slagorden som alla har,
    från sportföreningar till företag.

  711. I Sverige har vi "värdegrund",
    en plattform som bara blir en kliché.

  712. Alla upprepar bara samma mantra.
    Jag vill åter nämna institutionerna.

  713. Det var en fråga om värnplikt
    och trohetseden och så vidare.

  714. Vi måste vara bra antropologer. Det
    handlar både om praktik och diskurs.

  715. Båda är viktiga och båda behövs.

  716. USA är intressant. Tänk på
    den litteratur som ges ut om USA.

  717. Varje år kommer böcker om unionens
    fäder och amerikansk identitet.

  718. Det vore otänkbart-

  719. -att i slutet av en valkampanj inte
    ha USA:s flagga, hos alla partier.

  720. Jag blev ledsen
    vid det svenska valet-

  721. -när bara Sverigedemokraterna
    hade svenska flaggor.

  722. Det känns märkligt och lite tråkigt.

  723. Man ser att det finns en koppling
    mellan de här ritualerna-

  724. -som man ser på många ställen
    och diskursen.

  725. Nån nämnde värnplikten.
    Det är intressant just nu-

  726. -för den nya försvarsministern
    är intresserad av-

  727. -att diskutera
    en modern variant av värnplikten.

  728. Det förstärks av insikten att världen
    inte är så fredlig som Sverige trott.

  729. Vi börjar få lite problem österifrån
    och kanske behöver en armé.

  730. Vi kanske inte bara har rättigheter
    utan även plikter.

  731. Det socialdemokratiska slagordet:
    "Kräv din rätt, gör din plikt."

  732. Vi kanske måste återta det. Då blir
    frågan om vilka vi är väldigt viktig.

  733. Där är kopplingen mellan
    våra berättelser och våra handlingar.

  734. Jag vet inte
    om vi kan hitta tillbaka till det.

  735. Men jag välkomnar
    en seriös diskussion.

  736. Diskussionen ska inte drivas av SD.

  737. Diskussionen ska föras av oss,
    goda människor överallt ifrån.

  738. -Ville du kommentera det?
    -Vi har faktiskt en slags trohetsed.

  739. Vi har den svenska regeringsformen.

  740. Där står att all offentlig makt
    i Sverige utgår från folket.

  741. Regeringen är de som styr-

  742. -och deras makt
    utgår ifrån riksdagen.

  743. Det är ett slags fundament.

  744. Hur många av er känner till den?

  745. Vissa gör det.
    Har vi några fler kommentarer?

  746. Vi har en här.

  747. Ni har berört det-

  748. -men jag vill fråga om när
    nationalism anses vara rasistisk.

  749. Många jag pratar med
    har svårt att hålla isär-

  750. -nationalism och rasism.
    Varför är det så?

  751. Några fler? Här.
    Jag ser en arm långt bak också.

  752. Vi börjar här framme.

  753. Och en där. Det är svårt att se.

  754. Jag undrar bara... Ni säger att det
    är kris för nationalism och nationer.

  755. -Finns det risk att den förstärks...
    -Kan du tala i mikrofonen?

  756. Finns det en risk att-

  757. -nationalismen återuppstår
    genom en strid mot nånting?

  758. En gemensam fiende
    eller nåt som enar nationen.

  759. Finns det en risk för det
    på grund av vår identitetskris?

  760. Kan nån utnyttja den på det sättet?

  761. En bra fråga. Tack.

  762. Vi har en där bak.
    Kan du skicka vidare mikrofonen?

  763. Varsågod.

  764. Nationalismens framväxt
    ses ofta som ett hot mot demokratin.

  765. Och Sverigedemokraternas väljare-

  766. -påstås ofta proteströsta
    mot det rådande systemet.

  767. Kan det inte vara så att-

  768. -det saknas en diskussion om
    grundläggande värderingar-

  769. -i det politiska samtalet
    i Sverige i dag?

  770. Det finns ingen mainstream-diskussion
    om våra demokratiska institutioner.

  771. Om de verkligen är demokratiska
    eller om de behöver reformeras.

  772. Både till vänster och höger
    växer det.

  773. Kanske
    för att den diskussionen saknas.

  774. Tack.

  775. Det är lite av samma fråga.

  776. Är förlusten av en tydlig nationell
    identitet verkligen ett problem?

  777. Jag undrar också-

  778. -vad är syftet med att formulera en
    ny, gemensam, nationell berättelse?

  779. Är syftet att mota bort extremister?
    Vad är egentligen problemet?

  780. Vad är syftet med att skapa en
    ny, gemensam, nationell berättelse?

  781. Vi gillar raka frågor. Tack.
    Det var en till där bak, eller två.

  782. Först mannen där bak och sen...
    Jag ser inte var mikrofonen är.

  783. Jag har en fråga om värderingar,
    som du tog upp.

  784. Om man slopade gränserna
    runt alla länder-

  785. -bara tillfälligt.

  786. Skulle det då uppstå godtyckliga band
    mellan olika värderingar-

  787. -och mellan folk i stället?
    Är det därför nationalism behövs?

  788. Tack.

  789. Där bak.

  790. Ni sa att recession inte var en
    anledning till främlingsfientlighet.

  791. Ni nämnde USA som en smältdegel.

  792. Vilken roll spelar USA:s
    framtidsoptimism och tillväxt-

  793. -för att folk ska vilja
    bli en del av det?

  794. Alla vet vad USA står för, utöver
    självständighet och löften om frihet.

  795. Tack.

  796. Vi kan återkomma.
    Ni får välja bland frågorna.

  797. Var det nåt särskilt
    du ville kommentera?

  798. Det var frågan om nationalism.

  799. Jag menar inte att vi ska hitta
    en ny nationalistisk ideologi.

  800. Vi måste hitta ett svar på frågan om
    vad som håller oss samman.

  801. Den frågan berör alla samhällen.

  802. Finns det nåt som vi alla skriver
    under på som ett gemensamt mål?

  803. Ett gemensamt mål för framtiden?

  804. Det är en utmaning vi står inför.

  805. Nationalism
    tar sig olika form och gestalt.

  806. Rasistisk nationalism
    är inte den enda.

  807. Den franska revolutionen var all-
    omfattande, liberal och icke-etnisk.

  808. Helt olik
    den tysk-preussiska partikularismen.

  809. Det finns olika slags nationalism.

  810. I dag är nationalismens tillbakagång
    parallell med internationalismens.

  811. Globaliseringen
    är nåt annat än internationalism.

  812. Allt det här hänger ihop.

  813. En sak som många har pratat om
    är multikulturalism.

  814. Jag tror att multikulturalism
    kunde ha varit en bra idé.

  815. Men multikulturalism blev en ursäkt
    för att undvika att svara på frågan:

  816. Vilken kultur skapar vår gemenskap?

  817. Multikulturalism är i Europa ett sätt
    att undvika att svara på frågan-

  818. -om vilka vi är.

  819. I den meningen har multikulturalism
    varit en destruktiv kraft.

  820. Den har tillåtit oss
    att undvika viktiga frågor.

  821. Vi kan ta hit multietniska grupper
    från hela världen-

  822. -men det är inte multikultur.

  823. Till sist måste vi svara på vad vi är
    och vad som håller oss samman.

  824. Jag har inga svar. Det behöver inte
    likna gamla tiders nationalism.

  825. Men det är en sak
    vi absolut måste diskutera.

  826. Jag har en fråga gällande det.

  827. Det är en ny värld
    med nya migrantströmmar-

  828. -som ser annorlunda ut än förr.

  829. Om multikultur som du beskrev det-

  830. -utgör ett slags hinder för en känsla
    av sammanhang eller gemenskap.

  831. Finns det ingen risk
    att denna blandning av kulturer-

  832. -eller olikheter som kommer utifrån
    kan vara ett hot mot det?

  833. Vilket ansvar har de som invandrar
    eller kommer in hit?

  834. Jag bor i en liten stad
    nära Canterbury, England.

  835. Jag har östeuropeiskt påbrå,
    så invandrare frågar mig ofta om råd.

  836. Ungrare, polacker och rumäner
    vet alla vem jag är.

  837. En sak de alltid säger är:
    "Frank, vi kommer till England"-

  838. -"för att vi vill bli engelska".

  839. De vill bli britter.

  840. "Varje gång vi försöker får vi höra
    att de respekterar vår kultur."

  841. "All ni polacker, ungrare och andra,
    era olikheter är väldigt viktiga."

  842. De blir väldigt förvirrade. De kom
    för att bli en del av ett samhälle.

  843. I stället för att upptas i samhället-

  844. -inser de
    att de inte kan bli medlemmar.

  845. Det finns inget att bli medlem i.

  846. På det sättet gör multikultur
    samhället en björntjänst.

  847. Det är det folk strävar efter.

  848. Okej, alla invandrargrupper har olika
    hållning, vissa är mer reserverade.

  849. Pakistanier i Kanada eller USA
    skiljer sig helt från de i England.

  850. I USA och Kanada
    är de en del av mainstreamsamhället.

  851. I England är de inte det. Det har
    att göra med vår multikulturpolitik.

  852. Jag håller helt med.

  853. Jag tror också att multikulturalism
    är ett sätt att undvika vissa frågor.

  854. Men jag tror att vi ofta
    misstar eller blandar ihop-

  855. -multikultur och mångfald. Vi
    ser inte att det är två olika saker.

  856. Multikulturalism är att ha
    ett samhälle inom samhället-

  857. -men inte vara en egen stat.

  858. Mångfald är nåt annat. Vi har
    en mångfald med olika identiteter.

  859. Jag vill kommentera ifall vi har
    gemensamma värderingar i Sverige.

  860. Självklart
    finns det svenska värderingar.

  861. Våra lagar bygger på värderingar.

  862. Men vad som är svenska värderingar
    förändras ständigt.

  863. Varje år i riksdagen-

  864. -stiftas det många nya lagar.

  865. Och de avskaffar lagar
    som inte längre känns relevanta.

  866. På så vis finns det gemensamma
    värderingar i Sverige.

  867. Men de förändras-

  868. -och därför är de svåra att skriva
    ner i en bok eller ett manifest.

  869. Tack. - Lars.

  870. Du har delvis rätt, men som
    historiker slås jag av två saker.

  871. Självklart förändras allt. Historia
    är en jävla sak efter den andra.

  872. Å andra sidan sker små förändringar.
    Strukturerna är ganska stabila.

  873. Båda sakerna är sanna.

  874. Om vi ser på studier som
    faktiskt är gjorda om värderingar.

  875. Exempelvis "World Values Survey".

  876. Det som slår en
    är graden av stabilitet-

  877. -mot bakgrund av alla förändringar.
    Det är ändå ganska stabilt.

  878. Så det är trots allt inte så svårt-

  879. -om vi verkligen fokuserar på det.

  880. Men ändå så klart
    är öppna för förändring.

  881. Till sist vill jag bara gå tillbaka
    till några av frågorna.

  882. Frågan om nationalism och rasism.
    Och ifrågasättandet av nationalism.

  883. Du, Frank,
    har redan berört en del av det.

  884. Jag vill bara säga
    att jag helt och hållet förstår-

  885. -att vissa känner sig obekväma med
    att tala om nationen och nationalism.

  886. Historiskt sett
    har nationalism manifesterats-

  887. -i former som har varit rasistiska.

  888. Den tyska nationalsocialismen
    är det farligaste exemplet på det.

  889. Av den anledningen-

  890. -är det inte konstigt att uppleva
    prat om nationalism obehagligt-

  891. -eller osmakligt.

  892. Men nationalismens historia
    är mer komplex.

  893. Den sammanfaller
    med demokratins framväxt.

  894. Franska revolutionens ord om
    frihet, jämlik och broderskap-

  895. -fann sitt uttryck i broderskap
    och individuell frihet och jämlikhet-

  896. -just i idén om en nation. De går
    inte att skilja åt historiskt sett-

  897. -på ett meningsfullt sätt.

  898. En sak som bekymrar mig
    med kritiker på vänsterkanten-

  899. -som på många sätt menar väl-

  900. -och som betonar mänskliga
    rättigheter före nationens intressen.

  901. De måste minnas de historiska misstag
    som vänstern har begått-

  902. -under slutet av 1800-
    och början av 1900-talet.

  903. Många inom vänstern då,
    däribland Marx-

  904. -trodde att nationen var överspelad.

  905. Därav Internationalen och den röda
    flaggan i stället för nationsflaggan.

  906. Men det fungerade inte.

  907. De enda demokratier
    som överlevde 1930-talet-

  908. -de nordiska länderna, ett besegrat
    Frankrike, Storbritannien, USA-

  909. -var länder som hade en stabil-

  910. -och demokratisk
    vänsterinriktad nationalism-

  911. -som verkade kraftfullt-

  912. -för att säkra
    demokratins överlevnad.

  913. Till sist
    vill jag göra ett påstående.

  914. En bestående vänsterpolitik kan bara
    överleva och få verkligt genombrott-

  915. -om det är kopplat
    till en nationell berättelse.

  916. Vänsterpolitik utan nationalism
    kan aldrig lyckas i framtiden.

  917. Det är en historisk läxa som folk
    på vänsterkanten måste inse.

  918. -Det var det sista. Ville du nåt mer?
    -Nej.

  919. Stort tack. En applåd för panelen.

  920. Översättning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Identitet och nationalism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Diskussion om identitet och nationalism. Är nationalismen eller nationalstaten en förutsättning för en känsla av tillhörighet? När blev nationalism ett fult ord och kan det bli något bra? Medverkande: Qaisar Mahmood, kulturarvschef vid Riksantikvarieämbetet; Lars Trägårdh, professor i historia; Frank Furedi, professor och författare. Moderator: Nathalie Rothschild. Inspelat den 5 november 2014 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Nationalism, Nationsbegreppet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Battle of ideas 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Battle of ideas 2014

Problem med demokratin

Diskussion om orsakerna till de stora framgångarna för populistiska partier i Europa. Medverkande: Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare; Anna-Lena Lodenius, journalist och författare och Sabina Beppler-Spahl, föreläsare och skribent. Moderator: Rob Lyons. Inspelat den 5 november 2014. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Battle of ideas 2014

Identitet och nationalism

Diskussion om identitet och nationalism. Är nationalstaten en förutsättning för en känsla av tillhörighet? Medverkande: Qaisar Mahmood, kulturarvschef vid Riksantikvarieämbetet; Lars Trägårdh, professor i historia; Frank Furedi, professor och författare. Moderator: Nathalie Rothschild. Inspelat den 5 november 2014. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnen på Darknet

På sitt pojkrum tar 14-årige Toxic psykedeliska droger som han beställt på det mörka nätet, "Darknet". Han surfar med webbläsaren TOR för att vara anonym och nå gömda platser på nätet. Tillsammans med 16-årige V1tal (som jagas av FBI) och 17-årige Erik hackar han hemsidor och jävlas med privatpersoner och myndigheter.

Fråga oss