Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : 9,3 på RichterskalanDela
  1. Jag tror att många tänkte likadant-

  2. -"Man ska vara robust och klara sig",
    men som ändå började må dåligt.

  3. Många kolleger från Räddningsverket
    och Rädda Barnen-

  4. -var mycket mer tränade är jag,
    och började duka under.

  5. De betedde sig egendomligt och fick
    psykiska problem efter några dygn.

  6. Välkommen Andreas Norman, författare
    till "9,3 på Richterskalan"-

  7. -om din tid som UD-tjänsteman på
    plats i Thailand under tsunamin 2004.

  8. Varför har du skrivit boken?

  9. Jag ville närma mig de här minnena.

  10. Jag kunde inte fortsätta skriva
    nåt annat innan jag skrivit det här.

  11. Det var min personliga anledning.

  12. Jag ville skildra ett perspektiv
    som inte funnits tidigare-

  13. -i berättelsen om tsunamikatastrofen:

  14. Tjänstemannens historia.

  15. Jag ville skildra vad som hände i UD.

  16. Det har inte funnits så många
    analyser eller beskrivningar-

  17. -av arbetet med tsunamikatastrofen.

  18. UD fick mycket skit för hur man
    skötte det här. En kritik du delar.

  19. Först kan du berätta nåt som låter
    sjukt och som en riktig nyhet.

  20. Hur det kom sig att du och dina
    klasskamrater på diplomatprogrammet-

  21. -togs i tjänst
    i det här skarpa läget.

  22. Vi var unga och gick på diplomat-
    programmet, UD:s internutbildning.

  23. Anledningen till att så många
    av oss juniorer blev uppringda-

  24. -var att vi hade varit på en
    klassresa till Polen en månad innan-

  25. -och då hade vår telefonlista
    uppdaterats. Alla mobilnummer stämde.

  26. Listan låg framme
    på personalavdelningen på UD.

  27. Vi var i stan. Vi var unga
    och hade inte lantställen.

  28. Vi var hemma och firade jul.

  29. Era låg framme, medan andra var
    inlåsta, lösenordsskyddade och så.

  30. De kunde nå oss, medan andra
    telefonnummer inte var uppdaterade-

  31. -eller fanns på datorer som tillhörde
    tjänstemän som var borta.

  32. Man kom inte åt deras information.

  33. Det låter otroligt amatörmässigt,
    nästan omöjligt. Det är ändå UD.

  34. Jag tror att det är en illustration
    av hur kaotiskt arbetet var.

  35. Att man faktiskt plockade in folk
    på det viset.

  36. Det fanns ingen organisation för att
    hantera en kris av en sån omfattning.

  37. Man kastade in personal.
    Vi var tillgängliga.

  38. Nån sa att man kunde se det
    som en del av utbildningen.

  39. Det säger nåt om hur man
    underskattade allvaret i händelsen.

  40. Det har gått tio år,
    men boken är detaljrik.

  41. Du beskriver hur du har tänkt. Det är
    citat och du beskriver folks minspel.

  42. Minns du, eller höftar du för att få
    ihop en levande och bra berättelse?

  43. Jag började med
    att skriva mina minnen-

  44. -och märkte att jag behövde stöd.

  45. Jag hade gått ner i UD-arkivet
    ett par år innan.

  46. Jag letade upp mina lägesrapporter
    vi skrev varje dygn från Thailand.

  47. Det gjorde du
    för att du skulle skriva en bok sen?

  48. Tanken fanns att jag ville skriva om
    det. Men hur sätter man ord på det?

  49. Hur ska jag närma mig mina
    upplevelser? De var jobbiga för mig.

  50. De kommer alltid att vara det.

  51. Rapporterna hittade jag. De beskriver
    i detalj vad vi gjorde under dagen.

  52. Vilka problem vi hade
    och behövde hjälp med.

  53. Då hade jag en logg, en dagbok,
    över min tid i Thailand.

  54. Det var en bra bas för att fortsätta
    minnas, och väckte mycket minnen.

  55. Jag tog bilder på plats med min
    lilla mobilkamera, när jag var där.

  56. Jag hade ett åttiotal bilder
    att utgå ifrån.

  57. Jag utgick från det materialet.

  58. När jag skrivit ett "skelett"
    backade jag och läste utredningar-

  59. -och katastrofmedicinska rapporter,
    och gjorde djupintervjuer med folk.

  60. För att verifiera och hitta-

  61. -fel och brister
    i min egen berättelse.

  62. När man går så djupt in
    i det här minnesarbetet-

  63. -är det egendomligt
    hur mycket man minns.

  64. En del minnen sitter nästan kvar
    som splitter, faktiskt.

  65. De förändras inte över tid.
    De är liksom hårda.

  66. Jag kan återkomma till dem,
    och de är sig lika hela tiden.

  67. Hur var det när det kom så nära igen,
    när du arbetade med boken?

  68. Det var väldigt slitsamt
    att skriva om det här.

  69. Jag hade ibland dagar
    då jag började med att gråta-

  70. -och skriva och gråta igen
    och skriva vidare.

  71. Det var på ett personligt plan
    en bearbetning, kan man nog säga.

  72. Jag ville också lyfta det bortom
    min personliga, privata bearbetning-

  73. -till nåt litterärt
    som kan betyda nåt för andra.

  74. När du satte dig på planet
    till Bangkok för att åka och jobba...

  75. -Vad visste du om vad som väntade?
    -Ingenting.

  76. Jag visste inte hur Thailand såg ut.
    Jag hade aldrig varit där.

  77. Jag visste inte vad en tsunami var.
    Jag informerades inte vid avresan.

  78. Det hade kommit in rapporter, förstod
    jag sen, från ambassaden i Bangkok-

  79. -och kriscentret i Phuket,
    men dem fick inte vi.

  80. Hur kom det sig?

  81. I det kaotiska läget
    fanns ingen krisorganisation.

  82. Man spred inte informationen dit den
    behövdes, till folk som skickades ut.

  83. Man informerade inte ens Räddnings-
    verket i tillräcklig omfattning.

  84. De skulle ju verkligen vara stommen
    i krishanteringen.

  85. Det var väldigt rörigt.
    Jag fick beskedet:

  86. "Ta din mobil. Packa de här kläderna.
    Drick mycket vatten."

  87. "Ät kokt mat. Här är
    en liten broschyr om Thailand."

  88. "Du får information i Bangkok."

  89. Otroligt.
    Berätta om dina arbetsuppgifter.

  90. Först kom jag till Bangkok.

  91. Där kastades jag in i arbetsmöten.

  92. Jag hade oklart för mig
    vad jag skulle göra.

  93. Jag uppdaterade ambassadens hemsida,
    vilket var absurt att åka dit för.

  94. Så där är det.
    Man sätts in där man behövs.

  95. De kom på att jag skulle till Krabi.

  96. Uppdraget var att ersätta en kollega
    till mig, som hade börjat må dåligt.

  97. De sa: "Du måste dit."

  98. Då insåg man på ambassaden: "Just ja,
    det är Andreas som ska till Krabi."

  99. De skickade mig till Phuket, och på
    kriscentret på Pearl Village Hotel-

  100. -började jag sen arbeta med listor.

  101. Listor över saknade,
    döda och skadade-

  102. -där man hela tiden
    behövde verifiera informationen-

  103. -så man visste
    vad som blivit rätt och fel.

  104. Det som tar upp mycket plats i boken-

  105. -är din arbetssituation
    med alla döda omkring dig.

  106. Dagen därpå kom jag till Krabi, och
    där var jag större delen av tiden.

  107. Det var en plats
    där de flesta akut drabbade-

  108. -redan hunnit komma till sjukhus.
    De som var kvar var de döda.

  109. Sen kom det överlevande
    som letade efter sina döda.

  110. Människor kom också från Sverige
    och sökte efter saknade.

  111. Hur var det att jobba
    med så mycket död omkring sig?

  112. Det var fruktansvärt. Det var nåt
    som få människor kan föreställa sig.

  113. När jag kom fanns det drygt 300 lik.

  114. De låg uppradade
    inslagna i presenningar, mattor-

  115. -eller rakt upp och ner på marken
    i de kläder de dog i.

  116. Det är kroppar som har legat en vecka
    i tropisk hetta i saltvatten.

  117. De var fruktansvärt nedbrutna,
    förvridna, förruttnade...

  118. I den här miljön
    pågår det ett arbete-

  119. -med att identifiera
    de här kropparna.

  120. Min uppgift var att se till
    att identifieringen fungerade-

  121. -att rätt kropp
    kom till rätt rättsläkarteam-

  122. -att personnummer och alla möjliga
    blanketter och uppgifter stämde-

  123. -och att möta anhöriga
    som kom till platsen.

  124. Du beskriver många möten med
    anhöriga. Det är många jobbiga möten.

  125. Berätta om det möte som du minns bäst
    i efterhand, som gjort djupt avtryck?

  126. En scen som jag beskriver i boken-

  127. -är där en man kommer
    och letar efter sin dotter.

  128. Han vill in på området. Han är
    i dåligt skick. Han är traumatiserad.

  129. Han har hittat sin fru,
    men han har inte hittat sin dotter.

  130. Han vill in, men om han går in
    så vet jag inte vad som händer.

  131. Han kommer att riva runt
    bland kropparna efter sin dotter.

  132. Han har ingen chans att identifiera
    henne. De är i sånt skick.

  133. Han kan inte se vem som är vem.

  134. Jag försöker få honom att inte gå in.
    Att röra sig bland så många döda-

  135. -det rubbar en. Det skadar en. Jag
    tänkte att han kunde få en psykos.

  136. Att möta en människa som spricker,
    som går sönder psykiskt inför en-

  137. -det är väldigt skrämmande. Dessutom
    i den här miljön, med många döda.

  138. Du var utan erfarenhet
    och gick diplomatprogrammet.

  139. Hur var det att komma in i det här?
    Du var ny.

  140. Att möta så många anhöriga,
    så mycket död. Hur var det?

  141. Jag blev skakad.

  142. I efterhand fick jag en diagnos att
    jag hade blivit lätt traumatiserad.

  143. Jag hade lukthallucinationer,
    mardrömmar, flashbacks och sånt.

  144. Att stå där var skakande.

  145. Jag klarade det genom att klänga mig
    fast i tanken att jag hade en roll.

  146. "Jag har ett uppdrag.
    Jag är en UD-tjänsteman."

  147. "Mitt uppdrag är inte att bryta ihop.
    Jag ska försöka hjälpa till."

  148. "Annars är jag en av alla andra
    som bara behöver hjälp."

  149. Jag tror att många tänkte likadant-

  150. -"Man ska vara robust och klara sig",
    men som ändå började må dåligt.

  151. Många kolleger från Räddningsverket
    och Rädda Barnen-

  152. -var mycket mer tränade är jag,
    och började duka under.

  153. De betedde sig egendomligt och fick
    psykiska problem efter några dygn.

  154. Du skriver att UD gjorde alla fel som
    kunde göras. Vilka var de grövsta?

  155. Jag tror att... Ett stort fel
    när vi var i Krabi, i alla fall-

  156. -var att man, utifrån tjänstemannens
    perspektiv, inte fick information-

  157. -om vad som skulle sägas. Vad gällde?

  158. Vad hände med identifierings-
    processen? Den ändrades hela tiden.

  159. Vi fick ingen utrustning.

  160. Grundläggande information till oss,
    utrustning och support-

  161. -och psykiskt stöd. Att känna att
    det finns en organisation bakom oss.

  162. Du beskriver ett möte med Laila
    Freivalds, dåvarande utrikesminister.

  163. Hon berömmer er och sig själv för hur
    väl ni har skött er. Du skriver att-

  164. -ett lod av raseri sjunker genom dig
    och du kan inte längre tiga still.

  165. Jag var i ett chockat tillstånd.

  166. Jag gjorde det som en liten
    tjänsteman inte gör. Jag tog ordet.

  167. Jag sa i princip: "Du har fel.
    Jag håller inte med dig."

  168. Och så började jag tala fritt om mod.

  169. Man ska vara modig nog att inse sina
    misstag och inse när man gör fel.

  170. Man ska ha mod att ta risker
    och våga hjälpa.

  171. Jag pratade rakt ur hjärtat,
    rätt ut i en ganska kall tystnad.

  172. Du skriver inte vad hon svarar.
    Vad sa Laila när du varit så öppen?

  173. Hon sa ingenting. Hon just bara...

  174. Mitt minne är att hon såg irriterad
    ut och såg sig omkring lite frågande.

  175. "Okej, vad ska vi tala om nu?",
    ungefär.

  176. Sen var det genast en kollega
    som satt bakom mig som tog ordet-

  177. -och började berätta om sina
    upplevelser, och så hakade andra på.

  178. Det fanns helt klart
    en undertryckt ilska, en frustration.

  179. Hur var det att komma hem?

  180. Det var väldigt märkligt
    och väldigt jobbigt.

  181. När man har varit i en sån här extrem
    situation har man hög adrenalinnivå.

  182. Man är inriktad på arbetet. Jag kunde
    inte tänka mig att lämna platsen.

  183. Platsen nästan ägde mig.
    "Jag kan inte sluta arbeta här."

  184. "Det finns mycket kvar att göra
    och många att hjälpa."

  185. Att komma hem och gå ner i varv
    är också att möta sig själv.

  186. Att börja se sig själv-

  187. -och våga ta tag i sina känslor mera-

  188. -är nåt man stänger av när man jobbar
    och vid stark sömnbrist.

  189. När du satt på bussen såg du hur
    dina medpassagerare såg ut som döda.

  190. Det låter bisarrt när man tänker
    på det så här långt efteråt.

  191. Då var det den typen av fantasier
    som kändes helt naturliga.

  192. Jag hade jobbat med så mycket döda.
    Det var lätt för mig att tänka så.

  193. Det låter märkligt.

  194. På plats i Krabi var det en gång
    en man som sa-

  195. -att han mött nån i Koh Lanta
    som skulle komma till Krabi.

  196. Vi sa "Fick du hennes nummer?", och
    han sa: "Jag har inte hennes nummer."

  197. "Du måste ha hennes nummer om hon
    ska komma till uppsamlingsplatsen."

  198. "Vadå? Hon gav inte mig sitt nummer."

  199. Då förstod vi: "Jaha, det är
    en levande kvinna du pratar om!"

  200. Vi trodde att hon var en död kropp
    med ett liknummer.

  201. Han trodde att hon skulle ha gett
    honom sitt nummer och stött på honom.

  202. Så vana var vi med
    att alla människor var döda i Krabi.

  203. Att komma hem och bara ha levande
    människor omkring sig var onormalt.

  204. Hur har din syn på döden förändrats?

  205. Jag tror att den har blivit konkret,
    i nån mening.

  206. Jag vet hur det ser ut.

  207. Det är inte så
    att man vänjer sig vid död, men...

  208. Ja, man får ett slags mer avklarnat
    förhållningssätt till det.

  209. -Man vet hur det ser ut.
    -Tack så mycket, Andreas Norman.

  210. Magnus Dahlströms "Psykodrama".

  211. Långdistanslöpning. Eller löpning.

  212. Oj...

  213. Kafkas "Processen".

  214. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

9,3 på Richterskalan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andreas Norman berättar i sin bok "9,3 på richterskalan" om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand, dagarna efter tsunamin i Indiska oceanen den 26 december 2004. Oförberedd hamnade han mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Tio år efter flodvågen skriver han nu om sina upplevelser, sin sorg och sin vrede. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Flodvågskatastrofen 2004, Katastrofberedskap, Människan inför döden, Psykologi, Thailand, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss